Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från oktober ifjol och motsvarande inlägg i maj 2015. För att man ska förstå betydelsen av vilken egenanvändning man har av solelen och eventuellt värde av energilagring måste man ha koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd.

Detta är en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, så se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

Kundkrafts lägsta elhandelspris för ett fast 1-årsavtal är för närvarande 37,05 öre/kWh, exklusive moms och inklusive elcertifikatavgift. Det är 0,44 öre/kWh högre än oktober ifjol. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder. Man kan exempelvis välja rörligt elpris och man betalar då Nord Pool spotpris plus 5,27 öre/kWh för att täcka påslag och elcertifikatavgift hos Kundkraft.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. Utellus (tidigare namn OX2) anger den dock på våra elräkningar och den var 2,40 öre/kWh, exklusive moms, i augusti. Det är en sänkning med 1,65 öre/kWh jämfört med oktober 2016. Elcertifikatavgiften varierar mellan olika elhandelsbolag. Hittade två andra uppgifter: Öresundskraft 2,0 öre/kWh och Värnamo Energi 2,5 öre/kWh, exklusive moms. Antog 2,5 öre/kWh, exklusive moms i elcertifikatavgift. Sänkningen från ifjol har att göra med att elcertifikatpriserna har rasat i år. Elcertifikatavgiften bör vara elcertifikatpriset * kvotplikten (24,7% i år) plus ett påslag från elhandlaren för deras kostnader vid köp och försäljning av elcertifikat.

Elöverföring. 25,6 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista för enkeltariff (vår nätägare). Det är en höjning med 2,4 öre/kWh (10,3%!) jämfört med oktober 2016. Det är andra året i rad som Vattenfall höjt priset för elöverföringen med 2,4 öre/kWh vid årsskiftet, vilket gör att den på två år ökat med 23%. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder.

Här finns ett orosmoln för småhusägare som har solceller. På Solforum i Västerås tidigare i veckan hördes ett rykte att Vattenfall Elnät planerar att gå över till effekttariffer 2020. Några nätbolag har redan effekttariffer. Sala-Heby Energi, Sollentuna Energi och Malungs Elnät är de jag känner till, det kan finnas flera. Det rörliga nätpriset (“nättariffen”) baseras hos dem på medelvärdet av högsta effekten under 3-5 timmar under en månad mellan kl. 07-19 (enbart vardagar hos Sala-Heby Energi). Om alla nätbolag skulle övergå till effekttariffer skulle det medföra att dagens värde per kWh för elöverföringen försvinner för småhusägare på egenanvänd el. För oss rör det sig om 32 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet på egenanvänd el. Anledningen till att detta värde försvinner är att de högsta effekterna är när det inte är någon solelproduktion (morgon och kväll, mulna dagar). Det skulle också göra att för många skulle det vara lönsammare att mata in solelen till nätet än att använda den själv om skattereduktion skulle finnas kvar med samma belopp som idag. Även för batterilager till solel skulle det bli ett bakslag, då ökad egenanvändning av antalet producerade kWh solel skulle bli Ebberöds bank. Batterilagrets ekonomi skulle bli beroende av i vilken mån effekttoppar kan sänkas och för denna funktion skulle det vara billigare att använda köpel för att ladda batteriet istället för solel. Med effekttariffer skulle det med andra ord kunna bli bakvända världen för många solcellsägare…

Energiskatt. 32,5 öre/kWh, exklusive moms, vilket är en ökning med 3,3 öre/kWh jämfört med oktober 2016. I vissa nordliga kommuner är energiskatten 22,9 öre/kWh eftersom man får göra ett skatteavdrag. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, yrkesmässig växthusodling, datorhallar eller om man bedriver yrkesmässigt jord-, skogs- eller vattenbruk får man energiskatten återbetald, bortsett från 0,5 öre/kWh.

I Energiöverenskommelse ingick att sänka effektskatterna för kärnkraft och fastighetsskatterna för vattenkraft. Dessa säkningar finansieras genom en höjning av energiskatten.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid. Om man har ett batterilager och även kan ladda det från nätet kan man i vissa sammanhang minska effekttoppar och det kan då bli aktuellt med lägre fasta kostnader om man har ett effektabonnemang. Det är specialfall som inte tas med i denna sammanställning.

Nord Pool spotpris har hittills under 2017 varit 29,40 öre/kWh i område SE3. Under 2016 var det i medel 27,78 öre/kWh, exklusive moms, så det har blivit en ökning under detta år. Så sent som 2010 var spotpriset 54,25 öre/kWh. Här har antagits att överskottselen säljs till spotpriset, men vissa elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, se Köpare solel.

Värdet för elcertifikat var i medel 13,112 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar. Det är 2,9 öre/kWh lägre än förra uppdateringen i oktober 2016.

De höjda kvotplikterna som infördes från januari 2016 har inte räckt till för att höja priserna på elcertifikat, istället har vi sett en kraftig nedgång i priserna under 2017. Enligt statistiken i Cesar har månadsmedelpriset varit under 10 öre/kWh under alla månader i år utom i januari och mars. Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel 2018-2022 ses inte någon ljusning för elcertifikatpriserna.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 48,4% fossil el år 2016.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 4,7 öre/kWh, exklusive moms, i så kallad energiersättning. Ersättningen sänktes med 0,3 öre/kWh vid årsskiftet. Beloppets storlek varierar mellan olika nätbolag. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat för överskottselen och skattereduktion blir värdet av den sålda överskottselen knappt 11 öre lägre än värdet av den köpta elen, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris i detta exempel. Skillnaden har ökat med knappt 5 öre sedan ifjol eftersom energiskatten höjts och priserna på elcertifikat gått ner.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare eller tillhör någon annan av de som betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt på köpt el är det idag betydligt lönsammare att sälja elen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Skattereduktionen är begränsad till högst 30 000 kWh eller som mest den mängd el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten vara högst 100 A. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Värde (öre/kWh)
Värde egenanvänd el vid fastprisavtal för köpt el. Exklusive elcertifikat. 118,9
Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el. Exklusive elcertifikat. 86,9
Värde egenanvänd el i jordbruk. Inklusive elcertifikat. 76,3
Värde såld el med skattereduktion. Inklusive elcertifikat. 108,2
Värde såld el utan skattereduktion. Inklusive elcertifikat. 48,2

PS 20/9. Uppdaterade diagrammets beskrivningstext. Spotpris och elcertifikatpris gäller januari-augusti 2017. Kan även tilläggas att elöverföringen gäller för enkeltariff hos Vattenfall Söder, om man har tidstariff är det ett annat pris.

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Exempel på värde av egenanvänd och såld solel.

Priserna på elcertifikat fortsätter att sjunka

Alla solelproducenter har rätt till elcertifikat för hela sin solelproduktion, oavsett hur liten anläggning man har. När man producerat 1 000 kWh kan man få ett elcertifikat, som sedan kan säljas på marknaden. Elcertifikaten tilldelas under 15 år. Läs mer om Elcertifikatsystemet på Energimyndighetens hemsida.

En småhusägare kan få elcertifikat för den solel man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Vill man ha elcertifikat för hela sin elproduktion får man betala för den elmätare och årliga mätabonnemang som behövs hos en leverantör av denna tjänst. Det är nog få småhusägare som idag kan få någon lönsamhet  i att ta ut elcertifikat för hela sin solelproduktion.

Vid årsskiftet höjdes kvotplikterna och många trodde kanske att det skulle höja priserna på elcertifikat. Detta har vi dock inte sett något av ännu, tvärtom har månadsmedelpriserna sjunkit med närmare 13% i år.

Prisstatistik för elcertifikat finns på Energimyndighetens sida Cesar. I januari var medelpriset 165,75 kr, vilket motsvarar 16,575 öre/kWh. I november var medelpriset 144,73 kr. Svensk Kraftmäklings spotpris för elcertifikat är nu 121,5 kr och terminspriser för handel i mars 2017 – mars 2021 ligger på 116-122 kr, så kräftgången verkar fortsätta…

Se även ett par tidigare inlägg om elcertifikat, som

Elcertifikat – Vad händer med priserna? (2016-02-25)

Elcertifikat till solel – Fakta (2015-11-04)

Medelpris per månad för elcertifikat (från Cesar) och spotpris samt terminspriser för framtida handel av elcertifikat (SKM = Svensk Kraftmäkling).

 

Strategi för ökad användning av solel – Kommentarer

Under rubriken ”Så kan Sverige få fart på solelproduktionen” lanserade Energimyndigheten i förrgår tre rapporter inom uppdraget från regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige och att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Dessutom skulle Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol.

Reagerade på pressmeddelandets rubrik ”få fart på”. Under 2010-2015 har den totalt installerade effekten ökat årligen med 31-84%. Under 2015 installerades 47,38 MW vilket gav 126,8 MW totalt inklusive inte nätanslutna, en ökning av den totala effekten med 60%! Detta enligt den nationella rapporten för Sverige från IEA PVPS som kom tidigare i år. Det är en väldigt bra fart…Frågan är väl snarare hur farten ska kunna behållas.

De tre rapporterna är

  1. Förslag till strategi för ökad användning av solel (44 sidor),
  2. Förslag till heltäckande solelstatistik – Hur kan utbyggnadstakt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas? (56 sidor)
  3. Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel (45 sidor, publicerades i mars i år).

De två sistnämnda lämnar jag därhän idag.

Dessutom finns fyra underlagsrapporter, som jag inte hunnit läsa, och en illustration enligt nedan av ”Solelstrategi – målbild”.

Mål

Som mål presenteras 5-10% solel i den totala elanvändningen år 2040. I målbilden anges 7-14 TWh/år.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Energiuppskattningen förutsätter att vi håller elanvändningen ungefär vid dagens nivå. Sedan 1987 har elanvändningen i Sverige varit relativt oförändrad, se diagrammet, trots att vår befolkning ökat med 1,4 miljoner invånare. Vi kan hoppas att det gäller 25 år framåt också, även om IVA-projektet vägval el förutspått en elanvändning på 140-180 TWh/år år 2050.

Sveriges elanvändning 1970-2014. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1970-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Förslag

Som förväntat bygger förslagen till stor del på ett utökat stöd till solel. Bland de konkreta förslagen finns bland annat att

  • ett solROT-avdrag införs istället för investeringsstöd för privatpersoner,
  • energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
  • elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden
  • möjlighet ges till skattereduktion för mellanstora anläggningar
  • gränsnivå för inmatningsabonnemang höjs

Man vill också målgruppsanpassa styrmedlen. Man har gjort en indelning i tre olika kategorier. Upp till 68 kW, 68-255 kW och över 255 kW. Det är på de två första kategorierna man vill satsa. Gränsen på 68 kW har att göra med 100 A säkring, men 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, så varför det blev 68 vet jag inte.

solROT

Den mest överraskande nyheten är ett förslag om solROT-avdrag. I pressmeddelandet står (mina fetkmarkeringar)

”I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att använda sig av ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed skulle medel frigöras som kan användas till investeringar av andra aktörer som inte kan nyttja ROT-avdrag eller skattereduktion.”

och på sidan Energimyndigheten har tagit fram förslag till solelstrategi

”Justeringen möjliggör att villaägare erhåller motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid för investeringsstödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillgå inom den årliga ramen.”

I rapporten anges att 68% av de som fått investeringsstöd beviljat är privatpersoner  och på sidan 20 att

”Energimyndigheten menar att investeringsstödet för solcellsanläggningar på villor kan ersättas med ett riktat ROT-avdrag, ett solROT”.

Men bostadsrättsföreningar nämns inte, så om även bostadsrättsföreningar ska omfattas känns oklart…. Motiveringen är

”Utfasning av dessa skulle kunna korta ner väntetiden för att få investeringsstöd för de övriga ägarkategorierna. Dels rör det sig om själva handläggningstiden, men störst vinst för systemet är möjligheten att fördela ramens hela nivå på de övriga ägarkategorierna och på så vis möjliggöra att fler snabbare kommer på tur att erhålla investeringsstödet.

Ett solROT-avdrag på 50 procent skulle minska hela kostnaden för installation av solcellsystem med 15 procent . Därmed leder kompensationen till samma återbetalningstid som om privatpersonen hade erhållit investeringsstöd, men förenklar och snabbar upp processen. Dessutom möjliggör justeringen att de andra två kategorierna med större anläggningarna erhåller investeringsstöd snabbare. Med fler investeringar och högre utbyggnadstakt som följd.”

Det väcker onekligen några frågor.

  • Investeringsstödet till privatpersoner är idag 20%. Ett solROT-avdrag på 15% ger därmed något lägre återbetalningstid.
  • För att få det nuvarande ROT-bidraget måste huset vara minst fem år gammalt. I rapporten nämns inget om hur denna grupp ska hanteras. Möjligen framgår det av underlagsrapporterna som jag inte läst.
  • Genom att slussa över privatpersoner till ett solROT är det ett sätt att öka stödet till solcellsinvesteringar. Vårt nuvarande ROT-avdrag har ingen budgetbegränsning så en naturlig kommande fråga från beslutsfattare är vad kostnaden skulle kunna bli.
    • I rapporten duckar man helt (“går inte att bedöma nu”) för frågan om kostnaderna som därmed skulle tillkomma utöver redan budgeterade investeringsstöd på 1,395 miljarder under perioden 2016-2019.
      Låt säga 1 000 anläggningar per år under tre år (2017-2019) á 5 kW. Då blir det i storleksordningen 3 000 * 15% * 19 000 kr/kW (medelpris småhusanläggningar 2015) * 5 kW (uppskattning) = ca 43 miljoner extra i ROT-avdrag. Med tanken på att statens budget för ROT-avdrag var nästan 17 miljarder 2014 blir det relativt sett inga stora förändringar i statens kostnader för ROT-avdrag.
    • Är det sannolikt att det går få igenom en höjd ROT-nivå till 50% för just solcellsinstallationer? Njae, en högoddsare? ROT-nivån sänktes vid årsskiftet från just 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle kunna leda till ett lämmeltåg av andra förslag om höjda ROT-nivåer för olika saker…
  • Hur blir det med stödnivån och högsta belopp för fortsättningen av investeringsstödet? Såg inget om det i det jag läst

Elcertifikat

I rapporten skrivs

”Justeringen innebär att nya anläggningar med en installerad toppeffekt på högst 68 kW inte längre ingår i elcertifikatsystemet från 2020, i och med det nya målet för elcertifikatsystemet till 2030. Den intäkt som faller bort för anläggningar med en installerad effekt på högst 68 kW från år 2020 behöver kompenseras för.”

Kompensationsförslagen är

” utreds om motsvarande intäkt som elcertifikaten ger upphov till, på cirka 0,2 kr/kWh, kan läggas på skattereduktionen; en höjning av ersättningsnivån från 60 öre till 80 öre per kWh”

Som påpekas i rapporten ger detta ingen ersättning för förlorade elcertifikat för den egenanvända solelen. En begränsning för större anläggningar kan också bli att skattereduktion ges för högst 30 000 kWh. Den allvarligaste invändningen är dock att elcertifikat garanteras under 15 år, men för skattereduktionen finns ingen garanterad tid över huvud taget. Ingen vet hur länge den kommer att finnas kvar och till vilken nivå.

Alternativt föreslår man

” En annan möjlig lösning är att solROT-avdragets nivå och behov ses över i samband med införandet av justeringen i elcertifikatsystemet, förslagsvis inom ramen för kontrollstation 2019. Detta för att bedöma om det finns behov av höjd nivå av solROT för att kompensera för inkomstbortfall från elcertifikatsystemet.”

Lite grumliga förslag, som bygger på att ytterligare utredningar behövs och långsiktigheten i förslagen kan ifrågasättas.

Inmatningsabonnemnag

Man föreslår att dagens gräns på 63 A (43,5 kW) för att slippa årlig avgift för inmatningsabonnemang och elmätarbyte höjs till 100 A (68 kW).

Det är bra! Ändå bättre hade varit om man tagit bort kravet på att man ska vara nettokonsument av el under ett år.

Undrans hur man fick 68 kW? 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, på motsvarande sätt som att 230 V * 63 A * 3 faser = 43,5 kW.

Energiskatt

Under rubriken ”Undantag för energiskatt på egenproducerad el” skriver man att

”Som ett exempel föreslår Energimyndigheten att man justerar styrmedel från att gälla juridisk person till anslutningspunkt eller liknande…”

I rubriken borde ha stått egenanvänd el. Man betalar inte energiskatt på den överskottsel man matar in till nätet.

Energiskatt på egenanvänd el för juridiska personer som har mer än 255 kW solceller är idag ett stort hinder för den framtida utvecklingen. Förslaget är ett stort steg framåt men varför ska man betala energiskatt på egenanvänd el? I media har nyligen framkommit att regeringens tidigare hänvisning till EU:s regelverk var felaktig! Energiskatt bör inte betalas för el man producerat och använt själv och som aldrig matats in till nätet. Effekten av egenanvänd el är att mängden köpt el minskar liksom vid exempelvis energieffektiviseringar. Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, har kallat denna skatt en ”idiotskatt”. I folkmun gör nog de flesta den bedömningen.

Skattereduktion

Ytterligare en fråga som föreslås utredas:

”Energimyndigheten menar att en höjd effektgräns för att erhålla skattereduktionen bör utredas…”

Det är OK, men det finns en väldigt mycket viktigare fråga när det gäller skattereduktionen. Idag finns inga långsiktiga garantier över huvud taget gällande hur länge man ska få skattereduktionen och till vilken nivå. Det ger en stor ekonomisk osäkerhet för speciellt småhusägare som vanligen har ett överskott på över 50% som matas in till nätet. Därmed är man starkt beroende av skattereduktionen för att få en ekonomi i investeringen. Jag är övertygad om att förändringar kommer att ske i skattereduktion långt innan en solcellsanläggnings livslängd på 25-30 år har närmat sig om inga utfästelser görs om tiden för skattereduktionen. Det vore därför högst önskvärt med ett beslut som visar på långsiktigheten i skattereduktionen.

Fakta – detaljer

På s. 17 står (min fetmarkering) ” För jordbruksfastigheter är det mer fördelaktigt att sälja all el, eftersom energiskatten är sex gånger lägre för detta segment jämfört med andra producenter i kategorin.”. Jordbruk betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt istället för det normala 29,2 öre/kWh, exklusive moms. 29,2/0,5 = 58. Det blev ett fel på en tiopotens, det skulle ha stått sextio….

På s. 7 skrivs att ”Medelinstrålningen över Sverige är omkring 1 000 kWh/m2 per år.” Tittar man på SMHI:s karta över solinstrålning i Sverige för den metrologiska perioden 1960-1990 framgår det att medelvärdet är lägre. Visserligen har solinstrålning ökat i södra Sverige med några procent sedan dess men medel ligger fortfarande under 1 000 kWh/m2 per år om man ser på Sverige som helhet.

Saknat

I energiöverenskommelsen anges som mål 100% förnybar elproduktion år 2040. Strategin behandlar enbart solel enligt regeringens uppdrag. En nationell strategi för solvärme saknas. Solvärme skulle sommartid exempelvis kunna ersätta el för uppvärmning av tappvarmvatten i hus som inte har fjärrvärme. I ett småhus kan man minska det årliga energibehovet för tappvarmvatten till ungefär hälften med hjälp av solvärme. Solvärme har dessutom billig energilagring i form av varmvatten i en ackumulatortank, vilket gör att man kan få varmvatten dygnet runt sommartid.

Slutsats

Det är bra att Sverige äntligen fått ett förslag till en solelstrategi! Visserligen hänvisas i flera fall till ytterligare utredningar, så arbetet kommer att ta sin tid. Man kan diskutera möjliga förbättringar, men det viktiga är att det inte stannar vid enbart sådana diskussioner. Nu gäller det för våra politiker att gå från ord till handling!

Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

I mars publicerade Energimyndigheten rapporten “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel – Insatser som är möjliga att implementera på kort sikt”. I denna delrapport står att “Slutredovisning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016.” Så denna slutredovisning bör finnas på Energimyndighetens hemsida under kommande vecka.

I delrapporten står vidare “Enligt uppdraget ska Energimyndigheten analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.”

Skrev idag ihop lite om mina tankar här nedan. Vore kul att höra vad Dina tankar är!

Statistik

När det gäller statistik har det varit segt att få till en tillförlitlig och öppet tillgänglig statistik över Sveriges solcellsanläggningar. En förebild har sedan flera år varit Danmark. Solceller i tal från Energinet, Danmark, som visar statistik över alla solcellsinstallationer gjorda i Danmark. Statistiken uppdateras två-tre gånger per år. Man kan öppna ett Excelblad och där se att den 12 maj 2016 hade Danmark 94 203 solcellsanläggningar med en installerade effekt på 787,834 MW. Man kan se när varje solcellsanläggning togs i drift, vilken effekt den har, vilket postnummerområdet är och vilken nätägare är. När får vi lika bra och öppen statistik i Sverige?

Strategi och stöd

Ska bli intressant att se vilken strategi Energimyndigheten föreslår för öka användningen av solel i Sverige. Ett av de största hindren för ökad användning av solel i Sverige är de idag låga elpriserna, vilket gör att lönsamheten är lägre för solel i Sverige än i exempelvis Danmark och Tyskland som har betydligt högre elpriser. Men detta kan inte Energimyndigheten göra någonting åt. Man får istället jobba med stödsystem och regelförenklingar. Vi har det idag relativt väl förspänt med olika stöd till småskalig solelproduktion, men vissa av stöden behöver ses över:

  • Investeringsstöd. Energimyndigheten har sedan tidigare föreslagit att stänga för nya ansökningar för privatpersoner. Argumenten har dock varit svaga då man räknat med orealistiska antaganden när man tittade på ekonomin. Investeringsstödet bör därför finnas kvar med tanke på att tidigare års kraftiga prisutveckling för solcellssystem till småhusägare klingat av. Vill man räkna på Produktionskostnad och lönsamhet för solel rekommenderas den mall som projektet “Investeringskalkyl för solceller” tagit fram.
    Budgeten för investeringsstödet för perioden 2016-2019 är satt till 1,395 miljarder och det är storleken på denna budget som huvudsakligen dikterar hur mycket solceller som kommer att installeras i Sverige.
  • Bidrag för energilagring. Till privatpersoner. Föreskrifterna har inte släppts än av Energimyndigheten så alla detaljer är inte kända. Eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft för småhusägare som har skattereduktion att idag investera i batterilager bör man fundera på inriktningen av detta bidrag. Kommer även privatpersoner som bor i bostadsrätter att kunna söka detta bidrag?
    Det bör noteras att man kan söka stöd för ”system för lagring av energi, dock inte värmelager” även med hjälp av investeringsstödet. Undrans hur många som har gjort det?
  • Undantag inmatningsabonnemang. Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Denna ändring gjordes i ellagen så sent som 1 april 2010 och har varit en förutsättning för att småhusägare ska kunna sälja sin överskottsel med vinst.
  • Skattereduktion, införd 1 januari 2015. Eftersom inget är sagt om hur länge denna skattereduktion ska finnas och till vilken nivå innebär det en stor osäkerhet för speciellt småhusägare, som ofta har ett överskott på mer än 50% som matas in till nätet. Den låga egenanvändningen gör att man blir beroende av skattereduktionen för att få en hygglig ekonomi för investeringen. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Man borde därför sätta en generös tidsgräns som anger hur länge man ska få denna skattereduktion så att småhusägare vet att man kan räkna med detta stöd under en längre tid.
  • Elcertifikat. Priserna på elcertifikat har minskat rejält under 2016 vilket påverkar all elproduktion i elcertifikatsystemet. Antalet solcellsanläggningar är nu i majoritet i elcertifikatsystemet men det är fortfarande många solcellsägare som inte ansökt om godkännande för elcertifikat. När det gäller småhusägare tar de allra flesta dessutom ut elcertifikat endast för det överskott man matar in till nätet, eftersom detta kan ske utan extra kostnad. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och därför bör vi se till att få med alla solcellsägare i systemet, vilket kräver en förenkling av systemet för de småskaliga solelproducenterna.
  • ROT-arbete. Man få skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller. Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller.
  • Undantag inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
  • Undantag energiskatt. Sedan 1 juli 2016 ska juridiska personer som har mer än 255 kW betala energiskatt för egenanvänd solel. Tanken på betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att elen matats in till nätet känns minst sagt ologisk. Detta är dessvärre i nuläget det enskilt största hindret för utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige. Det har på senare tid visat sig att regeringens tidigare hänvisning till EU-regelverk varit felaktig (!) och energiskatten på egenanvänd el bör därför tas bort snarast möjligt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast januari 2017, så det lär väl dröja en tid till innan vi får se resultatet av denna utredning.

En aviserad förenkling från 1 januari 2017 är att kravet på momsredovisning försvinner för de små elproducenterna och det är en mycket välkommen förenkling.

En önskvärd förenkling vore en översyn av regelverket för bygglov. Idag behövs bygglov även för småhusägare i vissa kommuner men inte i andra kommuner. Bor man i “fel” kommun tillkommer alltså en kostnad för bygglov vid en solcellsinstallation. Varför är det dessa skillnader? Skulle man inte kunna införa ett enhetligt regelverk som gör att bygglov inte behövs under vissa givna förutsättningar?

Något Energimyndigheten borde peka på i sin strategi är att införandet av effekttariffer skulle minska intresset för solceller hos privatpersoner, som är den största gruppen potentiella solcellsinvesterare. Med effekttariffer blir värdet av den egenanvända solelen betydligt lägre, vilket kan göra att lönsamheten idag skulle bli tveksam. Med effekttariff betalar man enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

En ämne som skulle kunna problematiseras är i vi vilken mån en högre andel fasta avgifter för el hos slutkonsumenter påverkar intresset för såväl investeringar i egen elproduktion som energibesparingar. Om vi på sikt ska nå målet 100% förnyelsebar energi är det viktigt att även arbeta kraftfullt med energibesparingar. När slutkonsumenter ser att de fasta avgifterna ökar i en högre takt än de rörliga avgifterna är det naturligt att intresset för energibesparing minskar.

Man kan även fundera på hur vi blir bättre på att omsätta forskningsresultat inom solenergiområdet till produkter eller tjänster. Det känns som att det idag finns ett stort glapp mellan svensk grundforskning inom solcellsområdet och de svenska installationsföretagen, där den största tillväxten av arbetstillfällen sker i branschen.

Till sist kan konstateras att solvärme är helt bortglömt i sammanhanget. Hur har det kunnat bli så?? Uppdraget från regeringen var “…hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.”. Energimyndigheten skrev i sin delredovisning i mars att “Det är av stor vikt att strategin tas fram ur ett systemperspektiv…”. Det känns rätt självklart att solvärme borde ha en roll i detta sammanhang, men för solvärme saknas helt ett svenskt strategiarbete. Inga specifika stöd riktas heller  mot installationer av solvärme, utan allt har under senare år satsatas på solceller vilket gjort att solvärmeinstallationerna minskat och att solvärmebranschen går på knäna. När det gäller universitetsforskning finns det väl knappt någon sådan på solvärme i Sverige. Annat är det i Danmark, där går det framåt för solvärme…

Möte med energiministern idag

Mälardalens högskola (MdH) träffade idag energiminister Ibrahim Baylan, statssekreterare Nils Vikmång och Per Callenberg, politiskt sakkunnig, under en timme i Eskilstuna.

Rektor Karin Röding gav information om MdH. Akademichef Thomas Wahl berättade om forskningsprofilen Future Energy. Bengt Stridh (gästforskare på MdH från ABB Corporate Research) och Björn Karlsson gjorde en presentation om MdH:s forskning om solenergi. Emma Nehrenheim och Eva Thorin presenterade MdH:s forskning om alger och biogas.

Det ska vara enkelt att vara mikroproducent

Passade på att skicka med lite budskap till energiministern med rubriken att det ska vara enkelt att vara mikroproducent. Hann inte säga allt det som står i texten, utan det här är en fylligare text.

Stödsystem

  • Elcertifikatsystemet behöver reformeras för att på allvar få in småskalig solelproduktion.
    Den 15 december 2014 var 1 099 solcellsanläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat. Antaget att vi har 3 000 – 4 000 nätanslutna solcellsanläggningar (ingen vet exakt antal) betyder det att ungefär 2/3 av alla solcellsanläggningar står utanför elcertifikatsystem. Av de som får elcertifikat är det dessutom en stor andel som bara får elcertifikat för det överskott som matas in till nätet och inte för hela solelproduktionen, som man egentligen är berättigad till.
  • Skattereduktion för överskottsel viktig.
    Administration kan förenklas genom att den i framtiden görs på elräkningen. Dessutom önskas en långsiktighet så att skattereduktionen finns kvar under en följd av år och inte blir en kortsiktig dagslända.
  • Investeringsstödet för solcellssystem kan stegvis fasas ut 2015-2018.
    Om man får ordning på elcertifikatsystemet så att det anpassas även till de små elproducenterna och skattereduktion finns kvar kan investeringsstöd fasas ut under de kommande fyra åren. Utfasningen bör göras genom att man årligen sänker stödnivån från dagens 35%. Sänkt stödnivå gör att fler kan ta del av investeringsstödet med oförändrad regeringsbudget. Jag har tidigare föreslagit en sänkning till 20% och det är också vad Energimyndigheten i sin rapport Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd föreslår för villor under 2015, följt av en sänkning till 15% under 2016.
    Istället för investeringsstöd kan man använda ROT-avdrag för arbetet. En nackdel med ROT-avdraget är dock att det måste vara ett fem år gammalt hus och att det inte kan användas av allmännyttan.

Regelverk

  • Krav på momsregistrering vid försäljning av solel för mikroproducenter måste tas bort.
    Se tidigare blogginlägg Måste alla solcellsägare registerera sig?
  • Ingen energiskatt på egenanvänd solel måste fortsätta att gälla.
    Enligt Skatteverkets skrivelse ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni i år behöver man inte betala energiskatt på egenanvänd el. Låt det fortsätta så!
  • Boverkets byggregler bör ses över.
    Idag behandlas solceller och solfångare olika. Solel som används till hushållsel påverkar inte beräkningen av husets specfika energianvändning som ligger till grund till hur man bygger ett hus energimässigt. Solvärme och solel som används till uppvärmning räknas dock med i husets specifika energianvändning. Denna inkonsekvens bör rättas till.
  • Även nettoproducenter bör undantas kostnad för inmatningsabonnemang.
    Enligt ett undantag som infördes i ellagen Kap.4 §10 i april 2010 behöver en nettokonsument under kalenderår inte betala någon avgift för ett inmatningsabonnemang om man har en säkring på högst 63 A och inmatningen sker med högst 43,5 kW. Detta bör gälla även om man råkar vara en nettoproducent av el.

Hur skapa arbetstillfällen av solenergiforskningen?

Ställde frågan om vi satsar på rätt forskningsområden? Det känns lite besvärande att akademisk forskning och forskningsföretag i branschen idag har fler anställda än producerande företag och att antalet anställda i producerande företag minskat varje år under åren 2010-2013. Detta kan utläsas i rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2013 publicerad i IEA PVPS Task 1. Man kan få intrycket att vi har svårt att slå mynt av den svenska solcellsforskningen. Eller är det så att vi satsar för stor andel av forskningsbudgeten på långsiktig forskning som eventuellt ger resultat först om 10-20 år?

Antalet arbetstillfällen inom installationsföretagen i branschen har däremot ökat varje år under åren 2010-2013. Men vi har i stort sett ingen svensk solenergiforskning riktad mot ny installationsteknik och byggnadsintegrering av solceller. Det behövs mer tillämpad forskning som stödjer de svenska installationsföretagen i deras vardag. Vi har väl inte heller mycket forskning på solvärme.

Ett inlägg från idag finns även på Ibrahim Baylans Facebooksida och på MdH:s hemsida: Energiminister Ibrahim Baylan besökte Mälardalens högskola.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Ny elcertifikatmätare från Egen El

Reviderade text och diagram den 23 augusti. Insåg att jag skrivit fel i texten och i diagramtexten igår. Ursprungliga tanken var att jämföra med fallet där man får elcertifikat bara för överskottselen (utan kostnad), men jag hade gjort fel i text och diagramtexten. Modifierade därför texten och diagram. Hoppas att det blev rätt denna gång, känner mig inte helt i balans efter det att min fru Maria råkade ut för en hästolycka igår kväll och ligger på sjukhuset nu…

Egen El lanserade igår en elcertifikatmätare. En intressant produkt om man har lite större solelproduktion.

Här är några tips om saker att tänka på när det gäller Egen Els erbjudande.

Du kan idag utan någon extra kostnad för dig få elcertifikat för den överskottsel du matar in till nätet. Du är berättigad till elcertifikat även för den solel du använder själv. För detta har behövts att man själv bekostar installation av en elmätare placerad direkt efter solcellsanläggning och ett årligt inmatningsabonnemang. Priset för inmatningsabonnemanget har varit alltför högt för att det ska vara intressant för en villaägare att göra detta. Med Egen El:s elmätare kommer det i en annan dager om man har ett lite större överskott som matas in till nätet. Då kan man på ett billigare sätt än tidigare få elcertifikat för den el man använder själv. Notera att det alltså bara är för den el man använder själv som Egen Els elcertifikatmätare gör någon skillnad jämfört med dagens situation.

För vilka är det lönsamt?

Man kan få elcertifikat under 15 år och som längst till och med 2035. Låt oss anta att värdet på elcertifikaten kommer att vara som idag under de kommande 15 åren, ca 20 öre/kWh. Egen Els pris är 1900 kr, inklusive moms och frakt, till deras kunder och 2 900 kr för övriga. Installation av elmätaren måste göras av en behörig elektriker vilket innebär en kostnad om du inte själv råkar vara en behörig elektriker. Jag skulle uppskatta att detta kostar minst 1 000 kr (för resa och en timmes arbete) om man anlitar en elektriker för att göra installationen i efterhand. Om man gör det i samband med installationen av en solcellsanläggning blir det lite billigare. Dessutom tar Emulsionen, som utvecklat elmätaren, ut en årlig avgift för mätning, rapportering och support på 20% upp till 1000 kr i elcertifikatpris och 10% över 1000 kr i elcertifikatpris.

Diagrammen nedan visar återbetalningstid vid en installationskostnad på 1 000 kr och hur stor solelproduktion man måste ha vid olika installationskostnader för att investeringen ska gå plus minus noll efter 15 år, under förutsättning att man får elcertifikat under 15 år och under förutsättning att elcertifikatpriset har ett oförändrat nuvärde på 20 öre/kWh under dessa 15 år.

Slutsats

Det är en kreativ produkt och jag uppskattar Johan Ehrenbergs och produktutvecklarens framåtanda. Har man en solelproduktion på minst ca 1 800 kWh/år (kund Egen el) – ca 2 500 kWh/år (ej kund Egen El) tjänar man in produktköpet på mindre än 10 år om man inte har elcertifikat för sitt överskott som matas in till nätet tidigare. Om man redan har elcertifikat för sitt överskott som matas in till nätet idag ska man vid beräkning av lönsamhet att köpa en sådan här elcertifikatmätare titta på hur mycket solel man använder själv och hur mycket extra elcertifikat man får därmed.

Vi har en solcellsanläggning på 3,36 kW som producerar ca 2 700 – 3 000 kWh per år. Under de tre första driftåren matade vi in 52% i överskott till nätet och för dem får vi elcertifikat utan kostnad idag. I vårt fall är 48% (ca 1 300 – 1 450 kWh/år) av den totala solelproduktion som vi använder själva och det betyder att för vår del blir ingen vinst att installera en sådan här elcertifikatmätare för att även få elcertifikat för den solel som vi använder själva i huset. Så vi får nöja oss med att få elcertifikat utan kostnad för det överskott vi matar in till nätet.

MEN,  grundproblemet är att kravet att man måste ha timmätning för att få elcertifikat är ett helt onödigt och fördyrande. Elcertifikaten tilldelas per producerad MWh oavsett när i tiden produktionen har skett. Därför är timmätning ett meningslöst krav i detta sammanhang. För en liten solelproducent skulle en mätning per år vara fullt tillräcklig när det gäller tilldelning av elcertifikat istället för de 8760 mätvärden som behövs idag, varav ungefär hälften av mätvärdena är 0. Hur svårt kan det vara att ändra detta timmätningskrav för elcertifikat?

Historiska priser på elcertifikat

På Svenska Kraftnäts sida CESAR under “Statistik elcertifikat” kan man hitta statistik över historiska priser för elcertifikat. Genomsnittpriset har under senaste året har varit 198,62 kr per elcertifikat (1 MWh) vilket motsvarar 19,86 öre/kWh.

Produktion av solel som behövs för att Egen Els elcertifikatmätare ska bli lönsam på de 15 år man får elcertifikat. Intäkten från elcertifikat är satt till 20 öre/kWh.

Produktion av solel som behövs för att Egen Els elcertifikatmätare ska bli lönsam på de 15 år man får elcertifikat. Intäkten från elcertifikat är satt till 20 öre/kWh.

Återbetalningstid Egen El elcertifikatmätare vid en installationskostnad på 1 000 kr.

Återbetalningstid Egen El elcertifikatmätare vid en installationskostnad på 1 000 kr.

Råd till energiminister Anna-Karin Hatt

Vid invigningen av MW-solcellsparken igår gav jag energiminister Anna-Karin Hatt följande fyrklöver av politiska råd när det gäller den svenska solcellsmarknaden. Här kommer råden, med mera förklarande text än vad jag hade tid att framföra igår. Förslagen går säkert att finslipa…

1. Nettodebitering. Frågan har diskuterats och utretts ända sedan Lennart Söder publicerade ”nätanslutningsutredningen” i februari 2008 (Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion SOU 2008:13). I förra veckan lämnade Näringsdepartementet en lagrådsremiss med ett förslag om skattereduktion för överskottsel för småskaliga elproducenter. Det är bra att det nu finns ett konkret förslag.

  • Det är viktigt att förslaget puttas över mållinjen och inte fördröjs ytterligare, så att det kan börja gälla från 1 juli 2014, som regeringen önskar.

2. Investeringsstöd till solceller. Det är i nuläget en lång kö av sökande enligt Energimyndighetens statistik. Söker man idag lär man inte få något stöd under nuvarande stödperiod 2013-2016, om inget görs.

  • Stödnivån bör sänkas från dagens 35% till låt säga 20%. Då räcker budgeten till många flera sökande och marknaden ökar därmed per automatik utan att staten behöver skjuta till mera statliga pengar. 20% i stöd är tillräckligt förmånligt idag.
  • En sidoeffekt skulle bli att man närmar sig värdet av ROT-avdrag för arbetet och flera skulle då kunna välja det istället för investeringsstödet, vilket skulle ge en extra skjuts åt marknaden.
  • Man bör även överväga att öka budgeten. Av de 210 miljonerna är 152,5 miljoner redan fördelade till länsstyrelserna. Det återstår alltså bara 57,5 miljoner att fördela under 2014-2016. Detta kommer inte att räcka särdeles långt och skulle göra att många av de som inte skulle få något investeringsstöd skulle avvakta med att installera solceller om budgetramen och stödnivån står fast.

3. Elcertifikatsystemet måste anpassas till småskalig elproduktion. Den 31 december 2013 fanns 461 solcellsanläggningar av totalt 2832 elproduktionsanläggningar i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Det betyder att bara uppskattningsvis ca 20-25% av dagens solcellsanläggningar har gått med i elcertifikatsystemet. Det går inte att ge en exakt andel eftersom det saknas statistik över hur många nätanslutna solcellsanläggningar det finns i Sverige.

OM alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor sannolikhet vara i majoritet i elcertifikatsystemet redan inom något år, eftersom 2 403 sökande sedan den 1 juli 2009 hade beviljats investeringsstöd den 28 januari i år. Det byggdes dessutom solcellsanläggningar tidigare och en del har byggts utan investeringsstöd. Det är sagt att elcertifikatsystemet ska vara lika för alla men i praktiken är det inte så eftersom de små elproducenterna i så hög grad saknas i systemet.

Det märkliga i sammanhanget är att Energimyndigheten inte verka vilja driva på en förenkling av elcertifikatsystemet för de småskaliga elproducenter. I remissvaret till fjolårets utredning om nettodebitering (Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46) ifrågasatte man om de småskaliga skulle få elcertifikat. Man ansåg att administrationen inte motiverade den ”begränsande inkomsten” och tyckte därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi, medan den nya lagen om skattereduktion i nuvarande form inte kommer att överleva elcertifikatsystemet som har 2035 som slutår. En självklar tanke borde istället vara hur ska vi förenkla systemet så att vi även får med de småskaliga elproducenterna i elcertifikatsystemet?

  • Kravet på timmätning för att få elcertifikat bör avskaffas för de småskaliga elproducenterna. Det räcker med en årlig avläsning.
  • Man bör se till att man kan få elcertifikat för hela sin solelproduktion utan höga administrativa kostnader. Idag är det bara lönt att söka tilldelning av elcertifikat för överskottsel för en småhusägare.
  • I blanketten för färdiganmälan skulle kunna finnas de uppgifter som krävs för ansökan om godkännande för elcertifikat och att ett krav skulle kunna vara att denna blankett även ska skickas till Energimyndigheten, som gör godkännande för tilldelning av elcertifikat.

4. Boverkets byggregler behöver reformeras för att ta hänsyn till solelproduktion. Hur man beräknar husets energianvändning styr husbyggandet. Idag är regelverket mycket inkonsekvent eftersom hushållsel, fastighetsel och överskottsel inte räknas med i husets ”specifika energianvändning”. Om man exempelvis har ett småhus med fjärrvärme som använder 5 000 kWh el (hushållsel) per år behöver man bara sätta upp 35-45 m2 solceller för att producera lika mycket solel som köpt el under ett år. MEN, detta skulle inte påverka beräkningen av husets ”specifika energianvändning” ett dugg! Om man däremot skulle använda samma solel till uppvärmning av huset och för att värma tappvarmvatten (vilket idag är ytterst ovanligt, om det ens förekommer alls), då skulle solelen sänka husets ”specifika energianvändning”. Någon som förstår logiken i detta?

  • Husets användning av hushålls- och fastighetsel bör ingå i husets energianvändning.
  • Överskottsel som matas in till nätet borde dras av från husets energianvändning, på samma sätt som det skulle göra om man använde solel för uppvärmning av huset eller för att värma tappvarmvatten.

 

Ingen inkomstskatt på elcertifikat!

En eller annan ägare av solcellsanläggningar och som sålt elcertifikat under 2012 fick hicka när specifikationen för inkomstdeklarationen för inkomstår 2012 nyligen damp ner i brevlådan. Där står att man ska redovisa försäljningen på ”bilaga K4, avsnitt C” och blanketten K4 liksom broschyren ”Försäljning av värdepapper bifogades”, se inscannad text nedan.

Om du är privatpersonen som inte har näringsfastighet eller näringsfastighet kan du lugnt bortse från detta.

Efter tre telefonsamtal till Skatteverket idag och igår hittade handläggaren Johan Gullstrand att frågan hade kommit upp och besvarats för flera år sedan. Beskedet var följande:

  • Om man har en privat bostad och ingen näringsverksamhet, då ska inkomsten från elcertifikatet tas upp som kapitalinkomst. MEN, man får göra ett schablonavdrag på upp till 40 000 kr enligt Inkomstskattelagen 42 kap. §30.
    Handläggaren nämnde ett schablonavdrag på 21 000 kr i “årets taxering”, vet inte vad han menade med det eftersom det i lagtexten enligt nedan står 40 000 kr och det måste rimligen vara det som gäller.
    Intäkten ska föras in i ruta 51, men endast det belopp som överstiger 40 000 kr, vilket exempelvis skulle kunna bli fallet om man också hyrt ut sin bostad.
  • Om man har en näringsfastighet eller näringsverksamhet (enskild firma räknas inte) ska man ta upp det som en inkomst i deklarationen oavsett belopp.

Med en solcellsanläggning på ett småhus finns inga möjligheter att nå upp till 40 000 kr i intäkt från elcertifikat under ett år. Man skulle då behöva sälja ungefär 200 elcertifikat motsvarande en solelproduktion på 200 MWh under ett år. Eftersom Maria och jag bara hade 200 kr vardera i intäkt från elcertifikaten behöver vi och andra små privata elproducenter som tilldelats elcertifikat inte göra någonting i årets deklaration. Skönt!

Inkomstskattelag (1999:1229) 42 kap. §30

Här nedan är ett utdrag ur lagtexten.

42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital

Uthyrning

30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).

Skrämselskott från Skatteverket.

Skrämselskott från Skatteverket.

Första överföringen av ursprungsgarantier

Vi har till dags dato fått två (2) ursprungsgarantier och två (2) elcertifikat bokförda på våra Cesarkonton för ursprungsgarantier respektive elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Vi får ett certifikat för varje MWh vi matar in på nätet. I vårt avtal med Telge Energi som köper vår överskottsel för 1,50 kr/kWh ingår att de tar hand om ursprungsgarantier och elcertifikat. Jag gjorde igår den första överföringen av ursprungsgarantier. Cesar-kontot för ursprungsgarantier fungerar som ett bankkonto. Man talar om till vilken man vill överföra ursprungsgarantierna och hur många man vill överföra, inga konstigheter alltså.

Dock är det bökigt att man måste ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontona för ursprungsgarantier och elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva besöka en annan bank personligen för att skaffa och förnya e-legitimationen.

När jag skulle göra en överföring från Cesar-kontot för elcertifikat i kväll stötte jag på patrull. Det var mera klickande för att komma fram till genomförandet av transaktionen än för ursprungsgarantier. Där fastnade jag på att man måste ange ett pris. Utelämnat pris eller 0 kr godkändes inte: ”Angivet pris är inte korrekt”. Jo, det var det skulle jag ha velat svara, men den möjligheten fanns inte.

Det är få solcellsanläggningar som ansökt godkännande för elcertifikat. Jag tycker att alla borde göra det! Så småningom skulle väl någon då inse att elcertifikatsystemet inte är lämpat eller anpassat för små elproducenter och att en förbättring behöver komma till stånd. Symptomatiskt är att formulären för ansökande om godkännande för elcertifikat ligger under “Företag” hos Energimyndigheten…

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.