Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Elmätare

Tre dygn kvar till ettårsjubileum

Publicerat av

Den 28 oktober kl 08.00 startade jag solcellsanläggningen. Ett historiskt ögonblick… Men det var först 09.00 som det började bli någon produktion av solel. Det betyder att på kvällen den 27 oktober, om tre dygn, kan jubileum efter första året firas.

Vi har sedan starten producerat 2905 kWh solel enligt vår elmätare för solcellsanläggningen och det kan väl bli ca 10 kWh till, det skulle då bli 868 kWh/kW och 17-20% av vårt årliga normala behov av köpt el innan vi installerade solcellsanläggningen.

Solelproduktionen är bättre än förväntat, men långt ifrån Sverigetopp, där ett soligare år än normalt delvis bidragit till detta. Vi har skuggning av omgivande träd på morgon och kväll. Jag tror det är typiskt för många villatak att man var en del skuggning från omgivande träd, hus eller horisont eller att orientering eller taklutning inte är optimal, som gör att det inte blir maximalt möjlig produktion. Utan skuggning hade vi sannolikt varit runt 1000 kWh/kW.

Vår webbox som loggar solelproduktionen från växelriktaren visar 2856 kWh, vilket är 1,02% lägre värde än elmätaren. Bra betyg för växelriktarens noggrannhet!

Vi har hittills matat in 1519 kWh (52%) av vår solelproduktion till nätet. Hur mycket man matar in på nätet beror inte bara på hur stor solcellsanläggning man har utan även på ens egen elanvändning dagtid. Här kan det säkert skilja en hel del mellan olika hushåll, men generellt är elanvändning låg sommartid under dagen, vilket gör att man även med små solcellsanläggningar får räkna med att man får ett överskott som matas in på nätet.

Det i särklass enklaste sättet att lösa överskottsproblematiken vore att tillåta nettodebitering genom att nätägaren skulle tillåtas att skicka ett nettovärde till elhandlaren. Ska 2012 bli ett efterlängtat genombrott för den enastående sega frågan om nettodebitering?

 

Jämförelse elproduktionsvärden från elmätare och växelriktare

Publicerat av

Från och med 1 november till och med idag visar vår elmätare som sitter direkt efter växelriktaren att vi har producerat 2814 kWh. Under samma period har vi producerat 2785 kWh enligt de värden som SMA:s Sunny WebBox hämtar från växelriktaren. Värdet från växelriktaren är därmed 1,03% lägre än elmätarens värde, vilket är väldigt likt den avvikelse på 1,05% som jag konstaterade den 26 april i år. Elmätaren DELTAplus från ABB anges ha en noggrannhet klass 2 enligt standarden IEC 61036, vilket innebär ±2% noggrannhet. Det framgår av första siffran efter bokstäverna i modellkoden DBB21000 att vi har en klass 2 elmätare. Om man har en klass 1 elmätare enligt standarden IEC 61036 är noggrannheten ±1%.

Värdet för elproduktionen från vår växelriktare Sunny Boy 3000TL ligger alltså väl inom elmätarens noggrannhetsintervall. Enligt SMA:s serviceline i april i år var växelriktarens noggrannhet tidigare ca ±2%, men att de nyare modellerna som vår har en noggrannhet på ±0,5%. Som exempel på de nyare modellerna nämndes “SB…..TL-20, SB…….HF or Sunny Tripower”.

Ser att jag angav fel noggrannhet i inlägget i april då jag först tittade i databladet som följde med leveranspärmen, men det var datablad för en annan elmätare. Jag antar att den elmätare som nätägaren Vattenfall har i vår uttagspunkt har en bättre noggrannhet än ±2%.

I Energimyndighetens STEMFS 2009:4 ”Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till solceller” anges att

”För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät.”

Men det anges inte vilken noggrannhet som elmätaren behöver ha. I vårt fall hade vi lika gärna kunna använt växelriktarens värde. Noggrannheten hos olika växelriktare kan säkert variera och alla följer inte produktionen på samma detaljerade nivå som vi gör, så ur den synvinkeln är en elmätare enklare att hantera. Elmätarens extra kostnad är försumbar för en större anläggning, men kan dock vara märkbar för de små anläggningarna.

I Energimyndighetens föreskrifter anges även att

” Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelsen på denna blankett. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och ska därefter ske med ett års intervall. Ange när anläggningen togs i drift. Fyll i årlig elproduktion”

Undrans hur många som kommit ihåg detta? Hörde ett rykte om att det var få som lämnat in sina produktionsuppgifter. Vi fick en påminnelse av länsstyrelsen och det var bra, annars hade vi väl glömt det också.

 

Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II

Publicerat av

Del I publicerades 22 februari. Med ny information i bagaget blir det korta svaret nu Nej (Del I) eller Ja (Del II), beroende på vilken elmätare man råkar ha. I del I kastade jag in en brasklapp att alla mätare kanske inte gör registreringen på samma sätt och det visade sig vara väldigt sant!

Hade igår ett långt och givande samtal med Thorsten Handler på Bergs Tingslags Elektriska AB (BTEA) i Jämtland om diverse frågor rörande småskalig elproduktion med solceller och som även kastade nytt ljus på elmätarfrågan.

BTEA har vad Thorsten kallade “sanna” 3-fas elmätare. De mäter per fas utan att göra någon summering över alla tre faserna. Därmed blir andelen inmatad el högre om man har en 1-fas växelriktare, än om man har en elmätare som summerar över alla tre faserna,  som jag beskrev i del I.

Thorsten tipsade om Elforskrapporten “Hantering av elmätning vid småskalig produktion och andra udda belastningsfall“. Där framgår att det finns mätare som tar 3-fassumma, som jag beskrev i del I, men att det även finns mätare som mäter per fas. Man har inte angett hur många mätare det finns av varje typ så det går inte säga med vilken sannolikhet man får den ena eller andra typen. Eftersom detta är en konfigureringssak kan det i värsta fall även vara så att olika versioner, med olika konfigurering, av samma elmätarmodell registrerar på olika sätt.

Intressant är att åtminstone 2009 fanns ingen lag som reglerade vilken registreringsmetod som ska användas för våra elmätare.

För fullständighetens skull kan nämnas att de vanligaste elmätarna är absolutmätare och backspärrmätare. Med en absolutmätare får man betala!! för den till nätet inmatade överskottselen eftersom den registrerar strömmen som köpt oavsett vilken riktning strömmen har. En backspärrmätare mäter bara strömmen i den ena riktningen, den mäter inte den till nätet inmatade överskottselen och därmed skulle man inte kunna få betalt för sin överskottsel.

Har man en absolutmätare eller backspärrmätare måste nätägaren byta elmätaren om man börjar att mata in el till nätet, men man kan förmodligen inte styra om man får den ena eller den andra av de två ovanstående elmätarna. I en annan Elforskrapport “Fjärravlästa elmätare och solelsproduktion“, där jag själv var delaktig, visade det sig att ca två miljoner var av typen absolutmätare och ca en miljon av typen backspärrmätare av de ca tre miljoner mätare som ingick i undersökningen (i Sverige fanns då ca 5,2 miljoner elmätare).

Komplicerat? Ingen har sagt att det ska vara lätt… och ni fick ju så lättsam läsning igår.

Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I

Publicerat av

Har man 16 ampere (A) säkringsabonnemang rekommenderar Vattenfall att en enfasig solcellsinstallation ej bör överstiga 3 kilowatt (kW). Har man en större solcellsanläggning måste man fördela installationen på tre faser (snarare än att höja säkringsabonnemanget, som innebär en högre kostnad för nätabonnemanget). På din räkning från nätägaren kan du se vilket säkringsabonnemang du har. Vi har 16 ampere.

Men hur ska man göra med mindre anläggningar? Är 1-fas eller 3-fas installation bäst när det gäller att maximera den egna användningen av solelen och minimera inmatningen av överskottsel till nätet? Det korta svaret är att det inte spelar någon roll!

Något om hur elmätaren räknar
En modern elmätare har olika register för utmatad (köpt) el och inmatad överskottsel (solel i vårt fall). Dessa register kan bara öka. Elmätaren kan alltså inte gå baklänges. Det är summan av effekten (faspänning x linjeström x cos φ) på de tre faserna som bestämmer vilket register som ska ökas.  Om solcellerna exempelvis ger ett överskott på 1000 watt (W) på en fas och elanvändning är -400 watt respektive -300 watt på de två övriga faserna blir summan 1000-400-300 = +300 watt som inmatningsregistret ökas. Det ska alltså inte ha någon betydelse ifall solcellsanläggningen ansluts enfasigt eller trefasigt.

Om solen skulle gå i moln och överskottet skulle sjunka till låt säga 100 watt och elanvändningen är oförändrad blir summan 100-400-300 =-600 watt som utmatningsregistret ökas.

Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att man under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010.  Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.

Det visade sig när jag frågade runt lite att denna fråga var knepig och att det nog tyvärr är få som har full koll på hur det egentligen fungerar. Det visar att kunskapsnivån i branschen behöver höjas. Det gäller för övrigt inte bara denna fråga utan även när det gäller vilken ersättning man som liten elproducent kan få för sin överskottsel, där det finns stora kunskapsluckor.

Ovanstående samstämmiga information om en elmätares funktion har jag fått från Ulf Embretsen, ABB Cewe-Control, och Mattias Niska, Vattenfall. Jag får tacka för sakkunnig hjälp!

Jag skickar in en brasklapp för att det skulle kunna finnas elmätare som fungerar på ett annat sätt. Om du känner till några sådana moderna elmätare som är i bruk i Sverige idag får du väldigt gärna höra av dig, eftersom det är en principiellt viktig fråga vid installation av mindre solcellsanläggningar! OBS! Läs mer i del II, den 10 mars.

En annan fråga är om det finns någon svensk standard som reglerar hur elmätaren ska mäta när man har omväxlande uttag och inmatning eller om det är upp till nätägaren att konfigurera elmätaren som man själv tycker? Någon som vet?

Uttag (köp) av el och inmatning av överskott av solel till nätet

Klicka på diagrammet för att se det i större skala (det gäller alla diagram och bilder i denna blogg).