Har man 16 ampere (A) säkringsabonnemang rekommenderar Vattenfall att en enfasig solcellsinstallation ej bör överstiga 3 kilowatt (kW). Har man en större solcellsanläggning måste man fördela installationen på tre faser (snarare än att höja säkringsabonnemanget, som innebär en högre kostnad för nätabonnemanget). På din räkning från nätägaren kan du se vilket säkringsabonnemang du har. Vi har 16 ampere.

Men hur ska man göra med mindre anläggningar? Är 1-fas eller 3-fas installation bäst när det gäller att maximera den egna användningen av solelen och minimera inmatningen av överskottsel till nätet? Det korta svaret är att det inte spelar någon roll!

Något om hur elmätaren räknar
En modern elmätare har olika register för utmatad (köpt) el och inmatad överskottsel (solel i vårt fall). Dessa register kan bara öka. Elmätaren kan alltså inte gå baklänges. Det är summan av effekten (faspänning x linjeström x cos φ) på de tre faserna som bestämmer vilket register som ska ökas.  Om solcellerna exempelvis ger ett överskott på 1000 watt (W) på en fas och elanvändning är -400 watt respektive -300 watt på de två övriga faserna blir summan 1000-400-300 = +300 watt som inmatningsregistret ökas. Det ska alltså inte ha någon betydelse ifall solcellsanläggningen ansluts enfasigt eller trefasigt.

Om solen skulle gå i moln och överskottet skulle sjunka till låt säga 100 watt och elanvändningen är oförändrad blir summan 100-400-300 =-600 watt som utmatningsregistret ökas.

Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att man under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010.  Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.

Det visade sig när jag frågade runt lite att denna fråga var knepig och att det nog tyvärr är få som har full koll på hur det egentligen fungerar. Det visar att kunskapsnivån i branschen behöver höjas. Det gäller för övrigt inte bara denna fråga utan även när det gäller vilken ersättning man som liten elproducent kan få för sin överskottsel, där det finns stora kunskapsluckor.

Ovanstående samstämmiga information om en elmätares funktion har jag fått från Ulf Embretsen, ABB Cewe-Control, och Mattias Niska, Vattenfall. Jag får tacka för sakkunnig hjälp!

Jag skickar in en brasklapp för att det skulle kunna finnas elmätare som fungerar på ett annat sätt. Om du känner till några sådana moderna elmätare som är i bruk i Sverige idag får du väldigt gärna höra av dig, eftersom det är en principiellt viktig fråga vid installation av mindre solcellsanläggningar! OBS! Läs mer i del II, den 10 mars.

En annan fråga är om det finns någon svensk standard som reglerar hur elmätaren ska mäta när man har omväxlande uttag och inmatning eller om det är upp till nätägaren att konfigurera elmätaren som man själv tycker? Någon som vet?

Uttag (köp) av el och inmatning av överskott av solel till nätet

Klicka på diagrammet för att se det i större skala (det gäller alla diagram och bilder i denna blogg).