Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Workshop om solkraft till framtida elektrifieringsscenarier

Jag och ett 30-tal andra har fått nedanstående inbjudan från Energimyndigheten till en workshop på 1,5 timme den 13 oktober. Om du har synpunkter på Energimyndighetens frågor enligt nedan skriv gärna en kommentar till detta inlägg eller maila mig eller kontakta Energimyndigheten.

“Energimyndigheten har utifrån regeringens elektrifieringsstrategi (åtgärd 51) fått i regeringsuppdrag att Analysera utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion. I uppdraget ska EM analysera utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion, som tar hänsyn till både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer. Uppdraget bör inkludera potentialer, ledtider och andra förutsättningar för olika kraftslag att tillsammans bidra till en robust, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning samt hur befintliga och nya anläggningar kan samverka. En jämförelse ska göras mellan helt förnybara elsystem och olika elsystem som inkluderar kärnkraft (livstidsförlängd och/eller ny). Väsentliga hinder för marknadsdrivna investeringar ska belysas och förslag lämnas för att röja icke-ekonomiska hinder. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2023.

Inom ramen för vårt uppdrag ovan så arbetar vi just nu med att ta fram scenarier som ska utgöra underlag för den jämförelse mellan förnybara elsystem och system som inkluderar kärnkraft (livstidsförlängd och/eller ny) som ska göras. För att göra det är vi i behov av dialog med er kring antaganden för solkraftens förutsättningar i ett framtida elsystem. I den här delen är vi i behov av att få till ett möte i närtid om möjligt, därav den korta framförhållningen.

Scenarierna utgår från en hög elektrifieringsgrad där det finns ett stort behov av ny elproduktion för att tillgodose elbehovet. Därav kommer all elproduktion från alla kraftslag vara avgörande och här är vi intresserade av potentialen för solkraft i högelektrifieringsscenarier. Det vi önskar diskutera på det här mötet är därför bland annat:

  • Vilka är de främsta hindren för utbyggnad av solkraft?
  • Vilka är drivkrafterna?
  • Vad är intressant att titta på i framtida elektrifieringsscenarier avseende solkraft?
  • Hur mycket solkraft till 2045 skulle kunna vara ett “bästa fall scenario”?
    • Vad kan man tänka sig om utbyggnadstakten i framtiden? Kommer den att avta? När? Varför?
    • Hur mycket solkraft kan man tänka sig i ett svenskt elsystem utan säsongslagring?
  • Hur ska man tänka kring fördelningen takmonterade anläggningar och markmonterade/solparker i scenarier? Var i landet?
    • Decentraliserade vs. centraliserade system?
  • Hur ska man tänka kring lagring och “smarta system”?
  • I vilken utsträckning kommer ny solkraftsproduktion kombineras med flexibilitet, t.ex. batterilager?
  • Vilka förutsättningar ska råda för att solkraften ska bidra med flexibilitet (och inom vilka områden ser ni störst affärsmöjligheter)”

Dags att säga upp kontot för elcertifikat – men inte för ursprungsgarantier!

Elcertifikatpriserna är för närvarande extremt låga, ca 2-3 kr per elcertifikat = 0,2-0,3 öre/kWh enligt Svenska Kraftmäklings statistik. Det gör att småhusägare som bara får enstaka elcertifikat per år inte längre har något större ekonomiskt intresse att ta ut och handla med elcertifikat.

Energimyndigheten sätter nu spiken i kistan för slutet av elcertifikaten för nästan alla solcellsägare i Sverige genom att man hos regeringen fått gehör för förslaget att man ska börja ta ut en årlig administrativ avgift på 200 kr för Cesar-kontot för elcertifikat. Regeringen fattade 28 januari i år beslut att följa Energimyndighetens förslag att från och med 1 juli i år ta ut en årsavgift på 200 kr och att kontoavgiften sänks från 0,07 till 0,03 kronor för varje registrerat elcertifikat under avgiftsperioden (kvartal).

Ända sedan elcertifikatsystemet startade har det varit möjligt att ta ut en årlig avgift för elcertifikatkontot men Energimyndigheten har av någon anledning valt att inte ta ut denna avgift. Men nu kommer avgiften att införas från 1 juli i år och det är dags att säga upp ditt elcertifikatkonto, så att du inte drabbas av denna avgift. Energimyndigheten skriver idag i nyheten “Avgift för elcertifikatskonton påverkar lönsamheten för villaägare“:

“För att undvika kontoavgiften behöver du avsluta ditt elcertifikatkonto innan 31 maj 2021. Det gör du genom att återkalla din anläggnings godkännande för elcertifikat. För att avsluta ditt konto får det inte finnas några elcertifikat på kontot, det vill säga att saldot på kontot måste vara noll. Antingen kan man själv välja att sälja sina elcertifikat eller begära att avsluta kontot med kvarvarande elcertifikat om saldot är lägre än 50 elcertifikat. Observera att ingen ersättning utgår i sådant fall.”

Energimyndigheten skriver vidare

“Energimyndigheten har även föreslagit till regeringen att införa en kontoavgift för alla producenter i ursprungsgarantisystemet.  I samband med att du återkallar elcertifikat kan du även välja att återkalla godkännandet för ursprungsgarantier.”

Detta är två dåliga och till synes ogenomtänkta förslag av Energimyndigheten.

Behåll ditt godkännande för ursprungsgarantier

Eftersom inget beslut finns från regeringen ännu om en kontoavgift för ursprungsgarantisystemet ska du tills vidare behålla ditt godkännande för ursprungsgarantier.

Ursprungsgarantier behövs för att den solel du matar in till nätet ska märkas som solel. Utan ursprungsgarantier skulle den fina solelen gå in i nätet som omärkt el och hamna i residualmixen tillsammans med fossilbaserad el (46,52% fossilt i residualmixen 2019)  och bli ointressant att köpa för de elhandelsbolag som bara handlar med förnybar el. Återkommer med separat inlägg om detta.

Diagrammet här nedan visar kräftgången för priserna på elcertifikat under de senaste åren.  Anledningen till att priserna blivit så låga är att målen för elcertifikatsystemet är mer eller mindre uppnådda och att det därmed finns ett överskott på elcertifikat.

Medelpris per månad för elcertifikat juni 2003 – februari 2021. Data från Energimyndighetens Cesar

Energimyndighetens nya Min husguide vilseleder om solceller

I en nyhet idag från Energimyndigheten skrivs

“Nu lanseras en helt ny webbguide för villaägare som planerar renoveringar. Guidens syfte är att ge oberoende expertråd om åtgärder som minskar energiåtgången och dess klimatpåverkan, förbättrar inomhusmiljön, sparar pengar och tar hänsyn till kulturvärden.”

I “Min husguide” finns under renoveringsåtgärder bland annat ”RENOVERINGSÅTGÄRDER Installation av solceller”

Man kan undra vem som skrivit denna text, då den information som ges i vissa delar är felaktig eller vilseledande. Det hade varit lämpligt att låta en solcellsexpert granska texten innan publicering…

Här är några axplock

  • ”Teknisk livslängd 20 år”.
    Med tanke på att effektgarantin för solcellspaneler vanligen är 25 år och för vissa paneler 30 år kan man undra varför man satt 20 år. Dessutom står det teknisk livslängd. Den tekniska livslängden motsvarar hur länge en solcellsanläggning är funktionsduglig, som säkert är långt över 20 år. För en solcellsägare är det ekonomisk livslängd som borde användas kan man tycka. Den ekonomiska livslängden är den tid anläggningen bedöms vara lönsam. I projektet ”Investeringskalkyl för solceller” satte vi den ekonomiska livslängden till 30 år.
  • ”De är normalt seriekopplade vilket gör att skuggning av en solcell även påverkar angränsade solceller”.
    Man skriver solceller när man förmodligen menar solcellspaneler, som i sin tur består av många seriekopplade solceller, och då blir skrivningen direkt felaktig. Eftersom panelerna har bypassdioder kommer skuggning av en panel i normala fall inte att påverka angränsande paneler. Se inlägget ”Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller” från juni i år.
  • “Ofta krävs bygglov, kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.”
    Kravet på bygglov för installationer som följer byggnadens form togs bort 1 augusti 2018, med vissa undantag. Se Boverkets “Nytt undantag från krav på bygglov för solcellspaneler och solfångare“.
  • ”Du kan också få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”
    Detta gäller bara för det överskott som matas in till nätet, inte för hela produktionen. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten var högst 100 Ampere.
  • ”Solcellsmodulen bör ha en verkningsgrad på 15 procent.”
    Motivering saknas. Man bör inte sätta något krav på modulverkningsgrad, då det kan utesluta vissa solcellstekniker, som tunnfilm och färgade byggnadsintregererade solceller, som har lägre verkningsgrad än standardmoduler av kristallint kisel. För en solcellsägare finns ofta även estetiska krav som sannolikt blir allt vanligare i framtiden, där man kan vara villig att göra en kompromiss vad gäller solelproduktionen för att få önskat utseende.
  • ”Naturskyddsföreningen har tagit fram en guide som beskriver hur man kan gå tillväga för att installera solceller, Så blir du solrevolutionär.”
    Det visar sig att länken i “Min husguide” till ”Så blir du en solrevolutionär” (här är den rätta länken) går till Energimyndighetens Solelportalen! Det finns mycket nyttig information i denna portal, som är betydligt mera genomarbetad än i “Min husguide”. Naturskyddsföreningens information är mer kortfattad, men som har fördelen att snabbt ge en överblick av viktiga punkter.
    Informationen hos Naturskyddsföreningen är dock inte helt uppdaterad. Solel svarar idag snarare för 0,3% än 0,2% av elmixen. Priset för köpt el är idag högre än 1 kr/kWh. Elcertifikatens värde ligger idag betydligt lägre än 12 öre/kWh, under september var medelpriset 7,8 öre/kWh enligt statistiken från Energimyndighetens Cesar. Värdet är på väg mot nära noll och elcertifikaten kommer därmed inom ett par år att vara ointressanta småhusägare. Naturskyddsföreningen text “Det går ibland att höja säkringen för en kostnad.” blir tvetydig när det gäller vilken säkring och kostnad man menar. Se diskussionen till inlägget “Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?“. Om man får ett stort överskott kan man sätta in en högre servissäkring för det överskott som matas in till nätet. Det blir då en engångskostnad för det, men det blir ingen ökad fast årlig kostnad för elabonnemanget eftersom man inte behöver höja säkringen för den köpta elen.
  • ”Installerad effekt på ca 5 kW krävs vilket ger mellan 4 500 till 5 000 kWh per år.”
    Det motsvarar ett utbyte på 900-1000 kWh/kW per år och gäller i bra lägen. Examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i år av Erik Schelin visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna. För de 828 anläggningar som även hade data för 2017 var utbytet 798 kWh/kW. Många tak på småhus har inte optimerad lutning eller väderstreck samt att en viss skuggning ofta förekommer och då kan solelproduktion bli lägre än 4 500 kWh vid 5 kW installerat.
  • “Solcellerna bör placeras mot söder, sydost eller sydväst och skuggfritt.”
    Då priserna på solcellsanläggningar sjunkit så mycket under 2010-talet kan även installationer mot väster eller öster eller på fasad övervägas. Speciellt om man har platta tak kan låglutande system med paneler orienterade mot väster och öster vara värda att ha i åtanke.
  • ”En riktlinje kan vara att utforma din anläggning så att produktionen motsvarar husets hushållselanvändning under ett år.”
    Det saknas en motivering till denna riktlinje och därför svårt att bedöma hur relevant denna riktlinje är. Om man tänker på risken att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man blir nettoproducent under ett kalenderår är det inte alla elbolag som tar ut någon sådan avgift och i dessa fall blir riktlinjen irrelevant. I en promemoria om ny Elmarknadslag som kom i september 2017 har man dessutom föreslagit att ta bort kravet att vara nettokonsument för att man ska slippa betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man har högst 63 A säkring.

Nya Solelportalen från Energimyndigheten lanseras idag

Idag lanserar Energimyndigheten Solelportalen. Har fått denna text från  Energimyndigheten om lanseringen av den nya Solelportalen:

“Idag lanseras en webbportal om solel. På Solelportalen finns saklig och oberoende information om solcellsanläggningar, från planeringsfasen inför en installation till avveckling av en anläggning. Portalen ska underlätta för potentiella solcellskonsumenter att fatta kloka investeringsbeslut.

De senaste åren har intresset ökat markant för solceller. Med investeringsstödet och övriga villkor som råder just nu ser vi en situation med goda förutsättningar för den som vill producera sin egen el. Energimyndigheten har därför tagit fram Solelportalen, en webbplattform med aktuell och objektiv information om solceller, för att göra det lättare att avgöra om en investering i solceller är ett intressant alternativ för det egna hushållet. Portalen sätter också in solel i ett bredare perspektiv.

– Det finns redan idag mycket information om solel. En del står offentliga aktörer bakom och annat kommer från marknadens aktörer, och det kan vara svårt för enskilda konsumenter att avgöra vilken information som är aktuell och objektiv. Med Solelportalen vill vi bidra till att öka kunskapen och därigenom öka konsumenters kapacitet att fatta medvetna och långsiktiga beslut i frågor som rör investeringar i solceller, säger Sara Grettve, projektledare på Energimyndigheten.

Solelportalen ska bidra till att öka kunskapen och därigenom öka konsumenters kapacitet att fatta medvetna och långsiktiga beslut i frågor som rör investeringar i solceller.

Steg för steg

Solelportalen guidar användaren genom varje steg av en solcellsanläggnings livscykel. Du hittar information om:

  • Hur du undersöker om ditt hus har bra förutsättningar för solceller
  • Vilka stöd och intäkter du kan få och hur du ska göra om du vill sälja din överskottsel
  • Vad som är viktigt att tänka på vid inköp och val av leverantör
  • Hur en solcellsanläggning drivs, underhålls och avvecklas

Idag riktar sig Solelportalen framför allt till småhusägare, men portalen kommer att kompletteras med information till större fastighetsägare som är intresserade av att investera i solceller. Framöver kommer också en interaktiv solcellskalkyl att läggas till på portalen, för att underlätta för den som vill räkna på återbetalningstiden för sin anläggning.

Bakgrund

Solelportalen är en del i att ta fram en informationsplattform för solel som Energimyndigheten fått i uppdrag av regeringen. För att samla offentlig information som är relevant vid en solcellsinvestering har arbetet med portalen utförts i samråd med Boverket, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, och Skatteverket. Ett användarråd har funnits med vid etableringen och de kommunala energi- och klimatrådgivarna har varit en viktig källa till information om målgruppens behov.”

Energimyndigheten har tagit fram denna nya informationsplattform på uppdrag av regeringen. Budgeten för detta arbete anges i regeringens budgetproposition för 2018 (utgiftsområde Energi, s 54), 10 miljoner kr i år och 5 miljoner kr per år därefter:

“För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

För en tid sedan blev rapporterna färdiga för projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark”. Projektet startade 2013-07-01 och slutfördes 2015-09-30. Deltagare i projektet var Kraftpojkarna (anläggare och innehavare av solcellsparken), Mälarenergi Elnät AB (elnätsägare), Mälarenergi AB (köpare av solenergin) och Mälardalens Högskola (jag var projektledare, där jag numera är adjungerad lektor). Energimyndigheten finansierade arbetet vid Mälardalens Högskola.

Projektet syfte var att öka förståelsen för och ge möjlighet att påverka hur framtida solcellsinstallationer bör utföras i Sverige på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och därmed bli en ledsagare för ökad solelproduktion i Sverige. Projektet byggde tio mindre forskningssystem som utvärderades i detalj.

De tio forskningssystemen hade 3,0-8,4 kW märkeffekt och var enligt följande:

  • 2-axlig solföljning fristående
  • 1-axlig solföljning fristående, lutande axel 30° mot markplanet
  • Fast montering fristående, 19° lutning mot markplanet
  • Fast montering fristående, 41° lutning mot markplanet
  • Fast montering på tak, 19° lutning mot markplanet

Alla ovanstående solcellssystem fanns med och utan effektoptimerare på varje modul, vilket gör att det blev tio olika solcellssystem.

Det finns fyra rapporter från projektet

  • MW-parken. Sammanfattning av slutrapport.
    Sammanfattar mycket kortfattat projektets resultat.
  • Sveriges första MW-solcellspark och dess forskningssystem.
    Beskriver MW-parken och de 10 forskningssystem som har utvärderats i detalj. I denna rapport finns inga resultat, de finns i de två nedanstående rapporterna.
  • Analys av elkvaliteten i Sveriges första MW-solcellspark.
    En rapport författad av Patrik Bagge, Mälarenergi, som redovisar resultaten från Mälarenergis mätningar av elkvalité i solcellsparkens anslutningspunkt.
  • Utvärdering av Sveriges första MW-solcellspark.
    Här finns övriga resultat.

Rapporterna kan laddas ner som PDF-filer endera på projektets sida på Mälardalens högskola eller hos Energimyndigheten (där heter alla rapporter “Slutrapport”, men när man för muspekaren över namnet visas vad rapporterna heter).

Jag får återkomma till att ge axplock av resultaten i framtida inlägg, som kommer att blandas med inlägg om andra ämnen. Det finns mycket att skriva om, men min tillgängliga tid är en begränsning…

Trevlig läsning och hoppas att du finner något intressant i rapporterna!