Vår ersättning för överskottsel 2011

Jag försöker här reda ut begreppen om vilken ersättning man kan få för sin solel.

Den solel vi använder själva i vårt hus gör att vi minskar vårt inköp av el och den får därmed samma värde som det rörliga priset för köpt el. Observera att detta gäller det rörliga priset för summan av elhandel och elöverföring. Den fasta abonnemangskostnaden hos nätbolag och elhandlare påverkas däremot inte.

Den solel som vi inte kan använda själva i huset blir ett överskott som matas in på nätet. Eftersom vi är en nettokonsument av el under ett år får vi ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Ersättningen för överskottselen kommer från fyra olika källor:

  1. Energiersättning.
  2. Elcertifikat.
  3. Ursprungsgarantier.
  4. Elhandel.

Summa ersättning för överskottsel 2011

Energiersättning 7,5 öre/kWh
Elcertifikat Ca 26 öre/kWh
Ursprungsgarantier ?
Elhandel 56,9 öre/kWh
Summa Ca 90 öre/kWh

Energiersättning

Detta är en ersättning som betalas ut från nätbolaget på grund av minskade överföringsförluster i nätbolagets elnät. Nätbolagen är skyldiga att betala ut en ersättning enligt Ellagen 3 Kap. 15§. Det finns inget enhetligt namn för denna ersättning. Hos olika nätbolag kallas den exempelvis energiersättning, produktionsersättning, nätersättning, överföringsersättning, förlustersättning eller ersättning för nätnytta. Detta är den enda ersättning man som elproducent får med automatik. Gör man ingenting annat blir det inte mer än så här.

Ersättningen varierar beroende på var man bor i landet och vilken tariff man har mellan ca 4 öre/kWh och ca 8 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare och de betalar 7,5 öre/kWh, inklusive moms, till oss eftersom vi bor i deras område söder och har enkeltariff. Om vi bott i område norr hade vi istället fått 5,5 öre/kWh, inklusive moms. Om vi hade haft tidstariff hade vi fått olika ersättning under höglasttid respektive övrig tid.

Elcertifikat

Hos Energimyndigheten kan man ansöka om att bli godkänd för tilldelning av elcertifikat. Tilldelningen sker från den dag Energimyndigheten fattat beslut om godkännande. Tilldelning av elcertifikat kan inte ske retroaktivt. När man blivit godkänd får man elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet utan att det kostar någonting. Man får ett elcertifikat per producerad MWh (1000 kWh). Man är egentligen berättigad till elcertifikat för hela sin solelproduktion men som jag skrivit om tidigare är det idag inte lönt för en småhusägare eftersom kostnader som är förknippade med detta överstiger intäkterna.

Elcertifikaten bokförs av Svenska Kraftnät på ett Cesarkonto. Dessa elcertifikat kan man sälja, om man hittar en köpare. Man får elcertifikat under 15 år. Priserna för elcertifikat varierar med tiden, se diagram.

Under 2011 motsvarade medelpriset för elcertifikat ca 26 öre/kWh, inklusive moms.

Vi hade visserligen samlat ihop till ett elcertifikat under 2011 men vi fick inte något elcertifikat infört på vårt Cesar-konto under 2011 (se varför i inlägg från 24 januari), därför gjorde vi ingen handel med elcertifikat under 2011 utan det kommer att bli under 2012.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Ursprungsgarantier

Den 1 december 2010 trädde en ny lag om ursprungsgarantier i kraft. Ursprungsgarantin visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån. Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion. För att få ursprungsgarantier måste man skicka in en ansökan till Energimyndigheten. Liksom för elcertifikat får man en ursprungsgaranti per producerad MWh och de bokförs också på ett konto hos Svenska Kraftnät. Dessa ursprungsgarantier kan man sälja, om man hittar en köpare.

Vilket värde ursprungsgarantierna har är oklart för mig. Vi hade visserligen samlat ihop till en ursprungsgaranti under 2011 men vi fick inte någon ursprungsgaranti infört på vårt Cesar-konto under 2011, därför gjorde vi ingen handel med ursprungsgarantier under 2011.

Elhandel

Fick häromdagen en ”producentfaktura” från Bixia, till vilka vi sålde vår överskottsel under 2011. Bixia betalade Nord Pool timspotpris utan avdrag och betalade dessutom ut moms på detta belopp. Deras ersättning för elhandeln blev totalt 869 kr för 1527 kWh vilket gör 56,93 öre/kWh i genomsnitt under året. En sammanställning per månad visas i nedanstående tabell. Se även diagrammet som visar tydligt hur Nord Pool spotpris har sjunkit under året.

 

Överskott
(kWh)

Ersättning
(kr/kWh)

Ersättning
(kr)

Jan

8

0,7469

5,98

Feb

17

0,6875

11,69

Mar

129

0,7039

90,80

Apr

208

0,5961

123,99

Maj

282

0,6288

177,31

Jun

273

0,6063

165,51

Jul

197

0,4996

98,43

Aug

196

0,5321

104,30

Sep

134

0,4330

58,02

Okt

56

0,3623

20,29

Nov

20

0,5263

10,53

Dec

5

0,4400

2,20

SUMMA

1527

0,5693

869,00

Nord Pool spotpris under 2011.

Nord Pool spotpris under 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Inget elcertifikat på våra Cesar-konton

Igår fick jag brev från Svenska Kraftnät. Det var ”Kontobesked i Cesar per 2011-12-31”. På ”Huvudkonto” har jag 0 i ”Antal”. Min fru Maria fick ett likadant brev. Vad är nu detta kan man kanske undra? Jo, det betyder att jag har 0 elcertifikat på Cesar-kontot hos Svenska Kraftnät där elcertifikaten bokförs. Eftersom Maria och jag äger halva solcellsanläggningen vardera har vi fått varsitt Cesar-konto och därför fick vi också varsitt brev med kontobesked från Svenska Kraftnät.

Egentligen hade vi samlat ihop till ett elcertifikat redan under juli ifjol. MEN, eftersom Maria och jag båda är delägare visste inte Svenska Kraftnät till vilken de skulle kontoföra elcertifikat. När jag frågade om detta blev beskedet att vi får vänta till dess att vi får två elcertifikat (vilket kommer att ske i maj i år), då kan man bokföra ett elcertifikat på bådas konton. Detta borde betyda att om exempelvis Maria ägt 75% och jag 25% av solcellsanläggningen, då hade vi väl fått vänta till sommaren 2013 när vi skrapat ihop fyra elcertifikat, innan Svenska Kraftnät vågat kontoföra några elcertifikat. Detta är inte Grönköpings Veckoblad, utan detta är en sann historia…

Ovanstående gäller för övrigt även våra ursprungsgarantier, men när det gäller dessa har vi inte fått något kontobesked från Svenska Kraftnät.

Priserna på elcertifikat har sjunkit nästan oavbrutet under de senaste två åren, vilket framgår av nedanstående diagram. Om vi kunnat handla med vårt elcertifikat i juli hade marknadspriset varit 197 kr, exklusive moms. Under december var det 14 kronor lägre. Det är fjärran från de högsta priserna från augusti 2008 då elcertifikaten var värda 334 kr, exklusive moms. Detta enligt prisstatistik som kan hämtas på Svenska Kraftnäts sida Cesar elcertifikat.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Skrivelse till Näringsdepartementet om elcertifikat

I kväll skickade jag en skrivelse till Näringsdepartementet via deras hemsida angående angående remiss av Prop. 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat. 1 november är sista dag att svara på remissen.

Titeln på skrivelsen var Elcertifikaten är inte teknikneutrala och är inte anpassade för små elproducenter och underrubriker var

  • Undantag från kvotplikt för mindre elproducenter är ingen nyhet
  • Kvotplikten är inte teknikneutral
  • Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter
  • Elcertifikat i verkliga livet
  • Förslag till förändringar

Förslag till förändringar

• Kvotplikten bör baseras på producerad energi och ej vilken installerad effekt, eftersom en effektgräns gör att kvotplikten inte blir teknikneutral.

• För små elproducenter bör kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat tas bort, eftersom detta krav i praktiken förhindrar att små elproducenter tilldelas elcertifikat för hela sin produktion.

• Om det finns fler än en ägare av en solcellsanläggning bör man kunna ange i vilken ordning elcertifikaten ska tilldelas de olika ägarna, för att undvika att elcertifikaten ”fryser inne” i väntan på att man tilldelats lika många elcertifikat som antalet delägare av solcellsanläggningen.

Innehållet är i huvudsak som i inlägget från 26 oktober. Skickade även en likadan skrivelse till Energimyndigheten som har sina föreskrifter för den nya lagen om elcertifikat ute på remiss, med 14 november som sista svarsdag.

Avslutade med att skicka mail till Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin med kopia av skrivelsen till Näringsdepartementet, med en önskan att de skulle stödja förslagen.

 

 

Elcertifikaten inte teknikneutrala och inte anpassade för de små

På Energimyndighetens hemsida kan man läsa om elcertifikat att

”Elcertifikatsystemet ska ge Sverige en ökad elproduktion från förnybara energikällor. Målet med elcertifikatsystemet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. …
De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.”

Och i ett faktablad från Energimyndigheten

”Elcertifikatsystemet innebär att producenter av förnybar el får ett (1) elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme (MWh) el. Genom att sälja elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimulerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor.

Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning, en så kallad kvotplikt. Kvotens storlek varierar för varje år och den medför en ökande efterfrågan på förnybar el och elcertifikat. Priset på elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och säljare för respektive affär.”

En översyn pågår av lag, förordning och föreskrifter om elcertifikat. Remissvar på förordningen om elcertifikat ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 november 2011. Energimyndigheten förändrade föreskrifter för elcertifikat är nu ute på remiss fram till den 14 november 2011.

Inte mycket nytt under solen…

I propositionen till det nya lagförslaget presenteras som en nyhet(!) att ”mindre egenproducenter som själva använder sin el får i vissa fall undantas från kvotplikt”. HALLÅ… detta är väl ingen nyhet??

I nuvarande lag (2003:113) om elcertifikat står nämligen så här

”4 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el.

4. El som en elanvändare själv har producerat och använt, om produktionsanläggningens generator har en märkeffekt om högst 50 kilowatt.”

Detta undantag har varit tillämpbart för många solcellsanläggningar.

I det nya lagförslaget står att

” 4 kap. Kvotplikt

Kvotpliktiga aktörer

….

2.  elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt.”

Den enda skillnaden jämfört med nuvarande lag är alltså att man lagt till en gräns på 60 MWh.

Kvotplikt är en skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el. För 2011 och 2012 är kvotplikten 17,9%. I praktiken betyder kvotplikten att man 2011-2012 får 17,9% lägre intäkter från elcertifikat än vad det skulle varit utan kvotplikt.

Vilka förändringar innebär lagändringen i praktiken?

Inga alls vad gäller kvotplikten för producenter med vindkraft och vattenkraft eftersom de kommer att begränsas av 50 kW effekt liksom idag och inte av energiproduktionen på 60 MWh. För solelproducenter kommer 60 MWh och inte effekten att utgöra en begränsning. Antaget att solcellsanläggningar producerar 800-1000 kWh/kW krävs 60-75 kW installerad effekt för att nå 60 MWh.

I tabellen nedan har jag gjort en jämförelse mellan sol, vind och vatten.  Det intressanta är att vattenkraft kan producera ca 200 MWh/år och vindkraft ca 100 MWh/år utan att bli kvotpliktiga eftersom effekten är lägre än 50 kW. Solcellsanläggningar kommer att få nöja sig med 60 MWh/år om lagförslaget tas utan förändringar. Vad är logiken i detta? Det vore intressant att veta hur man kom fram till just 60 MWh/år som gräns, någon som vet?

Sol

Vind

Vatten

Medeleffekt i förhållande till installerad effekt

9-12%

15-30%
(snitt 20%)

35-55%
(snitt 47%)

Elproduktion (kWh/kW)

800-1000

1300-2600

3000-4800

Elproduktion från 50 kW installation (MWh/år)

40-50

65-130

150-240

Installerad effekt för att producera 60 MWh/år (kW)

60-75

23-46

12-20

När gäller vind- och vattenkraftens produktion har jag använt värden från Energimyndighetens Energiläget 2011, med vars värden man kan räkna fram ett genomsnitt för alla Sveriges vind- och vattenkraftverk. Genom att titta på vattenkraftproduktion 15 år bakåt i tiden, då den installerade effekten varierat endast marginellt, kan man se variationerna mellan olika år.

Kvotplikten är inte teknikneutral

Elcertifikaten tilldelas för producerad energi (ett elcertifikat per MWh) och det finns därför ingen anledning att blanda in effekten. Effektbegränsning borde förstås tas bort om kvotplikten ska bli teknikneutral. Med det rådande lagförslaget är kvotplikten inte det minsta teknikneutral, enligt resonemanget ovan.

Energigränsen borde också sättas högre än 60 MWh/år.

Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter

En ständig käpphäst vad gäller elcertifikat är varför man måste ha timmätning. Elcertifikaten tilldelas per MWh, oavsett när produktionen har skett. För mindre anläggningar innebär timmätningen en så hög kostnad för mätning och rapportering att det för småhusägare blir en förlust att ansöka om elcertifikat för hela sin elproduktion. Man får nöja sig med att få elcertifikat för sin överskottsel som matas in på nätet, där nätägaren står för timmätningen utan extra kostnad för husägaren.

Tyvärr finns timmätningen kvar som krav i den nya lagen även för de små producenterna. För småhusägare skulle det gott och väl räcka med årsavläsning när det gäller tilldelning av elcertifikaten. Vi skulle kunna lägga in elmätarens ställning via Internet, på samma sätt som vi idag kan sköta skattedeklarationen via Internet.

Jag har konstaterat det förut och gör det igen. Elcertifikatsystemet har inte varit och blir inte heller anpassat för de små elproducenterna med den nya lagen, tyvärr…

Elcertifikat i verkliga livet

Efter ca 10 månader hade Maria och jag skrapat ihop vårt första elcertifikat. Med viss stolthet väntade vi med spänning på hur det skulle sättas in på vårt Cesarkonto på Svenska Kraftnät. Men den konfekten blev vi lurade på.  Eftersom vi äger 50% vardera av solcellsanläggningen visste Svenska Kraftnät inte om de skulle kontoföra elcertifikat på Maria eller mig. Lite löjeväckande onekligen, vad spelar det för roll för ett gift par på vilkens konto detta lilla elcertifikat skulle kontoföras? Därför får vi vänta på insättningen till nästa sommar innan vi skrapat ihop vårt andra elcertifikat, då de kan sätta in ett elcertifikat vardera till oss. Denna historia känns som Grönköpings Veckoblad…

Ansök om elcertifikat!

I Energimyndighetens broschyr Elcertifikatsystemet 2011 kan man läsa

“Under år 2010 tilldelades elcertifikat till 2 711 anläggningar. Dessa anläggningar var fördelade på följande energikällor: 163 biobränsleanläggningar, 1 371 vindkraftsanläggningar, 1 164 vattenkraftsanläggningar och 13 sol energianläggningar.”

Bara 13 solcellsanläggningar!? Det borde väl finnas närmare 300 nätanslutna solcellsanläggningar som är berättigade till elcertifikat. Jag uppmanar alla små elproducenter att ansöka om godkännande för elcertifikat. Det finns ingen nedre begränsning i storlek för tilldelning av elcertifikat. Om vi små skulle bli en betydande andel och, inom inte alltför många år, i majoritet måste man väl så småningom förstå att regelverket för elcertifikat måste anpassas även till de små producenterna.

Första elcertifikatet på gång, men ändå inte…

Var in på ett av Nordeas bankkontor i Västerås igår och skaffade deras e-legimitation. Av någon anledning måste man ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontot för elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva gå till en annan bank för att skaffa e-legitimationen.

Hur som helst kunde jag då komma in och se läget på Cesarkontot. Till och med 31 augusti hade vi matat in 1311,7 kWh som kan användas för tilldelning av elcertifikat. Man får ett elcertikat för varje 1000 kWh. Men på vårt konto fanns ännu inget elcertifikat, så jag skickade en fråga till supporten för Cesarkontot för att höra när vi får vårt elcertifikat. Får återkomma med en uppdatering när jag fått svar från Svenska Kraftnät.

Annika Lööw, Svenska Kraftnät, ringde 19/9. Hon håller på att utreda frågan. En komplikation är att Maria och jag äger halva solcellsanläggningen vardera, så vem ska elcertifikatet bokföras på? 20/9 fick jag mail om att vi inte får några elcertifikat bokförda på våra konton förrän vi har två stycken, så att vi kan få ett elcertifikat vardera bokförda på våra konton.

Lite märkligt kan man tycka. Vi har alltså gnetat ihop till ett elcertifikat men det är alltså låst till nästa år när vi gnetat ihop nästa elcertifikat, eftersom det tar så lång tid för oss att få ihop till nästa elcertifikat. Första nästa sommar kan vi få det nuvarande elcertifikatet bokfört på ett av våra Cesarkonton och först då kan vi handla med det.

När vi väl fått ett elcertifikat på vårt konto kan vi sälja det till en hugad köpare. Dessa står knappast på kö eftersom det inte blir någon vinst för elhandlare att handla med enstaka elcertifikat. Bixia som köper vår överskottsel har dock lovat att köpa våra elcertifikat också.

Man kan väl som slutsats konstatera att elcertifikatsystemet helt enkelt inte var tänkt att användas av små elproducenter, som handlar med ett fåtal elcertifikat, när systemet en gång i tiden konstruerades.

Mätvärden enligt Cesarkontot

Mätvärden enligt CesarkontotElcertifikatkontot 20110916

Elcertifikatkontot 20110916

Elcertifikatkontot 20110916

Första solelbetalningen från Bixia

Igår fick vi brev om första utbetalningen från elhandlaren Bixia för vår försäljning av överskottsel, 409,8 kr!

Vi får Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag. Under januari-maj matade vi in 645 kWh till nätet och i genomsnitt fick vi därmed 63,5 öre/kWh, se nedanstående tabell. Vi har dessutom fått 7,5 öre/kWh från vår nätägare Vattenfall i ”energiersättning”, vilket tillsammans gör 71 öre/kWh.

Till detta kommer ersättning för elcertifikat, men vi har inte fått något elcertifikat ännu eftersom man får ett elcertifikat per 1000 kWh. Under augusti kommer vi att få vårt första elcertifikat. Medelpriset under det senaste året för elcertifikat motsvarar 32,7 öre/kWh. Som jag skrivit om tidigare får vi bara elcertifikat för vår till nätet inmatade överskottsel och inte för hela solelproduktionen.

Samtidigt som vi får vårt första elcertifikat får vi även vår första ursprungsgaranti. Vilket värde den har återstår att se.

Månad Inmatad överskottsel (kWh) Pris (kr/kWh) Summa (kr)
Jan 8 0,747 6,0
Feb 17 0,688 11,7
Mar 129 0,704 90,8
Apr 208 0,596 124,0
Maj 282 0,629 177,3
Summa 645   409,8
Snitt   0,635  

Solelproduktionen matchar inte elanvändningen

Tittar man på dygnsbasis är det inte svårt för oss att redan nu under soliga dagar bli självförsörjande på energi med hjälp av solfångarna som producerar varmvatten och solcellerna som producerar el. Under tio dygn i april hade vi ett större överskott från solcellerna, som matades in på nätet, än vad vi köpte el under ett dygn! Se exempel nedan från 28 april. Det alltså redan i april. Under juni-juli kommer vi att bli självförsörjande på månadsbasis.

MEN, dilemmat för den småskaliga solelproducenterna är att man får ett stort överskott dagtid som matas in på nätet och att den elen har ett betydligt lägre värde än den ”utlånade” el som man tar tillbaka på kvällen och natten.  Om vi tar 28 april, som diagrammet nedan visar, var Nord Pool spotpris per timme mitt på dagen ca 63 öre/kWh, inklusive moms. Detta pris får vi av Bixia när vi säljer vår överskottsel och detta är bland de bästa avtalen man kan få idag. Dessutom får vi 7,5 öre i lagstadgad nätersättning från vår nätägare Vattenfall. Tillsammans blir det alltså ca 70 öre från elhandlare och nätägare.

Priset på den köpta elen varierar beroende på vilken elhandlare och nätägare man har. Tar man Kundkrafts fasta elhandelspris för ett år på 1,1119 kr/kWh (billigaste pris som offererats av elhandlare som varit med i en upphandling) och lägger till 22,5 öre/kWh som är vår nätägare Vattenfalls rörliga pris hamnar vi på ca 1,34 kr/kWh.  Det finns säkert de som betalar ett högre pris och även en del som betalar ett lägre rörligt pris. Den el man köper tillbaka några timmar efter att den produceras kostar alltså nästan dubbelt så mycket som priset för överskottselen i detta exempel.

Det enklaste sättet att lösa denna diskrepans är att införa nettodebitering.

Eventuella intäkter från elcertifikat kan tillkomma (snittpris senaste året motsvarande 33 öre/kWh, inklusive moms) om man hittar en köpare av elcertifikaten. Till dags dato är det mycket få ägare av solcellsanläggningar som ansökt om elcertifikat.

Kommentarer diagram

Tittar man på värdena för köpt el (röd kurva) efter midnatt, då vår utebelysning har släckts och vi vanligen har gått till sängs, ligger effekten på 400±100 Watt. Det är vad FTX-ventilation (140 W), kyl och frys (ca 50 W, beräknat snittvärde), cirkulationspump golvvärme (minst 40 W), IT-prylar (ADSL-modem, router, nätverkshårddisk) och en del andra prylar (klocka mikrovågsugn, logger solfångare, telefonladdare, batteriladdare för reservkraft och prylar på standby) använder.

Redan från kl. 08 producerar solcellerna (grön kurva) tillräckligt för vårt elbehov (värdet kl. 09 är för kl. 08-09) och först efter kl. 17 behöver vi köpa el igen. Mitt på dagen producerade vi ett stort elöverskott och som mest matade vi in 2,3 kW till nätet (blå kurva). Skillnaden mellan solelproduktion och inmatning är vår elanvändning under den tid vi inte köper någon el.

Notera att minsta enhet för uttagen effekt är 0,1 kW medan solelproduktion mäts noggrannare, med minsta enhet 0,01 kW.

Solelproduktion - Köpt el  - Såld el. 28 april 2011.

Solelproduktion - Köpt el - Såld el. 28 april 2011.

Näringsdepartmentet uppvaktat angående nettodebitering

Idag uppvaktade Svensk Energi, Svensk solenergi (SSE), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) Näringsdepartementet angående nettodebitering. Jag skulle ha varit med också men blev krasslig och fick stanna hemma.

De förslag som presenterades enligt dagens pressmeddelande var:

  • Ge kunden möjlighet att ”lagra” el i nätet. Elnätsföretaget skulle sedan enbart debitera nettoelförbrukningen på månadsbasis. Detta nettovärde ska elhandelsföretaget därefter använda i sin debitering av förbrukningen – som ligger till grund för energiskatt och moms.
  • Eventuellt produktionsöverskott hos kunden under månaden innebär att förbrukningen sätts till noll. Detta innebär då per definition att den enskilde blir nettokonsument på årsbasis (och slipper extra mätavgift enligt gällande regelverk).
  • Tillåt kunder att enkelt rapportera in sin bruttoproduktion för att erhålla elcertifikat.

Elbranschen har fått rätt rejält på nöten i media på sistone när det gäller de senaste årens kraftiga prishöjningarna på el. I denna fråga går dock branschen genom Svensk Energi i täten. Branschen vill införa detta, men politikerna har svårt att få tummen ur, visst är det märkligt… Vi hoppas att den politiska handlingsförlamningen nu släpper och att det händer något i denna fråga. Utredningar har vi sett nog av, nu gäller det att gå från ord till handling!

Pressreleasen finns omnämnd hos exempelvis Ny Teknik och Teknik 360.

Solcellanläggningar missar hundratusentals kr per år i intäkter från elcertifikat

Endast 18 av Sveriges solcellsanläggningar är till dags dato godkända för tilldelning av elcertifikat. De godkända anläggningarna har en sammanlagd effekt på 617 kW. Låt säga att de i genomsnitt producerar relativt blygsamma 800 kWh/kW. De skulle då tilldelas i genomsnitt 493,6 elcertifikat per år. Under det senaste året har elcertifikaten handlats till ett medelpris på 289,36 kr/elcertifikat (28,936 öre/kWh), exklusive moms. De svenska solcellsanläggningar skulle då totalt få ca 143 000 kr för sina elcertifikat och under de 15 år man får elcertifikat sammanlagt ca 2,1 miljoner kr.

Det är märkligt att inte många fler solcellsanläggningar ansöker om tilldelning för elcertifikat. Det borde finnas någon eller några MW solcellsanläggningar där det borde vara lönsamt. Varje MW solcellsanläggningar skulle med ovanstående antaganden ge ca 230 000 kr/år, exklusive moms, i intäkter från försäljning av elcertifikat.

Jag ser flera orsaker till att det förhåller sig på detta sätt.

  1. Okunnighet. Man känner inte till hur elcertifikatsystemet fungerar.
  2. Frågan hamnar mellan stolarna, på grund av det är olika ansvariga för byggande och drift.
  3. Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskaliga producenter som bara genererar ett till några elcertifikat per år. Dels är det en relativt krånglig procedur, dels lönar det sig inte att försöka få elcertifikat för hela sin solelproduktionen, utan man får nöja sig med att få elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet.
  4. Man hittar ingen köpare av elcertifikat. Vill man sälja ett eller några elcertifikat per år är många elhandlare ointresserade av så små affärer.

Kvotplikt
En intressant detalj är att om man har en solcellsanläggning större än 50 kW är man kvotpliktig enligt lagen om elcertifikat: ”Den som är kvotpliktig skall den 1 april varje år inneha elcertifikat i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under det föregående kalenderåret”. För 2011 är kvotplikten 0,179 elcertifikat per såld eller använd MWh/el. I praktiken betyder det att intäkterna från elcertifikat för anläggningar på minst 50 kW blir 17,9% lägre än utan kvotplikt. Om man inte har ansökt om tilldelning av elcertifikat och har en solcellsanläggning större än 50 kW innebär kvotplikten åtminstone i teorin paradoxalt nog en ren kostnad på ca 5 öre/kWh, exklusive moms.

Om det är få ägare av solcellsanläggningar som känner till elcertifikatsystemet i stort är det nog ändå färre som känner till kvotplikten.

Om elcertifikat
Jag har skrivit om elcertifikat tidigare, exempelvis 25 november 2010. Du kan också att söka på elcertifikat i bloggen eller klicka på etiketten “elcertifikat” nedanför detta inlägg så hittar du flera inlägg. Hos Energimyndigheten hittar du alla elproducerande anläggningar i Sverige som är godkända för tilldelning av elcertifikat (tips från Maria Westrin, Energimyndigheten). Det är 2795 anläggningar för tillfället och 0,64% av dem är alltså solcellsanläggningar. Redan inom några år, när medvetenheten ökat, tror jag att andelen är mycket högre!

Försäljning av el från solceller

Den 18 januari i år höll Solar Region Skåne ett solcellsseminarium. Mitt föredrag ”Ekonomi för inmatning av solel till nätet – Möjligheter och hinder. Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier” finns att ladda ner på deras hemsida. Föredraget ger en hygglig basinformation om vad som gäller idag för de små producenter som vill sälja sin överskottsel.

Vad jag inte nämnde i föredraget är att man i princip skulle kunna sälja sin överskottsel till sin nätägare, eftersom de får köpa in el för att täcka förlusterna i elnätet.