Överenskommelse klar om svensk energipolitik

Regeringen meddelar idag att man gjort en “Överenskommelse om den svenska energipolitiken“.

I dokumentet “Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna” finns lite mera kött på benen. Där anges tre mål:

  1. “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
  2. Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
  3. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.”

När det gäller mål nummer 2 kan man ana en tydlig kompromiss, där första och andra meningen motsäger varandra.

Den enda mening jag hittar där solenergi direkt omnämns finns under rubriken vattenkraft där det står “En fortsatt hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara energikällor såsom vind- och solkraft.” Med solkraft menar man rimligen solel. Solvärme är tyvärr helt bortglömt i den svenska energipolitiken.

Under rubriken stöd till förnybar energi står att “Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut.”. Vattenkraft, bioenergi och vindkraft nämns, men inte solenergi. När det gäller elcertifikatsystemet anges att:

  • “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.
  • Tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka ambitionsnivån, ska dock kunna göras för att öka tilltron till systemet.
  • Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen.”

Åtgärderna gör att priserna för elcertifikat bör öka efter 2020 och att lönsamheten för vind och sol därmed ökar. Elcertifikatpriserna har dock gått kräftgång i år och priserna för handel 2017-2020 är idag så låga som 13,0-13,6 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling. Ett frågetecken sätts för formuleringen “optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen”. Vad kommer det att innebära? Vill man bara stödja den (singular!) elproduktion som har lägst produktionskostnad under livslängden? Eller är det en politisk formulering utan närmare eftertanke om vad det kan komma att innebära i praktiken?

Under småskalig produktion anges att “Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el.” och vi kan se fram mot nya utredningar:

“Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.”

Här finns flera saker att åtgärda, som att ta bort energiskatten på egenanvänd el och att förenkla elcertifikathanteringen, så vi hoppas på ett snabbt utredande!

Positivt är en satsning på energieffektivisering, eller rättare sagt effekteffektivisering, och att överföringskapaciteten i elnätet ska öka inom Sverige och mellan “Sverige och grannländerna”.

När det gäller forskning skriver man att “Energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag.” Det är bra, men det framgår inte om man också är villig att tillföra mera pengar till den energiforskningen.

Vi får också veta att energiskatten kommer att höjas: “Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten.”Det ökar lönsamheten något för de som inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el som ersätter köpt el.

I kombination med det befintliga satsningen på solceller genom investeringsstöd och skattereduktion har solcellsintresserade en positiv framtid även i Sverige. Däremot ses ingen politisk ljusning för solvärmebranschen, där politikerna bör ta ett omtag.

 

266 kWh solel under mars

Under mars månad producerade vi 265,57 kWh (55,4 kWh/kW) solel enligt elmätaren. I i diagrammet här nedan visas en jämförelse av solelproduktionen per dygn under mars 2015 och 2016. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Bästa dag blev 26 mars med 17,3 kW (3,6 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Trots att vi nu har 4,794 kW installerat mot tidigare 3,36 kW blev det inget rekord för mars. Det tyder på att solinstrålningen var låg under mars. Vårt rekord för mars är 354,73 kWh (105,6 kWh/kW) från 2013. Medel för mars 2011-2015 var 272,3 kWh (81,1 kWh/kW).

Vårt utbyte per installerad kW kommer att sjunka jämfört med tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får skuggning på sen eftermiddag.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul, se diagrammet här nedan. Det är intressant att se för de gamla modulerna 1-14 är produktion relativt jämn, trots att modulerna i öster skuggas mera än de övriga. Ska bli intressant att se hur skillnaden blir när träden får löv och skuggningen blir mera markant. Den lägre produktionen för modulerna 17-19 beror på att de sitter på vårt kökstak, som är lägre än det övriga taket där de övre modulerna sitter, där det blir mera skuggning från omgivande skog. Modul 15 och 16 som sitter mot öster respektive väster gav 35% respektive 30% lägre utbyte än de sydvända modulerna. De hämmas förutom av väderstrecket även av de lövträd som finns öster om huset respektive den lövskog som finns väster om huset.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. Under mars var det dock relativt många mulna dagar och då gör effektoptimerarna ingen eller marginell nytta (beror på hur stor “mismatch” är i modulerna prestanda).

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 64,3 kWh/kW under mars, inklusive en korrektion för att växelriktardata saknades 1 mars. Det är ett lägre utbyte än vi hade under någon marsmånad åren 2011-2015. MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika marsmånaderna, så jag får återkomma när jag klurat vidare på det.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Eftersom vi bytte växelriktare den 1 mars och hade problem med mätvärdena före dess är inte växelriktarvärdena helt kompletta för mars. Växelriktaren visade i genomsnitt 1% högre värden än elmätaren under 2-31 mars. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är det tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning – överskott

Av vår producerade solel använde vi 118,4 kWh (45%) själva och matade in ett överskott på 147,2 kWh (45%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka, vilket gör att vår egenanvändning minskar.

Av vår elanvändning var 6,1% solel under mars. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 13,6%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare. Enligt solfångarens loggning skulle varmvattenproduktionen varit 469 kWh under mars. Men jag tror att den mätningen har ett stort fel, eftersom den bygger på en okalibrerad flödesmätning. Jämför man ytor och verkningsgrad för solceller och solfångare borde det bli i storlekningsordningen lika mycket energi från solfångarna som från solcellerna. Solvärme och egenanvänd solel och solvärme stod i sådana fall för ca 17% av husets energiförsörjning under mars. Det är bra så för att vara mars månad och för ett hus byggt 2006 (då energikrav inte vara lika i ropet som nu). Om vi hade kunnat använda all solel själva hade det blivit 24% egen solenergi. Det är alltså en utopi att vi skulle kunna kapa elkabeln till huset, även om vi haft energilager för det överskott av solel vi matar in till nätet.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2015 (installerad effekt 3,36 kW) och mars 2016 (installerad effekt 4,794 kW). Rådata är från växelriktaren, utom för 1 mars då det är från elmätaren.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2015 (installerad effekt 3,36 kW) och mars 2016 (installerad effekt 4,794 kW). Rådata är från växelriktaren, utom för 1 mars då det är från elmätaren.

Solelproduktion per modul 2-31 mars 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2-31 mars 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul mars 2016

Vilka fördelar finns med solenergi?

Satte ihop nedanstående lista med fördelar för solenergi i form av solceller (och solfångare). Sådant som har enbart med ekonomi att göra har utelämnats, som det uppenbara att “bränslet” är gratis.

Kommer du på något mer, så skriv en kommentar till inlägget! Det är bra om vi gemensamt sätter även de “mjuka” fördelarna på pränt. Både smått som stort är välkommet.

Varför inget om nackdelar kanske någon undrar? Tja… Solenergi har en sådan enorm potential, mycket större än alla andra energislag tillsammans, att man först bör fundera på vilka fördelarna är. Om de är tillräckligt stora för att vi ska bedöma att det är värt att gå vidare med solenergi i stor skala är de problem som finns på vägen vad gäller teknik och ekonomi värda att lösa. Med stor skala tänker jag mig i storleksordningen 10% av elproduktionen i Sverige till att börja med och i många länder är den framtida potentialen betydligt större. Under 2015 svarade solel för 1,2% av världens elbehov enligt IEA:s Trends 2016 in photovoltaic applications.  I många länder svarar solel för mer än 1% av elanvändningen. Honduras låg i topp 2015 med drygt 12%. I andra länder är andelen solel betydligt mindre än 1% (Sverige exempelvis).

Fördelar med solenergi, som inte är direkt relaterade till ekonomi

  • Kräver ingen aktiv tillförsel av bränsle. Vi slipper miljöpåverkande utvinning och transporter av bränsle.
  • Finns i mycket större mängd än vi behöver.
  • Är i princip en oändlig resurs. Solenergi kommer aldrig att bli någon bristvara så länge det finns mänskligt liv på jorden.
  • Är jämnare fördelad över jordens yta än något annat energislag. Den är därmed väl lämpad för distribuerad el- och värmeproduktion.
  • Producerar el och värme även där det inte finns något fast elnät.
  • Är tysta.
  • Ger inga utsläpp vid användning.
  • Luktar inte.
  • Utvinner mera energi per ytenhet än något annat förnyelsebart energislag.
  • Verkningsgraden är i stort sett densamma för små som för stora solcellsanläggningar eftersom det är likadana solcellsmoduler man använder.
  • Enkelt att anpassa storleken på en solcellsanläggning efter förutsättningarna eftersom det är modulärt uppbyggt.
  • Vanligtvis okomplicerat att få bygglov. På småhus behövs vanligen inget bygglov, men detta varierar från kommun till kommun (vilket det inte borde göra…).
  • Är det energislag som sedan starten 1999 rankats högst när SOM-institutet frågat vilka energislag vi i Sverige vill satsa på. Andelen som vill satsa mer än idag har stadigt legat på ca 75-80% för solenergi.
  • När det gäller kiselbaserade solceller kommer det inte att bli några problem med brist på råvaran kisel, som är det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan, efter syre.
  • Frånvaro av rörliga delar gör att behovet av tillsyn och underhåll blir minimalt för fasta solcellssystem.

Om man sätter solceller på byggnader

  • Exploateras ingen ny mark.
  • Påverkas inte landskapsbilden.
  • Behövs inga nya kraftledningar till byggnaden.
  • Behövs inga nya vägdragningar.
  • Blir det inga överföringsförluster eftersom elen produceras där behovet finns. År 2011 uppskattades överföringsförlusterna i svenska elnätet till 9 TWh och fjärrvärmenätets förluster till 6 TWh (Energiläget 2013, Energimyndigheten). De genomsnittliga överföringsförlusterna i det svenska elnätet var därmed 6,2% år 2011, då den svenska elproduktionen var 146 TWh enligt Energiläget 2012.

Om man producerar sin egen solenergi

  • Ökar förståelsen av energi. Kan leda till att man blir bättre på att spara energi.
—Resultat av SOM-institutet fråga om hur vi vill satsa på olika energislag. Källa: Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999 - 2014.

—Resultat av SOM-institutet fråga om hur vi vill satsa på olika energislag. Källa: Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999 – 2014.

Val av energisystem för huset?

Hade besök hemma av journalisten Catrine Johansson, Promedia, igår. Promedia består av 14 lokaltidningar från  Motala i söder till Avesta i norr, med en upplaga på 200 000 på de prenumererade tidningarna enligt deras hemsida. De ska göra en temabilaga om energi och miljö och de ska skriva om olika typer av uppvärmningssätt.

Vårt hus byggdes 2006 med start i slutet av april och vi fick därför bestämma husets energisystem under 2005. Då var solcellsystem betydligt dyrare och inte lika attraktiva som idag. Valet föll därför på solfångare, vattenmantlad braskamin, elpatron i ackumulatortank, golvvärme på båda våningarna och vi hade till en början bara 300 W solceller. Eftersom vindläget bedömdes som mindre bra på tomten köpte vi andelar i O2 ekonomisk förening, så vi blev delägare i ett vindkraftverk utanför Sveg. Vi köpte 14 andelar om vardera 1000 kWh/år. I slutet av oktober 2010 körde vi igång en ny solcellsanläggning på 3,36 kW.

Skulle vi ha valt samma energisystem som 2005 om vi byggt huset idag? Njae… Vi skulle undersöka användning av bergvärmepump, inga solfångare, hela södertaket fyllt med solceller och styrning av solelöverskott till elpatron i ackumulatortanken. Det skulle bli ett dyrare system på grund av bergvärmepumpen, men elköpen skulle minska rejält (7000 kWh/år?) och vi skulle därför inte ha behövt köpa lika många vindandelar (5000 kr/styck).

Under 2011 matade vi in 53% av vår solel till nätet. Utan solfångare skulle solelöverskottet kunna styras till elpatron i ackumulatortanken istället och andelen som skulle matas in på nätet skulle därmed bli mycket mindre. Därmed skulle vi slippa problematiken med att beräkna hur stort värdet är av elöverskottet, som idag är snårigt och där marknaden ändrats enormt mycket bara sedan oktober 2010 då vi körde igång vår nya solcellsanläggning, vilket gör det svårbedömt på sikt. Om nu inte politikerna kommer till skott med att erbjuda nettodebitering…

Frågan om nettodebitering har av svårbegripliga skäl blivit en lång och seg långbänk, där politisk handlingskraft tyvärr lyst med sin frånvaro. Frågan har debatterats åtminstone sedan februari 2008, då Lennart Söders nätanslutningsutredning publicerades. Nuvarande regeringsutredning ska vara klar först juni 2013 och det betyder väl att nettodebitering skulle kunna bli laglig först från 2014. Däremot har flera elbolag varit betydligt alertare och redan infört nettodebitering, se under köpare solel.

PS. Braskaminen skulle vi behålla. Det är trevligt att kunna göra en brasa. Möjligen skulle vi överväga om den skulle vara vattenmantlad eller inte. Med en sådan värmer vi även varmvatten, det blir då inte lika tvärvarmt i huset vid eldning. Å andra sidan kunde vi inte använda den vid gångna vinterns 37 timmar långa strömavbrott eftersom cirkulationspumpen kräver el och vårt lilla reservelsystem falererade.

Rosenmalva Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Rosenmalva. Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Tvåsiffrigt från solcellerna!!

-23 grader i morse enligt temperaturgivaren på en solcellsmoduls baksida. Stärkande vinterväder…

10,03 kWh solel idag. Härligt! Det gav ett glädjerop vid datorn att se det första tvåsiffriga värdet sedan vi körde igång anläggningen den 28 oktober ifjol. Därmed är det totalt 112,65 kWh under februari. Vi mäter effekten var femte minut och som mest var dagens effekt fina 2396 Watt kl. 12.00-12.05. I diagrammet nedan ser man att vi förlorar en hel del solenergi på grund av den morgonskugga som träden sydost om vårt hus ger. Värst är en ståtlig lind, men ett sådant häftigt träd kan vi inte avverka så vi får leva med en viss förlust där. När solhöjden ökar senare under året blir problemet förhoppningsvis lite mindre.

Skugga på solcellerna under en del av dagen är förmodligen den vanligaste orsaken till att elproduktionen blir mindre än den optimala för småhusägare. Skuggan kan komma från träd, omgivande byggnader, skorstenar, flaggstänger, lyktstolpar etc. All sådan beskuggning ska undvikas om man har “vanliga” kiselsolceller eftersom skugga på en enda cell i en modul kan räcka för att sänka elproduktionen båda i den modulen och för alla andra solcellsmoduler i serie med den beskuggade.

Solcellerna tuffar på bra nu, medan solfångarna (10 m2) har varit översnöade större delen av vintern. För att solfångarna ska kunna ge ett tillskott krävs förutom snöfrihet även att temperaturen stiger till över ackumulatortankens minimitemperatur. Det blir därför inte mycket energi från solfångare vintertid. Det blir först en bit in i mars de blir att räkna med.

Vi har även en energimätning av värmeproduktionen i solfångarna. Flödesmätarens noggrannhet och därmed energivärdena får man dock ta med en nypa salt, det ger inte alls lika bra noggrannhet på energimätningen som mätningen av elen från våra solceller. Nåja, från 19 november till sista december ifjol blev det 0 kWh, i januari 19 kWh och hittills under februari 42 kWh varmvatten. För närvarande är de helt översnöade, vilket göra att det inte kommer att bli något mer från dem under resten av februari eftersom det förutspås minusgrader månaden ut.  

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 23 februari 2011

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 23 februari 2011