50 miljoner till investeringsstöd för solceller under 2015

Enligt uppgift i Ny Teknik idag säger Energimyndigheten att det finns 50 miljoner till investeringsstöd för solceller under 2015. Den sittande regeringen hade aviserat 100 miljoner per år under 2015-2018, men eftersom det var Alliansens budget som röstades igenom av riksdagen minskade anslaget för ”Energiteknik” från 240 miljoner till 140 miljoner kr under 2015. I Energiteknik ingår förutom investeringsstöd till solceller även stöd till biogas. Den första figuren här nedan visar att budgeten för investeringsstödet under 2015 är lägre än den varit under åren 2009-2014.

Sänk stödnivån

Jag har tidigare föreslagit en sänkning av stödnivån för investeringsstödet och det är också vad Energimyndigheten föreslår i sin rapport Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd, som kom i september 2014. Man föreslår en sänkning från 35% till 20% för villor under 2015, följt av en sänkning till 15% under 2016. Om detta nämns dock ingenting i Ny Tekniks artikel. En sänkt stödnivå gör att flera kan utnyttja investeringsstödet utan att regeringens budget förändras.

Man får komma ihåg att stödnivåerna och priserna för solcellsanläggningar har varierat mellan åren, vilket påverkar hur mycket solceller som kan byggas för en viss budget. Här är stödnivåernas historia:

  • 1 februari 2013 – . Max 35% i stöd.
  • 1 november 2011 – 31 januari 2013. Max 45% i stöd.
  • 1 juli 2009 – 31 oktober 2011. Max 60% i stöd (55% för stora företag).
  • 1 januari 2009 – 30 juni 2009. Stödsystem saknades.
  • 15 maj 2005 – 31 december 2008. Max 70% i stöd. Endast stöd till offentliga byggnader.

Oavsett stödnivå räcker inte budgeten på 50 miljoner kr för 2015 på långa vägar för att beta av kön av ansökningar. Enligt Energimyndighetens månadsrapport för investeringsstödet för november 2014 fanns det den 30 november 7 962 inkomna ansökningar från och med 1 juli 2009, varav 2 958 beviljats. Det fanns alltså då 5 004 ansökningar i kö. Det framgår inte av nyhetsbrevet hur mycket det motsvarar i sökt belopp. Enligt artikeln ”Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i Dagens Nyheter 27 augusti var det över 600 miljoner i kö.

Nu väntar vi på besked om en sänkning av stödnivån för solceller…

Mindre än en tia per år och innevånare

Totalt har vi satsat 497,5 miljoner av statsbudgeten i investeringsstöd till solceller under perioden 1 juli 2009 till 31 december 2014. Det kan låta som mycket pengar men slår man ut det per innevånare blir det inte så stora belopp. Den andra figuren visar stöd per innevånare i varje län från och med 1 juli 2009. Jönköpings län ligger i topp med 149 kr/innevånare. Försiktigast är man i Norrbottens län med 11,4 kr/innevånare. Snittet för hela Sverige är 49,7 kr/innevånare, vilket gör 9 kr per år och innevånare.

PS 9/1. Idag kom Energimyndighetens månadsrapport gällande investeringsstödet för december 2014. Vid årets slut hade det inkommit 8 197 ansökningar, varav 3 020 beviljats. Kön hade därmed ökat till 5 177 ansökningar.

PS 14/1. I “Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi” beslutat 2014-12-18 anges att “Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser gäller för anslagsposten. Av anslagets tillgängliga medel 2015 bör minst 50 000 000 kronor användas till solcellsstöd.”

Investeringsstöd till solceller per år från och med 1 juli 2009.

Investeringsstöd till solceller per år från och med 1 juli 2009.

Investeringsstöd till solceller per innevånare och län 2009-2014.

Investeringsstöd till solceller per innevånare och län 2009-2014. Klicka på figuren för att se den i större skala.

Möte med energiministern idag

Mälardalens högskola (MdH) träffade idag energiminister Ibrahim Baylan, statssekreterare Nils Vikmång och Per Callenberg, politiskt sakkunnig, under en timme i Eskilstuna.

Rektor Karin Röding gav information om MdH. Akademichef Thomas Wahl berättade om forskningsprofilen Future Energy. Bengt Stridh (gästforskare på MdH från ABB Corporate Research) och Björn Karlsson gjorde en presentation om MdH:s forskning om solenergi. Emma Nehrenheim och Eva Thorin presenterade MdH:s forskning om alger och biogas.

Det ska vara enkelt att vara mikroproducent

Passade på att skicka med lite budskap till energiministern med rubriken att det ska vara enkelt att vara mikroproducent. Hann inte säga allt det som står i texten, utan det här är en fylligare text.

Stödsystem

  • Elcertifikatsystemet behöver reformeras för att på allvar få in småskalig solelproduktion.
    Den 15 december 2014 var 1 099 solcellsanläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat. Antaget att vi har 3 000 – 4 000 nätanslutna solcellsanläggningar (ingen vet exakt antal) betyder det att ungefär 2/3 av alla solcellsanläggningar står utanför elcertifikatsystem. Av de som får elcertifikat är det dessutom en stor andel som bara får elcertifikat för det överskott som matas in till nätet och inte för hela solelproduktionen, som man egentligen är berättigad till.
  • Skattereduktion för överskottsel viktig.
    Administration kan förenklas genom att den i framtiden görs på elräkningen. Dessutom önskas en långsiktighet så att skattereduktionen finns kvar under en följd av år och inte blir en kortsiktig dagslända.
  • Investeringsstödet för solcellssystem kan stegvis fasas ut 2015-2018.
    Om man får ordning på elcertifikatsystemet så att det anpassas även till de små elproducenterna och skattereduktion finns kvar kan investeringsstöd fasas ut under de kommande fyra åren. Utfasningen bör göras genom att man årligen sänker stödnivån från dagens 35%. Sänkt stödnivå gör att fler kan ta del av investeringsstödet med oförändrad regeringsbudget. Jag har tidigare föreslagit en sänkning till 20% och det är också vad Energimyndigheten i sin rapport Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd föreslår för villor under 2015, följt av en sänkning till 15% under 2016.
    Istället för investeringsstöd kan man använda ROT-avdrag för arbetet. En nackdel med ROT-avdraget är dock att det måste vara ett fem år gammalt hus och att det inte kan användas av allmännyttan.

Regelverk

  • Krav på momsregistrering vid försäljning av solel för mikroproducenter måste tas bort.
    Se tidigare blogginlägg Måste alla solcellsägare registerera sig?
  • Ingen energiskatt på egenanvänd solel måste fortsätta att gälla.
    Enligt Skatteverkets skrivelse ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni i år behöver man inte betala energiskatt på egenanvänd el. Låt det fortsätta så!
  • Boverkets byggregler bör ses över.
    Idag behandlas solceller och solfångare olika. Solel som används till hushållsel påverkar inte beräkningen av husets specfika energianvändning som ligger till grund till hur man bygger ett hus energimässigt. Solvärme och solel som används till uppvärmning räknas dock med i husets specifika energianvändning. Denna inkonsekvens bör rättas till.
  • Även nettoproducenter bör undantas kostnad för inmatningsabonnemang.
    Enligt ett undantag som infördes i ellagen Kap.4 §10 i april 2010 behöver en nettokonsument under kalenderår inte betala någon avgift för ett inmatningsabonnemang om man har en säkring på högst 63 A och inmatningen sker med högst 43,5 kW. Detta bör gälla även om man råkar vara en nettoproducent av el.

Hur skapa arbetstillfällen av solenergiforskningen?

Ställde frågan om vi satsar på rätt forskningsområden? Det känns lite besvärande att akademisk forskning och forskningsföretag i branschen idag har fler anställda än producerande företag och att antalet anställda i producerande företag minskat varje år under åren 2010-2013. Detta kan utläsas i rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2013 publicerad i IEA PVPS Task 1. Man kan få intrycket att vi har svårt att slå mynt av den svenska solcellsforskningen. Eller är det så att vi satsar för stor andel av forskningsbudgeten på långsiktig forskning som eventuellt ger resultat först om 10-20 år?

Antalet arbetstillfällen inom installationsföretagen i branschen har däremot ökat varje år under åren 2010-2013. Men vi har i stort sett ingen svensk solenergiforskning riktad mot ny installationsteknik och byggnadsintegrering av solceller. Det behövs mer tillämpad forskning som stödjer de svenska installationsföretagen i deras vardag. Vi har väl inte heller mycket forskning på solvärme.

Ett inlägg från idag finns även på Ibrahim Baylans Facebooksida och på MdH:s hemsida: Energiminister Ibrahim Baylan besökte Mälardalens högskola.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Regeringens budget föll, ger mojnande solcellsvind

Regeringens budget föll vid eftermiddagens omröstning i riksdagen. Stefan Löfven, S, har i en presskonferensen efter riksdagsomröstningen angett att det blir nyval den 22 mars 2015.

I regeringens budget fanns en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som var tänkt att starta 1 januari 2015 och där fanns även ett tillskott på 100 miljoner kr per år till investeringsstödet för solceller för perioden 2015-2018. Eftersom regeringens budget föll innebär det även att dessa förslag föll.

Vad som står i alliansens budget, som röstades igenom i riksdagen idag, har jag inte kollat. Det spelar väl dock mindre roll eftersom det rimligen blir politisk stiljte fram till nyvalet. Därefter kan arbetet åter starta med att få igång skattereduktionen och den utökade budgeten för investeringsstödet. Vi får väl därför vänta till andra halvan av 2015 inte detta kommer igång.

Att skattereduktion dröjer spelar mindre roll, eftersom flera elbolag idag betalar goda priser för den överskottsel som matas in till nätet. Värdet av den egenanvända solelen förblir dessutom oförändrad ( = rörliga delen av elpriset, exklusive de fasta abonnemangskostnaderna).

Däremot kommer det utlovade tillskottet av investeringsstödet att saknas stort. 100 miljoner kronor med 35% investeringsstöd gör att en marknad på 285 miljoner/år går in i stiltje och med Energimyndighetens föreslagna sänkning till 20% investeringsstöd rör det sig om 500 miljoner/år. Eftersom det idag är så lite pengar kvar till investeringsstödet kommer detta att göra att den starka solcellsvinden i Sverige tillfälligt mojnar under första halvåret 2015. Men det är bara en tidsfråga innan den tar fart igen!

Kön för investeringsstöd till solceller växer och växer…

Idag kom Energimyndighetens månadsrapport för augusti för investeringsstödet till solceller. Intresset för solceller är stort!

Sedan 1 juli 2009 har det inkommit 7 229 ansökningar. 430,4 miljoner har beviljats och 307,2 miljoner har utbetalts till 2 762 beviljade ansökningar (varav 1 900 till privatpersoner och resterande till företag). Det står därmed 4 467 ansökningar i kö.

Enligt artikeln “Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i DN den 27 augusti finns det ansökningar på över 600 miljoner i kön. Det behövs därmed långt mer pengar till investeringsstödet än de 14,5 (15,5?) miljoner som finns kvar att fördela av de 210 miljoner som i dagsläget är avsatta i regeringens budget för investeringsstödet till och med 2016. Energmyndigheten angav i pressmeddelande i juni i år att 195,5 miljoner var fördelade och att därmed 14,5 miljoner skulle finnas kvar att fördela av investeringsstödet. Jag fick det till att 194,5 miljoner var fördelade, men kanske 1 miljon gått till administration hos myndigheterna?

Åtgärder

  • Regeringens budget för investeringsstödet behöver utökas. Anna-Karin Hatt nämnde 50 miljoner för 2015 för någon vecka sedan. Miljöpartiet vill ha 100 miljoner mer i budgeten för investeringsstöd under 2014-2017. Både dessa belopp är dock betydligt mindre än vad som finns i kön idag och kön lär fortsätta att växa…
  • Stödnivån behöver sänkas, låt säga till 20%. Då skulle stödet räcka till många fler sökande med oförändrad budget. Priserna på solceller har sjunkit så pass mycket att 20% är ett tillräckligt förmånligt stöd. En sidoeffekt med en sådan säkning skulle vara att man närmar sig nivån för ROT-avdrag och att fler skulle välja det istället.

Solceller växer så det knakar i Sverige

IEA PVPS Task 1 har genom Johan Lindahl, Uppsala Universitet, idag offentliggjort statistik för den svenska solcellsmarknaden 2013. Under 2013 installerades 19 MW solceller i Sverige, varav 17,9 MW var elnätanslutna och 1,1 MW var utanför elnätet. Det ska jämföras med att det under 2012 installerades 8,3 MW, varav 6,47 elnätanslutet. Marknadstillväxten har alltså varit fenomenal under 2013, med mer än en fördubbling. Totalt var 43,1 MW installerat i Sverige vid slutet av 2013, varav 34,7 MW var nätanslutna.

En intressant uppgift är att kostnaden för nyckelfärdiga solcellsystem för villor (0-20 kW) av solcellsföretagen angavs ha minskat från i medeltal 27 500 kr/kW, inklusive moms, i slutet av 2012 till 20 000 kr/kW i slutet av 2013. Det är en prissänkning med hela 27%. Det går stick i stäv mot att vid min senaste prisuppdatering av solcellsystem från elbolagen att av priserna den 26 februari 2014 var det inga systempriser som hade sänkts jämfört med april 2013, i de flesta fall var de oförändrade! En del större paket har dock tillkommit som gjorde att det i februari 2014 fanns flera paket som låg under 20 000 kr/kW i investeringskostnad, men de allra flesta kostade mer än 20 000 kr/kW, inklusive moms. En anledning till att medelpriserna uppgavs ha sjunkit per kW av solcellsföretagen kan alltså vara att medelsystemstorleken har ökat.

I Tyskland stod systempriserna stilla runt 1700 Euro/kW exklusive moms (ca 17 500 kr/kW inklusive tysk moms på 19%) för system på upp till 10 kW under 2013 enligt branschorganisationens BSW Solars statistik, som bygger på två tiopotenser fler solcellsinstallationer än i Sverige och den är därmed statistiskt säkrare. En anledning till detta kan vara att införandet av ett lägsta pris för kinesiska solcellsmoduler på 0,56 Euro/W till EU. Eftersom detta avtal gäller till utgången av 2015 kommer det att begränsa prisförändringarna på solcellsystem inom EU under 2014-2015.

Man får också komma ihåg att de solcellsystem som marknadsförs av elbolagen i Sverige kommer från underleverantörer och att underleverantörerna rimligen har ett lägre pris till elbolagen än vad elbolagens kunder får betala. Elbolagen har alltså tillkommit som en mellanhand på den svenska solcellsmarknaden.

Fortsättet marknaden att växa lika mycket under 2014 som under 2013? Njae, knappast…, men om det installeras lika mycket i år som ifjol är det gott nog. Marknaden styrs till stor del av budgeten för investeringsstödet till solceller. I år kommer inte lika stor budget att släppas till länsstyrelserna som under 2013, under förutsättning att regeringens budget hålls oförändrad. Budgeten för 2013-2016 är 210 miljoner. Av dessa har 107,5 + 45 miljoner fördelats till länsstyrelserna under 2013. Återstår alltså 57,5 miljoner av budgeten för åren 2014-2016. Om regeringen får igenom en skattereduktion för överskottsel kommer man att vara nöjd med det och det blir inga mera pengar till investeringsstödet, åtminstone har det låtit så på energiminister Anna-Karin Hatt.

Om det blir en ny regering efter valet i september kan det få en effekt på 2015, men det blir en senare fråga.

Läs mera i Energimyndighetens pressrelease från idag. Senare i vår kommer även en rapport för Sverige att presenteras på IEA PVPS hemsida.

Rökpipsvamp utanför Surahammar. Denna svamp är rödlistad som starkt hotad i Sverige. 8 mars 2014.

Rökpipsvamp utanför Surahammar. Denna svamp är rödlistad som starkt hotad i Sverige. 8 mars 2014.

Råd till energiminister Anna-Karin Hatt

Vid invigningen av MW-solcellsparken igår gav jag energiminister Anna-Karin Hatt följande fyrklöver av politiska råd när det gäller den svenska solcellsmarknaden. Här kommer råden, med mera förklarande text än vad jag hade tid att framföra igår. Förslagen går säkert att finslipa…

1. Nettodebitering. Frågan har diskuterats och utretts ända sedan Lennart Söder publicerade ”nätanslutningsutredningen” i februari 2008 (Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion SOU 2008:13). I förra veckan lämnade Näringsdepartementet en lagrådsremiss med ett förslag om skattereduktion för överskottsel för småskaliga elproducenter. Det är bra att det nu finns ett konkret förslag.

  • Det är viktigt att förslaget puttas över mållinjen och inte fördröjs ytterligare, så att det kan börja gälla från 1 juli 2014, som regeringen önskar.

2. Investeringsstöd till solceller. Det är i nuläget en lång kö av sökande enligt Energimyndighetens statistik. Söker man idag lär man inte få något stöd under nuvarande stödperiod 2013-2016, om inget görs.

  • Stödnivån bör sänkas från dagens 35% till låt säga 20%. Då räcker budgeten till många flera sökande och marknaden ökar därmed per automatik utan att staten behöver skjuta till mera statliga pengar. 20% i stöd är tillräckligt förmånligt idag.
  • En sidoeffekt skulle bli att man närmar sig värdet av ROT-avdrag för arbetet och flera skulle då kunna välja det istället för investeringsstödet, vilket skulle ge en extra skjuts åt marknaden.
  • Man bör även överväga att öka budgeten. Av de 210 miljonerna är 152,5 miljoner redan fördelade till länsstyrelserna. Det återstår alltså bara 57,5 miljoner att fördela under 2014-2016. Detta kommer inte att räcka särdeles långt och skulle göra att många av de som inte skulle få något investeringsstöd skulle avvakta med att installera solceller om budgetramen och stödnivån står fast.

3. Elcertifikatsystemet måste anpassas till småskalig elproduktion. Den 31 december 2013 fanns 461 solcellsanläggningar av totalt 2832 elproduktionsanläggningar i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Det betyder att bara uppskattningsvis ca 20-25% av dagens solcellsanläggningar har gått med i elcertifikatsystemet. Det går inte att ge en exakt andel eftersom det saknas statistik över hur många nätanslutna solcellsanläggningar det finns i Sverige.

OM alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor sannolikhet vara i majoritet i elcertifikatsystemet redan inom något år, eftersom 2 403 sökande sedan den 1 juli 2009 hade beviljats investeringsstöd den 28 januari i år. Det byggdes dessutom solcellsanläggningar tidigare och en del har byggts utan investeringsstöd. Det är sagt att elcertifikatsystemet ska vara lika för alla men i praktiken är det inte så eftersom de små elproducenterna i så hög grad saknas i systemet.

Det märkliga i sammanhanget är att Energimyndigheten inte verka vilja driva på en förenkling av elcertifikatsystemet för de småskaliga elproducenter. I remissvaret till fjolårets utredning om nettodebitering (Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46) ifrågasatte man om de småskaliga skulle få elcertifikat. Man ansåg att administrationen inte motiverade den ”begränsande inkomsten” och tyckte därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi, medan den nya lagen om skattereduktion i nuvarande form inte kommer att överleva elcertifikatsystemet som har 2035 som slutår. En självklar tanke borde istället vara hur ska vi förenkla systemet så att vi även får med de småskaliga elproducenterna i elcertifikatsystemet?

  • Kravet på timmätning för att få elcertifikat bör avskaffas för de småskaliga elproducenterna. Det räcker med en årlig avläsning.
  • Man bör se till att man kan få elcertifikat för hela sin solelproduktion utan höga administrativa kostnader. Idag är det bara lönt att söka tilldelning av elcertifikat för överskottsel för en småhusägare.
  • I blanketten för färdiganmälan skulle kunna finnas de uppgifter som krävs för ansökan om godkännande för elcertifikat och att ett krav skulle kunna vara att denna blankett även ska skickas till Energimyndigheten, som gör godkännande för tilldelning av elcertifikat.

4. Boverkets byggregler behöver reformeras för att ta hänsyn till solelproduktion. Hur man beräknar husets energianvändning styr husbyggandet. Idag är regelverket mycket inkonsekvent eftersom hushållsel, fastighetsel och överskottsel inte räknas med i husets ”specifika energianvändning”. Om man exempelvis har ett småhus med fjärrvärme som använder 5 000 kWh el (hushållsel) per år behöver man bara sätta upp 35-45 m2 solceller för att producera lika mycket solel som köpt el under ett år. MEN, detta skulle inte påverka beräkningen av husets ”specifika energianvändning” ett dugg! Om man däremot skulle använda samma solel till uppvärmning av huset och för att värma tappvarmvatten (vilket idag är ytterst ovanligt, om det ens förekommer alls), då skulle solelen sänka husets ”specifika energianvändning”. Någon som förstår logiken i detta?

  • Husets användning av hushålls- och fastighetsel bör ingå i husets energianvändning.
  • Överskottsel som matas in till nätet borde dras av från husets energianvändning, på samma sätt som det skulle göra om man använde solel för uppvärmning av huset eller för att värma tappvarmvatten.

 

Ytterligare 45 miljoner fördelade i investeringsstöd

Energimyndigheten släppte idag nyheten att ytterligare 45 miljoner av investeringsstödet till solceller har fördelats. Budgeten för perioden 2013-2016 är 210 miljoner kronor. Tidigare under 2013 hade 107,5 miljoner fördelats till länsstyrelserna, vilket gör att med dagens besked är 152,5 miljoner fördelade. Det betyder att man tullar på pengar som var planerade att användas under 2014-2016. Nu återstår bara 57,5 miljoner kronor av den ursprungliga budgeten att fördela under 2014-2016.

Det är bra att fler får möjlighet till investeringsstöd men marknaden blir ryckig och det blir svårt för installationsföretagen att anpassa sin personalstyrka efter fluktuationerna i efterfrågan. Om regeringen inte skjuter till mer pengar till investeringsstödet blir det tuffa tider för installationsföretagen 2014-2016. Mitt stalltips är att mera pengar kommer att läggas in i investeringsstödet. Endera av sittande regering som en morot inför valet eller av en ny regering efter valet 2014, eller kanske bådadera?

Påminnelse om uppföljning av statligt stöd till solceller

Så var början av rubriken på ett brev vi fick från länsstyrelsen. I brevhuvudet stod det länsstyrelsen i Västmanlands län, men i brevfoten var adressen till länstyrelsen i Stockholm, liksom på kuvertet. Det är länsstyrelsen i Stockholm som numera även sköter Västmanlands län.

Innehållet i brevet var att länsstyrelsen saknade vår uppföljning från år två. Enligt villkoren för investeringsstödet måste man under de tre första åren skicka en blankett där man talar om solelproduktionen för varje driftår. “Om ni inte kommer in med begärda uppgifter kan Länsstyrelsen komma att besluta om återbetalning av stödet”.

Problemet med detta brev var att jag i början av oktober ifjol lämnade in vår driftuppföljning för år två. Jag lämnade personligen brevet i receptionen för länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås. Jag fick då veta att Stockholms län tagit över, men det var inga problem, brevet skulle vidarebefordras till länsstyrelsen i Stockholm.

Kommentaren när jag ringde idag var att det ”Kan ha förkommit på posten. Det händer…”. Fick också veta att det gick bra att skicka uppföljningen med e-post och bifoga blanketten som pdf-fil. Det var viktigt att man angav ärendenumret i mailet (det står inte på blanketten).

Vi startade vår solcellsanläggning på 3,36 kW den 28 oktober 2010. Under första driftåret (2010-10-28—2011-10-27) producerade vi 2912 kWh (867 kWh/kW) enligt elmätaren och 2882 kWh (858 kWh/kW) enligt växelriktaren. Under andra driftåret blev det 2 741 kWh (816 kWh/kW) enligt elmätaren och 2 713 kWh (807 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vi har en dryg månad kvar på tredje driftåret, men vi kommer utan tvekan att få högre skörd än under första driftåret.

Diagrammet här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan starten. I år har det blivit månadsrekord i januari, mars, juli, augusti och kommer att bli det i september också. Däremot var 2011 bäst under februari, april, maj och juni. 2012 var medioker med tanke på solelproduktion, ingen månad var den bästa under våra snart tre driftår.

Vår solelproduktion per månad sedan starten till och med 23 september 2013.

Vår solelproduktion per månad sedan starten till och med 23 september 2013.

Investeringsstöd till solceller 2013 fördelat – Blekinge län vinnare

Den 6 februari meddelade Energimyndigheten i en pressrelease 2013 års fördelning av investeringsstöd till solceller till de olika länen. 107,5 miljoner har fördelats för 2013, vilket gör i genomsnitt 11 kr per innevånare i Sverige. Jag blev förvånad att beloppet var så stort. Så sent som 18 oktober 2012 angav Anna-Karin Hatt i en debattartikel i Expressen att budgeten för åren 2013-2016 var 210 miljoner och att 60 miljoner var avsedda för 2013 och därefter 50 miljoner kr per år.

Blekinge län blev vinnare för 2013 med 51 kr per innevånare baserat på SCB:s befolkningsstatistik från 2012-09-30, se nedanstående diagram och tabell. Det är långt mer än Östergötland och Uppsala som är tvåa respektive trea med 24 kr respektive 20 kr per innevånare. Dess tre län är tillsammans med Västerbottens län de enda län som fått en högre ram för 2013 per innevånare än vad som beviljats under 20090701-20130131. I botten för 2013 ligger Västmanlands län med 3,1 kr per innevånare och Stockholms län med 2,3 kr/innevånare. Dock finns planer på att bygga en 1 MW solcellspark utanför Västerås under 2013 vilken kommer att byggas i Västmanlands län utan stöd.

Trots att 107,5 miljoner fördelas under 2013 får jag upprepa det jag skrev den 16 januari. Även efter årets fördelning finns det en kö av sökanden eftersom det sökta beloppet överstiger den årliga tillgängliga budgeten. Om man gör en ansökan om investeringsstöd idag får man räkna med att det tar 1-2 år innan positivt besked kan ges om investeringsstöd. Tiderna kan variera från län till län, så det gäller att ha tur att bo i ”rätt” län…Om regeringen sänkt procentsatsen för investeringsstödet mer än till 35% hade stödet räckt till flera sökande och man hade fått en större solcellsmarknad i Sverige.

Från det att investeringsstödet i nuvarande form infördes 1 juli 2009 till och med 1 januari 2013 har 260 668 596 kr beviljats (27 kr per innevånare) och 200 091 046 kr utbetalats enligt Energimyndighetens månadsrapport för januari 2013. Mest beviljades Jönköpings län med 122 kr per innevånare och minst Västerbotten med 2,9 kr per innevånare, se nedanstående diagram och tabell.

Jag uppmanar alla som funderar på solceller att trots ovanstående skicka in en ansökan om investeringsstöd, det är inte bindande på något vis och det visar för politikerna att ett intresse finns hos den svenska befolkningen för solceller vilket möjligen skulle kunna göra att budgeten förstärks för investeringsstödet.

Beloppen per innevånare kan skilja något mot Energimyndighetens siffror eftersom de använt äldre befolkingsdata för länen.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Produktionskostnad för solel i Sverige uppdaterad

Jag har nu uppdaterat artikeln om Produktionskostnad för solel i Sverige. Från 1 februari 2013 sänktes investeringsstödet till solcellsanläggningar från max 45% till max 35%. Jag har även uppdaterat data i texten och uppdaterat alla diagram. Nu finns i diagrammen även investeringskostnad 10 000 kr/kW som ett möjligt värde för den som själv importerar modulerna och gör arbetet själv, enligt önskemål från en läsare.

PS. Idag fick vi tillbaka telefonen och nu har vi ADSL igen, skönt…