Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Energiskatt

Möte med energiministern idag

Publicerat av

Mälardalens högskola (MdH) träffade idag energiminister Ibrahim Baylan, statssekreterare Nils Vikmång och Per Callenberg, politiskt sakkunnig, under en timme i Eskilstuna.

Rektor Karin Röding gav information om MdH. Akademichef Thomas Wahl berättade om forskningsprofilen Future Energy. Bengt Stridh (gästforskare på MdH från ABB Corporate Research) och Björn Karlsson gjorde en presentation om MdH:s forskning om solenergi. Emma Nehrenheim och Eva Thorin presenterade MdH:s forskning om alger och biogas.

Det ska vara enkelt att vara mikroproducent

Passade på att skicka med lite budskap till energiministern med rubriken att det ska vara enkelt att vara mikroproducent. Hann inte säga allt det som står i texten, utan det här är en fylligare text.

Stödsystem

  • Elcertifikatsystemet behöver reformeras för att på allvar få in småskalig solelproduktion.
    Den 15 december 2014 var 1 099 solcellsanläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat. Antaget att vi har 3 000 – 4 000 nätanslutna solcellsanläggningar (ingen vet exakt antal) betyder det att ungefär 2/3 av alla solcellsanläggningar står utanför elcertifikatsystem. Av de som får elcertifikat är det dessutom en stor andel som bara får elcertifikat för det överskott som matas in till nätet och inte för hela solelproduktionen, som man egentligen är berättigad till.
  • Skattereduktion för överskottsel viktig.
    Administration kan förenklas genom att den i framtiden görs på elräkningen. Dessutom önskas en långsiktighet så att skattereduktionen finns kvar under en följd av år och inte blir en kortsiktig dagslända.
  • Investeringsstödet för solcellssystem kan stegvis fasas ut 2015-2018.
    Om man får ordning på elcertifikatsystemet så att det anpassas även till de små elproducenterna och skattereduktion finns kvar kan investeringsstöd fasas ut under de kommande fyra åren. Utfasningen bör göras genom att man årligen sänker stödnivån från dagens 35%. Sänkt stödnivå gör att fler kan ta del av investeringsstödet med oförändrad regeringsbudget. Jag har tidigare föreslagit en sänkning till 20% och det är också vad Energimyndigheten i sin rapport Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd föreslår för villor under 2015, följt av en sänkning till 15% under 2016.
    Istället för investeringsstöd kan man använda ROT-avdrag för arbetet. En nackdel med ROT-avdraget är dock att det måste vara ett fem år gammalt hus och att det inte kan användas av allmännyttan.

Regelverk

  • Krav på momsregistrering vid försäljning av solel för mikroproducenter måste tas bort.
    Se tidigare blogginlägg Måste alla solcellsägare registerera sig?
  • Ingen energiskatt på egenanvänd solel måste fortsätta att gälla.
    Enligt Skatteverkets skrivelse ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni i år behöver man inte betala energiskatt på egenanvänd el. Låt det fortsätta så!
  • Boverkets byggregler bör ses över.
    Idag behandlas solceller och solfångare olika. Solel som används till hushållsel påverkar inte beräkningen av husets specfika energianvändning som ligger till grund till hur man bygger ett hus energimässigt. Solvärme och solel som används till uppvärmning räknas dock med i husets specifika energianvändning. Denna inkonsekvens bör rättas till.
  • Även nettoproducenter bör undantas kostnad för inmatningsabonnemang.
    Enligt ett undantag som infördes i ellagen Kap.4 §10 i april 2010 behöver en nettokonsument under kalenderår inte betala någon avgift för ett inmatningsabonnemang om man har en säkring på högst 63 A och inmatningen sker med högst 43,5 kW. Detta bör gälla även om man råkar vara en nettoproducent av el.

Hur skapa arbetstillfällen av solenergiforskningen?

Ställde frågan om vi satsar på rätt forskningsområden? Det känns lite besvärande att akademisk forskning och forskningsföretag i branschen idag har fler anställda än producerande företag och att antalet anställda i producerande företag minskat varje år under åren 2010-2013. Detta kan utläsas i rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2013 publicerad i IEA PVPS Task 1. Man kan få intrycket att vi har svårt att slå mynt av den svenska solcellsforskningen. Eller är det så att vi satsar för stor andel av forskningsbudgeten på långsiktig forskning som eventuellt ger resultat först om 10-20 år?

Antalet arbetstillfällen inom installationsföretagen i branschen har däremot ökat varje år under åren 2010-2013. Men vi har i stort sett ingen svensk solenergiforskning riktad mot ny installationsteknik och byggnadsintegrering av solceller. Det behövs mer tillämpad forskning som stödjer de svenska installationsföretagen i deras vardag. Vi har väl inte heller mycket forskning på solvärme.

Ett inlägg från idag finns även på Ibrahim Baylans Facebooksida och på MdH:s hemsida: Energiminister Ibrahim Baylan besökte Mälardalens högskola.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Skattereduktionen för överskottsel – ordningen återställd!?

Publicerat av

Här lite om de senaste turerna.

Näringsdepartementet

Johan Öhnell, ordförande i Direct Energy” skrev idag så här i en kommentar på ett annat ställe i bloggen:

”Jag hade igår ett möte på Näringsdepartementet för att få klarhet i vad som gäller.

Självklart är det utredningens förslag som gäller, dvs att man som kund säljer sin el till valfritt elbolag till marknadspris och dessutom får 60 öre/kWh i skattereduktion.

Tog också upp frågan om att Skatteverket skulle kunna anse att en villaägare eller någon annan som omfattas av den nya skattereduktionen kommer betraktas som näringsidkare. Skatteverket har hittills inte ansett att de elkunder som täcker en del av sitt elbehov med egen solel är näringsidkare och det finns ingen anledning till att Skatteverket skulle ändra sin bedömning. Att solen ger ett överskott vissa timmar som kunderna säljer och sedan köper tillbaka el vid andra tillfällen är inte en näringsverksamhet, utan en följd av att solen faktiskt ger väldigt olika elproduktion som inte samvarierar med kundens elförbrukning.

Det innebär att vi är tillbaka där vi var innan Finansens utspel förra veckan och att vi har en reform som kommer fungera och ge ett kraftigt ökat incitament till villaägare att installera solceller på sina tak och att sälja sin el till valfritt elbolag. Det är naturligtvis helt otroligt att departementen inte har någon samordning, och hela debatten om skattefrihet eller inte gör naturligtvis kunderna oroliga. Det är inte bra för att öka intresset för solel!

Det är därför helt orimligt att låta denna fråga om skattefrihet eller ej vara öppen för tolkningar. Så länge de finns en osäkerhet så hindrar det utbyggnaden av solel och speciellt för större kunder, som inte omfattas av skattereduktionen. Därför är principen om att all el som egenproducenter producerar skattefri och inte en näringsverksamhet avgörande för att de ska bygga på sina tak. Veckans debatt visar med all tydlighet att vi behöver en lagstiftning som inte lämna utrymme för denna typ av tolkningar och frågor som Svensk Energi lyft fram.

Vi på Direct Energy kommer därför driva frågan om att få till en ändring i lagen om energiskatt. En lag som tydligt befäster principen om skattefrihet för alla egenproducenter, dvs även företag.”

 Tack Näringsdepartementet och Johan för detta klargörande!

EU

Regeringen inväntar enligt uppgift nu OK från EU, eftersom det rör sig om ett statsstöd, innan debatt och beslut tas i riksdagen. Det är oklart hur snabbt det kan gå. Detta stöds även av SR:s “Skatterabatt för såld privatproducerad el kan försenas” i morse.

I Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el anges för närvarande inte något datum när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen.

Branschorganisationen Svensk Energi hävdar å andra sidan idag att ”i veckan väntas riksdagen ta beslut om skattereduktion”.

Finansdepartementet

Finansdepartementet verkar tyvärr ha tagit ställning i frågan utan att samordna det med Näringsdepartementet, se Johan Öhnells kommentar ovan, trots att det gick i stick i stäv med regeringens ambition med denna reform.

Svensk Energi

Idag publicerade Svensk Energi artikeln ”Mikroproducentens överskottsel: Besked om skatteeffekterna i höst” på sin hemsida. De har ställt frågorna

1. Bedriver en mikroproducent som är privatperson näringsverksamhet eller hobbyverksamhet vid försäljning av överskottsel?

2. Måste en mikroproducent som är privatperson och som säljer sin överskottsel betala energiskatt även på den egenproducerade elen?

Vidare att de ”förvänta oss ett svar först efter sommaren”. Fråga 1 har Svensk Energi redan ställt en gång till Skatteverket. Enligt artikeln Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi den 30 april frågade man Skatteverket ”Bedriver en mikroproducent som är privatperson näringsverksamhet om denne säljer sin överskottsel till exempel ett elhandelsföretag?”, men tydligen var man inte nöjda med svaret?

Som jag ser det är försäljning av överskottsel av en privatperson självklart ingen näringsverksamhet. Syftet med solcellsanläggningen är inte att bli en vinstdrivande kommersiell elproducent. Dessutom görs försäljningen av överskottsel med förlust eftersom marknadspriset (Nord Pool spotpris) är lägre än produktionskostnaden. En näringsverksamhet kan inte ha det som affärsidé.

Den bärande idén för en mikroproducent är istället att ersätta köpt el med egenproducerad solel och ett önskemål är därför att ha så hög egenanvändning av den egna elen som möjligt. Ibland blir det dock ett överskott dagtid, som man sedan köper tillbaka under den kommande kvällen och natten.

PS 7/5. Svensk Energis frågor till Skatteverket har för övrigt redan besvarats av energiminister Anna-Karin Hatt under rubriken ”Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion”. Där skriver hon ”Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.” Tydligare än så kan det inte bli…

Det som känns lite märkligt är att Svensk Energi verkar vara så ivriga att ta på sig rollen att reda ut en fråga som ligger hos regeringen att ge besked om hur det ska vara. Besked har regeringen redan gett genom Anna-Karin Hatt, Näringsdepartementet, via hennes blogginlägg ”Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion”. Talesättet ju fler kockar desto sämre soppa har redan åskadliggjorts den senaste tiden, vi behöver inte flera sådana soppor.

Men jag tycker vi ska väl vara välvilliga och tro att Svensk Energi vill väl. De skriver idag att “Svensk Energis förhoppning är att mikroproduktion ska betraktas som hobbyverksamhet samt att producenten inte ska behöva betala energiskatt på den egenproducerade el som används för egen del.”

Slutsats

Ordningen verkar efter en tid med kraftig turbulens vara återställd. Näringsdepartementet har stått rakryggade i de stormvindar som huserat och vi räknar med att det blir så även fram till ett beslut är fattat i riksdagen. Men som man säger i USA ”It ain’t over until the fat lady sings”…

Nu är det dags att hålla tummarna för Sanna Nielsen i Melodifestivalens semifinal.

Vilka är för och vilka är mot?

Publicerat av

Folks. Idag är det 1 maj, en dag för politiska demonstrationer. Här kommer mitt bidrag.

Det finns medarbetare och det finns motarbetare. I frågan om småskalig elproduktion och om nettodebitering, eller skattereduktion som det nu föreslagits av regeringen, ska införas för småskaliga elproducenter i Sverige kan man börja fundera på vilka som är för och vilka som är mot. På ytan verkar alla vara för, men man kan misstänka att under ytan finns det även de som är mot.

Anna-Karin Hatt gav igår branschorganisationen Svensk Energi en rejäl uppläxning på sin blogg i inlägget “Rätt och fel om småsaklig förnybar elproduktion“. Hon anser att Svensk Energi spridit felaktig information om regeringens riksdagsproposition om skattereduktion. På twitter är hon lika tydlig och skriver exempelvis ”Däremot sprider Svensk Energi felaktig information om hur den kommer funka. Mycket onödigt.” och ”Ni har kraftfullt misstolkat vad som händer då. Därav mina förtydliganden Ni skapar tyvärr stor osäkerhet…” samt ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”. Det är ord och inga visor.

Efter en sådan uppläxning kan man tycka att Svensk Energi och elbolagen i branschorganisationen borde ta sig en funderare på hur man tolkat regeringens förslag om skattereduktion. Anna-Karin Hatt är trots allt energiminister i Sveriges regering, som ansvarar för styret av landet. Hon borde vara den som vet vad regeringen vill och den som har tolkningsföreträde.

Fortum

Det var med förvåning jag såg att Fortum lagt ut ett blogginlägg på sin hemsida igår, efter Hatts blogginlägg tidigare under dagen. Fortum är inte lyhörda för energiministerns uppläxning. De står på sig och hävdar att Svensk Energi med flera har rätt. Menar man då att elbolagen vet bättre vad regeringen vill än regeringen själv?

Fortum skriver också att (min fetmarkering)

”lokala Skatteverkskontor tolkar lagtexten så att mikroproducenten blir skattskyldig för energiskatt på all sin produktion om hen bestämmer sig för att sälja överskottet till marknaden”.

Som elbolag borde Fortum veta att det är fel att påstå att man skulle bli tvungen att betala energiskatt på hela sin elproduktion. En elproducent kan inte betala energiskatt på det överskott som matas in till nätet. Då skulle energiskatt betalas dubbelt på samma elmängd, både av producenten och av den som köper denna överskottsel. Det som möjligen kan hävdas är att man ska betala energiskatt på egenanvänd el. Men varför då kan man undra, om vi nu vill göra allvar av att stödja småskalig elproduktion?

Vattenfall

På statliga Vattenfalls hemsida finns en sida med ”Frågor och svar om överskottsel”. Tittar man under ”vilka uppgifter behöver jag lämna” står där:

”I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Det kan tyckas märkligt att just statliga Vattenfall går i täten med denna tolkning med tanke på att det går på tvärs mot vad regeringens energiminister anger i sin blogg:

”Så som regeringens förslag är utformat innebär reformen att den som omfattas av skattenedsättningen kommer ha en sådan omsättning att de i de allra flesta fallen kommer att betraktas som en mindre verksamhet, utifrån den nu gällande skattelagstiftningen. Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.”

I en presentation från statliga Vattenfall gjord i slutet av mars återfinns påståendet ”Tanken är att mikroproducenten inte ska sälja elkraften”. Varifrån kommer denna märkliga tanke? Har man inte alls förstått regeringens (statens = Vattenfalls ägares) intentioner? Det är ju just detta som är finessen med regeringens förslag, att man ska kunna både sälja och få en skattereduktion för överskottselen. Detta är så energiministern sagt tidigare och det bekräftas också i Hatts blogg: ”Till den skattenedsättningen kommer också att man ska kunna sälja sitt eventuella elöverskott ut på elnätet.”

Genom att utöver försäljningspris ge en skattereduktion på 60 öre/kWh skulle man nå ett värde på överskottselen som ungefär motsvarar det rörliga elpriset. Därmed skulle överskottselen bli ungefär lika mycket värde som det rörliga elpriset vilket är det värde egenanvänd el har. Det skulle därmed ekonomiskt ungefär motsvara den nettodebitering som diskuterats i så många år. Just detta är huvudpoängen med hela reformen. Det känns svårbegripligt hur man kunnat missa detta.

Svensk Energi

De räkneexempel som Svensk Energi redovisar under ”Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi” döms ut av energiminister Hatt där hon på Twitter skriver ”Er uträkning bygger, som jag beskriver på bloggen på felaktiga antaganden, varför resultatet också blir fel.”

Skatteverket svarade så här på Svensk Energis fråga om försäljning av överskottsel ska räknas som näringsverksamhet, enligt deras artikel:

”När man bedömer vilket inkomstslag verksamheten hör till tittar man främst på tre kriterier: självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Om alla tre kriterierna är uppfyllda, d.v.s. verksamheten drivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte ska den beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I ditt fall så producerar du el som du säljer.”

När en småhusägare säljer sin överkottsel till marknadspris (Nord Pool spotpris) är det ingen vinst, utan en förlust, eftersom produktionskostnaden för solel är högre än Nord Pool spotpris. Kriteriet vinstsyfte är därför inte uppfyllt. Det borde Svensk Energi ha insett.

Finansdepartementet

Den 29 april hölls en hearing i riksdagen angående förslaget om skattereduktion. På denna hearing visades nedanstående information enligt ett Twitter-inlägg från miljöpartiets energipolitiske talesperson Lise Norin.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Hur ska man tolka detta? Tja… texten är inte helt pedagogisk och kan leda till feltolkningar om man bara ser denna text. Vad som sades under hearingen till denna bild är därför viktig information som saknas. På bilden borde det ha stått att man har rätt till skattereduktion för överskottsel oavsett om man säljer sin överskottsel eller inte. Energiminister Hatt uttrycker det i sin blogg så här (min fetstil)

”… kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder, alldeles oavsett om man skänker bort överskottselen eller lyckas få bra betalt för den av sitt elnätsbolag.”

Om man är motvillig skulle man kunna tolka texten som att man bara får skattereduktion om man skänker sin överskottsel till nätägaren. Gör man en välvillig tolkning kan Finansdepartementet mena att om man utöver skattereduktionen även säljer sin överskottsel kan det under vissa förutsättningar bli aktuellt med energiskatt, moms och inkomstskatt. Det är också så energiministerns skriver på sin blogg:

”Däremot kan det bli så att man, om man säljer sin överskottsel, precis som idag kan få betala skatt på själva den nettovinst man då gör. Så är det redan idag och beror inte på regeringens nya förslag.”

MEN, för en normal småhusägare kommer elförsäljningen aldrig upp i så stora belopp att det skulle bli aktuellt med exempelvis inkomstskatt, eftersom intäkterna enligt inkomstskattelagen i sådana fall måste överstiga 40 000 kr.

Enligt besked jag fått från Skatteverket vad gäller en specifik fråga om försäljning av elcertifikat räknas det som en kapitalinkomst om han har en privat bostad och ingen näringsverksamhet och inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1229) kapitel 42, 30§. Rimligen måste det gälla även försäljning av överskottsel. Inkomsterna för en småhusägare blir dock så små att de undantas från inkomstskatt. Inkomstskattelagen säger så här:

”30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).”

Finansdepartementet som står som författare av texten i presentationen ovan lyder under regeringen och därför har regeringen tolkningsföreträde. Det man skulle kunna fundera över om det finns olika åsikter inom regeringen och att det därför kan uppstå tvetydigheter, men enligt energiministerns Twitter igår gäller att ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”.

Anna-Karin Hatt

Det var bra att Anna-Karin Hatt gjorde ett klarläggande i sin blogg. Tyvärr blev det i hastigheten ett skrivfel som borde rättas till. I bloggen står (min fetstil)

”Den som producerar sin egen småskaliga el, och producerar mer än vad man själv behöver, kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder…”.

Det som sagts tidigare och som det står i riksdagspropositionen är det för det överskott man matar in till nätet man skulle få en skattereduktion. Så här står det i propositionen från mars 2014, som riksdagen ska ta ställning till:

”Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året.”

Detta är ju också det logiska syftet eftersom man med detta vill ge överskottselen ungefär samma värde som det rörliga elpriset, vilket är värdet för den egenanvända elen.

Elbolag med nettodebitering

På en annan bog har vi några elbolag som på eget bevåg genomfört nettodebitering. Här har man gått till handling trots att Skatteverket gjort tolkningen att det inte är tillåtet med nettodebitering enligt nuvarande lagstiftning. Där har man alltså inte alls varit så snara att ta Skatteverket på orden som andra elbolag varit när det gäller ”näringsverksamhet” eller inte, utan istället ifrågasatt Skatteverkets tolkning och handlat efter en egen tolkning. Det kan tyckas motsägelsefullt att lagar som gjorts för att klargöra olika saker ska behöva tolkas, men så verkar det vara allt som oftast…

Slutsats

Det finns de som är för, men det kan även finnas de som är mot.

Om man säger sig vara för småskalig elproduktion och menar det borde man föreslå de ändringar som behövs i gällande lagstiftning om man ser några problem med den nuvarande lagstiftningen. Det känns bakvänt att som idag jaga ”rätt” lagtolkning oavsett vilka konsekvenser det får och att diskussionen fastnar på lagtolkningar istället för vad vi vill åstadkomma. Vinnare är inte den som gör rätt lagtolkning. Vinnare är den som ser till att vi får något som gynnar småskalig elproduktion.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

Regeringens skattereduktionen för överskottsel ett fiasko!

Publicerat av

Fick muntligen höra resultatet av dagens hearing med Skattemyndigheten, se gårdagens inlägg.

Finansdepartementet har enligt uppgift bestämt att för att man ska få den av regeringen föreslagna skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet måste man leverera sin överskottsel gratis till nätägarna, man får inte ta betalt för den.

Jag tolkar det som att om man tar betalt för sin överskottsel vill man klassa det som näringsverksamhet och att man då måste registera sig för moms och energiskatt. Enligt det räkneexempel som finns i Dagens Industris artikel Förlust sälja egen el den 27 april, skulle man därmed göra en förlust om man skulle ta emot skattereduktionen och samtidigt sälja elen.

Regeringen kallar det för ett “förtydligande” men utformningen blir därmed inte alls som energiminister Anna-Karin Hatt sagt, att man förutom skattereduktionen ska kunna sälja sin överskottsel som vanligt.

Resultatet av regeringens förslag om skattereduktion för överskottsel blir därmed inte det förväntade stödet för småskaliga elproducenter och måste benämnas som ett praktfullt fiasko.

PS. I Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el anges för närvarande inte när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen daterad den 11 mars 2014.

Se även Svensk Energi befarar besvikelse: Bara skattereduktion för överskottsel och Svensk Energis Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi.

Vattenfall skriver på sin hemsida Frågor och svar på överskottsel  (under “Vilka uppgifter behöver jag lämna”)

“I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Den 30 april skrev Fortum “Förslaget om skattereduktion för mikroproducenter skulle väl underlätta?“

Skattereduktion på överskottsel nära fiasko?

Publicerat av

Enligt DI Agendas artikel ”Förlust sälja egen el” från den 27 april anges att ”Enligt socialdemokraternas energipolitiske talesman Ingemar Nilsson har riksdagens skatteutskott och näringsutskott snabbinkallat skattemyndigheten till en hearing i riksdagen den 29 april.” på grund av den saliga röra som verkar råda om man ska betala energiskatt på egenanvänd el eller inte om man skulle få skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet, enligt den lagrådsremiss som regeringen lagt fram.

Skattemyndigheten ges alltså en signifikant roll i denna fråga. Det känns absurt att svensk energipolitik vad gäller småskalig elproduktion i sista minuten ska behöva avgöras av Skattemyndigheten. Om vi antar Lennart Söders nätanslutningsutredning som startskott för regeringens utredande av nettodebitering eller inte har det nu gått sju år och tre månader sedan regeringen beslutade att starta nätanslutningsutredningen. Man kan tycka att man under denna tid skulle ha hunnit med att vända på varenda en av alla stenar som kan finnas i denna fråga.

Lite oroväckande är att tidigare satt datum 8 maj då förslaget om skattereduktion skulle diskuteras och beslutas i riksdagen nu saknas, det finns för tillfälligt inget datum angivet. Se Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Som jag skrev i inlägget ”Energiskatt på egenanvänd el? Nej tack…” något till synes enkelt kan ha kört in i juridiska irrgångar där man kan ha glömt bort vad vi egentligen gemensamt vill åstadkomma. Dessa frågor måste raskt ledas ut ur irrgångarna och in på den raka, enkla vägen!

  1. Man ska inte betala energiskatt på egenanvänd el.
  2. Man ska självklart kunna sälja sin överskottsel precis som idag även om man i framtiden skulle få en skattereduktion för överskottselen.
  3. Om det finns juridiska tveksamheter vad gäller punkterna 1-2 ska de rätas ut, till förmån för regeringens önskemål att stödja småskalig elproduktion. OBS! Stödja, ej stjälpa…

En sak som man inte tagit hänsyn till i räkneexemplet från Svensk Energi i DI Agendas artikel är att om man klassas som näringsidkare öppnar sig en möjlighet att dra av momsen för inköpet av solcellsanläggningen. Detta enligt en EU-dom i mål C‑219/12 den 20 juni 2013. Det skulle kunna ge en fin skjuts åt solcellsmarknaden eftersom investeringskostnaden skulle sjunka med 20%.

Det blir hur som helst intressant att höra resultatet av morgondagens hearing i riksdagen.

Energiskatt på egenanvänd el? Nej tack…

Publicerat av

Ryktena går… Olika handläggare på regeringskansliet ger olika besked, Skatteverket har tyckt…, en konsult har kommit fram till… och så vidare. Vad som är fakta eller inte går inte att bedöma eftersom all information jag fått är i tredjehand. Detta inlägg blir därför delvis mera spekulativt än vad det brukar vara. Dessutom blir det som ofta är fallet när det gäller lagar en fråga om tolkningar. Här kommer min tolkning.

Rykten i tredjehand säger att..

  1. Man ska betala energiskatt på egenanvänd solel.
  2. Man ska välja mellan skattereduktion och få betalt från ett elbolag (typ Nord Pool spotpris) för överskottsel som matas in till nätet.

Låter detta vettigt? Nej, sunt förnuft säger för en småskalig elproducent att

  1. Man ska inte betala energiskatt på egenanvänd el.
  2. Man ska självklart kunna sälja sin överskottsel precis som idag även om man i framtiden dessutom skulle få en skattereduktion för överskottselen. Detta är grundtanken i regeringens nya förslag om skattereduktion och det är så energiminister Anna-Karin Hatt uttryckt sig.

Varifrån tanken kommer att man skulle betala energiskatt på egenanvänd el har jag ingen aning om. Man betalar inte energiskatt vare sig när man eldar med ved hemma eller när man producerar energi med hjälp av solfångare för sitt eget bruk. Varför skulle man betala energiskatt på egenanvänd el?

Vem är det då som väckt denna fråga?

  • De småskaliga solelproducenterna? Nja, möjligen, fast det verkar en smula osannolikt att småhusägarna skulle stå på barrikaderna för att få visshet i denna fråga.
  • Ett regeringsdepartement? Nja, möjligen, fast varför skulle den vänstra hand vilja stjälpa något när den högra handen vill införa skattereduktion som ett stöd för småskaliga elproducenter?
  • Elbolagen? Nja, varför skulle de vilja utreda en fråga som inte har med dem att göra?

Vid senaste mötet i IEA PVPS Task 13 i Freiburg nämnde en amerikan att USA var ”a land of lawyers”. Tragikomik som manar till eftertanke. OM nu någon svensk jurist hittat någon tveksamhet i regeringens lagrådsremiss när det gäller punkt 1 och 2 får man väl helt enkelt föreslå en justering av texten i denna och andra lagar så att det inte råder någon tveksamhet om att man inte ska behöva betala energiskatt för egenanvänd el och att man ska kunna sälja sin överskottsel precis som idag och få skattereduktion. På det sätt energiminister Anna-Karin Hatt sagt, som är intentionen i lagförslaget och som varenda småskalig elproducent spontant tänker.

Även elbolagen vill nog dra åt samma håll. Konsekvensen skulle annars bli absurd. Man skulle få skattereduktion på överskottselen men man skulle alltså bli tvungen att skänka överskottselen till nätägaren. Hur sunt låter det? Visserligen en lysande affär för nätägarna, men hemska tanke att vara nätägare då. Lita på att förtroendet för elbolagen sjunker ytterligare. Dessutom skulle det vara att motarbeta den småskaliga elproduktion som regeringen vill stödja.

Möjligen är det en skrivning om mottagningsplikt i regeringens lagrådsremiss som grumlat tankarna. Tanken med denna skrivning är väl helt enkelt att elproducenten ska kunna välja fritt till vilken man säljer sin överskottsel, men gör man ingen sådant val ska det alltid finnas en mottagare som köper elen så att man inte blir tvungen att skänka överskottselen till nätägaren.

Vad säger Skatteverket?

Jag ställde följande skriftliga fråga till Skatteverket den 7 april:

”Behöver en privatperson som är solelproducent betala energiskatt på egenanvänd solel?”

Jag exemplifierade det hela med data för vår anläggning, hur mycket vi producerade, hur stort överskott som matades in till nätet och vilket värde det hade samt vad vi fick betalt för överskottselen.

Idag fick svaret (min markeringar med fet stil):

”Hej Bengt,

Det här finns på vår hemsida, jag tror det besvara din frågeställning.

Skatteverkets ställningstaganden

Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator

Datum: 2011-11-16 Område: Punktskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 651138-11/111

1 Sammanfattning

El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.”

därefter följde resten av texten i detta ställningstagande. Detta är samma ställningstagande som jag brukar hänvisa till när småskaliga elproducenter frågar om energiskatt.

Vad säger våra lagar?

Skatteverkets ställningstagande hänvisade till 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, där det står

”11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

Skattepliktig elektrisk kraft

1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leverantören,

4. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel,

5. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller

6. framställts i ett reservkraftsaggregat. Lag (2005:960).”

Enligt Skatteverkets utlåtande klassas inte solceller som en generator så generatoreffekten blir i sådana fall 0 kW, vilket är mindre än 100 kW. Återstår då vad man menar med ”yrkesmässigt levererar elektrisk kraft”. När det gäller yrkesmässig står i samma lag i 1 kap. 4§:

”4 § En verksamhet är yrkesmässig, om den

1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller

2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor. Lag (1999:1289).”

När det gäller punkt 2 uppfyller en småskalig elproducent inte detta eftersom man inte kommer att omsätta 30 000 kr per kalenderår. Återstår då punkt 1. Inkomstskattelagen 13 kap. skriver:

”13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregler

1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Lag (2008:1316).”

Om det är en privatperson som sätter solcellerna på sin privata bostadsfastighet borde den sista meningen gälla att det inte kan ingå i en näringsverksamhet. En småskalig elproducent som säljer överskottsel till ett värde av hundralappar-tusenlappar borde förnuftsmässigt inte heller kunna kallas yrkesmässig.

Dock hänvisar Vattenfall till ett ställningstagande från Skatteverket om ”Leveransbegreppet vid inmatning av el på elnätet”, 131 560566-08/111, från 2008-10-06. Där står i sammanfattningen

”Skatteverket anser att en förutsättning för att en producent i denna mening ska anses leverera el är att producenten dessutom överlåter elen till någon annan genom försäljning eller genom annat avtal om överlåtelse.”

I detta ställningstagande behandlar man begreppet leverans och då skulle alla småskaliga elproducenter vara leverantörer om man säljer sin överskottsel. OBS! Ordet yrkesmässig nämns inte i sammanfattningen. Jag kan därför inte se att man bedömt vad som ska anses vara ”yrkesmässigt” som nämns i lagen om energiskatt. Är det självklart att man skulle vara yrkesmässig bara för att man är en leverantör?

Man kan inte annat än att bli förundrad över varför man just nu halar fram ett 5,5 år gammalt ställningstagande från Skatteverket? Det måste rimligen ha varit välkänt för de insatta i elbranschen (och fjolårets utredning  ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46 om nettodebitering)…

Jag har för övrigt ställt en följdfråga till Skatteverket om de anser att Maria och jag ”yrkesmässigt levererar elektrisk kraft” enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, så får vi se vad de svarar på den frågan.

Slutsats

Min tolkning blir att det finns inget stöd i tidigare ställningstagande från Skatteverket, lagen om energiskatt eller inkomstskattelagen att en småskalig elproducent ska behöva betala energiskatt på egenanvänd solel.

Regeringen bör i samband med att skattereduktionen genomförs förtydliga vad som gäller, det vill säga

  1. Man ska inte betala energiskatt på egenanvänd el.
  2. Man ska självklart kunna sälja sin överskottsel precis som idag även om man i framtiden skulle få en skattereduktion för överskottselen.
  3. Om det finns juridiska tveksamheter vad gäller punkterna 1-2 ska de rätas ut, till förmån för regeringens önskemål att stödja småskalig elproduktion. OBS! Stödja, ej stjälpa…

Ett viktigt påpekande är att hur mycket el som en småskalig elproducent använder själv går inte att mäta! Så hur skulle man få fram den uppgiften? Man måste dels ha en uppgift om hur mycket el som produceras, dels måste man veta hur stort överskott som matas in till nätet. Då kan egenanvändning beräknas som bruttoproduktion minus överskott. För att mäta produktionen skulle man behöva installera en elmätare vid solcellsanläggningen och bekosta ett mätabonnemang. Någon (nätägaren?) skulle sedan behöva samla in, säkerställa och administrera mätvärdena samt beräkna egenanvändningen. Detta låter som en dyr historia som inte står i proportion till den energiskatt staten går miste om när man använder egenproducerad el istället för köpt el. Staten kan trösta sig med att investeringar i solcellsanläggningar kommer att ge momsintäkter.

Har du mera info?

Detta är principiellt väldigt viktiga och centrala frågor för småskaliga elproducenter, som kan ställa till stor oreda om man är grumlig i tanken och har glömt bort vad som är intentionen med regeringens lagrådsremiss om att stödja småskalig elproduktion med en skattereduktion.

Om du har ytterligare information eller fått något besked från nätägare eller elbolag får du därför gärna kommentera! Jag tror nämligen att dessa rykten gjort och kommer att göra väldigt många väldigt upprörda. Något till synes enkelt kan ha kört in i juridiska irrgångar där man kan ha glömt bort vad vi egentligen gemensamt vill åstadkomma. Dessa frågor måste raskt ledas ut ur irrgångarna och in på den raka, enkla vägen!

PS 17/4. Glömde att säga igår att en joker i leken är en EU-dom i mål C‑219/12 den 20 juni 2013. Domen gällde ett fall i Österrike om ”avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus.” och ”Thomas Fuchs begärde återbetalning av 6 394,63 euro i ingående mervärdesskatt för inköpet av nämnda solcellsanläggning.” Tolkningsfrågan som ställdes till domstolen var  om detta utgjorde en ekonomisk verksamhet. En skillnad kan dock vara att det står “All den el som producerades i solcellsanläggningen levererades alltså till nätet”.

Hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden?

Publicerat av

När man genom solelproduktion ersätter köpt el med solel blir värdet på solelen samma som det rörliga elpriset för elhandel och elöverföring, inklusive energiskatt, elcertifikatavgift och moms.

Man ska inte räkna med de fasta abonnemangspriserna hos nätägare och elhandlaren eftersom de normalt sett inte påverkas av egen solelproduktion.

Om man vill räkna på lönsamheten får en solcellsinvestering måste man kunna förutsäga det rörliga elpriset utveckling under anläggningens livslängd, typ under 30 år. Hur lätt är det? Det är inte alls lätt…

Vi kan däremot blicka bakåt och se hur elprisets utveckling har varit. Inte heller det är helt trivialt eftersom man som elkund kan ha olika typer av abonnemang, där det senaste är att vi kan välja att ha ett timprisbaserat elhandelsabonnemang.

Man får tänka sig för när man läser olika uppgifter om elpriset, ibland räknas de fasta abonnemangspriserna med och räknat per kWh blir det därmed ett pris som varierar med hur mycket el man köper. Andra kanske bara menar elhandelspriset, utan energiskatt, elcertifikatavgift och moms. Det är därför en smärre djungel att förstå sig på olika uppgifter om elpriset och dess utveckling. Jag gjorde därför en genomgång enligt nedan för att något underlätta förståelsen.

I grunden finns många olika delar som styr det rörliga elpris som vi slutkunder betalar:

  • Elhandelspris på Nord Pool spotmarknad
  • Energiskatt
  • Elcertifikatavgift
  • Elöverföringspris
  • Moms
  • Vinster
  • Övrigt
  • Inflation

Elhandelspris

Nedanstående diagram visar utvecklingen för Nord Pool spotpris per månad från och med 1996, enligt data hämtade på Nord Pool spot hemsida under ”Historical market data”. Spotpriset har säkerligen ökat mycket mer än både produktionskostnaden och inflationen sedan år 2000. Enligt min beräkning utifrån Skatteverkets inflationssiffror var inflationen 21,8% under perioden 2000-2012.

Nord Pool spotpris för el per månad under åren 1996-2013, exklusive moms. Den svarta linjen är en linjär trendlinje. Data från Nord Pool spot.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Energiskatt

Energiskatt på el infördes 1951, då 1 öre/kWh, och styrs av Lag (1994:1776) om skatt på energi. Storleken på energiskatten beror på var du bor, viss nordliga kommuner betalar en lägre energiskatt, och för industriell verksamhet och yrkesmässig växthusodling är energiskatten endast 0,5 öre/kWh. Diagrammet här nedan visar energiskattens utveckling sedan starten, inklusive moms, för en vanlig kund som inte bor i någon av de nordliga kommunerna, enligt data från Skatteverket. Vissa år har energiskatten minskat, men från 1996 och tio år framåt ökade energiskatten kraftigt.

Energiskatt på el för åren 1975-2013. Punkterna visar när ändringar gjordes av energiskatten. Data från Skatteverket.

Elcertifikatavgift

1 maj 2003 infördes elcertifikatsystemet i Sverige och då tillkom en avgift för det på elräkningen. Till en början specificerades den separat på elräkningen, men numera är den oftast inbakad i elhandelspriset. Från O2 får vi dock elcertifikatavgiften specificerad och diagrammet visar utvecklingen under de senaste fem åren.

Elcertifikatavgift hos O2 under åren 2008-2013. Data från egna elräkningar.

Elöverföringspris

När vi flyttade till vårt nuvarande hus fick vi Vattenfall som nätägare istället för Mälarenergi. Det höjde priset vid flytten. Sedan dess har det fasta abonnemangspriset ökat betydligt mer än det rörliga priset för elöverföringen. Prisökningarna är långt över inflationen.

Diagrammen visar utvecklingen för både det rörliga och det fasta priset hos Vattenfall de senaste sex åren för vårt hus. Sedan 1 januari 2007 har den rörliga delen ökat med 23% till 24 öre/kWh, inklusive moms. Den fasta avgiften däremot har ökat hela 83% till 3100 kr/år, inklusive moms. En hög fast andel i elpriset missgynnar de som investerar i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar med egen elproduktion. En hög fast andel är inte heller något som gynnar elbesparing. Det är underligt att inte flera reagerar på denna utveckling.

Vissa nätbolag har infört en effekttariff. Detta betyder att du som har solel på villan inte skulle spara någonting av betydelse på elöverföringsavgiften trots att du åtminstone sommartid kan sänka ditt behov väsentligt av köpt el!  Jag skrev ett inlägg den 28 december 2010 med titeln ”Införande av effekttariff ett steg i fel riktning för solelproducenter” och det gäller fortfarande.

Elöverföring. Prisförändringar hos Vattenfall för det fasta och rörliga priset sedan 1 januari 2007. Data från egna elräkningar.

Moms

1990 tillkom 25% moms på el. Även på energiskatten betalas moms, vilket alltså blir en skatt på skatten.

Vinster

De företag som bedriver elhandel och elöverföring gör ett påslag på elpriset. Hur stort det är vet jag inte och inte heller hur det har utvecklats genom åren.

Övrigt

Det finns även en del andra skatter och avgifter som påverkar elpriset i mer eller mindre hög grad.

Elproduktionsanläggningar måste betala en fastighetsskatt. Den är 2,8% av anläggningens taxeringsvärde för vattenkraft, 0,2% för vindkraft och 0,5% för övriga produktionsanläggningar under inkomståret 2013. Svensk Energi uppskattar att den samlade fastighetsskatten för elproduktionsanläggningar år 2012 var ca 4 miljarder kronor (motsvarande cirka 5,5 öre/kWh i genomsnitt för vattenkraft, 0,4 öre/kWh för vindkraft, 0,3 öre/kWh för kärnkraft och mellan 0,1 och 0,5 öre/ kWh för övrig värmekraft).

Det finns också elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift och elberedskapsavgift enligt Förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet, som i vart fall inte specificeras på vår elräkning men som trots allt är något som vi elköpare betalar via nätägaren som betalar dessa avgifter till Elsäkerhetsverket.

Elsäkerhetsavgiften på 6 kr/år finansierar Elsäkerhetsverkets verksamhet.

Nätövervakningsavgiften på 3 kr/år finansierar delar av Energimarknadsinspektionens verksamhet.

Elberedskapsavgiften på 45 kr/år administreras av Svenska Kraftnät och ska täcka kostnader för åtgärder och verksamhet enligt elberedskapslagen (1997:288).

Inflation

I inget av ovanstående diagram är hänsyn tagen till inflationen. Detta måste man göra för att kunna veta om det är en reell prisförändring eller inte. Hos SCB hittar man värden för den årliga svenska inflationen i form förändrade konsumentpriser sedan 1831. Diagrammet visar inflationens utveckling under de senaste 30 åren.

Inflation per år under perioden 1983-2012. Data från Skatteverket.

Hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden?

Som synes bestäms elpriset av långt mycket mer än elproduktionskostnaden där den största andelen av elpriset är beroende av politiska beslut. Jag brukar säga att det är omöjligt att förutsäga det rörliga elpriset under en solcellsanläggnings livslängd (30 år), ingen kan med någon säkerhet veta hur det rörliga elpriset kommer att utvecklas så långt fram i tiden. För 30 år sedan fanns vare sig moms på el eller elcertifikatavgift och energiskatten var betydligt lägre än idag.

Det verkar dock troligare att det rörliga elpriset kommer att öka än att det kommer att minska. Vid lönsamhetsberäkningar får man räkna på några olika scenarior.

Lycka till med tipsen om det rörliga elprisets utveckling de närmaste 30 åren…

PS. Svensk Energi har gjort en presentation med många diagram över utvecklingen för elpriser och elskatter.

Strategikonferens på Elfack – 2

Publicerat av

Avslutade gårdagen med att delta i en paneldebatt och deltog i en annan paneldebatt under morgonens första pass där jag var på sessionen  ”Hur enkel och effektiv kan energianvändningen i hemmet bli”. Det var mycket intressanta föredrag, som var väl värda en större åhörarskara än knappt 20 personer inklusive talare och moderator.

Anne-Lee Bertenstam, Svensk värmepumpförening, berättade att vi har 1 miljon värmepumpar i Sverige. De flesta är luft-luft värmepumpar. Villamarknaden börjar bli mättad och 2012 sjönk försäljningen till 40 000 värmepumpar. Man ser nu fram mot en utbytesmarknad.

Mats Ahlgren, Belysningsbranschen, visade att 19% av den globala elanvändningen går till belysning. Inom EU är det 14%. Användandet av LED-lampor kan minska elbehovet för belysning i hemmamiljö med 80%. 2020 räknar man med att LED svarar för 75% av försäljningen för belysning, ett teknologiskifte jämfört med de 7% det var 2008.

Hans-Söderberg, Bosch-Siemens, visade hur dramatiskt elanvändningen för vitvaror minskat under de senaste 15 åren. Kombinerad kyl-frys -75%, diskmaskiner -50%, tvättmaskiner -63% och torktumlare -72%.

Nästa session var ”Energisystemet bakom elmätaren – hur ser utvecklingen ut? Jonas Tannerstrand och i en senare session Ulf Rohlén, båda från Örebro bostäder, berättade om det imponerande framgångsrika energibesparingsarbete man genomfört i detta kommunala fastighetsbolag, på uppdrag av kommunens politiker.  Ulf berättade att 15% av fastighetselen (46-47 GWh) produceras med vindkraft, där man är delägare i vindkraftverk  från Falkenberg till Härjedalen. Det intressanta är att den vindel som produceras kan nettodebiteras per timme mot Örebro bostäders elanvändning även fast elproduktion och elanvändning är på helt skilda platser. Man slipper då betala energiskatt och moms på energiskatten. Detta genom ett undantag i lagen  (1994:1776)  om skatt på energi. I 11 kapitlet $2 står nämligen att:

” 2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,”

En nettodebiteringstjänst erbjuds av Bixia, som utnyttjar detta undantag. Se även sidan Ekonomiska stöd och undantag för solcellsanläggningar.

Genom detta undantag kan olika bolag i Sverige slippa energiskatt på el producerad med vindkraft till ett värde av mångmiljonbelopp per år.  Detta belopp är med säkerhet betydligt större än om alla idag befintliga småskaliga solelproducenter under 63A säkring genom nettodebitering skulle slippa energiskatt och moms på den. Regeringen utreder för närvarande möjligheten till nettodebitering och där har energiskatten uppgetts vara en av de stora stötestenarna.

Vi betalar 36,63 öre/kWh, inklusive moms i energiskatt på vår köpta el. Under 2011 matade vi 1527 kWh som överskott till nätet. Har inte utfallet för 2012 tillgängligt, men det blev mindre då. Låt säga att det blir 1500 kWh i år. Vid nettodebitering skulle vi då slippa ca 550 kr i energiskatt och moms på den. Om vi antar att det skulle vara ett genomsnitt för 2 000 installerade solcellsanläggningar skulle det innebära en minskad intäkt för staten på energiskatt och moms på ca 1,1 miljoner kronor per år. Inget vet väl idag vare sig hur stort överskott som matas in till nätet eller hur många installerade solcellsanläggningar det finns i Sverige så sifforna är mycket ungefärliga ( snarare i överkant än i underkant enligt min bedömning), men det visar vilken skevhet som finns idag i lagen om skatt på energi.

 

Värde solel – 1. Fem delar

Publicerat av

Att bedöma värdet av den solel man producerar är långt ifrån trivialt, som den kommande serien inlägg kommer att visa. Jag delar upp det på flera inlägg, eftersom det skulle bli alltför långt att skriva allt i ett inlägg. Jag samlar det hela under meny Värde solel, som kommer att uppdateras vartefter nya inlägg görs.

Det ekonomiska värdet av den solel man producerar kan bestå av fem delar:

  1. Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el.
  2. Lagstadgad ersättning från nätbolaget för ”nätnytta” av överskott av solel som matas in till nätet.
  3. Ersättning för såld överskott av solel som matas in till nätet.
  4. Ersättning för elcertifikat.
  5. Ersättning för ursprungsgarantier.

Producerar man inget överskott som matas in till nätet är det endast punkt 1, 4 och 5 som gäller.

1. SOLEL SOM ERSÄTTER KÖPT EL

Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el. Priset för köpt el för ett hushåll består av en rörlig del och en fast del. Den egenproducerade solel som används direkt i huset och ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset för den köpta elen.

Rörlig del

Den rörliga delen av elpriset debiteras per kWh, eller i enstaka fall per kW, och består av

  • Elhandelspris. Bestäms av elhandelsbolaget. Man kan fritt välja elhandelsbolag. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige enligt Energimarknadsinspektionens hemsida.
  • Elcertifikatavgift. Bestäms av elhandelsbolaget och är numera oftast inbakat i elhandelspriset, men i vårt fall specificeras denna avgift separat så vi kan se hur stor denna avgift är.
  • Energiskatt. Enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi, Kapitel 11. Bestäms av regeringen. Debiteras av elhandelsbolaget.
  • Elöverföringsavgift. Bestäms av nätbolaget som har monopol, man kan inte välja nätbolag. Energimarknadsinspektionen är en tillsynsmyndighet som på uppdrag av regeringen granskar om nätavgifterna är skäliga och beslutar om intäktsramar för nätföretagen. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige enligt Energimarknadsinspektionens hemsida.
  • Moms, på alla ovanstående poster. Man betalar alltså även moms på energiskatten.

Fast del

En fast abonnemangsavgift per år betalas till nätbolaget och oftast även till elhandelsbolaget. Denna avgift påverkas inte av hur mycket el man använder under året.

I kommande inlägg börjar granskningen av de olika rörliga delarna.

Skrynkellav (vänster) och svampen kantöra på död klibbalgren. Dyudden 24 november 2012.

Skrynkellav (vänster) och svampen kantöra på död klibbalgren. Dyudden 24 november 2012.