Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Digitalt exjobbsevent vid Mälardalens högskola 25 oktober

Tipsade Svensk Solenergi som nappade på det digitala exjobbseventet som Mälardalens högskola håller 25 oktober:

“Vill ni marknadsföra er ytterligare och knyta personliga kontakter med studenterna anmäl er till att medverka i vårt digitala exjobbsevent med matchmaking. Då får ni möjlighet att presentera er verksamhet och exjobbet/exjobben samt möta studenterna i mindre grupper.”

Samtidigt lanserar MDH en digital exjobbssidan där man kan profilera sin verksamhet och bjuda in studenterna till dialog om exjobb. Exjobb om solenergi brukar gå åt som smör i solsken och jag har redan fått förfrågningar från studenter som vill göra exjobb om solceller till våren.

Läs mer om Exjobbsdagar 2021 på MDH:s webb.

Från 1 januari kommer vi att heta Mälardalens Universitet (MDU).

Solelkommissionen vill ha 30 TWh solel i Sverige > Agrivoltaics?

I Ny Teknik läser vi idag debattinlägget “Sverige bör ha ett mål på 30 TWh för solel” från Solelkommissionen.  De “uppmanar energiminister Anders Ygeman att göra solelparker till ett riksintresse”.

Intresset för att bygga solcellsparker på mark har ökat och det finns en poäng med att se över tillståndsprocesser och vilka marker som är lämpliga att utnyttja för solcellsparker.

I inlägget skriver man “Vindkraft är sedan länge ett riksintresse och Sverige har ett långsiktigt mål för vindkraften på 100 TWh.” Stämmer detta? Har Sverige någonsin haft ett mål om en viss mängd vindkraft?

I ett gemensamt pressmeddelande från Naturvårdsverket och Energimyndigheten den 28 januari i år berättar man om “Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad“. Och i “Nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad – Frågor & svar” från 28 september ifjol skriver man att

“Vi har utgått från Sveriges mål att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Under perioden fram till 2040-talet kommer runt 100 TWh elproduktion att nå sin livslängd och behöva ersättas med ny produktion. Enligt Energimyndighetens bedömning kommer vindkraften att stå för merparten av den elproduktion som kommer att komma in till 2040, tack vare vindkraftens stora potential och låga produktionskostnader. I strategin har vi därför utgått från att vi behöver skapa förutsättningar för runt 100 TWh vindkraft till 2040-talet. Hur mycket vindkraft som sedan kommer att byggas bestäms av marknadsaktörerna och av tillståndsgivande myndigheter.”

Det är en viss skillnad mellan politiskt antagna mål och förslag på en nationell strategi som vill skapa förutsättningar för en viss mängd elproduktion.

Solelkommissionen skriver att för 30 TWh solel behövs 45 000 hektar mark och att

“Totalt har vi i södra och mellersta Sverige 450 000 hektar betesmark och 120 000 hektar som ligger i träda. Den samlade åkerarealen i samma område är 2 100 000 hektar. Utgångspunkten för solelparker är att använda mark som inte är högproduktiv, det vill säga i första hand betesmark och åkermark av de lägre klasserna.”

Agrivoltaics

I detta sammanhang kan det vara intressant att studera kombinationen odling och solcellsparker, det som kallas “agrivoltaics” på engelska. I ett projekt vid Mälardalens högskola, i samarbete med Kärrbo prästgård, utanför Västerås, Solkompaniet och SLU ska vi snart installera ett “agrivoltaiskt” forskningssystem i projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige“. Det ligger väl i tiden kan man säga.

Dubbel nytta när framtidens solcellssystem kombinerar odling och elproduktion

En nyhet från idag om ett av de projekt för solcellssystem som vi håller på med på Mälardalens högskola (MDH). Läs mer: “Dubbel nytta när framtidens solcellssystem kombinerar odling och elproduktion“.

Det kallas “agrovoltaics” på engelska. Tills vidare har vi översatt det med agrovoltaiskt solcellssystem. Projektet  kommer att installera solcellssystem med dubbelsidiga solcellsmoduler (“bifacial”) med vertikal montering på mark där man odlar vall (gräs och klöver) på Kärrbo prästgård utanför Västerås.

Installationen kommer att göras i vår av Solkompaniet och vi hoppas att kunna ordna ett öppet hus på plats när Covid-restriktionerna lättar.

En del av projektgruppen på besök vid Kärrbo prästgård, Västerås. Från vänster Maja Wennerberg Fåhreus (Solkompaniet), Victor Berglund (Kärrbo prästgård), Mikaela Liss (Solkompaniet), Ulf Andersson (Kärrbo prästgåd) och Pietro Campana (MDH, projektledare). Foto: Bengt Stridh. 

Kurs solceller och solfångare vid Mälardalens högskola våren 2019

Är sedan 1 oktober heltidsanställd vid Mälardalens högskola som universitetslektor. Lämnar därmed ABB Corporate Research efter 30 år.

Mitt arbete kommer att fortsätta på den inslagna banan under senaste åren, med fokus på tillämpad forskning om solcellssystem. Kommer även att vara kursansvarig för kursen “Solceller och solfångare”, liksom under de två senaste åren. Har tagit över kursen från professor Björn Karlsson, som fortfarande är lite delaktig i kursen. Kursen läses av blivande högskole- och civilingenjörer vid Mälardalens högskola. En nyhet sedan ifjol är att kursen även kan läsas som fristående kurs, om man uppfyller behörighetskraven. Ansökan till kursen som startar våren 2019 ska göras senast 15 oktober.

Kursen Solceller och solfångare går på halvfart under januari-mars och ger 7,5 hp. På kursens sida finns en kursplan som beskriver kursens innehåll. En nyhet för nästa års kurs är att vi håller på att ta fram en laboration där man får göra egna mätningar på en solcellsmoduls spänning (V) och ström (I) vid varierande last för att kunna rita en I-V kurva för en given solstrålning. Tanken är att även laborera på effekter av skuggning. I kursen ingår också simuleringsövningar där man får räkna på solelproduktion per timme och jämföra med elanvändningen i ett småhus för att därmed kunna beräkna hur stor andel av den producerade solelen som är egenanvänd. Detta ligger till grund för att kunna beräkna ekonomin för en solcellsinstallation.

Kanske en kurs för dig?

Solceller och solfångare: 0,5% av världens energianvändning 2016

Idag startade kursen Solceller och solfångare vid Mälardalens högskola, där jag är kursansvarig och lärare. Även Björn Karlsson är lärare på kursen. Det är ett drygt 50-tal studenter som går civilingenjörs- eller högskoleprogrammet i Energiteknik eller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi eller som läser kursen som en fristående kurs. Det är första gången kursen går som en friståënde kurs.

Nämnde i dagens inledning i kursen att solceller och solfångare båda anges ha producerat 375 TWh under 2016. Det gör ca 0,24% av världens energianvändning (157 500 TWh) vardera för solel och solvärme. Takten att ersätta fossil energi med förnyelsebar energi i världen behöver öka och solenergi har en mycket stor potential att bidra till det…

Den installerade ytan av solfångare uppgavs till 652 km2 och om man antar en verkningsgrad på i genomsnitt 15% för solcellerna blir ytan ca 2 000 km2. Ytorna kan jämföras med att ytan av Västerås kommun är 1148 km2. Världens solfångare täcker alltså drygt halva kommunens yta, medan världens solceller täcker knappt dubbla ytan av kommunen. Tillsammans täckte världens solceller och solfångare en yta som var ungefär 2,3 gånger större än Västerås kommun vid utgången av 2016.

Utvecklingen för solceller har varit betydligt snabbare än för solfångare under senare år, enligt diagrammen nedan. Det gör att 2017 gick solceller säkert om solfångare i energiproduktion på världsbasis.

Installerad effekt av solceller i världen. Källa: IEA PVPS.

Installerad effekt och producerad energi av solfångare i världen. Källa: IEA SHC.

Källor

Enerdata.Global Energy Statistical Yearbook 2017. Total Energy Consumption.

IEA PVPS. 2016 Snapshot of global photovoltaic markets

IEA Solar Heating & Cooling Programme. Solar Heat Worldwide 2017.

Kursstart solceller och solfångare

Idag var det upprop för kursen “Solceller och solfångare” vid Mälardalens högskola. 7,5 hp för högskole- och civilingenjörer. Jag är kursansvarig och examinator. Lärare är även Richard Thygesen och Björn Karlsson.

55 studenter tror jag är rekordmånga för kursen, så det var i stort sett lapp på luckan i salen. Första gången jag är ansvarig för en högskolekurs så det blir spännande. Mycket arbete blir det också, så bloggande kan möjligen bli lite glesare. Å andra sidan dyker det upp intressanta uppslag när jag letar referenser till kursinnehållet, så vi får se hur det blir.