Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller

Fick nedanstående brev från Vattenfall i juni 2019 tillskickat mig. Där står att

”I ett system utan optimerare producerar alla paneler i enlighet med den som presterar sämst. Blir en panel skuggad, slutar hela anläggningen att producera”.

Brev från Vattenfall från juni 2019, med gravt felaktig information om hur skuggning påverkar elproduktionen från ett solcellssystem.

Detta är rent bondfångeri och det är tråkigt att läsa sådana falsarier från landets största elhandelsbolag och som även är vårt nätbolag. Tyvärr är man inte ensam om denna vilseledande marknadsföring. Liknade utsagor kan läsas på flera andra webbsidor från olika leverantörer av komponenter och solcellsanläggningar.

Skuggning är ett lite knepigt och missförstått ämne. Alla borde läsa Skuggningshandboken från Energiforsk. Den ger en baskunskap som alla som säljer solceller måste ha, men som tyvärr vissa verkar sakna.

Uppbyggnaden av en solcellsmodul

Solcellsmoduler har ofta 60 eller 72 solceller. Då varje solcell bara ger runt 0,5 V vid drift seriekopplar man solcellerna för att höja spänningen. Alla solceller sitter som på en rad kan man säga. Det gör att solcellsmodulen skulle bli mycket känslig för skuggning om man inte vidtog åtgärder för det. Utan några åtgärder skulle skuggning av enda solcell sänka produktionen i hela solcellsmodulen och i hela solcellsanläggningen. Det skulle dessutom ge upphov till ”hot-spots” i den skuggade cellen då hela effekten från de oskuggade cellerna i modulen skulle dumpas i den skuggade solcellen.

MEN, så vill man förstås inte ha det. Därför monterar man så kallade bypassdioder i solcellsmodulerna. Vanligen är det tre bypassdioder i varje modul. I en modul med 72 solceller innebär det att en bypassdiod monteras parallellt med 24 solceller i serie, det vill säga 1/3 av modulens solceller. Så länge modulen är oskuggad är dioderna inaktiva, men när modulen blir skuggad blir dioderna aktiva och minskar skugginverkan.

Vad händer vid skuggning

Låt säga att vi skuggar 50% av en solcell i en modul. Den högsta ström som kan genereras av den skuggade solcellen halveras därmed jämfört med en oskuggad solcell. Bypassdioden kommer att aktiveras och släppa fram överströmmen. Om en oskuggad cell genererar exempelvis 8 A kommer 4 A att genereras av den skuggade solcellen och 4 A kommer att gå igenom bypassdioden.

Full ström kommer att genereras av övriga 2/3 av modulen. Det betyder att det är endast den tredjedel av solcellsmodulen som skuggas som får en lägre solelproduktion, övriga 2/3 av modulen och resterande moduler i serien av moduler kommer att producera normalt.

Värt att notera är att ett solcellssystem med effektoptimerare på modulerna bara kan minska förlusterna på grund av skuggning, det kan aldrig producera mer än ett oskuggat solcellssystem.

Läs Skuggningshandboken

Läs Skuggningshandboken för en mer utförlig beskrivning av hur skuggning av solceller fungerar, då ovanstående resonemang är kortfattat och något generaliserat. Professor Björn Karlsson är hjärnan bakom Skuggningshandboken och Björn har faktagranskat detta inlägg.

Se även nedanstående schematiska exempel.

Sluta med vilseledande marknadsföring

Det är inte bra för branschens förtroende att ge kunder felaktig information. Det finns risk för anmälningar till Konsumentombudsmannen.

Uppmanar alla som känner sig träffade att raskt sluta med vilseledande marknadsföring gällande skuggningseffekter på solceller.

Schematiska exempel

Nedan är några schematiska exempel jag gjort för högskole- och civilingenjörsstudenter i kursen Solceller och solfångare vid Mälardalens högskola

Oskuggad modul

En solcellsmodul har 40 solceller i serie i fyra kolumner. Det är 10 solceller i varje kolumn. Varje enskild solcell har Isc = 9 A (korslutningsström) och Imp = 8,5 A (ström vid max effekt) vid en solinstrålning på 1000 W/m2 och en solcelltemperatur på 25°C. Varje enskild solcell har Voc = 0,6 V (spänning vid öppen krets) och Vmp = 0,5 V (spänning vid max effekt).

Bypassdioder finns mellan kolumnerna 1 och 2 respektive mellan kolumnerna 3 och 4. Det betyder att man kan se det som två delserier med 20 solceller vardera där de två delserierna sitter i serie med varandra. Arbetsspänning över alla celler Vmp blir 40 oskuggade solceller * 0,5 V per solcell  = 20 V.

Orange linje visar strömmens väg igenom en oskuggad modul, då båda dioderna är inaktiva. All ström går igenom solcellerna och ingen ström går igenom dioderna, förutom en försumbar läckström.

Oskuggad solcellsmodul.

Modul med en helt skuggad solcell

En solcell är helt skuggad (solinstrålning = 0), helt snötäckt eller skadad. Det gör att strömmen är noll genom denna solcell och därmed kan ingen ström gå igenom någon av solcellerna i den delserien av solceller.

Strömmen går istället igenom bypassdioden som sitter parallellt med den delserien av solceller.

Spänningsfallet över bypassdioden är här satt till -0,6 V. Arbetsspänning över alla celler Vmp blir 20 oskuggade solceller * 0,5 V per solcell – 0,6 V över bypassdioden = 9,4 V.

Spänningen för öppenkrets Voc blir på motsvarande sätt 20 * 0,6 V – 0,6 V= 11,4 V.

Den andra dioden är inaktiv eftersom denna delserie med 20 solceller är oskuggad och där genereras full ström genom den delserien.

I detta fall tappar man 50% av modulens solelproduktion. Övriga moduler som sitter i serie med denna modul påverkas inte. Om man har en serie med låt säga 10 moduler tappar man 1/20 = 5% av systemets solelproduktion. I en solcellsmodul med tre bypassdioder skulle man tappa 1/3 av solelproduktionen och 1/30 = 3,3% av systems solelproduktion om man har 10 solcellsmoduler i serie.

Notera att det inte spelar någon roll hur många solceller man helt skuggar om de sitter i en och samma delserie. Det blir samma resultat om man exempelvis skulle ha snö längst ner på en liggande modul som helt skuggar alla 20 solcellerna i en delserie som om man exempelvis hade löv som helt täckte en enda solcell.

En solcell helt skuggad.

Modul med en solcell som är skuggad till 50%

En solcell är skuggad eller snötäckt till 50% (solinstrålning = 50% av oskuggad solcell). Det gör att högst halva strömmen kan genereras av den skuggade solcellen och dess delserie. Bypassdioden kommer att aktiveras och släppa fram överströmmen.

Den andra dioden är inaktiv eftersom denna delserie med 20 solceller är oskuggad och där genereras full ström genom den delserien.

I detta fall tappar man också 50% av modulens solelproduktion. Övriga moduler som sitter i serie med denna modul påverkas inte. I en solcellsmodul med tre bypassdioder skulle man tappa 1/3 av solelproduktionen och 1/30 = 3,3% av systems solelproduktion om man har 10 solcellsmoduler i serie.

En solcell skuggad 50%.

Vad påverkar effekten hos en solcellsanläggning?

En vanlig fråga är varför en solcellsanläggning inte producerar den märkeffekt anläggningen har. Skrev om detta redan 2012 i inlägget “Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten?“. Här kommer en uppdatering.

Installerad effekt = märkeffekt

En anläggnings installerade effekt är summan av modulernas märkeffekt. Om man har låt säga 20 moduler och varje modul har en märkeffekt på 250 W blir anläggningens märkeffekt 20 x 250 W = 5 000 W = 5 kW.

Haken är dock att märkeffekten bara gäller vid så kallade “standard test conditions” (STC), vilka är

  • Solinstrålning 1000 W/m², med 0 graders infallsvinkel (normalt infall).
  • Solcelltemperatur 25°C.
  • “Air mass” = 1,5 vilket talar om den optiska väglängden genom atmosfären och som därmed definierar ett visst solspektrum. AM = 1 då solen står i zenit = rakt upp, vilket inte kan inträffa i Sverige.

Dessa parametrar är praktiska när tillverkaren ska testa modulens prestanda i fabrik. Däremot har man i stort sett aldrig dessa förhållanden i verkligheten och speciellt inte sommartid i Sverige. Om det är en klar dag på sommaren med hög lufttemperatur kan solcelltemperaturen bli 60-70°C, vilket är mycket högre än STC-temperaturen, se figuren här nedan. Den högre temperaturen gör att solcellsmodulens verkningsgrad sjunker. En vanlig temperaturkoefficient för effekten för kiselbaserade solcellsmoduler är -0,4%/°C, vilket beror på att spänningen sjunker vid ökad temperatur. Det betyder att för varje grad högre solcelltemperatur än vid STC-temperaturen 25°C sjunker effekten med 0,4% om övriga parametrar är lika. Vid exempelvis 35 grader högre temperatur än vid STC sjunker effekten med 1-0,996^35 = 0,13 = 13%, enbart på grund av den högre temperaturen. Om å andra sidan solcelltemperaturen går under 25°C ökar verkningsgraden jämfört med vid STC.

Exempel på solcelltemperatur och lufttemperatur hemma hos oss i Gäddeholm, Västerås, under en varm vecka i juli 2018.

En solcellsmoduls effekt

En generell formel för en solcellsmoduls effekt är

P = η·A·G

där

P = effekten i Watt (W). Notera att modulen ger likström (DC) och när man läser av den producerade effekten är det växelström (AC). Det uppstår förluster i kablar (vanligen högst 1%) och i växelriktaren (några %) som omvandlar strömmen till växelström (AC). Hur stora dessa förluster blir beror på kablarnas dimension och längd samt växelriktarens verkningsgrad. Grövre och kortare kablar ger lägre kabelförluster. Man vill ha en växelriktare med hög verkningsgrad för att minska förlusterna i växelriktaren.

η = solcellsmodulens verkningsgrad, som beror på solcelltemperatur, solstrålningens infallsvinkel och solstrålningens intensitet. Verkningsgraden talar om hur stor andel av den infallande solstrålning som omvandlas till elektricitet (DC). En vanlig modulverkningsgrad idag är 17-18% vid STC. Enligt exemplet ovan blir dock verkningsgraden en annan om temperaturen avviker från STC-temperaturen 25°C. Solcelltemperaturen beror av hur solcellen är monterad, solinstrålningens intensitet, lufttemperatur och vindhastighet.

Den direkta solstrålningens infallsvinkel beror på modulernas lutning och mot vilket väderstreck modulerna är riktade. Infallsvinkeln kommer dessutom att variera över dagen och året samt är vanligen en annan än de 0 grader som gäller vid STC. Modulens yta är antireflexbehandlad för att minimera reflektionsförluster. Vid höga infallsvinklar ökar dock reflektionsförlusterna enligt figuren och därmed sjunker solcellseffekten.

Figuren visar solstrålningens transmission genom glas vid olika infallsvinklar mot en solcellsmodul i förhållande till transmissionen med normalt infall (0° infallsvinkel). Källa: PVsyst.

Det finns även ett visst beroende hos verkningsgraden av solinstrålningens intensitet. Vid relativt höga intensiteter sjunker verkningsgraden sakta med sjunkande intensitet, vid låga intensiteter sjunker verkningsgraden mer markant enligt figuren.

Verkningsgradens beroende av solstrålningen intensitet för en solcell som har 15% verkningsgrad vid STC. Källa: Heinrich Häberlin. Photovoltaics System Design and Practice (bok).

A = ytan i kvadratmeter (m²). För en solcellsmodul ska man ta med hela ytan, även ramen om en sådan finns.

G = solinstrålningens intensitet (W/m²). Den består av tre olika komponenter; direkt, diffus och reflekterad solstrålning. Om det är mulet väder finns bara diffus och reflekterad solstrålning. Läs mer i inlägget Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?. Den solstrålning som når modulens yta kan minska på grund av skuggning, smuts, pollen eller snö på modulerna.

Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Utanför jordens atmosfär är solstrålningen 1 361 W/m². Vid havsnivå får vi nöja oss med som mest ungefär 1 000 W/m². Det är dock ett känt fenomen att reflektion i moln vid varierad molnighet kortvarigt kan ge en högre effekt än vid molnfritt väder. Exempelvis uppmätte man som mest 1 477±30 W/m2 vid havsnivå i Brasilien 2008. I en norsk studie nära havsnivå registrerade man 2012 som mest 1 528 W/m2 kortvarigt och på hög höjd har intensiteter på över 1 800 W/m2 registrerats.

Tolerans

Man ska även komma ihåg att modulernas märkeffekt har en viss tolerans. Exempelvis -0% till +3%. Det betyder att när modulens testades hos tillverkaren var modulens effekt minst lika stor som märkeffekten och i bästa fall upp till 3% högre än märkeffekten. En modul med märkeffekten 250 W skulle då kunna ge 257,5 Watt vid STC. I praktiken är det dock inte säkert att man har så stor nytta av det. När man köper en bunt moduler är det att förvänta att modulerna har lite olika tolerans inom det angivna intervallet. Modulerna monteras i serie i en sträng. Det blir då den modul som ger lägst ström utan skuggning som bestämmer vilken strömmen blir, eftersom samma ström måste gå genom alla moduler som monterats i serie.

En alltför vanlig missuppfattning är att skuggning av en modul sänker effekten i hela strängen av seriekopplade moduler. Vid skuggning går bypassdioderna in och det blir bara hos den eller de skuggade modulerna som effekten sänks. Övriga moduler kommer att producera normalt.

Ska man vara oroad?

En fråga blir om man ska vara oroad över att en solcellsanläggning inte ger lika hög effekt som märkeffekten. Generellt blir svaret nej på den frågan. Man kan för det mesta sitta lugnt i båten.

Det händer dock ibland att en modul eller en växelriktare går sönder. När det gäller moduler är ett tänkbart fel att en så kallad bypassdiod går sönder och kortsluts. Man har vanligen tre bypassdioder per modul och om en kortsluts kommer man då att förlora 1/3 av den modulens elproduktion eller 1/60 (1,7%) av anläggningens produktion om man har 20 moduler. I en solcellsanläggning blir ett sådant bortfall så litet att det kan vara svårt att upptäcka om man bara tittar på effekten.

Om däremot en växelriktare slutar fungera blir bortfallet 100% om man har en växelriktare eller 50% om man har två växelriktare. Sådana fel är lättare att upptäcka.

Kopplingsfel mellan moduler vid installationen skulle kunna leda till att alla moduler inte är inkopplade till växelriktaren, vilket då sänker anläggningens effekt. För att upptäcka sådana fel kan man studera vilken spänning anläggningen ger. I modulernas datablad finns en angiven spänning vid STC, anges ofta som Vmp. Våra första solcellsmoduler hade Vmp = 35,5 V. Om man seriekopplar 20 sådana moduler blir spänningen 710 V vid STC. Det kan vara ett riktvärde för vilket spänning man bör förvänta sig mitt på dagen vid soligt väder, men man får tänka på att spänningen sjunker när solcelltemperaturen stiger över 25°C.

Ett alternativ är använda effektoptimerare på modulerna som ger loggning på varje eller varannan modul. Det är då lätt även för den som inte är insatt att se om någon modul producerar sämre än övriga moduler. Dock tillkommer kostnaden för optimerare och det är inte så vanligt med modulfel, så det är en avvägning man får göra mellan kostnad och funktion.

Solcellsanläggningar behöver tillsyn

Det sägs ibland att solcellsanläggningar är underhållsfria. Oftast är det så, men det betyder inte att de är tillsynsfria. Det är viktigt att man regelbundet tittar till anläggningen och kollar att den producerar el. Man kan enkelt kolla det själv genom att titta på växelriktarens display, om den har en sådan, eller i en portal där produktionsdata laddas upp eller i en app i telefonen. Ofta kan man också ställa in så att man får meddelande via e-post eller sms om det är något som avviker när det gäller produktionen. Oavsett hur man gör ska man komma ihåg att solcellsanläggningar behöver din tillsyn.

PS 16/4. Gjorde några språkliga justeringar och kompletterade med lite information om höga intensiteter av solstrålning. Lade dessutom in tre nya figurer:
1) Solcelltemperatur hemma hos oss under en varm julivecka ifjol.
2) Reflektionsförluster i glasytan på en solcellsmodul, beroende på solljusets infallsvinkel.
3) Solstrålningens olika komponenter.

574 kWh solel under maj

Solelproduktion

Under maj månad gav våra solceller 573,7 kWh (119,7 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är nytt månadsrekord för den utbyggda anläggningen! Vi får tacka en solig och kall maj för månadsrekordet. Det tidigare rekordet var från juli 2016 med 566,4 kWh (118,1 kWh/kW).

Bästa dag blev 12 maj med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det är ny bästa notering för en dag! Tidigare bästa dag var 14 juni ifjol med 25,58 kWh (5,3 kWh/kW). En kall dag den 12 maj gjorde susen, solcellernas effekt ökar med sjunkande temperatur.

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under maj.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under maj månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (främst 7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 582,08 kWh under maj. Det var 1,46% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Kan tilläggas att när jag läste av värdet på växelriktarens display sent på kvällen den sista maj visade den 580,4 kWh för månaden. Det är oklart varför displayen och portalen visade olika värden.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under maj använde vi 178 kWh (31%) själva och matade in ett överskott på 396 kWh (69%) till nätet. Under senaste året (juni 2016 – maj 2017) haar egenvändningen varit 38% i genomsnitt. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Vi köpte 394 kWh el under maj. Elpatronen i ackumulatortank gick in under några av de kallaste dagarna. Av vår elanvändning var 31% solel under maj. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 “lägenheter” planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under maj 2017. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under maj 2017. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 37 kWh under maj. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under maj 2017. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under maj 2017. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

46 kWh solel under november

Solelproduktion

Under november månad gav våra solceller 46,5 kWh (9,7 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är det näst lägsta värdet sedan 2010, trots att vi sedan ett knappt år har en utbyggd anläggning. Snö under en del av månaden bidrog till att minska solelproduktionen.

Bästa dag blev 17 november med 5,86 kWh (1,2 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under november.

Modulerna var snötäckta under en del av månaden. De täcktes av åtminstone 1 dm snö under den vecka jag var i Marrakech på IEA PVPS Task 15 möte om byggnadsintegrerade solceller. Det blev därför ingen solelproduktion under 8-11 november. Den 12 november snöröjde jag 18 av de 19 moduler jag kunde komma åt. Ville se hur många snöfria moduler som krävdes för att det skulle bli någon solelproduktion.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under november månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (främst 7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger något lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll samt under november att modul 16 hade längre snötäckningstid än de övriga modulerna.

Skillnad med eller utan optimerare på modulerna

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. Det finns vid närmare eftertanke flera komplikationer med att göra en sådan jämförelse:

  1. För att göra en rättvis jämförelse måste man ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren. Jag har inga tillförlitliga egna mätvärden från tiden före utbyggnaden av vår solcellsanläggning. Värden skulle kunna tas från SMHI:s mätstation i Stockholm, vilket inför en osäkerhet hur representativa de är för Västerås. Mätningar i MW-parken indikerar att skillnaderna är relativt små. Det skulle inte spela någon roll för jämförelsen om skillnaden var konstant varje år, men det lär den inte vara.
  2. Loggningen per modul ger DC-värden, vilket jag inte har från de gamla modulerna när vi hade SMA-växelriktare. Med hjälp av växelriktarens totala värde för alla modulerna skulle AC-värden kunna beräknas, men då modulerna har olika förhållande när det gäller väderstreck och skuggning skulle det sannolikt införa ett litet fel.
  3. Om man ska jämföra AC-värden påverkar verkningsgraden för de olika växelriktarna resultatet. Det skulle vara extremt svårt att ta hänsyn till dessa skillnader eftersom verkningsgraden varierar med ingående effekt och för den gamla SMA-växelriktaren även med ingående DC-spänning.
  4. Vintertid har snötäckningen varierat mellan åren. Det är inte helt trivialt att korrigera för detta eftersom jag inte har detaljerade noter över när modulerna varit snötäckta. När vi hade SMA-växelriktaren har det ytterst få dagar utan snötäckning som inte gav någons solelproduktion. Med Solar Edge växelriktare blir det flera dagar så där kan man inte lita på att en dag utan solelproduktion betyder att modulerna varit snötäckta. Dessutom kan ett tunt snötäcke ge lite solelproduktion och det blir omöjligt att särskilja sådana dagar från rejält mulna vinterdagar.

Ovanstående punkter skulle sannolikt var för sig införa endast ett relativt litet fel, men tillsammans blir felet större och i kombination med de osäkerheter som mätnoggrannheten ger misstänker jag att resultatet skulle bli intetsägande. Får fundera ett varv till på detta. Det skulle kanske gå att göra något för enstaka sommarmånader.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktaren var solelproduktionen 46,53 kWh under november. Växelriktaren visade för första gången i genomsnitt lika värden som elmätaren under en månad. Under april till oktober har växelriktaren i genomsnitt visat 0,6-1,5% högre värden än elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under november använde vi 32 kWh (69%) själva och matade in ett överskott på 15 kWh (31%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 2441 kWh el under november (elpatron i ackumulatortank huvudsaklig elanvändning). Av vår elanvändning var 1,3% solel under november. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 1,9%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Under november begränsades solvärmeproduktion av att solfångarna var snötäckta under en del av månaden. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 “lägenheter” planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under november månad. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per dygn under november månad. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under november 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 100 kWh under november. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under november 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 100 kWh under november. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under november 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under november 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under november 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modul 16 var snötäckt under längre tid än övriga moduler. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Energiutbyte per modul under november 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modul 16 var snötäckt under längre tid än övriga moduler. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

140 kWh solel under oktober

Solelproduktion

Under oktober månad gav våra solceller 139,8 kWh (29,2 kWh/kW) solel enligt elmätaren.

Bästa dag blev 10 oktober med 12,2 kWh (2,5 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under oktober.

Den 22 oktober blev det ingen solelproduktion. Med den tidigare SMA-växelriktaren hände det ytterst sällsynt under december månad att det blev noll i produktion under ett dygn när solcellsmoduler inte var snötäckta. SolarEdge-växelriktaren kräver 750 V som inspänning vilket gör att det i vårt fall krävs lite högre solstrålning för att starta tillräckligt många optimerare så att vi når tillräcklig inspänning till växelriktaren. Därför kommer antalet snöfria dagar utan solelproduktion att bli flera.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas. Tyvärr kan man inte i efterhand ta fram månadsutbyten per modul från Solar Edge portal på ett enkelt sätt, utan man måste göra det sista kvällen i månaden. Missade det denna månad… Hade kunnat räkna ut värdet från årsvärden med hjälp av årsvärdesavläsning från föregående månad men då bredbandet var ur funktion sista dagen i förra månaden på grund av träd över telefonledningense gick det inte denna gång.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. För att göra en rättvis jämförelse måste man ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 0,6% högre värden än elmätaren under oktober. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under oktober använde vi 63 kWh (45%) själva och matade in ett överskott på 77 kWh (55%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 1423 kWh el under oktober (elpatron i ackumulatortank huvudsaklig elanvändning). Av vår elanvändning var 4,2% solel under oktober. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 9%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under oktober månad (växelriktarvärden). Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per dygn under oktober månad (växelriktarvärden). Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under oktober 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 10 kWh under oktober. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under oktober 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 10 kWh under oktober. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

391 kWh solel under augusti

Under augusti månad gav våra solceller 391,33 kWh (81,6 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var ungefär som aprils 397 kWh (82,9 kWh/kW) men lägre än under maj-juli, då det blev 544-566 kWh (113,5-118,1 kWh/kW). Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 3 augusti med 20,7 kWh (4,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lägre än bästa dagarna under april-juli som varit 24,6-25,6 kWh (5,1-5,3 kWh/kW). I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under augusti.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar solelproduktion och utbyte per modul  under augusti månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (8-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger något lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 94,5 kWh/kW under augusti. Det är det nästa lägsta utbytet för augusti under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 94,1 kWh/kW (2012) och 115,7 kWh/kW (2015). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data. Exempelvis var augusti ifjol extremt solig, så det förklarar det höga utbytet för augusti ifjol.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,2% högre värden än elmätaren under augusti. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under augusti använde vi 136 kWh (35%) själva och matade in ett överskott på 248 kWh (65%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 248 kWh el under augusti. Av vår elanvändning var 35% solel under augusti. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 385 kWh var något lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Det är glädjande att konstatera att det är fjärde månaden i rad (maj-augusti) som våra solceller producerat mer el än vad vi använder. En spännande tanke är att vi åtminstone i teorin hade kunnat vara självförsörjande på energi under dessa månader om vi hade haft ett batterilager för överskottet av solel. I praktiken finns det dock för oss som solcellsägare ingen som helst ekonomi i sådan lösning idag. För nätägarna skulle det vara av intresse med en sådan lösning då man helt skulle slippa variabel inmatning av överskott till nätet och variabel utmatning från nätet. En intressant fråga är vilket värde detta skulle ha för nätägarna?

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under augusti 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under augusti 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul augusti 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul augusti 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under augusti 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Energiutbyte per modul under augusti 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

566 kWh solel under juli – nytt månadsrekord igen

Under juli månad gav våra solceller 566,41 kWh (118,1 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är nytt månadsrekord igen. Det blev 3 kWh mer än under juni och 22 kWh mer än under maj. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 4 juli med 24,6 kWh (5,1 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lite lägreän bästa dag i juni som gav 25,6 kW den 14 juni. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juli.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag än de högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar solelproduktionen per modul från och med 2 mars i år, efter byte av växelriktare, och solelproduktionen under juli månad. Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (8-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag. Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 135,4 kWh/kW under juli. Det är det bästa utbytet för juli under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 107,3 kWh/kW (2015) och 134,4 kWh/kW (2014). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,4% högre värden än elmätaren under juli. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juli använde vi 174 kWh (31%) själva och matade in ett överskott på 392 kWh (69%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 244 kWh el under juli. Av vår elanvändning var 41% solel under juli. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 421 kWh var lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

PS 5/9. Små justeringar av data då värden för köpt och såld enligt Vattenfalls webb hade ändrat sig några kWh.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren, Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren, Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2 mars - 31 juli 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2 mars – 31 juli 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juli 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

Energiutbyte per modul under juli 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

266 kWh solel under mars

Under mars månad producerade vi 265,57 kWh (55,4 kWh/kW) solel enligt elmätaren. I i diagrammet här nedan visas en jämförelse av solelproduktionen per dygn under mars 2015 och 2016. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Bästa dag blev 26 mars med 17,3 kW (3,6 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Trots att vi nu har 4,794 kW installerat mot tidigare 3,36 kW blev det inget rekord för mars. Det tyder på att solinstrålningen var låg under mars. Vårt rekord för mars är 354,73 kWh (105,6 kWh/kW) från 2013. Medel för mars 2011-2015 var 272,3 kWh (81,1 kWh/kW).

Vårt utbyte per installerad kW kommer att sjunka jämfört med tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får skuggning på sen eftermiddag.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul, se diagrammet här nedan. Det är intressant att se för de gamla modulerna 1-14 är produktion relativt jämn, trots att modulerna i öster skuggas mera än de övriga. Ska bli intressant att se hur skillnaden blir när träden får löv och skuggningen blir mera markant. Den lägre produktionen för modulerna 17-19 beror på att de sitter på vårt kökstak, som är lägre än det övriga taket där de övre modulerna sitter, där det blir mera skuggning från omgivande skog. Modul 15 och 16 som sitter mot öster respektive väster gav 35% respektive 30% lägre utbyte än de sydvända modulerna. De hämmas förutom av väderstrecket även av de lövträd som finns öster om huset respektive den lövskog som finns väster om huset.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. Under mars var det dock relativt många mulna dagar och då gör effektoptimerarna ingen eller marginell nytta (beror på hur stor “mismatch” är i modulerna prestanda).

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 64,3 kWh/kW under mars, inklusive en korrektion för att växelriktardata saknades 1 mars. Det är ett lägre utbyte än vi hade under någon marsmånad åren 2011-2015. MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika marsmånaderna, så jag får återkomma när jag klurat vidare på det.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Eftersom vi bytte växelriktare den 1 mars och hade problem med mätvärdena före dess är inte växelriktarvärdena helt kompletta för mars. Växelriktaren visade i genomsnitt 1% högre värden än elmätaren under 2-31 mars. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är det tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning – överskott

Av vår producerade solel använde vi 118,4 kWh (45%) själva och matade in ett överskott på 147,2 kWh (45%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka, vilket gör att vår egenanvändning minskar.

Av vår elanvändning var 6,1% solel under mars. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 13,6%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare. Enligt solfångarens loggning skulle varmvattenproduktionen varit 469 kWh under mars. Men jag tror att den mätningen har ett stort fel, eftersom den bygger på en okalibrerad flödesmätning. Jämför man ytor och verkningsgrad för solceller och solfångare borde det bli i storlekningsordningen lika mycket energi från solfångarna som från solcellerna. Solvärme och egenanvänd solel och solvärme stod i sådana fall för ca 17% av husets energiförsörjning under mars. Det är bra så för att vara mars månad och för ett hus byggt 2006 (då energikrav inte vara lika i ropet som nu). Om vi hade kunnat använda all solel själva hade det blivit 24% egen solenergi. Det är alltså en utopi att vi skulle kunna kapa elkabeln till huset, även om vi haft energilager för det överskott av solel vi matar in till nätet.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2015 (installerad effekt 3,36 kW) och mars 2016 (installerad effekt 4,794 kW). Rådata är från växelriktaren, utom för 1 mars då det är från elmätaren.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2015 (installerad effekt 3,36 kW) och mars 2016 (installerad effekt 4,794 kW). Rådata är från växelriktaren, utom för 1 mars då det är från elmätaren.

Solelproduktion per modul 2-31 mars 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2-31 mars 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul mars 2016

Solelproduktion per modul

Vår utbyggda solcellsanläggning kördes igång 27 november 2015, se beskrivning i inlägget ”Vår utbyggda solcellsanläggning”. Vi har numera effektoptimerare (”power optimizer”) på varje modul. Det gör att solelproduktion kan följas per modul. Efter byte av växelriktare den 2 mars fungerar nu datainsamlingen klanderfritt.

Figuren här nedan visar hur mycket solel varje modul producerat under den gångna veckan. Modulerna sitter i olika väderstreck och har olika effekt (Si = kiselbaserade):

Nr Märkeffekt (W) Väderstreck Modultyp och tillverkare
1-14 240 Söder Si HIT, Sanyo
15 327 Öster Si mono, Sun Power
16 327 Väster Si mono, Sun Power
17-19 260 Söder Si mono, ECSolar

Modulerna 1-14 skuggas i olika grad av träd under morgon och tidig förmiddag. Skuggningen sker under längre tid i öster. Nu när träden inte har löv är skuggningen förmodligen inte av lika stor betydelse som när träden får löv. Modulerna 17-19 sitter på vårt kökstak på första våningen och därmed en våning lägre än övriga moduler.

Här är några iakttagelser:

  • Alla moduler fungerar.
    • Det hade varit enkelt att se i figuren nedan om någon modul hade falerat, då hade produktionen varit betydligt lägre för den modulen.
    • Spänningskurvorna för modulerna 1-14 visar att modulernas bypassdioder fungerar, se diagramexempel från 9 mars här nedan. Om en bypassdiod hade varit trasig hade den modulens spänning varit 2/3 av övriga modulers spänning.
  • Att modulerna 8-12 har producerat lite mindre beror sannolikt på mera skuggning. Å andra sidan hjälper effektoptimerarna till att jämna ut solelproduktionen mellan modulerna. Dock har dessa äldre moduler mycket större toleranser än övriga moduler, -5% till +10%, så i förhållande till medelvärdet av dessa modulers produktion är det bara en eller två som ligger utanför toleransen, vilket tyder på att för de modulerna har skuggningen haft en större påverkan. Det finns gränser för mycket skuggning som kan tolereras även med effektoptimerare på varje modul.
  • Modulerna som sitter mot väster respektive öster har producerat lika mycket.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket har i genomsnitt producerat mindre än modulerna 1-14 trots att de har 20 W högre effekt. Det bör vara en effekt av kökstaket skuggas mer än taket på andra våningen.

Inlägg 750

Detta är för övrigt inlägg 750 på bloggen. Det finns dessutom drygt 4 200 kommentarer. Vem kunde tro det när jag startade…

Solelproduktion per modul under den senaste veckan. Den gröna symbolen visar växelriktarens produktion. Figuren är hämtad från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under den senaste veckan. Den gröna symbolen visar växelriktarens produktion. Figuren är hämtad från Solar Edge monitoring portal.

Modulspänning för modulerna 1-14 den 9 mars 2016. Diagram är gjort i Solar Edge monitoring portal.

Modulspänning för modulerna 1-14 den 9 mars 2016. Diagram är gjort i Solar Edge monitoring portal.

Vår utbyggda solcellsanläggning

Den 27 november kördes vår utbyggda solcellsanläggning igång. Kraftpojkarna gjorde installationen den 26-27 november. Därefter tog det en vecka, till i fredags morse, innan jag fick helt ordning på loggningen. Återstår installation av en elmätare och lite justeringar av elinstallationen i vår groventré.

Moduler

Fem nya moduler installerades och vi har nu totalt 19 moduler. Tre av de nya är från kinesiska ECSOLAR och två från amerikanska Sun Power. Effekten höjdes till 4,794 kW från tidigare 3,36 kW. Tabellen här nedan visar vilka moduler vi har och deras prestanda.

När vi lät installera vår solcellsanläggning 2010 försökte vi få tag i moduler från Sun Power, men det gick inte då. Sun Power är modulernas Rolls Royce, med världens högsta verkningsgrad för kommersiella moduler som används vid husinstallationer och i solcellsparker. Sun Power har i E21-serien moduler med 21,5% modulverkningsgrad. Två av våra nya moduler är från E20-serien och de uppges ha 20,4% modulverkningsgrad  som uppmätt medelvärde i produktionen enligt databladet. Räknar man ut verkningsgraden med hjälp av märkeffekt och yta blir den 20,1% och det är denna verkningsgrad som bör jämföras med de övrigas. Ja, vi sprängde 20%-vallen! En av modulerna från Sun Power sitter på ett västvänt tak och en på ett östvänt tak. De övriga modulerna sitter på sydvända tak (knappt 10° mot öster).

Intressant är att Sun Power också har en bättre effektgaranti än standardmoduler. Efter 5 år garanterar de minst 95% och efter 25 år minst 87% av märkeffekten medan standardmoduler garanterar minst 80% av den märkeffekten efter 25 år. Se Figur 1 nedan som visar hur Sun Power presenterar detta och det ser ut att vara en övertygande stor skillnad mot standardmoduler. Men kom ihåg att bara för att det finns dessa effektgarantier betyder det inte att moduler strikt följer de kurvor som Sun Power ritat in i sina diagram. De få undersökningar som publicerats av solcellsmoduler som varit under drift i lång tid i Sverige tyder på att degraderingen är betydligt lägre än effektgarantiernas värden. Det kallare klimatet i Sverige är till förmån för solcellsmodulernas åldring.

Figur 1. Effektgaranti för moduler från Sun Power i jämförelse med de 15 största modultillverkarna. Källa: Datablad SunPower E-series Residential Solar Panels / E20-327.

Figur 1. Effektgaranti för moduler från Sun Power i jämförelse med de 15 största modultillverkarna. Källa: Datablad SunPower E-series Residential Solar Panels / E20-327.

För rymdtillämpningar och i koncentrerade solcellsystem används multiskiktsolceller med högre verkningsgrad, men de kostar så mycket mer att de inte används annars.

Värt att notera är de Sanyo (nu Panasonic) HIT-moduler med 17,3% verkningsgrad vi köpte 2010 står sig väl i konkurrensen idag. Standardmoduler idag ligger runt 16% verkningsgrad. Våra tre nya moduler från ECSOLAR har 16% verkningsgrad.

När ABB Corporate Research i Västerås byggde en solcellsanläggning 2005 användes moduler med 11,9% verkningsgrad. På tio år har modulverkningsgraden för standardmoduler ökat med ca 4%, vilket gör en ökning med i genomsnitt 0,4% per år och i relativa tal är modulverkningsgraden idag drygt 30% högre än 2005 för kommersiella moduler i massproduktion. Det tycker jag är en väldigt bra förbättring! Och en faktor som vanligen glöms bort när man pratar om varför solcellssystem har blivit så mycket billigare under senaste decenniet.

Media undrar ibland när tekniksprånget kommer för solceller. Tror inte att de tänkt på en förbättring av verkningsgraden på drygt 30% på bara tio år borde kallas ett tekniksprång. Har svårt att tro att någon ny teknik kommer att ge ett större tekniksprång än så för kommersiella solcellsmoduler i storskalig produktion under det kommande decenniet. Det är en sak att visa något i ett forskningslab på någon-några cm2 stor yta och en annan sak att lyckas ta ett forskningsresultat till en konkurrensmässig kommersiell produkt i massproduktion. Det tar lång tid som kräver uthållighet och kräver mycket pengar samt att man lyckas med en uppskalning till tillräckligt låg tillverkningskostnad.

Tabell 1. Data för våra solcellsmoduler. När det gäller tolerans på märkeffekten hade de två modulerna från Sun Power två olika angivelser, därför anges två värden i tabellen. Verkningsgraden 20,4% för modulerna från Sun Power anges vara uppmätt medelvärde i produktionen enligt databladet. Räknar man ut verkningsgraden med hjälp av märkeffekt och yta blir den 20,1% och det är den som bör jämföras med de andra modulernas verkningsgrad.

Modulbeteckning Sanyo HIT-240HDE4 Sun Power SPR-E20-327 ECSolar 260M60 Summa
Celltyp Si HIT Si mono Si mono
Driftstart 2010-10-28 2015-11-27 2015-11-27
Antal moduler 14 2 3 19
Märkeffekt per modul (W) 240 327 260
Summa märkeffekt per modultyp (W) 3 360 654 780 4 794
Yta per modul (m2) 1,39 1,63 1,63
Summa modulyta (m2) 19,4 3,3 4,9 27,5
Modulverkningsgrad 17,3% 20,1%
(20,4%)
16,0%
Tolerans märkeffekt -5% / +10% -3% / +5%
-0%/ +5%
+0% / +3%
Temperaturkoefficient effekt (%/°C) -0,30 -0,38 -0,40
Effektgaranti moduler Minst 80% efter 20 år Minst 95% efter 5 år, därefter högst -0,4%/år till 25 år => 87% efter 25 år Minst 90% efter 12 år Minst 80% efter 25 år

Effektoptimerare

Varje modul har en effektoptimerare (“power optimizer”) av modell P300 från Solar Edge, förutom de två modulerna från Sun Power som har modellen P500, som klarar upp till 500 W. De är av typen som man monterar i efterhand eftersom de även monterades på våra gamla moduler. Numera är effektoptimerarna vanligen inbyggda i modulen, som en ersättning för kopplingsboxen på modulens baksida.

Varje effektoptimerare har en MPPT (Maximum Power Point Tracker) och en DC-DC omvandlare som gör att man kan få högsta möjliga effekt ur en modul under rådande förhållanden genom att justera spänning och ström på modulerna i en sträng. Effektoptimeraren ger DC ut, till skillnad mot en modulväxelriktare som ger AC ut.

Alla 19 moduler sitter i en sträng. När man har effektoptimerare på varje modul kan man ha moduler i olika väderstreck, med olika lutningar och med olika moduler i en sträng. Vi har nu tre olika moduler och tre olika väderstreck.  Med vanliga växelriktare ska man inte göra sådana blandningar i en sträng eftersom man då sänker produktionen i hela strängen.

För 3-fasanslutningar behövs minst 16 moduler i serie med den effektoptimerare vi har, för att man ska komma upp i tillräcklig DC-spänning till växelriktaren. Vid 1-fasanslutning räcker det med minst 8 moduler i serie. En erfarenhet från utvärderingen av systemen i MW-parken är att man gärna kan ha lite fler moduler än det minsta antalet i serie för att ha lite marginal.

Verkningsgraden för optimerarna är 98,8% (viktad, max är 99,5%). Man förlorar alltså 1,2% av energin i effektoptimerarna.

Fördelar med effektoptimerare är

  • Man blir mindre känslig för variationer i solinstrålning på en solcellsanläggning på grund av att den är delvis skuggad (träd, grannhus, takkupor, installationer på taket, flaggstänger, …), snötäckt eller nedsmutsad (löv, fågelspillning,…). Om en modul skuggas minskar produktionen i en sträng av seriekopplade moduler teoretiskt mindre om man har effektoptimerare än om man har en sträng utan optimerare. Detta ger en ökad solelproduktionen om effektoptimerarna gör att man kan öka produktionen med mer 1,2% (= förlust i effektoptimerarna).
    Det ska bli intressant att se vilken verkan detta får i praktiken eftersom vi har skuggning morgon-förmiddag och kväll från omgivande träd.
  • På motsvarande sätt som ovan blir man mindre känslig för variationer i prestanda mellan olika modulerna, “mismatch”-förlusterna minskar. Dels har modulerna redan från start lite olika prestanda (spridning inom en given tolerans), dels kan modulerna degraderas i olika takt i en sträng vilket kan göra att denna “mismatch” kan förstärkas med tiden.
  • Flexibel installation. Väderstreck, lutningar och modultyper kan blandas. Strängar med olika längd kan också blandas.
  • Loggning på varje modul. Detta är en bra sak som jag gillar. Vem som helst kan enkelt upptäcka om en modul producerar mindre än vad den borde eftersom man får en överskådlig presentation av vad varje modul producerar. Det blir då lätt att se om något moduls produktion avviker från de andra. Man ser också direkt vilken modul som underpresterar.
    Om man har någon form av strängmätning och man upptäcker att det verkar vara fel på en modul i en sträng, då vet man bara att någon av modulerna har ett fel. Man måste göra mätningar på varje enskild modul för att se vilken av modulerna som är felaktig. Det är rätt omständligt och inget som vem som helst kan göra själv.
  • Stänger man av växelriktaren ger varje modul bara 1 V DC. Det är en ofarlig spänning, även när modulerna är seriekopplade. I vårt fall blir strängspänningen 19 V när växelriktaren inte är i drift eftersom vi har 19 moduler. Det gör att elarbeten och bekämpning av bränder i byggnader med solceller blir säkrare.
    En mätning av strängspänningen visar också om man kopplat in alla modulerna korrekt. Om man misslyckats med någon inkoppling ser man det genom en enkel mätning av strängspänningen. Om vi exempelvis fått 18 V istället för 19 V hade det betytt att en modul inte varit inkopplad i strängen.
    I en installation med moduler utan effektoptimerare kan strängspänningen vara flera hundra volt, även när växelriktaren inte är i drift, och det ger en viss risk vid arbeten under installationen och vid service.

Nackdelar med effektoptimerare är

  • Investeringskostnaden ökar, som ska vägas mot fördelarna enligt ovan.
  • Antalet komponenter ökar i systemet. Risken för komponentfel ökar därmed. Å andra sidan ger fel på en effektoptimerare att vi bara skulle tappa produktionen från en modul och inte från alla moduler om vi haft en traditionell växelriktare som felat. Solar Edge ger 25 års garanti på effektoptimerarna.

Växelriktare

Den nya 3-fas växelriktaren från Solar Edge är av modell SE5K med 5 kW toppeffekt. Den har en verkningsgrad på 97,3% (viktad Euro). Vi hade tidigare en 1-fas växelriktare av modell Sunny Boy 3000TL från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Vår nya växelriktare är något överdimensionerad med tanke på att den installerade moduleffekten är 4,794 kW. Vanligen väljer man en växelriktare som har lägre effekt än den installerade moduleffekten.

Med en 3-fas växelriktare kan vi använda solel på alla tre faserna i vårt hus och inmatat överskott till nätet sker på alla tre faserna. Det bör glädja vår nätägare Vattenfall eftersom vi tidigare bara matade in överskott på en fas.

Inspänningen till växelriktaren ligger konstant på 750 V, utom vid låg solinstrålning (en kortare stund på morgon och kväll vanligen) då optimerarna inte klarar av att få upp strängspänningen till 750 V.

Växelriktaren har två fläktar för kylning om den blir för varm. Kan kanske bli aktuellt till sommaren eftersom vår groventré blir varm. Vi har en 750 l ackumulatortanken där och när solfångarna för varmvatten går för fullt blir det varmare i groventrén än i resten av huset. Fläktar vill man helst inte ha. De är en svag punkt och risken är att de falerar så småningom. Vid varje uppstart av växelriktaren görs en kontroll av fläktarnas funktion så jag antar att man får ett felmeddelande om en fläkt slutar att fungera. Solar Edge har en ny växelriktarmodell på gång utan fläktar, men den fanns visst bara för 1-fas växelriktare för närvarande.

Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 i Sverige kräver idag att man har brytare med lastfrånskiljaregenskaper på både DC- och AC-sidan av växelriktaren. Se info i foruminlägget DC-brytare. Brytaren i Solar Edge växelriktare är godkänd internationellt att användas som DC-brytare. Man slipper därför installera en separat DC-brytare.

Elmätare

En separat ABB-elmätare används för att mäta solelproduktion, för att kontrollera hur noggranna värden växelriktaren ger. Den gamla elmätaren var 1-fas visade det sig, så den behöver bytas ut. En ny är beställd.

Vi mäter även inkommande och utgående el i huset med hjälp av tre strömtransformatorer, en per fas, från WattNode. Gäller att vända strömtransformatorerna rätt, de vändes fel till en början och då blev de uppmätta värdena för inkommande och utgående el i huset omkastade… De är kopplade till loggningen. Vi kan bara mäta den el som går in och ut ur huset. Den el som går till garaget kunde vi inte få med i denna mätning, då hade hela elcentralen behövt byggas om. Via elmätningarna kommer vi att kunna få en grafisk presentation av

  1. köpt el till huset
  2. inmatat överskott av solel till nätet eller garaget
  3. producerad solel – mätvärden från växelriktare. Vi mäter även med en separat egen elmätare men data från den går inte (?) att ta in i loggningssystemet
  4. el som huset använder – beräknas som köpt el + producerad solel – överskott av solel som matas in till nätet
  5. egenanvänd solel i huset – beräknas som producerad solel – överskott av solel som matas in till nätet eller garaget

Vi har dessutom elmätare

  • i garaget – vår egen elmätare
  • i anslutningspunkten, som mäter köpt el till hus + garage och överskott av solel som matas in till nätet – Vattenfalls elmätare

Mätning av solinstrålning och solcelltemperatur

En sensorbox av modell Si-01TC-T från Ingenieurbüro Mencke & Tegtmeyer GmbH används för mätning av global solinstrålning och solcelltemperatur. Den har en referenssolcell av monokristallint kisel och en temperatursensor som är laminerad på baksidan av referenssolcellen. Det ger en mycket robustare lösning än att ha en lös temperatursensor som limmas på baksidan av en solcellsmodul. Det är också en fördel med en referenssolcell av kristallint kisel. Vår gamla referenssolcell av amorft kisel från SMA har visats vara för instabil enligt arbeten i IEA PVPS Task 13.

En limmad temperatursensor på baksidan av en solcellsmodul lär ha stor sannolikhet att lossna förr eller senare, det hade vår gamla redan gjort två gånger under de fem år den användes. Det gäller också att sätta en sådan sensor mitt på en modul och mitt för en solcell, enligt råden i IEA PVPS Task 13. Om man inte tänker sig för kan en limmad temperatursensor hamna mellan solceller i modulen och då blir celltemperaturmätningen felaktig.

Genom att mäta den globala solinstrålning i modulplanet kan man få en uppfattning om hur effektiv en solcellsanläggning är.

Loggning

Data samlas in av en nätverksnod (“gateway”) som agerar som “master” och som skickar data till Solar Edge server för lagring. Nätverksnoden är ansluten till Internet via en router. Växelriktaren är via RS485 kopplad som “slave” till nätverksnoden. Sensorboxen för solsinstrålning och solcelltemperatur är också kopplad till denna nätverksnod, liksom även strömmätningen med strömtransformatorer på den inkommande och utgående elen i huset.

Det var trixigt att få ordning på kopplingarna (mellan växelriktare – nätverksnod – elmätning) och på inställningarna i växelriktaren och i nätverksnoden. Det blev många konsultationerna av Kraftpojkarna. Elmätningen och nätverksnoden är rätt nya produkter även för dem, så de lärde sig väl en del också. Skrev även till Solar Edge support. Deras respons var snabb, mail besvarades samma dag. När allt verkade OK och data fortfarande visades felaktigt i webbportalen blev jag tvungen att ringa Solar Edge support i Tyskland. Den jag pratade med fann då inom en kort stund att programvaran i nätverksnoden behövde uppdateras. Han fixade det via webben och 20-30 minuter senare var allt frid och fröjd! Det var ett fel som var omöjligt att genomskåda för mig eftersom det inte stod i någon instruktion vilken version av programvara som krävdes i nätverksnoden.

Webbportal

Produktionsdata presenteras i den webbportal som Solar Edge har. Välj “Montoring Portal Log-In” upptill på sidan och välj “Public Sites” längst ner på inloggningssidan. Om man söker på “Sweden” hittar man nu 72 svenska solcellsanläggningar som visar sina data publikt.

Vår solcellsanläggning heter Geddeholm 73. Stavningen borde vara Gäddeholm, men åäö gillades inte i portalen. Borde kanske döpas om till Geddeholm PV* research center, :-). Uuumm var Marias kommentar.

*PV = Photovoltaics = Solceller

Figur 2. Vår solcellsanläggning. På kökstaket till vänster syns de tre nya modulerna från ECSolar. De två modulerna från Sun Power på taken mot väster och öster syns inte i denna bild. Längst upp till vänster sitter 10m2 solfångare, installerade 2006. 2 december 2015.

Figur 2. Vår solcellsanläggning. På kökstaket till vänster syns de tre nya modulerna från ECSolar. De två modulerna från Sun Power på taken mot väster och öster syns inte i denna bild. Längst upp till vänster sitter 10m2 solfångare, installerade 2006. 2 december 2015.

Figur 3. Östvänt tak med en modul från Sun Power. På motsatt sida sitter en likadan modul mot väster. 2015-02-02.

Figur 3. Östvänt tak med en modul från Sun Power. På motsatt sida sitter en likadan modul mot väster. 2015-02-02.