IEA PVPS Task 15 i Uppsala – Andra dagen

Fortsatta diskussioner inom våra olika “subtask” idag.

Vi avslutade dagen med att besöka Frodeparken. Tomas Nordqvist, Uppsalahem (fastighetsägare) och Rickard Nygren, White arkitekter (som designade huset), guidade. Frodeparken ligger bara några stenkast från Uppsala central. Det är Sveriges flaggskepp när det gäller byggnadsintegrerade solceller och den största solcellsfasaden på ett bostadshus i Sverige. Fasaden består av 1 181 CIGS-moduler (Solibro SL1) med ca 12% verkningsgrad och med en märkeffekt på 100 kW. Årsproduktionen var ifjol ca 76 000 kWh. Ca 60% av fastighetselen täcks av solel. Däremot används ingen solel i lägenheterna, vilket gör att drygt 50% matas in som överskott till nätet.

Ett ekonomiskt avancerat finlir är att det elbolag som säljer elen till Uppsalahem inte fakturerar energiskatt och moms på den. Uppsalahem betalar själva in energiskatten och slipper då betala moms på energiskatten. Detta är tydligen möjligt under vissa förutsättningar.

Frodeparken, Uppsala.

Frodeparken, Uppsala. Vid huskanten sitter “dummy”-moduler (tillkapade moduler), som inte är inkopplade, för att man skulle få ihop det vid huskanten. .

Byggnadsintegrerade solceller – Snyggt är det som räknas

Inom IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) drivs ett antal internationella arbetsgrupper. Task 15: Enabling Framework for the Development of BIPV, startade 2015 och handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics).

Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, svensk samordnare), SP (Martin Waneryd och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren). Energimyndigheten bidrar med finansiering.

Här är en gästkrönika om byggnadsintegrering av solceller från David Larsson, forskningsledare på Solkompaniet och industridoktorand vid Mälardalens högskola i Västerås.

Snyggt är det som räknas

Att göra el med solceller håller på att bli stort. Visserligen täcker solel fortfarande bara någon procent av det globala elbehovet, men tillväxten är exponentiell och potentialen är enorm. Elon Musk lyfter fram solenergi som den enda förnybara energikälla som på allvar kan ersätta fossila bränslen och investeringsbanken UBS pekar på att 50% solenergi globalt faktiskt skulle vara möjligt.

En stor del av alla solceller kommer att hamna på byggnader. Och ju vanligare de blir, desto större kommer kraven sannolikt bli på helhetslösningar där solcellerna är väl integrerade i byggnaderna. Ofta uppkommer det då en diskussion om vad som som är tillräckligt väl integrerat. Måste byggnaden ”gå sönder om man tar bort solcellerna” eller räcker det att det ser snyggt ut?

Jag håller på det senare – snyggt är det som räknas. Visserligen kan det finnas en poäng med att verkligen integrera solcellerna i andra byggnadskomponenter – det kan leda till att det går åt mindre material och därmed blir både billigare och ger bättre miljöprestanda. Men detta är inte självklart – oftast är helintegrerade lösningar dyrare och skillnaden i miljönytta försumbar. Därför anser jag att de måste utvärderas var för sig. Ställ upp krav på estetik, lönsamhet och miljönytta separat – helheten avgör vad som är väl integrerat.

Och när det gäller lönsamhet kan det vara värt att lyfta estetiken igen – snyggt är det som räknas! En välintegrerad solcellsanläggning som väcker uppmärksamhet kan höja fastighetsvärdet och vara ännu mer lönsam än en traditionell installation på taket.

Ett exempel på byggnadsintegrerade solceller som Solkompaniet installerat är Frodeparken intill järnvägsstationen i Uppsala, med Uppsala Hem som ägare och White som arkitekt.

Frodeparken Uppsala. Fasad med tunnfilmssolceller (CIGS. Foto Bengt Stridh 10 maj 2016.

Frodeparken Uppsala. Fasad med tunnfilmssolceller (CIGS. Foto Bengt Stridh 10 maj 2016.