Överenskommelse klar om svensk energipolitik

Regeringen meddelar idag att man gjort en “Överenskommelse om den svenska energipolitiken“.

I dokumentet “Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna” finns lite mera kött på benen. Där anges tre mål:

  1. “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
  2. Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
  3. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.”

När det gäller mål nummer 2 kan man ana en tydlig kompromiss, där första och andra meningen motsäger varandra.

Den enda mening jag hittar där solenergi direkt omnämns finns under rubriken vattenkraft där det står “En fortsatt hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara energikällor såsom vind- och solkraft.” Med solkraft menar man rimligen solel. Solvärme är tyvärr helt bortglömt i den svenska energipolitiken.

Under rubriken stöd till förnybar energi står att “Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut.”. Vattenkraft, bioenergi och vindkraft nämns, men inte solenergi. När det gäller elcertifikatsystemet anges att:

  • “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.
  • Tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka ambitionsnivån, ska dock kunna göras för att öka tilltron till systemet.
  • Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen.”

Åtgärderna gör att priserna för elcertifikat bör öka efter 2020 och att lönsamheten för vind och sol därmed ökar. Elcertifikatpriserna har dock gått kräftgång i år och priserna för handel 2017-2020 är idag så låga som 13,0-13,6 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling. Ett frågetecken sätts för formuleringen “optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen”. Vad kommer det att innebära? Vill man bara stödja den (singular!) elproduktion som har lägst produktionskostnad under livslängden? Eller är det en politisk formulering utan närmare eftertanke om vad det kan komma att innebära i praktiken?

Under småskalig produktion anges att “Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el.” och vi kan se fram mot nya utredningar:

“Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.”

Här finns flera saker att åtgärda, som att ta bort energiskatten på egenanvänd el och att förenkla elcertifikathanteringen, så vi hoppas på ett snabbt utredande!

Positivt är en satsning på energieffektivisering, eller rättare sagt effekteffektivisering, och att överföringskapaciteten i elnätet ska öka inom Sverige och mellan “Sverige och grannländerna”.

När det gäller forskning skriver man att “Energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag.” Det är bra, men det framgår inte om man också är villig att tillföra mera pengar till den energiforskningen.

Vi får också veta att energiskatten kommer att höjas: “Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten.”Det ökar lönsamheten något för de som inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el som ersätter köpt el.

I kombination med det befintliga satsningen på solceller genom investeringsstöd och skattereduktion har solcellsintresserade en positiv framtid även i Sverige. Däremot ses ingen politisk ljusning för solvärmebranschen, där politikerna bör ta ett omtag.

 

Energiskatt på egenanvänd el – snåriga regler

Skrev senast om “Energiskatt på egenanvänd el bör bort“. Frågan om energiskatt är minst sagt snårig. Här kommer mina personliga iakttagelser och reflektioner. Jag är ingen jurist. Är det förresten nödvändigt att man ska behöva vara det för att gemene man ska förstå en lag?  Kommentera gärna om du har egna erfarenheter eller insikt i ämnet om energiskatt.

Skatteverket har så sent som den 5 juni 2014 i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” angett man inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el. De skriver

“Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.

Detta gäller under förutsättning att

  • Producenten inte förfogar över andra anläggningar som sammanlagt har en installerad generatoreffekt av 100 kW eller mer
  • Producenten inte yrkesmässigt levererar annan el
  • Ersättningen för elen under ett kalenderår inte överstiger 30 000 kr.”

En komplikation som påpekats tidigare i en kommentar är att begreppet “yrkesmässig leverans” slopats i mervärdesskattelagen, men inte i lag om skatt på energi. Riksdagen antog den 23 maj 2013 propositionen 2012/13:124 “Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen“, där det står att

“I propositionen föreslås en teknisk justering av mervärdesskattelagen (1994:200) i syfte att underlätta tolkning och tillämpning av lagen. Förslaget innebär att begreppet ”yrkesmässig verksamhet” tas bort och ersätts med de unionsrättsliga begreppen ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet”.

Om yrkesmässig verksamhet skulle ersättas med ekonomisk verksamhet även i lag (1994:1776) om skatt på energi finns en EU-dom i mål C‑219/12 från den 20 juni 2013 som är av intresse. Domen gällde ett fall i Österrike om ”avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus.” och ”Thomas Fuchs begärde återbetalning av 6 394,63 euro i ingående mervärdesskatt för inköpet av nämnda solcellsanläggning.” Tolkningsfrågan som ställdes till domstolen var  om detta utgjorde en ekonomisk verksamhet. Domstolens utslag blev (min fetmarkering)

“…begreppet ekonomisk verksamhet i den mening som avses i nämnda artikel omfattar driften av en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad och som är utformad på så sätt att den mängd el som produceras dels alltid är mindre än den sammanlagda el som förbrukas av den person som driver anläggningen, dels levereras till elnätet i syfte att fortlöpande vinna intäkter..”

I EU-domen står också

“Av beslutet om hänskjutande framgår nämligen att på grund av den ifrågavarande anläggningens tekniska egenskaper måste den producerade elen levereras till nätet och den el som förbrukas måste köpas från nätägaren.”

och

“Mellan åren 2005 och 2008 konsumerade Tomas Fuchs omkring 44 600 kWh som togs från nätet för hushållsbehov. 11 156 kWh av den av honom producerade elen levererades slutligen till nätet och 8 645 kWh konsumerades direkt. All den el som producerades i solcellsanläggningen levererades alltså till nätet, närmare bestämt 19 801 kWh.”

Det verkar vara av betydelse för domen att all solel levererats till nätet, men här kan jag tycka att de två sista meningarna motsäger varandra. Fast då finns denna skrivning i EU-domen:

“… att begreppet konsumerats ”direkt” borde tolkas så, att denna elektricitet tagits från det allmänna nätet antingen omedelbart eller i nära anslutning till den tidpunkt då elektriciteten levererades till nätet.

Vad jag förstått från kommentarer som gjorts av andra är att Skatteverket godkänt att det är ekonomisk verksamhet, och att man därmed får göra momsavdrag för inköpet av solcellsanläggningen, om man säljer all solel.

Revidering och tillägg 20/12. Glömde när det gäller Skatteverkets ställningstagande att de i skrivelsen från 5 juni 2014 anger:

“Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet.”

och

“Sverige har ett avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad (8 kap. 9 § mervärdesskattelagen). Avdragsförbudet omfattar inte endast förvärv till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet. Då en solcellsanläggning är en del av en byggnad som har karaktären av stadigvarande bostad krävs det att den uteslutande används i en ekonomisk verksamhet för att avdragsförbudet inte ska bli tillämpligt (se rättsfallen RÅ 2003 ref. 100 I-II och RÅ 2002 ref. 67).”

Slutsats (reviderad 20/12)

Om man säljer all el och det därmed är ekonomisk verksamhet finns ingen egenanvänd el att ta ut energiskatt på.

Skatteverket anger att det räknas som ekonomisk verksamhet även när man använder en del av den producerade solelen själv. I sådana fall bör slutsatsen bli att man ska betala energiskatt på egenanvänd el idag, även om ellagen använder begreppet “yrkesmässig leverans” och inte ekonomisk verksamhet. MEN, i detta fall anser Skatteverket att avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad gäller.

Återstår frågan om det tredje villkoret för att undantas från energiskatt i Skatteverkets skrivelse om beloppsgräns för ersättning ändrats efter den 5 juni 2014?

Detta blev lite historiskt rotande. Men det är intressant att veta om det stämmer det som regeringen säger. Att man i och med de nya reglerna för energiskatt från den 1 juli 2016 “inför” ett undantag på energiskatt för egenanvänd el under 255 kW installerad solcellseffekt per juridisk person. Eller är det så att detta undantag gäller även idag?

En fråga är om EU-dom i mål C‑219/12 verkligen tog ställning till om det var ekonomisk verksamhet när man använder en del av elen själv? I EU-domen står “All den el som producerades i solcellsanläggningen levererades alltså till nätet”. Skatteverket skriver också i sin skrivelse från 5 juni 2014 angående EU-domen att det är “…en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.” Om man använder en del av elen själv är det inte en kontinuerlig leverans som jag ser det och det lämnar utrymme för ytterligare tolkningar…

Energiskatt på egenanvänd el bör bort

Fick en kommentar på senaste bloggínlägg “Vet du hur det gick med ev. gynnande av solel via skattesystemet? För detta skulle väl ses över inför den nya budgeten?” Mitt svar blev så långt att jag tar det som ett inlägg.

Antar att skribenten tänker på energiskatt på egenanvänd el.

Regeringen hävdar att i nuläget ska alla, oavsett storlek på solcellsanläggningen, betala energiskatt på egenanvänd solel. Från och med 1 juli 2016 inför man ett undantag från energiskatt för egenanvänd el under 255 kW installerad solcellseffekt per juridisk person. Skrev om detta i september i bland annat inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen“. Juridiska personer som kommuner, landsting, större fastighetsbolag, Coop (men inte ICA…) med flera skulle därmed bli tvungna att betala energiskatt på egenanvänd el om de har minst 255 kW installerad solcellseffekt.

Regeringen vill kamma hem poäng på att man “inför” ett undantag från energiskatt. Det minst sagt märkliga i sammanhanget är dock att Skatteverket redan 2011-11-16 gjorde ställningstagandet ”Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator”, som jag skrev om i ett blogginlägg 2011-12-19. I Skatteverkets sammanfattning enligt nedan framgår att solcellsanläggningar, under vissa förutsättningar, idag är undantagna energiskatt, vilket är tvärtemot vad regeringen hävdar.

”1 Sammanfattning
El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.

En producent måste inte förfoga över en installerad generatoreffekt för att den el som denne framställer ska kunna undantas med stöd av bestämmelsen. Även el som framställts av en producent som bara förfogar över en eller flera anläggningar som inte har någon generator, såsom solcellsanläggningar, kan alltså omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 LSE.

Bara anläggningar som har en generator ska beaktas vid bedömningen av hur stor installerad generatoreffekt en producent förfogar över.”

Regeringen säger en sak, Skatteverket en annan. Vem har rätt, vem har fel?

Till saken hör dessutom att jag är övertygad om att ingen solcellsägare hittills har avkrävts energiskatt på egenanvänd el. Idén med ett energibeskatta el man producerat själv och använt själv utan att den har varit in på nätet (“marknaden”) är befängd i mina ögon. Regeringens mål är att vi ska ha 100% förnyelsebar energi och en energiskatt på egenanvänd el motverkar detta mål, förutom att en sådan skatt är ologisk i de flestas ögon.

Energiskatten motiveras av regeringen i huvudsak med (se Budgetpropositionen för 2016 s. 293-303)

  • Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
  • EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
  • ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

Det tredje motivet är i sig något av ett skriftligt byråkratiskt mästerverk och egentligen det som väger tyngst hos Finansdepartementet?

 

Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el

I regeringens Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303) föreslås från och med 1 juli 2016 energiskatt på egenanvänd solel om den installerade solcellseffekten är 255 kW eller mer per juridisk person. Det skulle även gälla för redan installerade solcellsanläggningar.

Med egenanvänd el menar jag el som man producerat själv och rent fysiskt även använt själv innanför anslutningspunkten till elnätet. I regeringens budgetproposition 2016 definieras det som el “som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.”.

De förslagna förändringarna skulle få stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om de genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen“,  ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag väcker onekligen flera praktiska frågor. Hur har man egentligen tänkt att genomföra energibeskattningen rent praktiskt? Har någon ansvarig tänkt på detta överhuvud taget?

Det går inte att mäta mängden egenanvänd el på något praktiskt genomförbart sätt!

Mängden egenanvänd el måste beräknas som bruttoproduktion minus inmatat överskott till nätet. Det behövs alltså två olika mätvärdena, varav det ena inte finns enkelt tillgängligt idag. De nya data som behöver samlas in och administreras av olika parter kommer att leda till kostnader. Det leder också till ett antal följdfrågor.

  • Inmatning av överskottsel till nätet ska mätas per timme och rapporteras till Svenska Kraftnät av nätägaren idag. Så långt är det klart men därefter uppstår ett antal oklarheter.
  • Vem ska mäta och samla in mätvärden för bruttoproduktionen av solel från alla berörda anläggningar? Idag finns ingen som har något ansvar för detta. Nätägaren har inget ansvar utanför det koncessionspliktiga nätet.
    • Ska nätägaren tvingas att göra detta? Känns som att det ligger närmast till hands. Det finns ca 170 nätägare i Sverige.
  • Kommer det att krävas installation av en separat elmätare för att mäta bruttoproduktionen av solel? Ja, sannolikt.
    • En liten andel av de svenska solcellsanläggningarna har idag en separat elmätare för bruttoproduktionen i form av elcertifikatmätning. Det är en tjänst som kan köpas av någon av de ca 170 nätägaren eller av något annat företag som erbjuder den tjänsten.
    • Eller kommer man att nöja sig med de mindre noggranna produktionsvärdena från växelriktarna?
      • Hur skulle data från växelriktaren samlas in i sådana fall? Det finns inget enkelt sätt att göra det automatiskt, så jag tror inte på den lösningen.
  • Vem ska göra beräkningen av hur mycket el som är egenanvänd?
    • Nätägaren? Om nätägaren samlar in värden för bruttoproduktion och överskott ínmatat till nätet ligger nätägaren närmast till hands.
  • Vem ska debitera anläggningsägarens energiskatt på egenanvänd solel?
    • Nätägaren? Knappast.
    • Elhandlaren? Är de som debiterar elköparen energiskatt idag.
    • Skatteverket, via den årliga deklarationen? En annan möjlighet.
  • Kommer anläggningsägaren att få stå för alla merkostnader som uppstår på grund av kravet på energiskatt på egenanvänd el?
    • Hur stora skulle dessa merkostnader bli?

Kan vara värt att påpeka att energiskatt ska inte betalas på sålt överskott av solel.

Hur väl rimmar ovanstående med ambitionen att det ska vara enkelt att producera egen el och att

Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.”?

Här krävs att regeringen snabbt finner en lösning som dels innebär att solelproducenten undantas energiskatt på egenanvänd el, dels finner en administrativ lösning utan onödiga administrativa kostnader.

Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen

På tio sidor i regeringen Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303), som kom idag, behandlas ”Ändrade regler för undantag från skatteplikt”. Jag ser inga nyheter i förslaget, men ett fönster öppnas på glänt till översyn.

De förslagna förändringar har stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om det genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag

Här är regeringens förslag

Dagens särskilda regler om skattefrihet för elektrisk kraft som producerats i bl.a. vindkraftverk begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas den begränsning som innebär att undantaget inte gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Undantag från skatteplikt ska gälla för elektrisk kraft som framställts

– i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW,

– av en producent som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kW, och

– som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.

Vad som ovan avses med installerad generatoreffekt om 50 kW ska för elektrisk kraft som framställs från

– vind eller vågor, motsvaras av 125 kW installerad generatoreffekt,

– sol, motsvaras av 255 kW installerad toppeffekt, och

– annan energikälla utan generator, motsvaras av 50 kW installerad effekt.

När elektrisk kraft framställs från olika källor ska de installerade effekterna läggas samman.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016.

Regeringens bedömning

Regeringen öppnar ett fönster på glänt till översyn med följande skrivning

Regeringen avser att se över förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Motivering

Förslaget motiveras av regeringen i huvudsak med

  • Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
  • EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
  • ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

De olika effektgränserna är satta så att de ska motsvara en produktion på ungefär 200 000 kWh per år. Varför det blev just denna gräns finns det ingen direkt saklig motivering till. Förslaget är en höjning för tidigare satta gränser för att flera remissinstanser har invänt att den tidigare gränsen var för lågt satt enligt regeringens skrivning.

Det som förvånar mig är tonvikten på EU:s statsstödsregler. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå  för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Pappers- och massaindustrin använde 23 TWh el under 2010 (färskaste siffran jag hittade), vilket gör 6,6 miljarder i återbetalda energiskatter. Uppenbart är detta OK enligt EU:s statsstödsregler. Det känns därför minst sagt märkligt att man sätter ett effekttak för egenanvänd solel och att man gör en begränsning per juridisk person, det är att sila mygg och svälja kameler…

Fönster på glänt till översyn

Regeringen avslutar med följande ord och upprepar att man tänker göra en översyn:

För närvarande omfattas framställning av elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investerings-stöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikro-produktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Denna översyn bör förstås göras snarast och vara i drift samtidigt som det lagda lagförslaget, det vill säga 1 juli 2016.

PS. Fick ett par frågor, så här ett par tillägg. Förslaget gäller även redan bygga solcellsanläggningar. Man kan enligt förslaget inte använda nätägarens nät (koncessionspliktiga nätet) för att flytta solel från ett ställe till ett annat.

Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition

I gårdagens promemoria “Investeringar för klimatet i BP16 inklusive VÅP15” ingående i budgetproposition för 2016 kom ett överraskande stort stöd till solelproducenter. Nytt är ett stöd till energilagring tänkt för hushåll. Energiskatt på egenanvänd el för en juridisk person som har mer än 255 kW solceller är dock en stor bromskloss. Momsdeklaration krävs av alla solelproducenter, även de allra minsta. Solvärme får klara sig helt utan stöd. Man kan därmed sammanfatta det hela med att regeringens ambitioner för solel är mycket vällovliga men den praktiska politiken haltar, där olika förslag motverkar varandra, och det finns därmed mer att göra.

Investeringsstöd

I Energimyndighetens rapport “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd” från 13 oktober 2014 gav man följande förslag när det gäller privatpersoner: “Förslagsvis trappas stödet ner till 20 % 2015 och 15 % 2016 för att därefter upphöra”. Även bland installationsföretag har det förekommit önskemål att ta bort investeringsstödet, eftersom man upplevt att stödet till viss del blockerat byggandet av solcellsanläggningar, på grund av att det uppstått en lång kö av sökande som avvaktar att bygga i väntan på besked om stöd.

Det var därmed överraskande att regeringen går i rakt motsatt riktning i sin budget. Man vill storsatsa på investeringsstödet och förlänger även tiden för stödet till 2019. 1,4 miljarder i budgeten för investeringsstödet under åren 2016-2019 kan man inte kalla för annat än en storsatsning, med tanke på att det innebär en årlig satsning som är långt högre än de tidigare rätt blygsamma budgetarna. Från 1 juli 2009 till 31 augusti 2015 hade 489 miljoner beviljats i investeringsstöd enligt Energimyndighetens nyhetsbrev om investeringsstödet.

Budgetproposition 2016 2016 2017 2018 2019 Summa
Investeringsstöd solceller (Mkr) 225 390 390 390 1 395

Att tänka på när det gäller hur långt investeringsstödet räcker är att stödnivån för privatpersoner sänktes till 20% från och med 1 januari och för företag till 30%, MEN de privatpersoner som stod i kö före årsskiftet får stöd enligt den tidigare stödnivån på 35%, medan den nya stödnivån började gälla från årsskiftet för företag. Och kön av sökande är mycket lång. Den 31 augusti hade 9 517 ansökningar inkommit sedan juli 2009 då det nuvarande investeringsstödet infördes, enligt Energimyndighetens nyhetsbrev. 3 471 av dessa ansökningar har beviljats. Mellanskillnaden på drygt 6 000 ansökningar innefattar även avslagna och avskrivna ansökningar. Det återstår ca 4300 som inte fått något beslut ännu (uppdaterad info från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten). Regeringen skriver också ”Idag står 4300 hushåll och företag i kö för att få del av solcellsstödet.”

Det bör vara så att årets och merparten (eller hela?) av nästa års budget går till de som redan står i kö. Den som söker idag lär därmed få vänta åtminstone till nästa år innan en ansökan kan beviljas. Det positiva är dock att det nu finns en budget som kommer att täcka alla de som står i kö idag. Så om du funderar på solceller är det bara att raskt skicka in en ansökan!

Sysselsättningseffekt

Regeringen hoppas även på en sysselsättningseffekt av stödet. Man skriver ”2014 fanns ungefär 700 anställda som arbetade helt eller delvis med solceller i Sverige. Med det nya förslaget kommer det bli fler arbetstillfällen.” Det är bland installationsföretagen arbetstillfällen kommer att växa visar erfarenheterna från senare år. När det gäller svensk tillverkningsindustrin kommer det ökade investeringsstödet sannolikt att ha en liten betydelse eftersom nästan alla komponenter importeras från eller tillverkas i andra länder. Vi har bara en tillverkare av solcellsmoduler kvar i Sverige och där har antalet sysselsatta därmed minskat under senare år. Den enda kvarvarande modultillverkaren är Swemodule i Glava. De har haft svåra tider. De begärdes i konkurs i mars i år och som fick nya ägare i somras. Kanske kan det utökade investeringsstödet ge dem en välbehövlig vitamininjektion.

När det gäller växelriktare till solcellsanläggningar finns idag ingen kommersiell tillverkning i Sverige. Ferroamp är dock på gång med en växelriktarprodukt. På forskningsstadiet finns arbeten som skulle kunna leda till svenska produkter. ABB är visserligen bland de största tillverkarna i världen idag på växelriktare, men ingen tillverkning sker i Sverige. ABB har däremot tillverkning av lågspänningsprodukter i Sverige och en del av dessa komponenter går till de svenska solcellsinstallationerna. Tittar vi på profilsystem etc. som används vid montering av solcellsmoduler finns en del i Sverige, men andelen svensktillverkat är nog liten idag. Här borde det finnas ökade möjligheter för svensk industri. Det känns onödigt att importera metalldelar från andra länder när vi skulle kunna tillverka dem inom landet.

Energilagring

En överraskande nyhet i budgeten är att regeringen lägger in 175 miljoner i stöd till energilagring under åren 2016-2019. Man skriver att ”För att öka möjligheterna att lagra egenproducerad el avsätter regeringen därför medel för bidrag till anläggningar för energilagring i hushåll. Utöver det får Energimyndigheten medel för att genomföra en satsning på kommersialisering och utveckling av teknik för energilagring.”

Budgetproposition 2016 2016 2017 2018 2019 Summa
Stöd till energilagring (Mkr) 25 50 50 50 175

Det anges att bidraget riktas mot hushåll. Bakgrunden är att för privatpersoner får man vanligen ett stort överskott av solel under speciellt sommarhalvåret. För vår egen del matade vi in ett överskott på 52% till elnätet under de fyra första driftåren. För de som har en större solcellsanläggning som kanske täcker hela taket blir överskott än större. Den ekonomiska komplikation som då finns är vilket värde överskottselen har, idag och under solcellsanläggnings livslängd som jag brukar anta är 30 år. OM priset på köpt el är signifikant högre än värdet på överskottselen finns en drivkraft att lagra elen för att öka dess värde.

Frågan blir då, finns en sådan ekonomisk drivkraft hos hushåll i Sverige idag? Nej!

Idag är värdet av överskottsel ungefär lika med priset på köpt el, tack vare den skattereduktion på 60 öre/kWh som regeringen införde från och med 1 januari. Se inlägget “Värde av egenanvänd och såld solel” från maj i år. För vissa som har bra avtal för sin elförsäljning kan det till och med vara så att värdet på överskottselen är högre än priset på den köpta elen. Så är det för oss i och med att vi tecknade ett 5-års avtal från och med 2012 med Telge Energi och säljer vår solel för 1,50 kr/kWh, inklusive elcertifikat och ursprungsgarantier. Jag kan därför inte se att det finns någon som helst ekonomisk drivkraft  för ett privat hushåll att vilja investera i energilager för solel så länge skattereduktionen finns kvar. En investering i energilager, även med ett investeringsstöd, kan inte bli ekonomiskt lönsam för ett privat hushåll idag. Så man kan undra hur regeringen tänkte när man inriktar energilagringsstödet mot hushåll. OM skattereduktionen i framtiden försvinner, då kan läget bli ett annat OM det finns tillräckligt billiga energilager. I budgetpropositionen framgår inte om man enbart tänker på enbart energilagring i form av batterier.

Energilager hör dock framtiden till och möjligen har regeringen inspirerats av Tyskland som har ett stöd till energilager för solel. En väsentlig skillnad i Tyskland är dock att där finns en signifikant skillnad mellan priset för köpt el och värdet av överskottselen (skillnad mer än 1 kr/kWh för nybyggda solcellsanläggningar), vilket ger en ekonomisk drivkraft att vilja investera i energilager.

Energiskatt

Regeringens ambitioner för solel är mycket vällovliga men den praktiska politiken haltar. Samtidigt som man utökar investeringsstödet och inför ett nytt stöd till energilager finns ett mörkt moln rörande energiskatt på egenanvänd el. Den 27 april i år beskrevs detta i inlägget ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel”.

Gränsen för det ursprungliga förslaget har höjts till 255 kW, men det är fortfarande tänkt att gälla per juridisk person och även för redan uppförda anläggningar, så vitt jag känner till. Jag undrar om regeringen förstår vilken skada detta förslag innebär om det genomförs?

Begränsningen till juridisk person är förödande för exempelvis kommuner, landsting, större bostadsföretag och Coop (men inte ICA!). Här finns en mycket stor potential för solcellsinstallationer, men med energiskatt på egenanvänd el kommer den positiva utveckling vi sett inom detta marknadssegment att kraftigt bromsas och tyna bort. Här har vi ett av de allra viktigaste marknadssegmentet för framtiden. Man har stora tillgängliga ytor och egenanvändningen av solelen blir hög vilket är ekonomiskt gynnsamt på sikt, då värdet av överskottselen kommer att sjunka. Att dra i handbromsen för denna viktiga marknad motverkar därför regeringens ambitioner rejält när det gäller solel.

Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.

Att gasa med ena foten (investeringsstöd) och bromsa med den andra (energiskatt) är ingen bra idé om man vill framåt. Det rimliga är att ett eventuellt nytt förslag om energiskatt baseras per anläggning och inte juridisk person och att det gäller enbart för nya anläggningar.

Enligt en granskning av ett lagråd fanns dock problem med nuvarande formulering av detta förslag då det inte var förenligt med EU:s regelverk, enligt en uppgift från ETC.

Lagförslaget om energiskatt skulle aviseras i höstbudgeten. Är det någon som sett detta förslag?

Krångligheter för små elproducenter

Förenklingar behövs för de små elproducenterna. Varför i hela världen ska varje liten solelproducent behöva momsregistera sig, oavsett hur liten eller stor solelproduktionen är. Det är onödigt krångligt för de små elproducenterna och kostar i administration hos Skatteverket.

Elcertifikatsystemet behöver anpassas för småskalig solelproduktion. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi med tanke på att det handlar om några miljarder per år. Rimligen bör vi få in även all solel på ett enkelt sätt i detta system. För att göra det krävs ett nytänkande.

Det kräver onödigt mycket administration att hantera skattereduktionen för överskottsel via inkomstdeklarationen. Går det inte att finna en väg att lösa detta på elräkningen och slippa inblandningen av inkomstdeklarationen och Skatteverket?

Solvärme

Det står i budgeten att ”Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.” Ur den synvinkeln är en utökad satsning på solel förståelig. Men har man glömt bort solvärme?

Medan 1,4 miljarder satsas på investeringsstöd till solceller får solvärmeinstallationer klara sig helt utan stöd. Det lilla investeringsstöd som fanns för solvärme upphörde sista december 2011. Försäljningen av solfångare har dalat under senare år och kräftgången kommer med den stora satsningen regeringen gör på solel sannolikt att fortsätta för solvärmebranschen. Det vore intressant att veta hur tankegångarna går hos regeringen varför man har denna enorma snedfördelning i stöd till solel respektive solvärme.

Slutsats

Regeringen är på rätt väg men solenergipolitiken är fragmenterad och olika förslag motverkar varandra och i vissa delar motverkar de också regeringens ambitioner. Solenergi är på frammarsch över hela världen och det är ingen trend som går att stoppa. Däremot kan otidsenliga regelverk fördröja utvecklingen. Det är upp till regeringen att komma med flera konkreta förslag som gynnar solenergi och förnyelsebar energi i stort om man menar allvar med en satsning på ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.

PS. Hur stor är storsatsningen egentligen?

Investeringsstöd totalt: 1,395 miljarder kr under fyra år = 142 kr per innevånare i Sverige under fyra år = 36 kr per år och innevånare.

Energilager: 175 miljoner under fyra år = 18 kr per innevånare under fyra år = 4,5 kr per år och innevånare.

Totalt blir det 40 kr per år och innevånare för investeringsstöd till solceller och energilagring.

Tror att var och en klarar att bedöma hur stor denna storsatsning är i det stora hela…

 

Nytt förslag om energiskatt motverkar solel

Bakgrund

Energiskatt på el

  • är idag en fiskal skatt som tas ut av elkonsumenten
    • ger därmed staten en stabil inkomstkälla
  • är lika för vanliga elkonsumenter oavsett hur elen har producerats
    • är därmed inget styrmedel som vi vanliga elkonsumenter skulle kunna utnyttja för att välja hur vi vill att vår el ska produceras
    • lite ofrivilligt, får man väl säga så här i efterhand, uppkom dock en större möjlighet än vad politikerna tänkts sig i lagen om energiskatt att bli undantagen från energiskatt

Diagrammet visar utvecklingen för energiskatt på el från och med 1975. Energiskatten på el infördes 1951, då med 1 öre/kWh. Det dröjde sedan till 1975 innan den höjdes till 2 öre/kWh. Under perioden 1996-2006 gjordes kraftiga höjningar av energiskatten på el. På senare år har höjningarna varit blygsamma.

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2014.

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2014.

Däremot betalar inte alla konsumenter lika mycket i energiskatt enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi – 11 kap. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Under vissa förutsättningar kan vindkraft och solcellsanläggningar idag bli undantagna från energiskatt även om elproduktion och elanvändning sker på helt olika platser. Detta har kunnat utnyttjats framför allt för vindkraftanläggningar av företag, kommuner och fastighetsbolag. Det har med tiden blivit så pass mycket pengar, mer än 100 miljoner kr per år, som undantagits i energiskatt att staten ser en möjlighet att förbättra intäkterna genom att begränsa detta undantag.

Det finns därför ett nytt förslag från Finansdepartementet: “Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi”, som finns på s. 23-25 i “Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016“, utgiven i mars 2015. Förslaget innebär att man vill ta ut energiskatt på el för solcellsanläggningar större än 144 kW och för vindkraftverk större än 80 kW, även om man bara använder elen själv.

Enligt förslaget skulle lagen träda i kraft 1 juli 2016.

Kommentarer

Förslaget påverkar inte småhusägare i och med att det finns en gräns vid 144 kW. Däremot finns flera andra negativa effekter som motverkar en positiv utveckling för solel:

  • Anläggningar större än 144 kW får energiskatt på egenanvänd el.
    En praktisk fråga är hur man tänkt sig att hämta in detta värde. Nätägaren mäter endast eventuellt överskott som matas in till nätet, så det går inte att be nätägaren om det önskade värdet. Om man dessutom använder en del el själv och säljer resten går det inte ens att direkt mäta hur mycket el som är egenanvänd. Den måste beräknas utifrån värdena för bruttoproduktion och överskott som matas in till nätet.
  • Det riktigt negativa med förslaget är att storleksbegränsningen gäller per juridisk person (organisationsnummer). Det betyder att exempelvis landsting, kommuner och fastighetsföretag snart skulle komma upp i taket på 144 kW. Eftersom dessa äger många fastigheter lämpade för solel, där man skulle få en hög egenanvändning av elen, skulle det ge en rejäl törn åt den växande svenska solcellsmarknaden och man skulle inte utnyttja tillgängliga takytor på ett önskvärt sätt.
  • Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.

Jag kan förstå att Finansdepartementet vill sätta stoppa för att man som nu exempelvis företag har kunnat sätta upp ett 2 MW vindkraftverk på en plats och bokföringsmässigt ”använda” elen på en helt annan plats inom företaget. En sådan kvittning per timme har gjort att man kunnat slippa energiskatt på miljonbelopp för den el som producerats av det stora vindkraftverket.  Men i det lagda förslaget har Finansdepartementet gått för långt i sin iver att driva in skattepengar till staten.

Finansdepartementets förslag känns ologiskt och visar dessutom att finans- och energipolitik för solenergi går i otakt. Solelproduktion har för närvarande ett signifikant stöd genom investeringsstöd, skattereduktion för el som matas in till nätet och elcertifikat. Med det nya förslaget ger regeringen med ena handen till de mindre solelproducenterna och tar med den andra från de större solelproducenterna… Oförutsägbarheten i politiken skapar en oönskad osäkerhet för investerare. Om förslaget skulle genomföras skulle det innebära att man rejält hämmar den gryende solcellsmarknaden i Sverige och att det blir direkt kontraproduktivt när det gäller utvecklingen för förnyelsebar energi i form av solel.

Fråga

En huvudfråga är varför man över huvud taget skulle behöva betala energiskatt på egenanvänd el? Vad är den logiska motiveringen till detta? Jag har inte sett någon vettig förklaring till det.

Såg i Vestmanlands Läns Tidning i lördags att landstingsrådet Andreas Porswald (Miljöpartiet) säger att det “..är det orimligt att man ska behöva betala skatt på saker man själv både producerar och använder”. Uppenbarligen tänker även våra politiker olika…

Förslag

Energiskatt bör inte behöva betalas på egenanvänd solel oavsett storlek på solcellsanläggningen om elen produceras och används inom ett icke-koncessionspliktigt nät.

Diskussion

En fråga är hur egenanvändningen ska definieras och avgränsas. Att som idag kunna äga produktion i Kiruna och kvitta det mot användning inom företagets byggnader i Malmö verkar inte logiskt för mig.

Mera logiskt är att sätta gränsen per byggnad, fastighet (fastighetsbeteckning, som kan ha flera byggnader i form av exempelvis bostadhus, garage och förråd) eller inom ett icke-koncessionspliktig nät där man själv har ansvaret ( = inom anslutningspunkten). Ett icke-koncessionspliktigt nät ligger väl oftast inom endast en fastighetsbeteckning, så det blir väl oftast samma sak. För ett småhus är det icke-koncessionpliktiga nätet inom huset och fram till anslutningspunktern, som i vårt fall är i ett skåp på en trästolpe utanför vårt hus. Om man inte utnyttjar något koncessionspliktigt nät, där nätägaren har ansvaret, är det egenproducerat och egenanvänt inom det man själv äger, utan att man utnyttjat något som man inte själv äger. Jag tycker därför att det är en logisk avgränsning med en princip som går lätt att motivera.

När det gäller effektgräns tycker jag inte att man ska behöva sätta någon effektgräns om man håller sig inom ett icke-koncessionspliktigt nät. Jag ser inget problem med att exempelvis en stor tillverkningsindustri skulle kunna sätta upp stora solcellsanläggningar och inte behöva betala energiskatt, de betalar bara 0,5 öre/kWh i energiskatt idag så de är redan nästan undantagna från energiskatten.

Regelverket bör alltså anpassas så att vi utnyttjar tillgängliga tak- och fasadytor på bästa möjliga sätt för solenergiproduktion. Minns att solceller på byggnader inte exploaterar någon ny mark, att inga nya elkablar eller vägar behöver dras och att det inte blir några överföringsförluster eftersom elen används där den produceras.

Låt oss därför hoppas att Finansdepartementets förslag ändras så att finans- och energipolitik samverkar och inte motverkar varandra.

Tyck till

Om du har synpunkter på Finansdepartementets svar kan du lämna dem senast den 4 maj. Det står att ”Svaren bör lämnas både på papper och per e-post till . Det elektroniska yttrandet bör lämnas i wordformat.”

PS. Media har uppmärksammat förslaget. En passande rubrik hade Aftonbladet den 22 april: “Ibrahim Baylan släckte lampan“.

 

Möte med energiministern idag

Mälardalens högskola (MdH) träffade idag energiminister Ibrahim Baylan, statssekreterare Nils Vikmång och Per Callenberg, politiskt sakkunnig, under en timme i Eskilstuna.

Rektor Karin Röding gav information om MdH. Akademichef Thomas Wahl berättade om forskningsprofilen Future Energy. Bengt Stridh (gästforskare på MdH från ABB Corporate Research) och Björn Karlsson gjorde en presentation om MdH:s forskning om solenergi. Emma Nehrenheim och Eva Thorin presenterade MdH:s forskning om alger och biogas.

Det ska vara enkelt att vara mikroproducent

Passade på att skicka med lite budskap till energiministern med rubriken att det ska vara enkelt att vara mikroproducent. Hann inte säga allt det som står i texten, utan det här är en fylligare text.

Stödsystem

  • Elcertifikatsystemet behöver reformeras för att på allvar få in småskalig solelproduktion.
    Den 15 december 2014 var 1 099 solcellsanläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat. Antaget att vi har 3 000 – 4 000 nätanslutna solcellsanläggningar (ingen vet exakt antal) betyder det att ungefär 2/3 av alla solcellsanläggningar står utanför elcertifikatsystem. Av de som får elcertifikat är det dessutom en stor andel som bara får elcertifikat för det överskott som matas in till nätet och inte för hela solelproduktionen, som man egentligen är berättigad till.
  • Skattereduktion för överskottsel viktig.
    Administration kan förenklas genom att den i framtiden görs på elräkningen. Dessutom önskas en långsiktighet så att skattereduktionen finns kvar under en följd av år och inte blir en kortsiktig dagslända.
  • Investeringsstödet för solcellssystem kan stegvis fasas ut 2015-2018.
    Om man får ordning på elcertifikatsystemet så att det anpassas även till de små elproducenterna och skattereduktion finns kvar kan investeringsstöd fasas ut under de kommande fyra åren. Utfasningen bör göras genom att man årligen sänker stödnivån från dagens 35%. Sänkt stödnivå gör att fler kan ta del av investeringsstödet med oförändrad regeringsbudget. Jag har tidigare föreslagit en sänkning till 20% och det är också vad Energimyndigheten i sin rapport Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd föreslår för villor under 2015, följt av en sänkning till 15% under 2016.
    Istället för investeringsstöd kan man använda ROT-avdrag för arbetet. En nackdel med ROT-avdraget är dock att det måste vara ett fem år gammalt hus och att det inte kan användas av allmännyttan.

Regelverk

  • Krav på momsregistrering vid försäljning av solel för mikroproducenter måste tas bort.
    Se tidigare blogginlägg Måste alla solcellsägare registerera sig?
  • Ingen energiskatt på egenanvänd solel måste fortsätta att gälla.
    Enligt Skatteverkets skrivelse ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni i år behöver man inte betala energiskatt på egenanvänd el. Låt det fortsätta så!
  • Boverkets byggregler bör ses över.
    Idag behandlas solceller och solfångare olika. Solel som används till hushållsel påverkar inte beräkningen av husets specfika energianvändning som ligger till grund till hur man bygger ett hus energimässigt. Solvärme och solel som används till uppvärmning räknas dock med i husets specifika energianvändning. Denna inkonsekvens bör rättas till.
  • Även nettoproducenter bör undantas kostnad för inmatningsabonnemang.
    Enligt ett undantag som infördes i ellagen Kap.4 §10 i april 2010 behöver en nettokonsument under kalenderår inte betala någon avgift för ett inmatningsabonnemang om man har en säkring på högst 63 A och inmatningen sker med högst 43,5 kW. Detta bör gälla även om man råkar vara en nettoproducent av el.

Hur skapa arbetstillfällen av solenergiforskningen?

Ställde frågan om vi satsar på rätt forskningsområden? Det känns lite besvärande att akademisk forskning och forskningsföretag i branschen idag har fler anställda än producerande företag och att antalet anställda i producerande företag minskat varje år under åren 2010-2013. Detta kan utläsas i rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2013 publicerad i IEA PVPS Task 1. Man kan få intrycket att vi har svårt att slå mynt av den svenska solcellsforskningen. Eller är det så att vi satsar för stor andel av forskningsbudgeten på långsiktig forskning som eventuellt ger resultat först om 10-20 år?

Antalet arbetstillfällen inom installationsföretagen i branschen har däremot ökat varje år under åren 2010-2013. Men vi har i stort sett ingen svensk solenergiforskning riktad mot ny installationsteknik och byggnadsintegrering av solceller. Det behövs mer tillämpad forskning som stödjer de svenska installationsföretagen i deras vardag. Vi har väl inte heller mycket forskning på solvärme.

Ett inlägg från idag finns även på Ibrahim Baylans Facebooksida och på MdH:s hemsida: Energiminister Ibrahim Baylan besökte Mälardalens högskola.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Skattereduktionen för överskottsel – ordningen återställd!?

Här lite om de senaste turerna.

Näringsdepartementet

Johan Öhnell, ordförande i Direct Energy” skrev idag så här i en kommentar på ett annat ställe i bloggen:

”Jag hade igår ett möte på Näringsdepartementet för att få klarhet i vad som gäller.

Självklart är det utredningens förslag som gäller, dvs att man som kund säljer sin el till valfritt elbolag till marknadspris och dessutom får 60 öre/kWh i skattereduktion.

Tog också upp frågan om att Skatteverket skulle kunna anse att en villaägare eller någon annan som omfattas av den nya skattereduktionen kommer betraktas som näringsidkare. Skatteverket har hittills inte ansett att de elkunder som täcker en del av sitt elbehov med egen solel är näringsidkare och det finns ingen anledning till att Skatteverket skulle ändra sin bedömning. Att solen ger ett överskott vissa timmar som kunderna säljer och sedan köper tillbaka el vid andra tillfällen är inte en näringsverksamhet, utan en följd av att solen faktiskt ger väldigt olika elproduktion som inte samvarierar med kundens elförbrukning.

Det innebär att vi är tillbaka där vi var innan Finansens utspel förra veckan och att vi har en reform som kommer fungera och ge ett kraftigt ökat incitament till villaägare att installera solceller på sina tak och att sälja sin el till valfritt elbolag. Det är naturligtvis helt otroligt att departementen inte har någon samordning, och hela debatten om skattefrihet eller inte gör naturligtvis kunderna oroliga. Det är inte bra för att öka intresset för solel!

Det är därför helt orimligt att låta denna fråga om skattefrihet eller ej vara öppen för tolkningar. Så länge de finns en osäkerhet så hindrar det utbyggnaden av solel och speciellt för större kunder, som inte omfattas av skattereduktionen. Därför är principen om att all el som egenproducenter producerar skattefri och inte en näringsverksamhet avgörande för att de ska bygga på sina tak. Veckans debatt visar med all tydlighet att vi behöver en lagstiftning som inte lämna utrymme för denna typ av tolkningar och frågor som Svensk Energi lyft fram.

Vi på Direct Energy kommer därför driva frågan om att få till en ändring i lagen om energiskatt. En lag som tydligt befäster principen om skattefrihet för alla egenproducenter, dvs även företag.”

 Tack Näringsdepartementet och Johan för detta klargörande!

EU

Regeringen inväntar enligt uppgift nu OK från EU, eftersom det rör sig om ett statsstöd, innan debatt och beslut tas i riksdagen. Det är oklart hur snabbt det kan gå. Detta stöds även av SR:s “Skatterabatt för såld privatproducerad el kan försenas” i morse.

I Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el anges för närvarande inte något datum när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen.

Branschorganisationen Svensk Energi hävdar å andra sidan idag att ”i veckan väntas riksdagen ta beslut om skattereduktion”.

Finansdepartementet

Finansdepartementet verkar tyvärr ha tagit ställning i frågan utan att samordna det med Näringsdepartementet, se Johan Öhnells kommentar ovan, trots att det gick i stick i stäv med regeringens ambition med denna reform.

Svensk Energi

Idag publicerade Svensk Energi artikeln ”Mikroproducentens överskottsel: Besked om skatteeffekterna i höst” på sin hemsida. De har ställt frågorna

1. Bedriver en mikroproducent som är privatperson näringsverksamhet eller hobbyverksamhet vid försäljning av överskottsel?

2. Måste en mikroproducent som är privatperson och som säljer sin överskottsel betala energiskatt även på den egenproducerade elen?

Vidare att de ”förvänta oss ett svar först efter sommaren”. Fråga 1 har Svensk Energi redan ställt en gång till Skatteverket. Enligt artikeln Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi den 30 april frågade man Skatteverket ”Bedriver en mikroproducent som är privatperson näringsverksamhet om denne säljer sin överskottsel till exempel ett elhandelsföretag?”, men tydligen var man inte nöjda med svaret?

Som jag ser det är försäljning av överskottsel av en privatperson självklart ingen näringsverksamhet. Syftet med solcellsanläggningen är inte att bli en vinstdrivande kommersiell elproducent. Dessutom görs försäljningen av överskottsel med förlust eftersom marknadspriset (Nord Pool spotpris) är lägre än produktionskostnaden. En näringsverksamhet kan inte ha det som affärsidé.

Den bärande idén för en mikroproducent är istället att ersätta köpt el med egenproducerad solel och ett önskemål är därför att ha så hög egenanvändning av den egna elen som möjligt. Ibland blir det dock ett överskott dagtid, som man sedan köper tillbaka under den kommande kvällen och natten.

PS 7/5. Svensk Energis frågor till Skatteverket har för övrigt redan besvarats av energiminister Anna-Karin Hatt under rubriken ”Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion”. Där skriver hon ”Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.” Tydligare än så kan det inte bli…

Det som känns lite märkligt är att Svensk Energi verkar vara så ivriga att ta på sig rollen att reda ut en fråga som ligger hos regeringen att ge besked om hur det ska vara. Besked har regeringen redan gett genom Anna-Karin Hatt, Näringsdepartementet, via hennes blogginlägg ”Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion”. Talesättet ju fler kockar desto sämre soppa har redan åskadliggjorts den senaste tiden, vi behöver inte flera sådana soppor.

Men jag tycker vi ska väl vara välvilliga och tro att Svensk Energi vill väl. De skriver idag att “Svensk Energis förhoppning är att mikroproduktion ska betraktas som hobbyverksamhet samt att producenten inte ska behöva betala energiskatt på den egenproducerade el som används för egen del.”

Slutsats

Ordningen verkar efter en tid med kraftig turbulens vara återställd. Näringsdepartementet har stått rakryggade i de stormvindar som huserat och vi räknar med att det blir så även fram till ett beslut är fattat i riksdagen. Men som man säger i USA ”It ain’t over until the fat lady sings”…

Nu är det dags att hålla tummarna för Sanna Nielsen i Melodifestivalens semifinal.

Vilka är för och vilka är mot?

Folks. Idag är det 1 maj, en dag för politiska demonstrationer. Här kommer mitt bidrag.

Det finns medarbetare och det finns motarbetare. I frågan om småskalig elproduktion och om nettodebitering, eller skattereduktion som det nu föreslagits av regeringen, ska införas för småskaliga elproducenter i Sverige kan man börja fundera på vilka som är för och vilka som är mot. På ytan verkar alla vara för, men man kan misstänka att under ytan finns det även de som är mot.

Anna-Karin Hatt gav igår branschorganisationen Svensk Energi en rejäl uppläxning på sin blogg i inlägget “Rätt och fel om småsaklig förnybar elproduktion“. Hon anser att Svensk Energi spridit felaktig information om regeringens riksdagsproposition om skattereduktion. På twitter är hon lika tydlig och skriver exempelvis ”Däremot sprider Svensk Energi felaktig information om hur den kommer funka. Mycket onödigt.” och ”Ni har kraftfullt misstolkat vad som händer då. Därav mina förtydliganden Ni skapar tyvärr stor osäkerhet…” samt ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”. Det är ord och inga visor.

Efter en sådan uppläxning kan man tycka att Svensk Energi och elbolagen i branschorganisationen borde ta sig en funderare på hur man tolkat regeringens förslag om skattereduktion. Anna-Karin Hatt är trots allt energiminister i Sveriges regering, som ansvarar för styret av landet. Hon borde vara den som vet vad regeringen vill och den som har tolkningsföreträde.

Fortum

Det var med förvåning jag såg att Fortum lagt ut ett blogginlägg på sin hemsida igår, efter Hatts blogginlägg tidigare under dagen. Fortum är inte lyhörda för energiministerns uppläxning. De står på sig och hävdar att Svensk Energi med flera har rätt. Menar man då att elbolagen vet bättre vad regeringen vill än regeringen själv?

Fortum skriver också att (min fetmarkering)

”lokala Skatteverkskontor tolkar lagtexten så att mikroproducenten blir skattskyldig för energiskatt på all sin produktion om hen bestämmer sig för att sälja överskottet till marknaden”.

Som elbolag borde Fortum veta att det är fel att påstå att man skulle bli tvungen att betala energiskatt på hela sin elproduktion. En elproducent kan inte betala energiskatt på det överskott som matas in till nätet. Då skulle energiskatt betalas dubbelt på samma elmängd, både av producenten och av den som köper denna överskottsel. Det som möjligen kan hävdas är att man ska betala energiskatt på egenanvänd el. Men varför då kan man undra, om vi nu vill göra allvar av att stödja småskalig elproduktion?

Vattenfall

På statliga Vattenfalls hemsida finns en sida med ”Frågor och svar om överskottsel”. Tittar man under ”vilka uppgifter behöver jag lämna” står där:

”I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Det kan tyckas märkligt att just statliga Vattenfall går i täten med denna tolkning med tanke på att det går på tvärs mot vad regeringens energiminister anger i sin blogg:

”Så som regeringens förslag är utformat innebär reformen att den som omfattas av skattenedsättningen kommer ha en sådan omsättning att de i de allra flesta fallen kommer att betraktas som en mindre verksamhet, utifrån den nu gällande skattelagstiftningen. Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.”

I en presentation från statliga Vattenfall gjord i slutet av mars återfinns påståendet ”Tanken är att mikroproducenten inte ska sälja elkraften”. Varifrån kommer denna märkliga tanke? Har man inte alls förstått regeringens (statens = Vattenfalls ägares) intentioner? Det är ju just detta som är finessen med regeringens förslag, att man ska kunna både sälja och få en skattereduktion för överskottselen. Detta är så energiministern sagt tidigare och det bekräftas också i Hatts blogg: ”Till den skattenedsättningen kommer också att man ska kunna sälja sitt eventuella elöverskott ut på elnätet.”

Genom att utöver försäljningspris ge en skattereduktion på 60 öre/kWh skulle man nå ett värde på överskottselen som ungefär motsvarar det rörliga elpriset. Därmed skulle överskottselen bli ungefär lika mycket värde som det rörliga elpriset vilket är det värde egenanvänd el har. Det skulle därmed ekonomiskt ungefär motsvara den nettodebitering som diskuterats i så många år. Just detta är huvudpoängen med hela reformen. Det känns svårbegripligt hur man kunnat missa detta.

Svensk Energi

De räkneexempel som Svensk Energi redovisar under ”Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi” döms ut av energiminister Hatt där hon på Twitter skriver ”Er uträkning bygger, som jag beskriver på bloggen på felaktiga antaganden, varför resultatet också blir fel.”

Skatteverket svarade så här på Svensk Energis fråga om försäljning av överskottsel ska räknas som näringsverksamhet, enligt deras artikel:

”När man bedömer vilket inkomstslag verksamheten hör till tittar man främst på tre kriterier: självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Om alla tre kriterierna är uppfyllda, d.v.s. verksamheten drivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte ska den beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I ditt fall så producerar du el som du säljer.”

När en småhusägare säljer sin överkottsel till marknadspris (Nord Pool spotpris) är det ingen vinst, utan en förlust, eftersom produktionskostnaden för solel är högre än Nord Pool spotpris. Kriteriet vinstsyfte är därför inte uppfyllt. Det borde Svensk Energi ha insett.

Finansdepartementet

Den 29 april hölls en hearing i riksdagen angående förslaget om skattereduktion. På denna hearing visades nedanstående information enligt ett Twitter-inlägg från miljöpartiets energipolitiske talesperson Lise Norin.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Hur ska man tolka detta? Tja… texten är inte helt pedagogisk och kan leda till feltolkningar om man bara ser denna text. Vad som sades under hearingen till denna bild är därför viktig information som saknas. På bilden borde det ha stått att man har rätt till skattereduktion för överskottsel oavsett om man säljer sin överskottsel eller inte. Energiminister Hatt uttrycker det i sin blogg så här (min fetstil)

”… kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder, alldeles oavsett om man skänker bort överskottselen eller lyckas få bra betalt för den av sitt elnätsbolag.”

Om man är motvillig skulle man kunna tolka texten som att man bara får skattereduktion om man skänker sin överskottsel till nätägaren. Gör man en välvillig tolkning kan Finansdepartementet mena att om man utöver skattereduktionen även säljer sin överskottsel kan det under vissa förutsättningar bli aktuellt med energiskatt, moms och inkomstskatt. Det är också så energiministerns skriver på sin blogg:

”Däremot kan det bli så att man, om man säljer sin överskottsel, precis som idag kan få betala skatt på själva den nettovinst man då gör. Så är det redan idag och beror inte på regeringens nya förslag.”

MEN, för en normal småhusägare kommer elförsäljningen aldrig upp i så stora belopp att det skulle bli aktuellt med exempelvis inkomstskatt, eftersom intäkterna enligt inkomstskattelagen i sådana fall måste överstiga 40 000 kr.

Enligt besked jag fått från Skatteverket vad gäller en specifik fråga om försäljning av elcertifikat räknas det som en kapitalinkomst om han har en privat bostad och ingen näringsverksamhet och inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1229) kapitel 42, 30§. Rimligen måste det gälla även försäljning av överskottsel. Inkomsterna för en småhusägare blir dock så små att de undantas från inkomstskatt. Inkomstskattelagen säger så här:

”30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).”

Finansdepartementet som står som författare av texten i presentationen ovan lyder under regeringen och därför har regeringen tolkningsföreträde. Det man skulle kunna fundera över om det finns olika åsikter inom regeringen och att det därför kan uppstå tvetydigheter, men enligt energiministerns Twitter igår gäller att ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”.

Anna-Karin Hatt

Det var bra att Anna-Karin Hatt gjorde ett klarläggande i sin blogg. Tyvärr blev det i hastigheten ett skrivfel som borde rättas till. I bloggen står (min fetstil)

”Den som producerar sin egen småskaliga el, och producerar mer än vad man själv behöver, kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder…”.

Det som sagts tidigare och som det står i riksdagspropositionen är det för det överskott man matar in till nätet man skulle få en skattereduktion. Så här står det i propositionen från mars 2014, som riksdagen ska ta ställning till:

”Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året.”

Detta är ju också det logiska syftet eftersom man med detta vill ge överskottselen ungefär samma värde som det rörliga elpriset, vilket är värdet för den egenanvända elen.

Elbolag med nettodebitering

På en annan bog har vi några elbolag som på eget bevåg genomfört nettodebitering. Här har man gått till handling trots att Skatteverket gjort tolkningen att det inte är tillåtet med nettodebitering enligt nuvarande lagstiftning. Där har man alltså inte alls varit så snara att ta Skatteverket på orden som andra elbolag varit när det gäller ”näringsverksamhet” eller inte, utan istället ifrågasatt Skatteverkets tolkning och handlat efter en egen tolkning. Det kan tyckas motsägelsefullt att lagar som gjorts för att klargöra olika saker ska behöva tolkas, men så verkar det vara allt som oftast…

Slutsats

Det finns de som är för, men det kan även finnas de som är mot.

Om man säger sig vara för småskalig elproduktion och menar det borde man föreslå de ändringar som behövs i gällande lagstiftning om man ser några problem med den nuvarande lagstiftningen. Det känns bakvänt att som idag jaga ”rätt” lagtolkning oavsett vilka konsekvenser det får och att diskussionen fastnar på lagtolkningar istället för vad vi vill åstadkomma. Vinnare är inte den som gör rätt lagtolkning. Vinnare är den som ser till att vi får något som gynnar småskalig elproduktion.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.