1 eller 2 slingor

Hem Forum solceller Tekniker 1 eller 2 slingor

Detta ämne innehåller 8 svar, har 3 deltagare, och uppdaterades senast av  Bengt 1 månad sedan.

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #11919

    Rigor69
    Deltagare
    • Inlägg: 3

    Hej Bengt!

    jag har en fundering som kanske du eller någon annan här vet svaret på..

    Planerer just nu solpaneler på mitt villatak.
    Tänkte använda Trina solar 275W kinapanel, Mono pga dess diskreta färg och bra pris.
    Denna panel har vid STC Vmpp 31,4Volt.
    Mitt tak är ganska flackt, med betongpannor.
    Jag har 2 möjliga ytor, tyvärr ligger dom inte i samma väderstreck.
    En yta i Söder, plats för 12 paneler
    En plats i Öster, Plats för 12 paneler

    1,
    Om jag sätter alla dessa i en slinga blir det 760V ca, ganska lagom för en trefasinverter.
    MEN: Är det bra? jag kommer ju sällan då ha full produktion från mer än halva anläggningen, och då tänker jag att spänningen riskerar att bli så låg att invertern ej producerer?
    Tänker jag rätt här? eller funkar den bra även nere vid 380V?, om nu bara halva arean producerar? Detta verkar inte vara specat så noga i databladet för de olika tänkbara invertrarna.

    2,
    Är det kanske bättre att göra 2 slingor, men då har jag ju kroniskt låg spänning i båda slingorna?

    3,
    Är det bättre att göra en gemensam slinga och använda optimizers på alla panelerna. Adderar ju lite komplexitet..

    4, Skall man kanske helst köpa 2st enfasinverters och köra detta på 2 faser? dessa kräver ju lägre spänning?

    ….Eller har jag fattat hela problematiken fel? 🙂

    Hur skulle ni gjort?

    #11920

    Bengt
    Forumledare
    • Inlägg: 158

    Om alla modulerna monteras i en sträng kommer du att få dålig effekt större delen av dagen eftersom strömmen, som är proportionell mot solstrålningen, kommer att begränsas av modulerna med lägst solstrålning. Det finns trefasväxelriktare med två MPPT:er (Maximum Power Point Tracker), se exempelvis SMA Sunny Boy 5000. Det är den enklaste och billigaste lösningen.

    Ett annat alternativ är att sätta effektoptimerare (power optimizers) på modulerna. Där kan man kombinera modulerna hur man vill, i detta fall skulle det bli en sträng. Om taket är oskuggat ger det dock inte någon elproduktionsvinst. En fördel är däremot att man får loggning på varje modul eller varje par av moduler (om en optimerare till två moduler) vilket gör att man lätt ser att alla moduler fungerar. Det uppskattas av många.

    Ett tredje alternativ är två enfasväxelriktare, med en växelriktare per sträng av seriekopplade moduler. Finns dock ingen anledning att välja detta alternativ.

    #11921

    Rigor69
    Deltagare
    • Inlägg: 3

    Tack för hjälpen, Väldigt informativt!

    #11922

    Ivarsson
    Deltagare
    • Inlägg: 2

    Jag hade definitivt valt paneloptimering!
    Fördelarna är många, framförallt ökad energiproduktion även om du inte har någon skuggning, beroende på bl.a
    – Tillverkarvarians på paneler är normalt 0-3%, så du kan räkna med 1,5% ökad energiproduktion (utan paneloptimering = 0%)
    – Åldersdegraderingen är inte linjär och heller inte lika för individuella paneler, räkna med ytterligare några procent i ökad energiproduktion under anläggningens hela livslängd.
    -Snö/smuts/fågelspillning etc påverkar också så att paneloptimeringen är en fördel, dock svårt att sätta nån specifik siffra på produktionsökningen baserat på de parametrarna.

    Sen är ju det en hel del övriga fördelar med paneloptimering, både sådana som har en direkt koppling mot ekonomi:
    – fri design = snabbare/förenklad projektering
    – längre stränglängder = färre meter DC-kablage = kortare montage-/installationstid

    och sådana fördelar som inte går att sätta ett direkt ekonomiskt värde på, tex
    – möjlighet till garantiuppföljning på panelnivå (ej möjligt om man inte har paneloptimering
    -brandsäkerhet/låg spänning på taket vid AC-spänningsbortfall, i ditt fall max 24V, dvs 1V per panel

    Och sen såklart så som Bengt skriver, det kan ju vara uppskattat och trevligt att alltid ha full kontroll/övervakning på sin produktion på panelnivå 🙂

    Om man väljer SolarEdge så kan du dock inte dubbeloptimera (en optimerare till två paneler) då minimum stränglängd för de optimerarna (P600/P700) har krav på minst 26 st paneler/13 effektoptimerare.

    Lycka till!

    #11923

    Rigor69
    Deltagare
    • Inlägg: 3

    Tack för ditt inlägg, Håller med om fördelarna du tar upp,
    ..Och det som väger emot är omvandlingsförluster, kostnad och teknisk komplexitet.
    Svårt att säga vad som blir bäst rent ekonomiskt 🙂
    Övervakning på panelnivå är ju dock lockande.

    #11924

    Bengt
    Forumledare
    • Inlägg: 158

    De produktionsvinster Ivarsson nämner är spekulation och kan inte användas som generella värden enligt min åsikt.

    – SolarEdge optimerare har 98,8% verkningsgrad, det gör att man förlorar 1,2% i optimerarna. Om man har skuggfritt läge kan man därför inte räkna med någon signifikant produktionsvinst när modulerna är nya.
    – Vi har numera SolarEdge optimerare och jag har lagt märke till att växelriktaren startar lite senare (och troligen stänger av lite tidigare) än när vi tidigare var utan optimerare och en SMA-växelriktare. Det har rimligen att göra med att man behöver komma upp till 750 V strängspänning för att SolarEdge växelriktare ska starta och beror därmed på stränglängden, mindre effekt med ökande stränglängd enligt min teori. Hur mycket lägre produktion det ger på årsbasis för vår solcellsanläggning har jag inte gjort någon uppskattning av.
    – Degraderingen med tiden är ett knepigt kapitel när det gäller Sverige eftersom det finns så få undersökningar gjorda. I en långtidsstudie av moduler på Bullerö (som under de sex första åren var i drift i Årsta) som redovisats i Elforsk-rapport 06:71 kom man fram till att effekten var i medel 3,8% lägre än den ursprungliga efter att ha varit i drift i 25 år under 1981-2006. En modul avvek 35% i effekt och därmed betydligt mer än de övriga modulerna. Avvikelsen på 2% lägre effekt efter 25 år i drift för 19 av de 20 modulerna låg inom mätnoggrannheten, som angavs till ±5%. Att man skulle vinna “några procent” under livslängden på grund av olika degraderingshastighet hos modulerna får därför betraktas som spekulation.

    I projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” jämfördes elproduktionen av mindre solcellssystem som satt sida vid sida, där det ena hade optimerare och det andra inte. Skrev så här i slutrapporten: “Resultaten visar att effektoptimerare inte kan motiveras med ett ökat energiutbyte om installationen är relativ skuggfri. De uppmätta skillnaderna var alla inom mätnoggrannheten på ±2%. Effektoptimerare har andra fördelar som ska vägas mot en högre investeringskostnad. Speciellt värdefullt för driften är att man får en uppföljning per en eller två moduler.
    För solcellssystem på byggnader ger system med effektoptimerare möjlighet till en flexibel layout där man kan blanda lutningar, väderstreck, modulstorlekar och strängar med olika längder på ett friare sätt än med strängväxelriktare.”

    Den största fördelen med effektoptimerare är loggningen på modulnivå som jag ser det, då vem som helst lätt kan se om det blivit fel på någon modul. En produktionsökning med optimerare på 1% över livslängden vid ett utbyte på 1 000 kWh/kW,år ger under 30 år en ökad elproduktion på 300 kWh/kW. För ett 6,6 kW system som i detta fall skulle det ge 1 980 kWh under 30 år, till ett värde av ca 2 000 kr per procent i produktionsökning. Produktionsvinsten under 30 år, som inte går att förutsäga i förväg, och värdet av loggning på modulnivå ska ställas mot den högre investeringskostnaden för en solcellsanläggning med optimerare.

    • Det här svaret redigerades 1 månad, 1 vecka sedan av  Bengt.
    #11928

    Ivarsson
    Deltagare
    • Inlägg: 2

    Detta är inte spekulation:
    – Tillverkarvariansen är 0-3%.
    – Paneler har en åldersdegradering.
    – Paneler är inte felfria.

    Och som Bengt skriver så är den största fördelen med paneloptimering att man har loggning på modulnivå och lätt kan se om det blivit något fel.

    Att en panel tappar 35% p.g.a åldersdegradering är orimligt, så rapporten fastslår att trolig orsak är en s.k. “hot spot”, vilket ju även bilderna stärker. Och att den panelen då ökar degraderingen från 2% till 3,8% för hela systemet.
    Men rapporten säger ju tyvärr inget om degradering på panelnivå så det stämmer att allt annat blir spekulationer.

    Hur som helst så visar ju denna typen av effektbortfall väldigt tydligt behovet av paneloptimering. Det går ju inte att följa upp annars, knappt ens i efterhand.

    Om man paneloptimerar så slipper man spekulera, då kan man följa åldersdegradering och andra effektbortfall.

    #11930

    Bengt
    Forumledare
    • Inlägg: 158

    Det är sant att tillverkare kan ge effekttolerans 0%/+3%. Toleranserna varierar dock mellan olika modulleverantörer. Kollade på två tillverkare och de hade andra toleranser. Sun Powers E-serie har tolerans 0%/+5%. Yingli YLM 60 Cell har 0/+5W för 270-290 W moduler vilket blir 0/+1,7-1,9%.

    Toleranserna gäller för hela produktionen. När man väljer ut ett mindre antal moduler för en småhusanläggning, några kW, är det stor sannolikhet att spridningen i toleransen är mindre än maxvärdena. Men man vet inte vad man får så hur mycket optimerare påverkar produktionen på grund av skillnader i tolerans vet man inte i förväg. Det var därför jag menade att det blir spekulation att ange ett visst värde för optimerarnas inverkar på produktionen. Om man köper Yingli-moduler är det en risk att systemets effekt blir mindre med optimerare när modulerna är nya om man har oskuggat läge, eftersom man förlorar 1,2% i optimerarna.

    I den refererade Elforsk-rapporten mättes varje modul för sig, med värden för Isc, Voc och Pmp redovisade i rapporten, så det är ingen spekulation vilken degradering enskilda moduler hade i denna studie.

    Om en modul tappar 35% kan det förutom cellfel även bero på att en bypassdiod har gått sönder och blivit kortsluten. Om en modul har tre bypassdioder och en kortsluts tappar man 1/3 av modulens effekt. Det hände för ett par moduler i forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Sådana fel kan man enkelt se om man har loggning på varje modul.

    Däremot ska man inte hoppas på att kunna följa åldersdegraderingen genom loggning på varje modul. Åldringen förefaller vara liten i Sverige och man måste därför ha noggrann mätning av solstrålning och modultemperatur på plats (vilket de flesta saknar) för att kunna skilja degradering från variationer i solstrålning och modultemperatur.

    #11931

    Bengt
    Forumledare
    • Inlägg: 158

    Kan tilläggas att det kan vara möjligt att upptäcka modulfel även utan optimerare genom att titta på värden för strängspänningen, som mäts av växelriktaren. I detta fall med TrinaSolar 275 W moduler skulle strängspänningen bli 12*31,1 V = 373 V vid STC (Standard Test Conditions). Om det blir fel på en hel modul sjunker strängspänningen med 31 V till 342 V vid STC.

    Om det blir fel på en bypassdiod som blir kortsluten sjunker spänningen 10,4 V vid STC, om modulen har tre bypassdioder. Det kan vara knepigare att urskilja eftersom det då blir mera noga att man jämför effekten vid samma celltemperatur.

    En strängspänning lägre än den normala talar bara om det är ett fel någonstans i strängen, man kan inte direkt se vilken modul som det är fel på och man måste då göra mätningar på varje modul. Den modulloggning som optimerare ger gör det enklare att se modulfel (i den samlade bild som visar effekten för varje enskild modul) och gör det mycket enklare att finna en felande modul.

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.