Skattereduktionen för överskottsel som försvann

Energiminister Anna-Karin Hatt skrev i blogginlägget ”Fortsatt jobb för sänkt skatt på egenproducerad förnybar el” den 10 juni att regeringens förslag om skattereduktion stötte på patrull hos EU på grund av dess regler om statsstöd:

”Bland annat har det visat sig att EU-kommissionen inte anser att vi inte skulle kunna sänka skatten för befintliga mikroproduktionsanläggningar för förnybar el”.

Vidare skriver Hatt att man

”… identifierat en väg framåt, som innebär att skattenedsättningen kommer utformas så att den faller in under EU:s så kallade ”de minimis-regler”. De reglerna innebär, i korthet, att regeringen kan ge stöd till vissa företag, förutsatt att de samlade stöden till ett och samma företag håller sig under ett visst totalt takbelopp. Och utformar man reformen så behöver den inte prövas enligt statsstödsreglerna, vilket innebär att både befintliga och nya anläggningar kan omfattas”.

Fjolårets utredning  ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.SOU 2013:46 ansåg att nettodebitering inte var förenligt EU:s momsdirektiv. Man förordade därför en skattereduktion, som det nu visar sig också strider mot EU:s regler. På fler än en punkt… Borde inte utredningen efter ett års arbete ha förstått det själva, med tanke på det runt dussinet juridiska experter som deltog i utredningen?

Ökenvandringen för frågan om nettodebitering började när regeringen beslutade den 1 februari 2007 att tillsätta professor Lennart Söder, KTH, som utredare med uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen, den så kallade nätanslutningsutredningen. I utredningens rapport fanns ett förslag som i praktiken hade givit nettodebitering. Man kan därför säga att frågan om nettodebitering till dags dato har varit under regeringens behandling i närmare 7,5 år. Tyvärr tog sig nuvarande regering aldrig ur ökenvandringen utan det hela har nu runnit ut i sanden.

Regeringen vill visserligen ta fram ett nytt förslag med förhoppning att det ska kunna vara i drift 1 januari 2015. Men tror vi att ny regering efter valet skulle gå då den linjen? Nej. Om det blir ny regering siktar de rimligen på nettodebitering eftersom S, MP och V alla sagt sig vilja ha nettodebitering. Lise Nordin, miljöpartiets energipolitiske talesperson, skrev den 11 juni på Twitter att ”Eftersom det inte finns någon skattereduktion så finns det inget att stoppa. Ny regering väljer önskat system.”

Glöm skattereduktion, tänk nettodebitering är min tro om framtiden. Undrans om problematiken med momsregistering med automatik försvinner vid nettodebiteringen? Det blir ju ingen regelrätt försäljning vid nettodebitering…

Linnea. Anundshög 6 juni 2014.

Linnea. Anundshög 6 juni 2014.

Dagen efter bomben om skattereduktionen på överskottsel

Regeringen har tidigare genom industriminister Anna-Karin Hatt utlovat skattereduktion som ett tillskott till försäljningspriset på det överskott av solel som matas in till nätet. Detta för att överskottselen ska få ungefär samma värde som den solel som man använder direkt och som ersätter köpt el, vilket därmed skulle bli ett sedan länge emotsett stöd till småskalig elproduktion.

I går släpptes dock Bomben. Det blir inte som regeringen tidigare har utlovat! De småskaliga solelproducenterna får istället välja på skattereduktion eller försäljning av sin överskottsel. Ett politisk skott i foten under ett valår. Det är ett givet dråpslag mot solcellsbranschen som efter många års utredande äntligen trodde att regeringen skulle komma till skott med något som skulle gynna småskalig elproduktion. Med den förändring man gjort av förslaget jämfört med tidigare utfästelse blir det nya förslaget i praktiken verkningslöst. Genom att sälja överskottselen och dess elcertifikat kommer man att få ungefär samma ersättning som de 60 öre/kWh i skattereduktionen skulle ge.

Jag har förutsatt man ska kunna fortsätta att sälja sin överskottsel och sina elcertifikat liksom idag om man avstår från skattereduktionen. Jag har inte sett det skrivet svart på vitt att det är så, men en kommentar på bloggen angav att ett elbolag sagt till honom att man skulle få välja mellan skattereduktion och elförsäljning. Att man skulle behöva skänka elen till nätägaren också om man avstår skattereduktion känns väl magstarkt för att det skulle vara sant. Fast en annan källa trodde senare idag att man bara skulle kunna få skattereduktion utan försäljning.

Vad händer nu?

Det är ur min synvinkel ingen mening att klubba igenom det nya förslaget  i riksdagen eftersom det nu blivit ett urvattnat och effektlöst förslag, där regeringen svikit tidigare utfästelser. Ingen skugga ska falla över energiminister Anna-Karin Hatt. Jag tror att hon har varit ärlig i sina avsikter, men att hon blivit överkörd av finansdepartementet. Det vore intressant att veta varför det är denna oenighet i alliansregeringen när det gäller småskalig elproduktion…

Vi vår invänta en ny regering efter höstens val för att få till stånd en förbättrad politik för småskalig elproduktion. I artikeln ”Miljöpartiet slog ett slag för solceller – i Peters trädgård” i Jnytt den 24 april framgår att Miljöpartiet har en mera framsynt vision om solenergi än vad sittande regering har, vars ambition närmast liknar en nollvision efter debaclet om skattereduktion. Vad sägs om Miljöpartiets

”Partiet föreslår en utökad satsning på 100 miljoner kronor för installation av solel under åren 2014-2017, pengar som de vill ska delas ut till personer som söker investeringsstöd. Miljöpartiet vill också att hushåll som har solel får rätt till så kallad nettodebitering när de säljer och köper el i det allmänna nätet.”

Man vill dessutom se 500 000 solcellsanläggningar inom fem år enligt artikeln i Jnytt. Lägg därtill att V har förordat nettodebitering i en riksdagsmotion från Kent Persson den 24 mars 2014 liksom även S genom flera av sina riksdagsledamöter i en riksdagsmotion från 26 mars 2014. En förbättring är därför att vänta för småskalig elproduktion vid ett regeringsskifte i höst.

Början till framtiden

Det går inte att stoppa att vi i framtiden alla kommer att bli elproducenter då prisutvecklingen kommer att göra att egen solel blir lönsam för oss alla. Vissa kommer att sprattla emot, som nuvarande regering gör, men det kommer på sikt att bara bli ett hack i utvecklingskurvan för decentraliserad elproduktion (som dock tyvärr kan drabba de många nystartade solcellsföretagen i branschen). Vi ska därför inte låta oss nedslås av tillfälliga motgångar, utan istället vässa argumenten och fortsätta att argumentera för vår sak. Prata med dina lokala politiker och dina riksdagsledamöter. Detta är en fråga som kommer att beröra alla svenskar med tiden och förr eller senare urholkar droppen stenen.

Forskningen är också en viktig pusselbit för framtiden. Produktionskostanden per kWh behöver sänkas, genom lägre investeringskostnad i solcellsmoduler, växelriktare och installationsarbete och förbättrad systemverkningsgrad. Vi borde satsa betydligt mer på tillämpning av befintlig solcellsteknik än vad vi gör idag i Sverige, då huvuddelen går till grundforskning på olika solcellstekniker vars tillämpning ligger långt fram i tiden, om man skulle lyckas.

Som jag brukar säga är också bland det allra viktigaste målet för framtiden att optimera egenanvändningen av egenproducerad el. Om man skulle kunna använda all el själv utan att mata in ett överskott till nätet skulle man bli oberoende av politiska svängningar vad gäller olika former av ekonomiska stöd. Solceller med energilager är vad en småhusägare behöver i framtiden.

Om du vill ha trevlig läsning studera då rapporten “Levelized cost of electricity renewable energy technologies” från tyska Fraunhofer ISE i november 2013. Sug på detta citat, tanken svindlar…:

“PV utility-scale power plants in Southern Germany will drop considerably below the average LCOE for all fossil fuel power plants by 2030.”

 

Regeringens skattereduktionen för överskottsel ett fiasko!

Fick muntligen höra resultatet av dagens hearing med Skattemyndigheten, se gårdagens inlägg.

Finansdepartementet har enligt uppgift bestämt att för att man ska få den av regeringen föreslagna skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet måste man leverera sin överskottsel gratis till nätägarna, man får inte ta betalt för den.

Jag tolkar det som att om man tar betalt för sin överskottsel vill man klassa det som näringsverksamhet och att man då måste registera sig för moms och energiskatt. Enligt det räkneexempel som finns i Dagens Industris artikel Förlust sälja egen el den 27 april, skulle man därmed göra en förlust om man skulle ta emot skattereduktionen och samtidigt sälja elen.

Regeringen kallar det för ett “förtydligande” men utformningen blir därmed inte alls som energiminister Anna-Karin Hatt sagt, att man förutom skattereduktionen ska kunna sälja sin överskottsel som vanligt.

Resultatet av regeringens förslag om skattereduktion för överskottsel blir därmed inte det förväntade stödet för småskaliga elproducenter och måste benämnas som ett praktfullt fiasko.

PS. I Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el anges för närvarande inte när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen daterad den 11 mars 2014.

Se även Svensk Energi befarar besvikelse: Bara skattereduktion för överskottsel och Svensk Energis Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi.

Vattenfall skriver på sin hemsida Frågor och svar på överskottsel  (under “Vilka uppgifter behöver jag lämna”)

“I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Den 30 april skrev Fortum “Förslaget om skattereduktion för mikroproducenter skulle väl underlätta?

Råd till energiminister Anna-Karin Hatt

Vid invigningen av MW-solcellsparken igår gav jag energiminister Anna-Karin Hatt följande fyrklöver av politiska råd när det gäller den svenska solcellsmarknaden. Här kommer råden, med mera förklarande text än vad jag hade tid att framföra igår. Förslagen går säkert att finslipa…

1. Nettodebitering. Frågan har diskuterats och utretts ända sedan Lennart Söder publicerade ”nätanslutningsutredningen” i februari 2008 (Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion SOU 2008:13). I förra veckan lämnade Näringsdepartementet en lagrådsremiss med ett förslag om skattereduktion för överskottsel för småskaliga elproducenter. Det är bra att det nu finns ett konkret förslag.

  • Det är viktigt att förslaget puttas över mållinjen och inte fördröjs ytterligare, så att det kan börja gälla från 1 juli 2014, som regeringen önskar.

2. Investeringsstöd till solceller. Det är i nuläget en lång kö av sökande enligt Energimyndighetens statistik. Söker man idag lär man inte få något stöd under nuvarande stödperiod 2013-2016, om inget görs.

  • Stödnivån bör sänkas från dagens 35% till låt säga 20%. Då räcker budgeten till många flera sökande och marknaden ökar därmed per automatik utan att staten behöver skjuta till mera statliga pengar. 20% i stöd är tillräckligt förmånligt idag.
  • En sidoeffekt skulle bli att man närmar sig värdet av ROT-avdrag för arbetet och flera skulle då kunna välja det istället för investeringsstödet, vilket skulle ge en extra skjuts åt marknaden.
  • Man bör även överväga att öka budgeten. Av de 210 miljonerna är 152,5 miljoner redan fördelade till länsstyrelserna. Det återstår alltså bara 57,5 miljoner att fördela under 2014-2016. Detta kommer inte att räcka särdeles långt och skulle göra att många av de som inte skulle få något investeringsstöd skulle avvakta med att installera solceller om budgetramen och stödnivån står fast.

3. Elcertifikatsystemet måste anpassas till småskalig elproduktion. Den 31 december 2013 fanns 461 solcellsanläggningar av totalt 2832 elproduktionsanläggningar i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Det betyder att bara uppskattningsvis ca 20-25% av dagens solcellsanläggningar har gått med i elcertifikatsystemet. Det går inte att ge en exakt andel eftersom det saknas statistik över hur många nätanslutna solcellsanläggningar det finns i Sverige.

OM alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor sannolikhet vara i majoritet i elcertifikatsystemet redan inom något år, eftersom 2 403 sökande sedan den 1 juli 2009 hade beviljats investeringsstöd den 28 januari i år. Det byggdes dessutom solcellsanläggningar tidigare och en del har byggts utan investeringsstöd. Det är sagt att elcertifikatsystemet ska vara lika för alla men i praktiken är det inte så eftersom de små elproducenterna i så hög grad saknas i systemet.

Det märkliga i sammanhanget är att Energimyndigheten inte verka vilja driva på en förenkling av elcertifikatsystemet för de småskaliga elproducenter. I remissvaret till fjolårets utredning om nettodebitering (Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46) ifrågasatte man om de småskaliga skulle få elcertifikat. Man ansåg att administrationen inte motiverade den ”begränsande inkomsten” och tyckte därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi, medan den nya lagen om skattereduktion i nuvarande form inte kommer att överleva elcertifikatsystemet som har 2035 som slutår. En självklar tanke borde istället vara hur ska vi förenkla systemet så att vi även får med de småskaliga elproducenterna i elcertifikatsystemet?

  • Kravet på timmätning för att få elcertifikat bör avskaffas för de småskaliga elproducenterna. Det räcker med en årlig avläsning.
  • Man bör se till att man kan få elcertifikat för hela sin solelproduktion utan höga administrativa kostnader. Idag är det bara lönt att söka tilldelning av elcertifikat för överskottsel för en småhusägare.
  • I blanketten för färdiganmälan skulle kunna finnas de uppgifter som krävs för ansökan om godkännande för elcertifikat och att ett krav skulle kunna vara att denna blankett även ska skickas till Energimyndigheten, som gör godkännande för tilldelning av elcertifikat.

4. Boverkets byggregler behöver reformeras för att ta hänsyn till solelproduktion. Hur man beräknar husets energianvändning styr husbyggandet. Idag är regelverket mycket inkonsekvent eftersom hushållsel, fastighetsel och överskottsel inte räknas med i husets ”specifika energianvändning”. Om man exempelvis har ett småhus med fjärrvärme som använder 5 000 kWh el (hushållsel) per år behöver man bara sätta upp 35-45 m2 solceller för att producera lika mycket solel som köpt el under ett år. MEN, detta skulle inte påverka beräkningen av husets ”specifika energianvändning” ett dugg! Om man däremot skulle använda samma solel till uppvärmning av huset och för att värma tappvarmvatten (vilket idag är ytterst ovanligt, om det ens förekommer alls), då skulle solelen sänka husets ”specifika energianvändning”. Någon som förstår logiken i detta?

  • Husets användning av hushålls- och fastighetsel bör ingå i husets energianvändning.
  • Överskottsel som matas in till nätet borde dras av från husets energianvändning, på samma sätt som det skulle göra om man använde solel för uppvärmning av huset eller för att värma tappvarmvatten.

 

Remisstiden för utredningen om nettodebitering går ut i morgon

Remisstiden för regeringens utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” går ut i morgon. Jag skickade mina synpunkter per mail i kväll till .

Det står var och en fritt att skicka in sina synpunkter.

 

När når Sverige 4 TWh solel?

Fick idag frågan hur lång tid det kommer att ta för Sverige att nå 4 TWh solel och 4 TWh solvärme per år. Låt oss fundera på solelfrågan.

Hur mycket installerad effekt kommer det att kräva? Låt oss anta att utbytet skulle vara 800-900 kWh/kW i snitt. När vi byggt så mycket solceller kommer vi även att ha utnyttjat tak eller andra lägen som inte är helt optimala, därav den något försiktiga uppskattningen vad gäller utbytet. 4,44-5,00 GW solceller skulle därmed behöva installeras. Med tanke på att det var 24,3 MW installerat vid utgången av 2012 är det en bit kvar…

Låt oss dessutom anta en befolkning på 10 miljoner innevånare när vi nått målet, det skulle då innebära 444-500 W solceller per innevånare. Idag har vi 2,55 W/innevånare.

Vi gör en jämförelse med Tyskland, som är det land som har installerat mest solceller i världen om man räknar installerad effekt. De hade installerat 32,6 GW eller 399 W/innevånare vid senaste årsskiftet. Om vi antar att man installerar 3,5 GW i år enligt en prognos som jag såg skulle det betyda ca 440 W/innevånare vid årets slut och om lika mycket installeras 2014 når man då ca 485 W/innevånare. Tyskland hade 2,26 W/innevånare år 2001, ungefär där Sverige ligger idag, se diagrammet här nedan. Om vi gör en ”Tyskland” skulle vi alltså kunna nå 4 TWh på 13 år. Man ska dock komma ihåg att det tyska undret haft ett starkt politiskt och ekonomiskt stöd, utan det hade det inte varit möjligt. Har utvecklingen av solenergi samma starka stöd i svensk politik som i Tyskland? Nej.

Mål saknas helt i Sverige för vad vi vill uppnå när det gäller både solel och solvärme. Värst är det väl för solvärme. Investeringsstödet för solvärme har tagits bort och stödet till svensk forskning på solvärme är svagt eller obefintligt. Solvärmen har det därmed fått det tufft i konkurrensen med solel. Rätt stora pengar satsas på solcellsforskning men det har dock hittills inte gett någon extra skjuts åt den svenska marknaden. Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskalig elproduktion och bara i storleksordningen en tiondel av de svenska solcellsanläggningarna har ansökt om tilldelning av elcertifikat. Den marknadssatsning som finns är investeringsstödet till solceller, som sedan 1 juli 2009 varit tillgängligt även för privatpersoner, för nätanslutna anläggningar. Dock är det en relativt blygsam budget, hästlängder ifrån den tyska budgeten. Låt säga att vi skulle ha en linjär utveckling enligt en trendkurva som kan dras med hjälp av installationer gjorda åren 2010-2012. Vi skulle då nå målet 4 TWh någon gång mellan år 2450 och 2500…

Ska det ta 13 år eller sådär 450 år att nå 4 TWh?

Flera trender som gör att det kommer att gå snabbare än 450 år är

  •  Det är fortfarande en relativ ung teknik ur kommersiell synvinkel. Produktionskostnaden per kWh kommer att fortsätta att sjunka.Minskad investeringskostnad och ökade verkningsgrad kommer att bidra till detta. Speciellt viktigt är att växelriktaren får samma livslängd som modulerna. En ökad inriktning i världen på att vår energiförsörjning måste baseras helt på förnyelsebar energi kommer att leda till nya framsteg inom solcellsområdet, som på sikt kommer att ge lägre produktionskostnad.
  • Elprisets utveckling har en stor betydelse för solcellsmarknaden eftersom det är de som kan ersätta köpt el med solel som är marknaden i Sverige. Ökar eller minskar elpriserna i framtiden? Tittar man bakåt under de senaste ca 20 åren har moms, energiskatt och elcertifikatavgift tillkommit som gett ett ökat elpris. Det är väl därför troligare att elpriserna kommer att öka än att minska och därmed skulle egenproducerad el gynnas. När man jämför med utvecklingen för solceller i Tyskland och Danmark bör man ha i minnet att de har ett elpris på över 2 kr/kWh och som därmed är betydligt högre än i Sverige, vilket gör en investering i egen solelproduktion mycket lönsammare.
  • Ökad medvetenhet hos elköpare att det faktiskt är väldigt lätt att producera egen el med solceller.
  • I Sverige bestäms utvecklingen på kort sikt väldigt mycket av politiska beslut, som att
    • Den politiska långbänken om nettodebitering eller liknande äntligen utmynnar i ett konkret beslut. Hellre ett beslut om skattereduktion under våren 2014 och igångkörning 1 juli 2014 än ytterligare förseningar.
    • Investeringsstödets budget förstärks. Alltför många står i kö idag.
    • Investeringsstödets nivå på 35% sänks till låt säga 25% för att ge fler möjlighet att installera i solceller. Det skulle också leda till att det skulle bli mindre skillnad gentemot att göra en investering med ROT-avdrag för arbetet och att flera då skulle nöja sig med ROT-avdrag.
    • Ett politiskt planeringsmål för solel och solvärme behöver sättas.
    • En lämplig vision bör vara solceller på varje hus i framtiden!

Källor

För nedanstående diagram har jag använt följande källor

Utvecklingen av installerad solcellseffekt per innevånare i Tyskland och Sverige.Observera att det är logaritmisk y-skala!

Utvecklingen av installerad solcellseffekt per innevånare i Tyskland och Sverige. Observera att det är logaritmisk y-skala!

S-kongressen ville ha nettodebitering

Socialdemokraterna vill ha nettodebitering. Det beslutade man på sin kongress 3-7 april 2013. I ”Framtidskontraktet Beslutad version” står:

”Bygg ut den förnybara energin. Vi vill främja investeringar i utbyggnad av bland annat vind, sol och biobränslen. Målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020. Vi vill investera i energiforskning så att Sverige kan vara i fronten när det gäller att ta fram ny och innovativ energiteknik. Ägandet i Vattenfall ska användas så att bolaget blir ledande i energiomställningen. Hushållen ska ha möjlighet att på ett ekonomiskt hållbart sätt producera sin egen energi genom att de får en nettodebitering. Smarta elnät som stödjer energieffektiviseringen och klarar den ökande användningen av förnybar energi ska byggas ut.”

Alla har dock inte klart för sig vad nettodebitering är… Det är tydligen ett svårare begrepp än vad man kan tro.

I dokumentet ”Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag” under motion G49 står

”Ett sätt att stödja utvecklingen är att införa systemet med nettodebitering som finns i t.ex. Tyskland.”

Tysklands system med inmatningstariffer som ger en fast ersättning per kWh under 20 år är något annat än nettodebitering. Dessutom är tyskarnas inmatningstariffer på väg ut, så det känns för sent att haka på det tåget.

I motion G106 skrivs

”För solceller är det viktigaste att vi socialdemokrater slåss för verklig nettomätning, alltså att våra elmätare tillåts att gå både framåt och bakåt. Detta vore verklig nettomätning och våra nätbolag (som har monopol) och energibolag tvingas räkna av den el som du inte kan använda själv just då och som matas ut på nätet. Går det att göra i våra grannländer så går det självklart bra här också, bara den politiska viljan finns.”

Danmark har nettoavräkning, vilket är något annat än nettomätning.

I ”UG8 Utlåtande energipolitik” från partistyrelsen är det dock ordning på torpet

”Omställningen av energisystemet i en mer hållbar riktning måste stimuleras på flera olika sätt. Tydliga signaler om betydelsen av en effektivare energianvändning och en större andel förnybar energiproduktion är oerhört betydelsefullt för att nå framgång. Att ta tillvara de många små elkonsumenternas vilja att öka sin effektivitet i elanvändningen, och kanske även att bidra med småskalig produktion av förnybar el, bör därför ses som en självklarhet. Därför anser partistyrelsen att idén om så kallad nettodebitering bör prövas i det svenska elsystemet. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Syftet med ett sådant system är främst att stärka elkonsumenternas ställning på elmarknaden genom att underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet.”

Regeringens utredning ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” verkar för närvarande vilja ge ett förslag om skatteåterbäring motsvarande energiskatt och dess moms, snarare än nettodebitering. Undrans vad socialdemokraterna tycker om det?

En nackdel med skatteåterbäringssystemet är att det riskerar att bli administrativt krångligt och vad blir den administrativa kostnaden att införa systemet?

En fördel är att om man sätter en gräns i form av ett visst maximalt belopp i energiskatteåterbäring slipper man fundera på hur man ska sätta gränsen i exempelvis säkringsabonnemang eller installerad effekt. Det blir också mera rättvist för anläggningsägarna, som kan ha olika mycket solelproduktion beroende på var man bor och framför allt har man väldigt varierande andel inmatad solel till nätet.

Byggnader med hög egenanvändning av solel berörs inte alls eller endast marginellt av möjligheten till nettodebitering eller motsvarande, medan det är ytterst viktigt för att få fart på den stora småhusmarknaden. En annan fördel med ett återbäringstak i kronor är att det är lätt att justera återbäringsnivån vilket säkert tilltalar politikerna. Men det ger också en viss osäkerhet för den som tänker investera i en solcellsanläggning om vilka villkor som kommer att gälla om 5 eller 10 eller 15 år.

Vi väntar nu med intresse på utredningens förslag som ska redovisas senast 14 juni. Blir det en flipp eller en flopp?

IEA PVPS Task 13 i Rotterdam

Två dagar avklararade.

Marcel Suri, chef för GeoModel Solar, höll ett föredrag om satellitbaserade solinstrålningskartor. Man kan få kartor med 3-5 km upplösning. Om man tar årlig global solinstrålning ligger felet inom 3-7%. För kortare tidsperioder blir felet större. Satelliternas banor gör att man kan få data med bra noggrannhet upp till Stockholm. Man kan ladda ner karta med global solinstrålning för Europa och många länder gratis från SolarGIS. Men för Sverige finns ingen karta. Skulle vilja beställa en sådan för Sverige och jämföra med SMHI:s solinstrålningskarta.

Nettodebitering

I Holland har man fortfarande nettodebitering upp till 5000 kWh. Även Belgien har fortfarande nettodebitering, upp till 10 kW. I Belgien kan man dessutom få elcertifikat, till ett värde av ca 2,5 Eurocent. Det är ett system där anläggningsägaren själv rapporterar sin solelproduktion, som jag uppfattade det, som underlag för certifikattilldelningen. Den möjligheten efterlyser jag i Sverige också, för att förenkla elcertifikatsystemet för små elproducenter.

Hur går det för regeringens utredning om nettodebitering?

Det är märkligt tyst om hur det går för den av regeringen tillsatta utredningen om nettodebitering. Söker man på regeringens hemsida finns inga uttalanden om nettodebitering efter september 2012. I Ny Teknik gjorde Anna-Karin Hatt ett uttalande i mitten av oktober i fjol, se Ny Teknik 19 oktober 2012. Nuvarande tystnad är lite illavarslande.

Det enda aktuella man hittar på regeringens hemsida när man söker på nettodebitering är att denna utredning fortfarande pågår (publicerat 8 februari):

Fi 2012:06 Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el

Utredaren ska ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2013.

Särskild utredare: Rolf Bohlin

Dir. 2012:39 Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el (pdf 138 kB)

Regeringens direktiv till kommittén gavs ut 2 maj 2012 och med tanke på att utredning ska redovisas senast om tre månader borde merparten av arbetet vara klart nu.

De rykten jag hört har inte gett någon gåshud. Har du hört något?

PS 22/3. Fick tips om att i en interpellationsdebatt i riksdagen den 12 mars om Alternativ till teknikneutralitet mellan Anna-Karin Hatt och Jens Holm (V) sade Hatt att det långsiktigt sättet att möta intresset är att hitta en fungerande modell för nettodebitering (19:30 in i debatten). Dock nämnde hon inget om den pågående utredningen om nettodebitering.

Ny förordning om statligt stöd till solceller släppt

Nu finns den uppdaterade Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller att läsa på riksdagens webb. Nyheterna träder i kraft 1 februari 2013.

Nyheterna för solcellssystem är

• Stödet sänks till högst 35% (från 45%).

• De stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 46 250 kr/kW, inklusive moms (tidigare 50 000 kr/kW).

• Högst 1,2 miljoner kronor lämnas i stöd per system (tidigare 1,5 miljoner).

• Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2016.

Jag tycker att stödet hade kunnat sänkas till åtminstone 30%, då hade stödet räckt till flera och man hade ökat marknaden från 164 miljoner för 2013 till 192 miljoner antaget att 57,5 miljoner av budgeten på 60 miljoner delas ut i stöd under 2013.

De stödberättigade kostnaderna hade kunnat sättas lägre, förstår inte varför man gjorde en sådan futtig sänkning. En sådan generös gräns kan bidra till att hålla prisnivåerna onödigt höga och kan locka oseriösa till fusk. Å andra sidan kan man undra om den som tar 46 250 kr/kW får några solcellsanläggningar sålda? En enkel standardanläggning kan utan ansträngning köpas för ungefär halva det priset.

En viktig fråga är om man tänkt sig att villkoren ska vara oförändrade under hela stödperioden. Om det är så man tänkt skulle både procentsatsen och de stödberättigade kostnader bli omotiverat höga i slutet av stödperioden.

En annan fråga är när de som ansöker om stöd nu får något stöd med nuvarande budget. Det finns redan en lång kö på sökande som inte fått något stöd under den innevarande stödperioden. Om de står kvar vid sina ansökningar kan man därför inte räkna med att få stöd under 2013 om man söker nu och kanske inte ens under 2014, beroende på i vilket län man råkar bo.

Det gamla syftet ”att den årliga elproduktionen från solceller ska öka med minst 2,5 gigawattimmar under stödperioden.” är en relikt som står kvar oförändrad i förordningen sedan 2009. Det är idag en alltför låg siffra. Med de förändringar som gjorts i förordningen och med de installationer som kommer att göras utan investeringsstöd kommer man utan vidare att nå det dubbla under 2013.

Vi får dock, trots synpunkterna ovan, komma ihåg att det viktigaste för framtiden är att vi får ett bra arrangemang för nettodebitering eller motsvarande. Regeringens utredning om nettodebitering ska vara klar senast i juni i år. Det blir intressant att se vad den kommer fram till.