Inbjudan Solcellsanläggningar i världsklass – 20 september

De svenska deltagarna i forskningsprogrammet IEA PVPS Task 13 håller en spännande workshop om solcellsanläggningars prestanda och tillförlitlighet i Stockholm den 20 september 2017. Huvudfokus ligger på de senaste internationella erfarenheterna kring prestanda och tillförlitlighet från forskningsprogrammet. Detta varvas med föredrag om kommersiell serviceverksamhet, lärdomar från kommunala satsningar och koppling till landets övergripande strategi. Dagen avslutas med ett studiebesök vid Stockholms stads solcellsanläggning på Kulturhusets tak som i dagarna fyller 10 år och som är ett levande bevis på att solceller i hög grad är underhållsfria och tillförlitliga.

Bland programpunkterna finns

  • Investeringskalkyl för solceller.
  • OPEX – Det sista hindret för solkraftens segertåg?
  • Stockholms stads solcellssatsningar. Erfarenheter från Hållbara Järva och GrowSmarter.
  • Erfarenheter från fältinspektioner.
  • Service, behövs det?
  • När antar Sverige den nya solelstrategin? Energimyndigheten berättar om solelstrategin och om det bredare arbetet med solel hos myndigheten.
  • Studiebesök solcellsanläggning.

Målgruppen är främst installatörer, investerare och ägare av solcellsanläggningar.

Detaljerat program och möjlighet till anmälan finns på sidan Solcellsanläggningar i världsklass.

IEA PVPS Task 13

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic genom Anne Andersson, SP, Bengt Stridh, ABB Corporate Research, Johan Paradis Ärlebäck, Paradisenergi, och Mårten Lind, Solkompaniet. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Lyckad temakväll om solenergi i Västerås

Ikväll arrangerade Västerås stad i samarbete med Energimyndigheten en temakväll om solenergi. Det var lapp på luckan med 150 deltagare. Det var föredrag av Jan Larsson, Mälarenergi, Håkan Lindberg, El av Sol och av mig. Det fanns dessutom flera utställare. En mycket lyckad kväll!

Jan berättade att Mälarenergi idag har 294 nätanslutna solcellsanläggningar med effekterna 0,5 kW – 1 MW. Den totalt installerade effekten är 6 663 kW. Ser att Mälarenergi enligt Energimarknadsinspektionen statistik under 2015 var Sveriges nionde största nätföretag räknat i antal uttagspunkter, 104 752 stycken vilket var 1,9% av alla uttagspunkter i Sverige.

Enligt SCB:s statistik över svenska solcellsanläggningar hade Västmanlands län installerat 23,1 W per invånare vid årsskiftet. I Västerås kommun, där Mälarenergi har huvuddelen av sina abonnenter, var det 23,7 W per invånare vid årsskiftet. Solcellstoppen, som bara har med de anläggningar som ansökt om godkännande för elcertifikat, anger 15,3 W per invånare i Västerås kommun den 21 juni 2017, vilket alltså är långt under den verkliga installerade solcellseffekten.

Här är mitt föredrag, som kan laddas ner om man är en inloggad användare (länken till Investeringskalkyl för solceller blev inte helt korrekt, då adressen ändrats):

 

Temakväll om solenergi i Västerås 24 augusti

Torsdag den 24 augusti 17.30-20.00 arrangerar Västerås stad i samarbete med Energimyndigheten en temakväll om solenergi i Aros Congress Center. Det blir föredrag, bland annat av mig, och man får chansen att träffa leverantörer och nätägare. Läs mer på Västerås stads Temakväll om solenergi 24 augusti. Enligt evenemangets Facebooksida är intresset stort.

Program

18:00-18:05 Introduktion Energi- och klimatrådgivningen Västerås Stad. Zandra Camber och Per Eriksson.

18:05-18:25 Bengt Stridh från Bengts nya villablogg. Kommer vi att se solceller på alla villor i framtiden? Miljö-ekonomi-framtidsvision.

18:25-18:45 Jan Larsson, Mälarenergi. Solel ur nätägarens perspektiv- Hur? Hur går det till när man skaffar en anläggning? Teknik-Paneler-Växelriktare-Mätarbyte-Anmälan.

18:45-18:55 Håkan Lindberg från El av Sol. Solel är enkelt och kul. Kort budskap om att det inte behöver vara krångligt och komplicerat.

18:55-19:00 Avrundning av Energi- och klimatrådgivningen. Inbjudan till fördjupad opartisk och kostnadsfri rådgivning.

Utställningen kommer att vara öppen till 20:00.

Utanför ACC kommer du kunna se SmartFlower, en portabel solpanelslösning.

Anmäl att du kommer genom att e-posta: [email protected]

Solforum i Västerås 13-14 september

Den 13-14 september arrangerar Energimyndigheten Solforum för fjärde gången. Solforum hålls i Västerås och består i år av två halvdagar. Solforum fokuserar på hur olika aktörer kan främja utbyggnaden av solel i Sverige, vad som är på gång inom forskning och utveckling samt solenergins roll i energisystemet.

Solforum vänder sig till dig som är yrkesverksam inom solenergiområdet såsom offentlig sektor, företag, lärosäten och branschorganisationer.

Anmälan ska göras senast 31 augusti.

Läs mer på Energimyndighetens webb: Välkommen till Solforum 2017.

Inbjudan – Byggnadsintegrerad solel i Uppsala 4 september

I början av september kommer experter från hela världen till Uppsala för att diskutera hur byggnadsintegrering av solceller ska gå från enstaka projekt till att bli en vanlig syn i stadsbilden. Arbetet görs inom ramen för den internationella energiorganisationen IEA och dess samverkansprogram PVPS i IEA PVPS Task 15. Från Sverige deltar Mälardalens högskola (Bengt Stridh), RISE (Jessica Benson och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren) i arbetet, som delfinansieras av Energimyndigheten.

Seminarium 4 september i Uppsala

I samband med det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september anordnar vi måndag den 4 september även ett öppet seminarium för fastighetsägare, arkitekter, konsulter och andra som är intresserade av byggnader med snygga solcellsanläggningar. Se programmet här nedan. Sista anmälningsdag är fredag 25 augusti. Varmt välkomna!

Klicka här för att komma vidare till anmälan

Program

Föredragen hålls på engelska.

12:00-13:00    LUNCH

13:00-14:30    Welcome! What is IEA-PVPS Task 15?

An architect’s view on solar electricity generation (Rickard Nygren, White arkitekter)

A PV manufacturer’s view on building integration (Mats Ljunggren, Solibro)

Prefabricated PV roofs (David Larsson, Solkompaniet)

Solar shading with PV (Peter Kovacs, Rise)

14:30-15:00    COFFEE BREAK

15:00-17:00    Examples

Examples from Sweden (Dan-Erich Archer, Sunroof)

Examples from Norway (Anne Gerd Imenes, Teknova)

Examples from Denmark (Karin Kappel, Solar City Denmark)

Capturing the values of BIPV – preliminary results from Subtask B in Task 15 (David Larsson, Solkompaniet)

506 kWh solel under juni = plushus

Solelproduktion

Under juni månad gav våra solceller 505,8 kWh (105,5 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är lägre än maj månads 121,4 kWh/kW.

Bästa dag blev 2 juni med 25,16 kWh (5,2 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vår bästa dag hittills var under 12 maj 2017 med 5,7 kWh/kW.

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juni.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under juni månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 512,78 kWh under juni. Det var 1,39% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juni använde vi 168 kWh (33%) själva och matade in ett överskott på 245 kWh (67%) till nätet. Under senaste året (juli 2016 – juni 2017) har egenvändningen varit 39% i genomsnitt. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Vi köpte 245 kWh el under juni. Av vår elanvändning var 41% solel under juni. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%. Vi var ett plushus under juni med 92 kWh högre elproduktion än vår elanvändning. Även under maj var vi ett plushus med 1 kWh marginal.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under juni 2017. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juni 2017. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 16 kWh under juni. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under juni 2017. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juni 2017. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Sorry Ödeshög – Varberg har mest installerade solceller

I TV och dagstidningar har “Solcellstoppen” fått stor uppmärksamhet. Där anger man att Ödeshög med 72,6 W per invånare har mest installerade solceller av Sveriges kommuner, räknat per invånare under juni i år. Statistiken är framtagen av Fossilfritt Sverige, Power Circle och Svensk Solenergi. Haken med denna statistik är dock att den anges vara baserad på de solcellsanläggningar som är registrerade i elcertifikatsystemet. Den blir därmed ofullständig och missvisande.

I ”Solcellstoppen 2017” står att ”Effekten i elcertifikatsystemet är de mest kompletta siffrorna som finns över installerade solceller i landet.” Detta stämmer dock inte. I Energimyndighetens marknadsstatistik över godkända anläggningar framgår att 5 429 solcellsanläggningar med en installerad effekt av 110,5 MW är godkända för tilldelning av elcertifikat till dags dato. Enligt den statistik som Energimyndigheten samlat in från landets nätägare och som redovisas på Statistiska Centralbyråns hemsida fanns 10 027 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 140,9 MW vid utgången av 2016. Svensk Solenergi har påpekat att solcellsanläggningar saknas i SCB:s statistik (exempelvis Arvikas 1 MW-anläggning) och dessutom har förstås nya anläggningar tillkommit under första halvåret i år. Elcertifikatsystemet är därför ingen bra statistikkälla, då mer än hälften av Sveriges solcellsanläggningar och uppskattningsvis mer än en tredjedel av den installerade effekten saknas där.

Tabellen nedan visar en jämförelse mellan SCB:s statistik från 2016 och solcellstoppen från juni 2017. Det framgår att resultatet kan bli väldigt missvisande för en del kommuner om man använder statistiken från elcertifikatsystemet, som man gjort för solcellstoppen.

Enligt SCB:s statistik låg Varberg i topp vid utgången av 2016. Varberg hade då 5 229 kW (204 anläggningar) och Ödeshög 305 kW (21 anläggningar) installerat. Ödeshög verkar ha gjort ett ryck under första halvåret i år, men om det räcker för att gå om de sex kommuner som låg före dem vid årsskiftet enligt SCB:s statistik är högst osäkert. Enligt solcellstoppen har Ödeshög 385 kW installerat, men jag får det till 350 kW (65,6 W/invånare) i den dagsfärska statistiken från Energimyndigheten för godkända anläggningar i elcertifikatsystemet. Det är oklart vad denna skillnad beror på. För Varberg får jag det till 4 241 kW (68,5 W/invånare) installerat medan solcellstoppen anger 4 105 kW. Skillnaden för Varberg kan möjligen bero på att anläggningar tillkommit efter det att solcellstoppen gjorde sin statistik.

Sätter en peng på att Varberg fortfarande ligger före Ödeshög i kommuntoppen.

Kommun SCB 2016
(W/invånare)
Solcellstoppen juni 2017
(W/invånare)
1 Varberg 84,5 66,6
2 Vadstena 75,1 67,8
3 Essunga 64,1 32,0
4 Simrishamn 64,0 40,6
5 Katrineholm 62,7 52,2
6 Boxholm 59,2 64,3
7 Ödeshög 57,2 72,6
8 Heby 55,5 39,5
9 Uppvidinge 46,9 35,8
10 Mönsterås 46,9 11,0
11 Valdemarsvik 46,9 32,0
12 Herrljunga 45,9 30,7
13 Orust 44,1 31,6
14 Sala 42,1 34,9
15 Borgholm 41,8 37,6
16 Kungsbacka 39,4 24,2
17 Gotland 39,3 23,9
18 Sävsjö 39,3 27,0
19 Mjölby 39,2 26,1
20 Strängnäs 38,9 44,6
Riket 14,1 10,7

En brasklapp för att 50 av de 290 kommunerna inte har fullständig redovisning på grund av sekretess i SCB:s statistik, vilket är en brist i denna statistik.

Nedanstående karta visar installerad effekt per län vid utgången av 2016 enligt SCB:s statistik.

Skillnad installerad effekt och utbyte

I Ny Tekniks artikel ”Ödeshög toppar solcellsligan” från 17 juli står ”Ödeshög har mest el från solceller per invånare av Sveriges kommuner.” Det är en tankelapsus av skribenten. Den statistik som tagits fram visar installerad effekt, inte hur stor solelproduktionen är. Installerar man en viss effekt kommer den högsta möjliga produktionen att variera beroende på var man är i landet. Exempelvis rapporterades häromdagen i en kommentar här på bloggen att Varbergs 2,7 MW anläggning Solsidan producerat ca 1 130 kWh/kW under första driftåret. Den tillhör därmed yppersta eliten av svenska solcellsanläggningar. Sannolikt ligger de flesta under 1 000 kWh/kW, baserat på tidigare studier av produktionsdata redovisade i öppna databaser. De flesta solcellsanläggning finns på småhustak och de har vanligen inte helt optimala förhållande vad gäller taklutning, väderstreck och skuggning. Med tanke på att Solsidan står för en stor andel av den installerade effekten i Varbergs kommun och att det genomsnittliga utbytet för kommunens solcellsanläggningar därmed blir högt bör Varberg vara den kommun som producerar mest solel per invånare.

Sens moral

Statistik som bygger på ett ofullständigt underlag blir osäker. Ta därför solcellstoppen med en nypa salt. Denna insikt har av förståeliga skäl inte de medier som rapporterat om solcellstoppen utan här borde de som står bakom solcellstoppen kvantifierat hur ofullständig solcellsstatistik är om den baseras på elcertifikatsystemet.

PS. Se även inlägget Varberg kommun producerar mest solel i Sverige? från 15 april i år.

PS 5/8. När det gäller skillnaden i installerad effekt för Ödeshög förklarade Johan Lindahl, Svensk Solenergi, att “skillnaden beror på att när man laddar ner listan med godkända anläggningar från Energimyndigheten så finns det 21 stycken solcellsanläggningar som det för i kolumnen ”Kommun” står ”SAKNAS”. Dock så finns ortsnamnet med i kolumnen innan. Så för dessa 21 solcellsanläggningar har jag manuellt lagt till rätt kommun och län. En av dessa 21 anläggningar finns i Ödeshög och den har en effekt på 35 kW.”

Installerad solcellseffekt per län 2016-12-31 enligt data från Statistiska Centralbyrån.

Regler för energiskatt och moms för solelproducenter

Svensk Solenergi har i dagens nyhet “Energiskatte- och momsregler för solelproducenter” gjort en sammanställning av regler för energiskatt och moms för solelproducenter med anledning av att lagen om skatt på energi ändrades den 1 juli 2017. Där ges även checklistor för installatörer och fastighetsägare.

En privatperson behöver normalt sett inte

  • Momsregistrera sig, eftersom man behöver sälja överskottsel för minst 30 000 kr per år för att det ska bli aktuellt. En normal småhusägare säljer överskottsel för några hundralappar eller tusenlappar per år, så det är långt ifrån gränsen för momsregistrering. Denna ändring i Mervärdesskattelag (1994:200) gäller från och med 1 januari 2017, läs mer i inlägget Små solelproducenter slipper momsredovisning från 1 januari.
  • Betala energiskatt för egenanvänd el eftersom det bara är aktuellt om anläggningens effekt är minst 255 kW. Enligt Statiska Centralbyråns statistik hade 86 % (8 673) av de svenska solcellsanläggningarna en installerad effekt på mindre 20 kW, så även här är de flesta långt ifrån gränsen för energiskatt på egenanvänd el. Denna ändring i Lag (1994:1776) om skatt på energi gäller från och med 1 juli 2017.

 

 

Elcertifikatsystemet förlängs till 2045

Regeringen meddelade idag i pressmeddelandet “Regeringen beslutar om nya kvoter för elcertifikatsystemet” att man beslutat att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 (från nuvarande 2035), att systemet utökas med 18 TWh nya elcertifikat till år 2030 och att metodiken för  beräkna kvotplikten ändras. Kvotplikterna inverkar tillsammans med hur mycket elproduktion som tilldelas elcertifikat och elanvändningen hur priserna på elcertifikat utvecklas.

Spotpriserna idag för elcertifikat var motsvarade 5,25 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling och terminspriserna för åren 2019-2022 ligger på 4,8-4,9 öre/kWh. Spotpriserna för elcertifikat har rasat i år. I början på året var spotpriset 10,975 öre/kWh, vilket betyder att spotpriserna sedan dess halverats.

Enligt Energimyndighetens prisstatistik i Cesar har dock medelpriset för elcertifikat under juni hittills varit 9,918 öre/kWh vilket inte är lika stort prisfall från januari då medelpriset var 11,908 öre/kWh enligt Cesar.

Priserna är dock fjärran från toppen av elcertifikatpriser under 2008. Medelpriset under augusti 2008 var 33,386 öre/kWh enligt Cesar.

Ska bli intressant att se hur det nya metoden att beräkna kvotplikten påverkar elcertifikatpriserna. Metoden finns beskriven i propositionen “Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017” .

Läs om elcertifikatsystemet på Energimyndighetens webb. Alla solcellsägare har rätt till elcertifikat för sin solelproduktionen men det är endast en liten andel av alla solcellsägare som ansökt om tilldelning av elcertifikat.

Elcertifikatpriser per vecka under 2017 enligt Svensk Kraftmäkling.

Medelpris per månad för elcertifikat sedan starten för elcertifikatsystemet. Källa: Cesar, Energimyndigheten.

 

Hur räknar man ut yta och verkningsgrad för solceller?

Har idag fått två frågor om hur man räknar ut ytan för solceller. Här är en repetition med några räkneexempel.

Effekt

Effekten P mätt i Watt (W) ges av

P = η*A*G                           [1]

η = verkningsgrad (%). Den anger hur stor andel av solstrålningen som blir el. Om det är en modul man räknar på ska man använda modulens verkningsgrad. Modulens enskilda solceller har alltid en högre verkningsgrad, men den är inte relevant i detta fall.

A = yta (m2). För en modul räknar man på yttermåtten, med ram om en sådan finns.

G = solstrålning i modulens plan (W/m2).

Den verkningsgrad som anges i en moduls datablad gäller vid så kallade Standard Test Conditions (STC). Vid STC har man en instrålning motsvarande 1000 W/m2 = 1 kW/m2 med vinkelrät infall mot modulytan, 25°C solcelltemperatur och ”air mass” 1,5 som definierar ett visst spektrum för solljuset. Märkeffekten för en solcellsmodul är definierad vid STC. Alla moduler “flash”-testas av tillverkaren vid STC efter tillverkningen.

Detta gör att formel [1] kan skrivas som

PSTC = η*A*GSTC                           [2]

där GSTC är solstrålningen vid STC och PSTC är effekten vid STC. PSTC är en moduls märkeffekt. Den kallas även installerad effekt. Lägg märke till att detta är en likströmseffekt (DC). Omvandling till växelström görs i växelriktaren, vilket ger en del förluster.

Om vi anger PSTC i kW och GSTC i kW/m2 förenklas formeln till

PSTC = η*A                           [3]

Exempel

Modulerna har en verkningsgrad på 16% och den tillgängliga takytan är 30 m2. Om modulerna monteras med samma lutning som taket blir den högsta möjliga installerade effekten

PSTC = 0,16*30 = 4,8 kW = 4 800 W

I praktiken kan det behövas ett litet mellanrum mellan modulerna för att kunna montera dem och då blir den möjliga effekten man kan installera lite mindre.

Yta

Formel [2] kan även skrivas som

A = PSTC /(η*GSTC)                           [4]

Om man vill räkna ut modulytan som behövs vid en installerad effekt PSTC = 1000 W (1 kW) och med GSTC = 1000 W/m2 blir formeln

A = 1000/(η*1000) = 1/η

En nyttig och enkel formel som ger modulytan per installerad kW är alltså

A = 1/η                           [5]

där A ges i kvadratmeter (m2). Om man vet verkningsgraden kan man därmed enkelt räkna ut modulytan per installerad kW.

Exempel 1

Om verkningsgraden exempelvis är 16% får vi att ytan per kW blir

A = 1/0,16 = 6,25 m2

I praktiken kan det behövas ett litet mellanrum mellan modulerna och då blir den totala installationsytan lite större än modulytan.

Verkningsgrad

Formel [3] kan användas för att räkna ut verkningsgraden för en solcellsmodul om man vet modulytan. Formeln skriver vi då som

η = PSTC /A                       [6]

där PSTC anges i kW och A i m2.

Exempel 1

En Yingli YLM 60 modul har enligt databladet yttermått 1,64 m x 0, 99 m, vilket ger ytan 1,624 m2. Om vi väljer en modul som har märkeffekten 280 W = 0,28 kW beräknas verkningsgraden som

η = 0,28/1,624 = 0,172 = 17,2%

17,2% modulverkningsgrad är också vad som står i databladet.

Exempel 2

Formel [6] kan också vara användbar om man vill veta vilken verkningsgrad som behövs för att installera en viss effekt på en given yta. Om den tillgängliga takytan är exempelvis 30 m2 och man vill installera 5 kW (5000 W) solceller, vilken verkningsgrad behövs då?

η = 5/30 = 0,167 = 16,7%

En modulverkningsgrad på 16,7% är fullt rimlig för standardmoduler idag.

Beteckningar

Jag använde här beteckningen PSTC för märkeffekten för att göra det tydligt att effekten gäller vid STC. Vanligen står det Pmax eller Pmp i databladen för solcellsmoduler. Denna ”maxeffekt” för modulen gäller dock bara vid STC-förhållanden. I praktiken har man sällan eller aldrig STC vid drift av en solcellsanläggning. Därför har man sommartid, då solcelltemperaturen blir över 25°C, en lägre effekt eftersom solcellernas verkningsgrad sjunker med ökande temperatur.

Det är flera andra faktorer som påverkar en solcellsmoduls verkningsgrad. Solinstrålningens intensitet och infallsvinkel samt eventuell smuts på modulytorna påverkar också verkningsgraden. Det är därför rätt knepigt att beräkna effekten från en solcellsmodul vid godtyckliga förhållanden, då man också måste ta hänsyn till att modulen nås av direkt, diffus och reflekterad solstrålning.