Ny förordning om statligt stöd till solceller släppt

Nu finns den uppdaterade Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller att läsa på riksdagens webb. Nyheterna träder i kraft 1 februari 2013.

Nyheterna för solcellssystem är

• Stödet sänks till högst 35% (från 45%).

• De stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 46 250 kr/kW, inklusive moms (tidigare 50 000 kr/kW).

• Högst 1,2 miljoner kronor lämnas i stöd per system (tidigare 1,5 miljoner).

• Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2016.

Jag tycker att stödet hade kunnat sänkas till åtminstone 30%, då hade stödet räckt till flera och man hade ökat marknaden från 164 miljoner för 2013 till 192 miljoner antaget att 57,5 miljoner av budgeten på 60 miljoner delas ut i stöd under 2013.

De stödberättigade kostnaderna hade kunnat sättas lägre, förstår inte varför man gjorde en sådan futtig sänkning. En sådan generös gräns kan bidra till att hålla prisnivåerna onödigt höga och kan locka oseriösa till fusk. Å andra sidan kan man undra om den som tar 46 250 kr/kW får några solcellsanläggningar sålda? En enkel standardanläggning kan utan ansträngning köpas för ungefär halva det priset.

En viktig fråga är om man tänkt sig att villkoren ska vara oförändrade under hela stödperioden. Om det är så man tänkt skulle både procentsatsen och de stödberättigade kostnader bli omotiverat höga i slutet av stödperioden.

En annan fråga är när de som ansöker om stöd nu får något stöd med nuvarande budget. Det finns redan en lång kö på sökande som inte fått något stöd under den innevarande stödperioden. Om de står kvar vid sina ansökningar kan man därför inte räkna med att få stöd under 2013 om man söker nu och kanske inte ens under 2014, beroende på i vilket län man råkar bo.

Det gamla syftet ”att den årliga elproduktionen från solceller ska öka med minst 2,5 gigawattimmar under stödperioden.” är en relikt som står kvar oförändrad i förordningen sedan 2009. Det är idag en alltför låg siffra. Med de förändringar som gjorts i förordningen och med de installationer som kommer att göras utan investeringsstöd kommer man utan vidare att nå det dubbla under 2013.

Vi får dock, trots synpunkterna ovan, komma ihåg att det viktigaste för framtiden är att vi får ett bra arrangemang för nettodebitering eller motsvarande. Regeringens utredning om nettodebitering ska vara klar senast i juni i år. Det blir intressant att se vad den kommer fram till.

Val av energisystem för huset?

Hade besök hemma av journalisten Catrine Johansson, Promedia, igår. Promedia består av 14 lokaltidningar från  Motala i söder till Avesta i norr, med en upplaga på 200 000 på de prenumererade tidningarna enligt deras hemsida. De ska göra en temabilaga om energi och miljö och de ska skriva om olika typer av uppvärmningssätt.

Vårt hus byggdes 2006 med start i slutet av april och vi fick därför bestämma husets energisystem under 2005. Då var solcellsystem betydligt dyrare och inte lika attraktiva som idag. Valet föll därför på solfångare, vattenmantlad braskamin, elpatron i ackumulatortank, golvvärme på båda våningarna och vi hade till en början bara 300 W solceller. Eftersom vindläget bedömdes som mindre bra på tomten köpte vi andelar i O2 ekonomisk förening, så vi blev delägare i ett vindkraftverk utanför Sveg. Vi köpte 14 andelar om vardera 1000 kWh/år. I slutet av oktober 2010 körde vi igång en ny solcellsanläggning på 3,36 kW.

Skulle vi ha valt samma energisystem som 2005 om vi byggt huset idag? Njae… Vi skulle undersöka användning av bergvärmepump, inga solfångare, hela södertaket fyllt med solceller och styrning av solelöverskott till elpatron i ackumulatortanken. Det skulle bli ett dyrare system på grund av bergvärmepumpen, men elköpen skulle minska rejält (7000 kWh/år?) och vi skulle därför inte ha behövt köpa lika många vindandelar (5000 kr/styck).

Under 2011 matade vi in 53% av vår solel till nätet. Utan solfångare skulle solelöverskottet kunna styras till elpatron i ackumulatortanken istället och andelen som skulle matas in på nätet skulle därmed bli mycket mindre. Därmed skulle vi slippa problematiken med att beräkna hur stort värdet är av elöverskottet, som idag är snårigt och där marknaden ändrats enormt mycket bara sedan oktober 2010 då vi körde igång vår nya solcellsanläggning, vilket gör det svårbedömt på sikt. Om nu inte politikerna kommer till skott med att erbjuda nettodebitering…

Frågan om nettodebitering har av svårbegripliga skäl blivit en lång och seg långbänk, där politisk handlingskraft tyvärr lyst med sin frånvaro. Frågan har debatterats åtminstone sedan februari 2008, då Lennart Söders nätanslutningsutredning publicerades. Nuvarande regeringsutredning ska vara klar först juni 2013 och det betyder väl att nettodebitering skulle kunna bli laglig först från 2014. Däremot har flera elbolag varit betydligt alertare och redan infört nettodebitering, se under köpare solel.

PS. Braskaminen skulle vi behålla. Det är trevligt att kunna göra en brasa. Möjligen skulle vi överväga om den skulle vara vattenmantlad eller inte. Med en sådan värmer vi även varmvatten, det blir då inte lika tvärvarmt i huset vid eldning. Å andra sidan kunde vi inte använda den vid gångna vinterns 37 timmar långa strömavbrott eftersom cirkulationspumpen kräver el och vårt lilla reservelsystem falererade.

Rosenmalva Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Rosenmalva. Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Umeå Energi har infört nettodebitering

Enligt en nyhet från den 25 juni började Umeå Energi med nettodebitering efter midsommar.

Så här förklarar Umeå Energi sin nettodebitering:

Vad menas med nettodebitering?

Producerad el kvittas mot förbrukad el. Vilket innebär att den som bor i Umeå Energi Elnäts område har möjlighet att ha mikroproduktion och minska sin faktura för elnät/elhandel. Med nettodebitering kvittas producerad el mot förbrukad el och faktureras månadsvis. Om den totala produktionen av el under en månad är större än förbrukad el, ”sparas” överskottet till nästa månad. Med nettodebitering så baseras varje faktura på nettot av förbrukad och producerad el som registrerats i mätaren.

Utmärkt! Det är den metod från Elinorr som beskrivits i inlägg 16 mars 2012 och som jag tycker är den bästa idag. Som mikroproducent räknas den som har max 63 A mätarsäkring, vilket gör det möjligt att installera solcellsanläggningar på max 43,5 kW. Denna metod sätter ingen gräns i takutnyttjandet eftersom man här kan flytta med sig ett solelöverskott till nästkommande månad. Man behöver inte tänka på att dimensionera anläggningen för ett månadsnetto under juni-juli, utan en villaägare kan utan vidare fylla sitt tak med solceller. Härligt, så här vill vi ha det!

Umeå Energi följer därmed Mälarenergi och Utsikt som också erbjuder nettodebitering. Och under tiden utreder regeringen frågan om nettodebitering  till juni 2013! Regeringen tar sig knappt framåt med styrfart i frågan om nettodebitering och har helt tappat initiativet i denna fråga. Tiden går, regeringen kommer inte till skott utan avvaktar och låter utreda nettodebitering en andra gång medan elbolagen går till handling. Hur ska regeringen i framtiden kunna göra en politisk poäng av att införa nettodebitering när det redan finns hos flera elbolag?

Vi ger en blomma till Umeå Energi:

Borstnejlika hemma på tomten. 7 juli 2012.

 

Regeringen har ”beslutat att tillsätta en utredning” om nettodebitering!

Richard Thygesen, doktorand på MdH, tipsade om en debattartikel införd i dagens Expressen. I denna debattartikel gör finansminister Anders Borg och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt det märkliga uttalandet ”Som ett led i att öka den förnybara energiproduktionen har regeringen därför beslutat att tillsätta en utredning om så kallad nettodebitering … Utredningen har i uppdrag att lämna ett fungerande förslag till regeringen innan sommaren 2013.” Enligt direktiv som kom 2 maj ska redovisning göras senast 14 juni 2013.

Det hela är märkligt, eller ska man kalla det en parodi, eftersom

  • Maud Olofsson i debattartikel i DN 23 juni 2011 skrev att ”Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas.”
  • Anna-Karin Hatt skrev följande i debattartikel i Miljöaktuellt 20 december 2011: ”Därför arbetar vi nu intensivt på Näringsdepartementet för att se över de återstående frågetecknen kring nettodebiteringen och min förhoppning är att vi ska kunna lägga ett konkret förslag om nettodebitering under 2012.”
  • Enligt uppgift från Richard sade Anna-Karin Hatt samma sak som i debattartikel i Miljöaktuellt på den nationella konferensen Energiutblick i mars 2012.

De frågetecken Borg och Hatt tar upp vad gäller nettodebitering är inga nyheter, utan det är samma saker som framförts tidigare. EU-regelverket nämns igen. Har ingen upplyst dem om att Danmark, Belgien och Holland redan har nettodebitering och därmed har löst denna fråga? Regeringen har inte kommit länge i sitt tänkande än februari 2011 då remisstiden för Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering gick ut. Det beror rimligen på att man inte arbetat med frågan. Man kan undra hur det kan komma sig, med tanke på ovanstående uttalanden.

OM regeringen lovar vad de säger denna gång, det vill säga att ett förslag ska finnas innan sommaren 2013 är det troligt att nettodebitering inte blir möjlig förrän 1 januari 2014 eftersom man sannolikt måste ändra i någon förordning och/eller lag, vilket tar sin tid.

Tills vidare får vi hålla till godo med de elföretag som tröttnat på regeringens handlingsförlamning i denna fråga och redan infört nettodebitering, se under menyn Köpare solel.

Källor

Expressen. Vind och solkraft måste bli lönsamt. 2012-04-30.

Anna Karin Hatt, blogg. Det ska vara lätt att göra skillnad – för
miljön och den egna plånboken
. 2012-04-30.

Regeringskansliet. Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el. Dir. 2012:39. 2012-05-02.

Backsippa i fin blom. Ekevi. 2012-04-30.

Ingen utredning om nettodebitering pågår hos Näringsdepartementet

Fick idag höra av en person som pratat med Magnus Blümer, tjänsteman på Näringsdepartmentet, att man ännu inte formulerat något direktiv för en utredning om nettodebitering. Det finns heller ingen utsedd utredare och ingen deadline. Det var 10 månader sedan det framgick att regeringen skulle tillsätta en ny utredning om nettodebitering, men sedan dess har det alltså stått stilla.

Tycker att det är magstarkt att energiminister Anna-Karin Hatt skrev i en debattartikel i Miljöaktuellt 20 december 2011 att man jobbar intensivt med frågan om nettodebitering. I själva verket pågår alltså inget arbete alls ens idag, fyra månader senare. Det är en sak att journalister kan missuppfatta saker vid en intervju men i detta fall var det Anna-Karin Hatt som själv undertecknat debattartikeln.

Det är alltså precis så illa som jag befarade i inlägg 16 april och anat i tidigare inlägg. Skandal!

Vad göra? Skriv eller ring till Magnus Blümer och Anna-Karin Hatt på Näringsdepartementet och fråga hur det går med utredningen… Man kan även ta kontakt med sina lokala riksdagspolitiker och förklara dilemmat.

 

 

Regeringsförslag om nettodebitering dröjer till nästa år!

I radioprogrammet Plånboken i P1 den 11 april intervjuades Hannes Carl Borg, politisk sakkunnig åt energiminister Anna-Karin Hatt (efter 6.07 minuter i länken, efter 38.50 från starten av programmet). Han säger att en av de viktigaste åtgärderna för att hjälpa privatpersoner är att man tittar på nettodebitering. Men samma visa som vanligt, med skattetekniska problem och skatteregler inom EU som berörs, som måste utredas. Han säger att man hoppas kunna lägga ett konkret förslag om detta under nästa år, 2013!

Detta rimmar illa med Anna-Karin Hatts uttalande i Miljöaktuellt den 20 december 2011 att Näringsdepartementet jobbar intensivt med frågan om nettodebitering. Man kan ju fråga sig om man över huvud taget har jobbat med frågan sedan det i DN den 23 juni 2011 framgick att ”Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas”. Nog borde frågan ha hunnit utredas under de nästan 10 månader som gått. Speciellt med tanke på att nettodebitering redan finns i Danmark, Belgien och Holland, som jag skrivit om i inlägg den 19-22 mars i år.

Det är en rejäl besvikelse att det går så långsamt för regeringen i frågan om nettodebitering. Det har under flera år varit den i särklass viktigaste frågan för de husägare som vill installera solceller hemmavid. Den solel som ersätter köpt el får samma värde som den köpta elen. Värdet av överskottselen kan dock variera mellan 4 öre/kWh och 3,20 kr/kWh beroende på hur aktiv man varit att finna elhandlare som vill köpa överskottselen, var man råkar bo (vilken nätägare man har) och om man ansökt om tilldelning av elcertifikat eller inte samt att värdet dessutom kan variera med tiden om man har en koppling till Nord Pool spotpris eller får elcertifikat, vars pris varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Detta skapar väldigt osäkra villkor för de som vill investera i solceller och ger därmed också osäkra villkor för de företag som vill satsa på att leverera tjänster och komponenter för solcellsinstalltioner, där det blir svårt att bedöma marknadsutvecklingen och hur mycket man ska våga satsa.

Nog kan man ana varför Sverige är sämts i EU på planer för solenergi.

 

Vilka problem har regeringen med nettodebitering?

Frågan om nettodebitering har diskuterats åtminstone ända sedan Lennart Söders nätanslutningsutredning som kom i februari 2008. I DN 23 juni 2011 fick vi veta att regeringen skulle tillsätta ytterligare en utredning om nettodebitering. I Miljöaktuellt 20 december skrev energiminister Anna-Karin Hatt en debattartikel i Miljöaktuellt. I en replik från 3 januari i år ger Anna-Karin Hatt en viss precisering vad regeringen ser som stötestenar:

  1. Vem ska kvitta den använda elen mot den producerade?
  2. Över vilken tidsperiod ska det ske?
  3. Hur ska skatt och moms hanteras?
  4. Hur ska elen prissättas?

Sverige är inte först i världen med att fundera på nettodebitering, så vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Danmark, Belgien, Holland och 43 stater i USA har nettodebitering. Dessutom erbjuder redan Utsikt, Mälarenergi och Elinorr olika former av nettodebitering.

Min favorit är Elinorrs modell med nettoavräkning. Enkelt och smidigt, som kan genomföras utan några administrativa komplikationer hos elbolagen.

I framtiden måste vår energiförsörjning baseras helt på förnyelsebara energikällor. Vi bör därför införa regler för nettodebitering som gör det möjligt att utnyttja alla tillgängliga tak- och fasadytor för solenergi. Om vi skulle utnyttja låt säga 25% av de byggnadsytor som har minst 70% av optimal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Fördelar med att producera solenergi på befintliga byggnader är exempelvis att

  • ingen ny mark exploateras för installation, nya vägar eller nya kraftledningsgator
  • produktionen sker där behovet finns. Överföringsförlusterna i nätet kan minska och inga energikrävande transporter behövs.
  • landskapsbilden påverkas inte
  • de är tysta, inget störande ljud genereras
  • egen elproduktion ökar intresset för vad elen används till, viket kan göra att man upptäcker möjligheter att minska sin elanvändning

Svaren på Anna-Karins Hatts frågor blir därför

  1. Max 43 kW (motsvarar 63 A säkring).
  2. Ett år. Enligt modell från Elinorr.
  3. Danmark, Belgien och Holland tillhör EU och har löst detta. Lär av dem!
  4. Enligt Elinorrs modell tar man med sig ett eventuellt överskott av kWh till nästkommande månad.
    Låt säga att man gör detta under ett kalenderår. Om man råkar få ett överskott under något år skulle man kunna få NordPool medelspotpris för året eller för månaderna juni-juli, då man producerar som mest överskott.

Det tog väl någon halvtimme att formulera detta. Hur lång tid ska det ta för regeringen?

 

USA världsledande i nettodebitering

Belgien har nettodebitering upp till 10 kW växelströmseffekt. Danmark har nettodebitering per år upp till 6 kW moduleffekt. Holland har nettodebitering upp till 5000 kWh (produceras av en solcellsanläggning på 5,6 kW om årsproduktionen är 900 kWh/kW).

Detta är dock intet mot USA, som är världsledande när det gäller nettodebitering. 43 stater plus Washington DC och Puerto Rico har en ”net metering policy”. De detaljerade villkoren skiljer från stat till stat. Framför allt kan den tillåtna anläggningsstorleken variera.

Storlek för solcellssystem

I New Mexico är gränsen 80 MW (80 000 kW)!! Lägst effektgräns har Alaska, Delaware, New York, West Virginia och Wyoming med 25 kW, som alltså är betydligt högre än gränserna i Belgien, Danmark och Holland.

I exempelvis Colorado och Arizona har man ingen effektgräns utan där är gränsen 120% respektive 125% av den normala årliga konsumtionen av el.

Avräkningsperiod

Om man under en månad har överskott tillåter många stater att man tar med sig detta överskott till nästa månad i form av kWh, endera i all oändlighet eller under en 12 månader lång period. Detta är samma metod som tillämpas av Elinorr .

Elcertifikat

Ägaren får elcertifikat (”Renewable Energy Certificates” = REC) för varje producerad MWh. Det finns i vissa stater även speciella elcertifikat för solel (”Solar renewable energy certificates” = SREC). Man kan handla med solelcertifikat på SREC Trade.  De historiska priserna för SREC varierar friskt mellan $10 (Pennsylvania) och $540 (Massachusetts).

Andra villkor

Elbolagen får inte ta ut några extra avgifter för kunder med nettodebitering. Elbolagen får inte heller tvinga kunder med nettodebitering att byta till en annan tariff.

I beskrivningen står att ”Net metering is a popular and administratively simple policy option for U.S. states.” Ja, just det, populärt och enkelt… Hur svårt kan det vara för regeringen att komma till skott i denna fråga i Sverige?

Mera läsning

Mycket mera läsning finns på den faktaspäckade DSIRE (Database for State Incentives for Renewables & Efficiency), exempelvis:

DSIRE Home. Klickbar karta där man kan se villkoren för varje stat. ”Net metering” hittar man under ”Rules, Regulations & Policies”

Net metering. Beskrivande text.

Net metering policies. Karta i Powerpoint med tillåtna anläggningsstorlekar, som kan variera beroende på produktionssätt, därav de olika värdena för vissa stater.

 

Nettoavräkning i Danmark

Här är en något reviderad repris av en text som jag skrev som en del av ett inlägg i 15 februari 2011. Texten blev lite dold där och tänkte att det kunde passa i samband med nyligen gjorda inlägg om nettodebitering i Belgien och Holland.

Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Man behöver bara fylla i en ensidig ansökan “Anmodning om nettoafregning” om man vill ha nettoavräkning. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

För den som vill sätta sig in i alla detaljer finns dokumentet “Retningslinjer for nettoafregning af egenproducenter” på 37 sidor. I kapitel 8 känner vi igen att Danmark liksom de svenska bolagen som erbjuder nettodebitering och nettoavräkning för ett resonemang om “lån” av el till nätet (efter dansk förebild?) :

“Man kan sige, at egenproducenten “låner” det kollektive elforsyningsnet i løbet af afregningsperioden til opbevaring af elektricitet i de tilfælde, hvor egenproducenten har overskudsproduktion, som på et andet tidspunkt i løbet af afregningsperioden bruges til at dække eget elforbrug.”

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

§ 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettoavräkning i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettoavräkning sedan 1998, vilket visar att det är genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns hos våra politiker.

PS 2012-08-23
Tillfrågade Peter Ahm, Danmark, som skrivit deras IEA PVPS lägesrapport för solceller i Danmark om varför man valt 6 kW som en gräns. Peter svarade:

“The reason for a 6 kW cap was, that the production for a typical Danish PV roof-top system would equal the annual ectricity consumption of a typical household; and for non-commercial buildings 6 kW/100 sq m of area would correspond to the typical annual electricity consumption in schools, nurseries etc. This way no one should be tempted to misuse the net metering scheme establishing very high electricity consumption.”

Frågade även om nettoavräkning inneburit några problem gentemot EU-direktiv. Svaret blev:

“The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes”.

PS 2014-08-18. Sedan 20 november 2012 har Danmark nettoavräkning per timme.

Nettodebitering i Holland också

Pratade med Wilfried van Sark, Universiteit Utrecht, igår kväll. Han är en av deltagarna på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ) mötet här i Bryssel.

Wilfried berättade att man har nettodebitering i Holland också. För tillfället är det ett tak på 5 000 kWh, men det har höjts från en tidigare lägre nivå och en höjning till 10 000 kWh diskuteras. En intressant modell att sätta ett energitak istället för ett effekttak som Danmark och Belgien har gjort.

Att även Holland har nettodebitering är ny info för oss svenskar. Att Danmark och Belgien har nettodebitering visste vi sedan tidigare. I Sverige tycker Skatteverket att det skulle strida mot EU:s direktiv att inför nettodebitering i Sverige. Det argumentet känns inte speciellt gångbart med tanke på att man åtminstone i ovanstående tre länder i EU har möjlighet till nettodebitering i lite olika former.

PS. 28 augusti 2012 träffade jag en kille från den holländska branschorganisationen PV Holland. Han bekräftade gränsen på 5 000 kWh. En komplettering var att det finns en gräns för maxstorlek på 15 kW.