IEA PVPS Task 15 i Uppsala – Andra dagen

Fortsatta diskussioner inom våra olika “subtask” idag.

Vi avslutade dagen med att besöka Frodeparken. Tomas Nordqvist, Uppsalahem (fastighetsägare) och Rickard Nygren, White arkitekter (som designade huset), guidade. Frodeparken ligger bara några stenkast från Uppsala central. Det är Sveriges flaggskepp när det gäller byggnadsintegrerade solceller och den största solcellsfasaden på ett bostadshus i Sverige. Fasaden består av 1 181 CIGS-moduler (Solibro SL1) med ca 12% verkningsgrad och med en märkeffekt på 100 kW. Årsproduktionen var ifjol ca 76 000 kWh. Ca 60% av fastighetselen täcks av solel. Däremot används ingen solel i lägenheterna, vilket gör att drygt 50% matas in som överskott till nätet.

Ett ekonomiskt avancerat finlir är att det elbolag som säljer elen till Uppsalahem inte fakturerar energiskatt och moms på den. Uppsalahem betalar själva in energiskatten och slipper då betala moms på energiskatten. Detta är tydligen möjligt under vissa förutsättningar.

Frodeparken, Uppsala.

Frodeparken, Uppsala. Vid huskanten sitter “dummy”-moduler (tillkapade moduler), som inte är inkopplade, för att man skulle få ihop det vid huskanten. .

På IEA PVPS Task 15 möte i Uppsala

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

I år är Sverige värd för ett av de två årliga internationella möten i IEA PVPS Task 15. Mötet hålls i Uppsala tisdag-torsdag denna vecka. Idag var det alltså den första mötesdagen. Vi gick igenom  status och planering för de kommande månaderna inom varje “Subtask”. Det är också intressant att i pauser och lediga stunder diskutera om status för solceller i andra länder.

En intressant sak var att vi fick höra att i Wien, Österrike, måste nya kontorsbyggnader installera solceller, 1kW per 100 m2 byggnadsyta. En brasklapp för att jag inte hittat en skriven källa som verifierar detta och att jag uppfattade att det gällde byggnadsyta, snarare än kontorsyta. I Holland har man fortfarande nettodebitering för de som har solceller och att man beslutat att behålla den i sex år till. Vi minns den mångåriga diskussionen i Sverige där regeringen hävdade att nettodebitering var omöjlig att genomföra på grund av EU:s regelverk…

Lagar om att använda solenergi på byggnader finns även på annat håll. I South Miami, Florida, måste alla nya hem ha solceller. I städerna San Francisco, Lancaster, Sebastopol och Santa Monica i Kalifornien måste solenergi installeras på nya byggnader. Det föreslogs även i början av året av en sådan lag skulle införas för hela Kalifornien enligt San Francisco Cronicle. Renewable Energy World skriver att lagförslaget gällde solceller eller solvärme.

Före kvällens middag besökte vi Solibro Research, som utvecklar tunnfilmssolceller av CIGS (koppar, indium, gallium och selen). Vi fick bland annat veta att Hanergy, ägare av Solibro Research, har lanserat en “Hantile” som är en takpanna med tunnfilmssolceller av CIGS.

Mats Ljunggren, VD för Solibro Research, visar en semitransparent testmodul.

Seminarium om byggnadsintegrerade solceller idag

Inför det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september hölls idag ett öppet seminarium i Uppsala med titeln “Business opportunities with building integrated solar energy”. Det var 47 deltagare, varav en del från IEA PVPS Task 15. Vi fick höra intressanta föredrag från Sverige, Norge och Danmark. Det var mycket trevligt att få en översyn av skandinaviska exempel.

Mårten Lind, Solkompaniet, berättade i inledningen att under de fyra timmar seminarium pågick skulle uppskattningsvis 120 000 solcellspaneler installeras i världen. Ett snabbt överslag med förmodad installerad effekt i världen i år och en antagen modulstorlek visar att överslaget är i rätt härad.

Richard Nygren, White arkitekter, visade exempel på projekt som White deltagit i. Han påpekade att estetiska och miljömässiga skäl till varför man väljer byggnadsintegrerade solceller (BIPV) är lika rationella som de ekonomiska. Fritt tolkat av mig, är det snyggt kan man tänka sig att betala lite mer och det är inte bara återbetalningstid som spelar roll om man väljer BIPV eller inte

Om man vill köpa en egen fabrik för att tillverka tunnfilmsmoduler med CIGS-teknologi kan man köpa en CIGS Powerline Solibro enligt Mats Ljunggren, Solibro Research. En nyckel till framgång för BIPV är ett tydligare regelverk enligt Mats. Det är möjligt att leverera paneler med olika färger, med en viss nedgång i mängd producerad solel (minst 5% beroende på val av färg och teknisk lösning),

David Larsson, Solkompaniet, berättade om forskningsprojekten PROOF (inudstrialiserade lösningar för solcellstak) och Miljontak (renovering av tak med solceller).

Peter Kovacs, RISE, nämnde att man i ett pågående projekt kommer att ta fram en guide till installation av solceller som solskydd.

Dan-Erich Archer kom från det nya företaget Sunroof som är specialiserat på takinstallationer med solceller. Han berättade bland annat om renovering av ett flerbostadshus där man klätt alla fasader med solceller av amorft kisel. Dessa solceller har låg verkningsgrad (6,5% nämndes) men de är billiga. Han menade att om man täcker ett helt tak med sådana solceller kan man som småhusägare slippa att bli en nettoproducent av energi på årsbasis, vilket leder till dålig ekonomi då man som småhusägare då kan få betala ett årligt inmatningsabonnemang till nätägaren och man får ingen skattereduktion (60 öre/kWh) för den del av produktionen som överstiger mängden köpt el.

Flera norska exempel på BIPV beskrev utförligt av Anne Gerd Imenes, Teknova. Den intresserade kan läsa mera på sidan www.bipvno.no. Den norska marknaden ökade med hela 336%! ifjol. Man börjar dock från en låg nivå och totalt hade man ifjol installerat 27 MW. Det är betydligt mindre än vad som installeras årligen i Sverige numera. Å andra sidan har Norge 99% förnyelsebar vattenkraft i sin elmix, så behovet är inte lika stort som i de allra flesta andra länder med hög andel fossil elproduktion.

Karin Kappel, Solar City Denmark, berättade bland annat om en Copenhagen International School vars fasad hade klätts med 6 048 m2 grönskimrande solcellspaneler. Då panelerna har lite olika vinkel och ger varierande färg beroende på solens läge fick man en fasad med en färg som dels varierade på olika ställen på fasaden dels varierade med tiden på dagen. Fascinerande…

David Larsson, Solkompaniet, avslutade föredragen med att reflektera över hur man fångar värdet av BIPV. Solen ger oss tillgång på en oändlig mängd fritt flödande energi. Det är klokt att sätta solceller på byggnader. Det hjälper till att rädda vår planet, sparar pengar och ger en “grön identitet”.

I den avslutande diskussion påpekades att när man jämför kostnaden för en installation av BIPV ska man jämföra med motsvarande kostnad för ett annat fasadmaterial, om det är på en fasad installation görs. Att jämföra med kostnaden för en konventionell solcellsinstallation leder tankarna fel. Man menade också att kostnad och regelverk är viktiga om BIPV ska bli en massmarknad. Timingen i en byggprocessen är viktig när det gäller BIPV. Det gäller att frågan om BIPV kommer vid rätt tidpunkt. En lämplig tidsrymd kan vara kort, till skillnad från solceller som sätts utanpå befintliga byggnader (BAPV = Building Applied Photovoltaics) där man kan komma tillbaka med ett nytt förslag x år senare om det blir ett nej vid ett första förslag att installera solceller

Ett avslutande råd blev: Utbilda fler arkitekter i solcellers möjligheter!

 

Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt

Ett dagfärskt pressmeddelande “Fler ska få stöd för att sätta upp solceller på taken” från regeringen är mycket glada nyheter för de som planerar att köpa en solcellsanläggning.

I pressmeddelandet står att “Regeringen ökar nu solinvesteringsstödet med 200 miljoner redan i år och 525 miljoner kronor i budgeten för år 2018. Regeringen föreslår också en höjning av stödet till 30 procent av investeringskostnaden för alla stödmottagare, från dagens 20 procent, för hushåll som sätter upp solceller på taket.”

Isabella Lövin säger i pressmeddelandet att man vill ta bort den nuvarande kön på 3 000 sökanden och öka takten i utbyggnaden (i DN:s artikel Bidragen till solceller höjs säger Lövin att det är 5 000 i kö). Man vill också göra det enklare att söka stödet. I förenklingen ingår att “Regeringen har sedan tidigare gett Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett generellt undantag för bygglovskrav för solpaneler för att det ska bli snabbare och enklare.”

Mycket intressant är även “Totalt kommer stödet ligga på 915 mkr per år 2018-2020.” Riksdagen antog i december 2015 regeringens budget för investeringsstöd till solceller på 1,395 miljarder under åren 2016-2019. Enligt dagens pressmeddelande fortsätter investeringsstödet åtminstone ett år till.

En summering blir att det är tre mycket glädjande nyheter

  • Budgeten för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt.
  • Stödet förlängs med ett år till 2020.
  • Stödnivån höjs till 30% för alla.
    Företag har i nuläget 30% men privatpersoner har haft 20% i stödnivån. Det betyder att regeringen inte antar Energimyndighetens förslag om att ta bort investeringsstödet för privatpersoner och ersätta det med ett ROT-avdrag på 50%för solceller. Tanken med solROT var att få bort kön för investeringsstöd genom i praktiken tillgång till en ökad budget. Regeringens förslag fyller samma funktion.

De frågor man kan ställa sig

  • Från vilket datum sker den föreslagna höjningen av stödnivån till 30% för alla?
  • Hinner installationsföretagen med att öka utbyggnadstakten i samma takt som budgeten för investeringsstödet ökas? 2018 års budget ökas från 390 miljoner konor till 915 miljoner kronor. Om stödnivån höjs till 30% för alla blir den möjliga ökningen av solcellsinstallationer något lägre än ökningen i budgeten, men det blir ända en mycket stor höjning.
  • Solvärme har inget riktat stöd över huvud taget. Man kan undra varför?
    Det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. För en solcellsanläggning kan en småhusägare idag få tiotusentals kronor i investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, inmatningsabonnemang utan kostnad, elcertifikat och bidrag till energilagring. Stödet till solenergi haltar med andra ord betänkligt. Man kan tycka att regeringen även borde skänka en tanke till solvärme.

PS. En okänd faktor är hur stor del av budgeten för åren 2018-2020 som kommer att utnyttjas, det vill säga hur stort intresse det finns bland köpare av solcellsanläggningar. Det ska bli intressant att se…

563 kWh solel under juli = plushus

Solelproduktion

Under juli månad gav våra solceller 562,8 kWh (117,4 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är högre än juni månads 502,8 kWh/kW och lägre än maj månad som med 573,7 kWh blir årets bästa månad. .

Bästa dag blev 10 juli med 24,90 kWh (5,2 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vår bästa dag hittills var under 12 maj 2017 med 5,7 kWh/kW.

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juli.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar utbyte per modul under juli 2017.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 571,8 kWh under juli. Det var 1,60% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juli använde vi 185 kWh (33%) själva och matade in ett överskott på 378 kWh (67%) till nätet. Under senaste året (augusti 2016 – juli 2017) har egenvändningen varit 39% i genomsnitt. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Vi köpte 252 kWh el under juli. Av vår elanvändning var 42% solel under juli. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%. Vi var ett plushus under juli med 126 kWh högre elproduktion än vår elanvändning. Det var tredje månaden i rad som vi var ett plushus.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under juli 2017. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2017. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 26 kWh under juli. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juli 2017. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Inbjudan Solcellsanläggningar i världsklass – 20 september

De svenska deltagarna i forskningsprogrammet IEA PVPS Task 13 håller en spännande workshop om solcellsanläggningars prestanda och tillförlitlighet i Stockholm den 20 september 2017. Huvudfokus ligger på de senaste internationella erfarenheterna kring prestanda och tillförlitlighet från forskningsprogrammet. Detta varvas med föredrag om kommersiell serviceverksamhet, lärdomar från kommunala satsningar och koppling till landets övergripande strategi. Dagen avslutas med ett studiebesök vid Stockholms stads solcellsanläggning på Kulturhusets tak som i dagarna fyller 10 år och som är ett levande bevis på att solceller i hög grad är underhållsfria och tillförlitliga.

Bland programpunkterna finns

  • Investeringskalkyl för solceller.
  • OPEX – Det sista hindret för solkraftens segertåg?
  • Stockholms stads solcellssatsningar. Erfarenheter från Hållbara Järva och GrowSmarter.
  • Erfarenheter från fältinspektioner.
  • Service, behövs det?
  • När antar Sverige den nya solelstrategin? Energimyndigheten berättar om solelstrategin och om det bredare arbetet med solel hos myndigheten.
  • Studiebesök solcellsanläggning.

Målgruppen är främst installatörer, investerare och ägare av solcellsanläggningar.

Detaljerat program och möjlighet till anmälan finns på sidan Solcellsanläggningar i världsklass.

IEA PVPS Task 13

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic genom Anne Andersson, SP, Bengt Stridh, ABB Corporate Research, Johan Paradis Ärlebäck, Paradisenergi, och Mårten Lind, Solkompaniet. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Lyckad temakväll om solenergi i Västerås

Ikväll arrangerade Västerås stad i samarbete med Energimyndigheten en temakväll om solenergi. Det var lapp på luckan med 150 deltagare. Det var föredrag av Jan Larsson, Mälarenergi, Håkan Lindberg, El av Sol och av mig. Det fanns dessutom flera utställare. En mycket lyckad kväll!

Jan berättade att Mälarenergi idag har 294 nätanslutna solcellsanläggningar med effekterna 0,5 kW – 1 MW. Den totalt installerade effekten är 6 663 kW. Ser att Mälarenergi enligt Energimarknadsinspektionen statistik under 2015 var Sveriges nionde största nätföretag räknat i antal uttagspunkter, 104 752 stycken vilket var 1,9% av alla uttagspunkter i Sverige.

Enligt SCB:s statistik över svenska solcellsanläggningar hade Västmanlands län installerat 23,1 W per invånare vid årsskiftet. I Västerås kommun, där Mälarenergi har huvuddelen av sina abonnenter, var det 23,7 W per invånare vid årsskiftet. Solcellstoppen, som bara har med de anläggningar som ansökt om godkännande för elcertifikat, anger 15,3 W per invånare i Västerås kommun den 21 juni 2017, vilket alltså är långt under den verkliga installerade solcellseffekten.

Här är mitt föredrag, som kan laddas ner om man är en inloggad användare (länken till Investeringskalkyl för solceller blev inte helt korrekt, då adressen ändrats):

 

Temakväll om solenergi i Västerås 24 augusti

Torsdag den 24 augusti 17.30-20.00 arrangerar Västerås stad i samarbete med Energimyndigheten en temakväll om solenergi i Aros Congress Center. Det blir föredrag, bland annat av mig, och man får chansen att träffa leverantörer och nätägare. Läs mer på Västerås stads Temakväll om solenergi 24 augusti. Enligt evenemangets Facebooksida är intresset stort.

Program

18:00-18:05 Introduktion Energi- och klimatrådgivningen Västerås Stad. Zandra Camber och Per Eriksson.

18:05-18:25 Bengt Stridh från Bengts nya villablogg. Kommer vi att se solceller på alla villor i framtiden? Miljö-ekonomi-framtidsvision.

18:25-18:45 Jan Larsson, Mälarenergi. Solel ur nätägarens perspektiv- Hur? Hur går det till när man skaffar en anläggning? Teknik-Paneler-Växelriktare-Mätarbyte-Anmälan.

18:45-18:55 Håkan Lindberg från El av Sol. Solel är enkelt och kul. Kort budskap om att det inte behöver vara krångligt och komplicerat.

18:55-19:00 Avrundning av Energi- och klimatrådgivningen. Inbjudan till fördjupad opartisk och kostnadsfri rådgivning.

Utställningen kommer att vara öppen till 20:00.

Utanför ACC kommer du kunna se SmartFlower, en portabel solpanelslösning.

Anmäl att du kommer genom att e-posta: [email protected]

Solforum i Västerås 13-14 september

Den 13-14 september arrangerar Energimyndigheten Solforum för fjärde gången. Solforum hålls i Västerås och består i år av två halvdagar. Solforum fokuserar på hur olika aktörer kan främja utbyggnaden av solel i Sverige, vad som är på gång inom forskning och utveckling samt solenergins roll i energisystemet.

Solforum vänder sig till dig som är yrkesverksam inom solenergiområdet såsom offentlig sektor, företag, lärosäten och branschorganisationer.

Anmälan ska göras senast 31 augusti.

Läs mer på Energimyndighetens webb: Välkommen till Solforum 2017.

Inbjudan – Byggnadsintegrerad solel i Uppsala 4 september

I början av september kommer experter från hela världen till Uppsala för att diskutera hur byggnadsintegrering av solceller ska gå från enstaka projekt till att bli en vanlig syn i stadsbilden. Arbetet görs inom ramen för den internationella energiorganisationen IEA och dess samverkansprogram PVPS i IEA PVPS Task 15. Från Sverige deltar Mälardalens högskola (Bengt Stridh), RISE (Jessica Benson och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren) i arbetet, som delfinansieras av Energimyndigheten.

Seminarium 4 september i Uppsala

I samband med det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september anordnar vi måndag den 4 september även ett öppet seminarium för fastighetsägare, arkitekter, konsulter och andra som är intresserade av byggnader med snygga solcellsanläggningar. Se programmet här nedan. Sista anmälningsdag är fredag 25 augusti. Varmt välkomna!

Klicka här för att komma vidare till anmälan

Program

Föredragen hålls på engelska.

12:00-13:00    LUNCH

13:00-14:30    Welcome! What is IEA-PVPS Task 15?

An architect’s view on solar electricity generation (Rickard Nygren, White arkitekter)

A PV manufacturer’s view on building integration (Mats Ljunggren, Solibro)

Prefabricated PV roofs (David Larsson, Solkompaniet)

Solar shading with PV (Peter Kovacs, Rise)

14:30-15:00    COFFEE BREAK

15:00-17:00    Examples

Examples from Sweden (Dan-Erich Archer, Sunroof)

Examples from Norway (Anne Gerd Imenes, Teknova)

Examples from Denmark (Karin Kappel, Solar City Denmark)

Capturing the values of BIPV – preliminary results from Subtask B in Task 15 (David Larsson, Solkompaniet)