Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solen Runt – senaste nytt inom solenergi med fokus på agrivoltaics

Solar Region Skåne gör en satsning på kompetensutveckling inom Solen Runt. På onsdag är det ett föredrag online om agrivoltaics med innehåll enligt nedan, som arrangeras av Solar Region Skåne, Sustainable Businees Hub och LRF Syd. Anmälan görs på evenemangets webbsida.

LRF Syd, Solar Region Skåne och Sustainable Business Hub välkomnar Bengt Stridh, forskare och lektor på Mälardalens universitet och hjärnan bakom Sveriges ledande solsida (Bengts Villablogg): Bengt berättar mer om utvecklingen och den senaste teknologin inom solkraft med särskilt fokus på Agrivoltaics.

Program:

10:00 – 10:40: Bengt Stridh

10:40 – 11: 00: Frågor & diskussion

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Anläggningen byggdes i projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” under ledning av Mälardalens universitet.

Riksrevisionen ger fel bild av stöd till storskalig solkraft

Riksrevisionen kom igår med granskningsrapporten ”Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda”. Jag var speciellt intresserad av om de skrev någon om solkraft. Det stod nästan ingenting om solkraft och det lilla som fanns angående skatter och subventioner till solkraft var felaktigt när det skrevs 2015 och är ännu mera fel idag.

Nedanstående diagram anger att ”Solkraft storskalig, kommersiell aktör” skulle ha haft 25 öre/kWh i stöd 2015. Diagrammet är inte Riksrevisionens utan kommer från IVA:s rapporter Vägval el. I IVA:s rapport ”Framtidens elmarknad En delrapport” från 2016 är Figur 3 nästan identisk med Riksrevisionens diagram. IVA:s diagram kommer i sin tur från rapporten ”Skatter och subventioner vid elproduktion En specialstudie” författad av Erica Edfeldt och Niclas Damsgaard, Sweco, som hade en dålig dag på jobbet när de skrev om solkraft.

Stöd storskalig solkraft 2015

Jag påpekade i de två inläggen ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft” (2015-10-22) och ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2” (2015-10-23) att Sweco räknat fel när det gäller solkraften.

  • Med storskaligt verkade man ha avsett minst 1,5 MW installerad effekt. De största solcellsanläggningarna i Sverige på den tiden var 1 MW, så det fanns då ingen solcellsanläggning som kunde kallas storskalig med denna definition och därmed hade inte en krona gått i stöd till storskalig solkraft.
  • Investeringsstödet som fanns 2015 på 30% till företag var maximerat till 1,2 miljoner kronor och därmed en högsta stödberättigad kostnad på 4 miljoner kr, som skulle motsvara till ca 300 kW på den tiden enligt min uppskattning. Men det tog man ingen hänsyn till vilket gav en grov överskattning av värdet av investeringsstödet. Min uppskattning gav att investeringsstödet som mest skulle bli 3,2 öre/kWh om man hade byggt 1,5 MW. Om man i stället hade byggt exempelvis 5 MW skulle stödet ha blivit 1 öre/kWh. Men det fanns alltså då ingen storskalig solkraft som fått detta stöd.
  • När det gäller elcertifikat tog man ingen hänsyn till att solcellsanläggningars ekonomiska livslängd är betydligt längre än de 15 år man fick tilldelning av elcertifikat. Om man i stället skulle räkna med mera rimliga 30 års ekonomisk livslängd överskattade man värdet av elcertifikat med en faktor två enbart på grund av detta felantagande.
  • Man tog heller ingen hänsyn till att värdet av elcertifikat skulle kunna förändras under de kommande 15 åren. Medelvärdet per månad av elcertifikat under januari 2016 till och med augusti 2023 var i genomsnitt 7,2 öre/kWh och under senaste två åren 1 öre/kWh i genomsnitt. Det gör att de 16 öre/kWh man antog i Sweco:s rapport 2015 blev grundligt fel.

Stöd storskalig solkraft 2023

Det finns idag inget stöd till storskalig, kommersiell solkraft i Sverige. Inget investeringsstöd ges till företag och elcertifikat tilldelas inte anläggningar som tagits i drift efter 2021.

Slutsats

De som läser Riksrevisionens rapport utan att känna till ovanstående kommer att få en felaktig bild av historiskt och nuvarande stöd till storskalig solkraft.

Diagram från Riksrevisionens rapport Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15).

Projekt Solbruk i Skåne

Idag var det startmöte för projekt Solbruk i Skåne i Malmö med drygt 20 deltagare. Från Mälardalens universitet deltog jag och doktorand Sebastian Zainali.

Projektet har bland målen att ta fram kunskap om

  • Vilka grödor som kan passa att odla i Skåne i kombination med vilken design på solcellssystem. Önskan är att testa vertikalt monterade fasta solcellsmoduler och 1-axligt solföljande moduler med så många olika grödor som möjligt, med syfte att finna en lämplig växtföljd. Dessutom kommer att utvärderas hur effektoptimerare påverkar solelproduktionen.
  • Hur stor produktionen respektive ekonomin blir för el och grödor i ett solbrukssystem, jämfört med traditionell odling respektive konventionell solcellsanläggning på mark.
  • Hur nationella respektive internationella policys, regelverk och stödsystem för såväl solcellsanläggningar som jordbruk påverkar möjligheterna till tillstånd respektive lönsamma affärsmodeller.

Region Skåne är projektägare och projektpartners är Länsstyrelsen Skåne, Energikontor Syd, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mälardalens universitet och RISE. Ytterligare medverkande aktörer är SolarEdge, Alight, LRF och Nordic Beet research.

Projektet har en budget på cirka 20 miljoner varav cirka 8 miljoner finansieras av Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF). Övriga 12 miljoner finansieras av projektorganisationerna varav 8,5 miljoner från Region Skåne.

Projektet pågår 1 september 2023 – 31 december 2027.

Ett första steg i projektet är att besluta om plats för solbruket. Tre kandidater finns för närvarande på listan. Därefter kan vi gå vidare med att diskutera vilka grödor som ska odlas med jordbrukaren och diskutera olika designer på solcellssystem med den blivande solcellsinstallatören.

Min förhoppning är att projektet ska bli en ögonöppnare för olika aktörer i Skåne när det gäller vilka möjligheter som finns med så kallade agrivoltaiska system (solbruk, solsambruk), där jordbruk och solelproduktion samsas på samma mark. Denna kombination ger ett bättre markutnyttjande än om jordbruk och solelproduktion bedrivs var för sig samt ger dubbla intäkter från marken, vilket stärker jordbrukets lönsamhet. Dessutom kan vattenhushållningen förbättras.

Andra projekt

Andra forskningsprojekt inom området vid Mälardalens universitet (MDU) är

Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige (nyligen slutfört)

Optimerad design av agrivoltaiska system i Sverige (Opti-APV)

MATRIX – Utvärdering av den första anläggningen för agrivoltaiska system i Sverige

Förbättring av agrivoltaiska systemprestanda med spektralt selektiva solceller

Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), där Kombinerad markanvändning är ett av projekten.

IEA PVPS Task 13, där “agrivoltaics” är ett delprojekt

I MDU:s forskningsgrupp ingår Pietro Campana, Bengt Stridh, postdoktor Tekai Eddine Khalil Zidane, doktorand Sebastian Zainali, doktorand Silvia Ma Lu, doktorand Sultan Tekei (börjar 1 oktober) och Sven Ruin (deltid). Vi håller dessutom på med rekrytering av en postdoktor och en biträdande universitetslektor.

Startmöte för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12.

Projekt Solbruk i Skåne tar en fika. Malmö 2023-09-12.

Tove Zellman är tillsammans med Oddvar Fiskesjö projektledare från Region Skåne för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12.

Oddvar Fiskesjö är tillsammans med Tove Zellman projektledare från Region Skåne för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12,

 

Almedalen – Vind- och solparker som möjliggörare för ett livskraftigt jordbruk

Var idag med i ett panelsamtal arrangerat av European Energy vid arena energi hos Energiföretagen i Almedalen, Visby. Titeln var “Vind- och solparker som möjliggörare för ett livskraftigt jordbruk” och det finns att titta på i efterhand i Play hos Energiföretagen. De frågor jag fick finns från 23:35 minuter in i inspelningen.

Det är bra att frågor kring solsambruk (“agrivoltaics”), där jordbruk och solceller samsas på samma mark, kommer upp på bordet. Vilka möjligheter och begränsningar som finns med solsambruk behöver diskuteras i vidare kretsar.

Medverkande

  • Madeleine van der Veer, moderator. Hållbarhets- och näringspolitisk expert, Svensk Solenergi.
  • Bengt Stridh, universitetslektor och expert på solcellssystem, Mälardalens universitet
  • Carl-Adam von Arnold, sekreterare Skåne-Blekinge Jordägareförbund och vd Jordberga Gård
  • Emma Wiesner, ledamot i Europaparlamentet (C)
  • Martin Sjödahl, senior rådgivare, Länsstyrelsen i Kronobergs län
  • Pernilla Vinnhed, chef för avdelningen näringspolitik och företagande, LRF
  • Peter Braun, projektchef Sverige, Norge och Finland, European Energy

 

Svenska Kraftnät underskattar tillväxten av solkraft

Svenska Kraftnät har släppt rapporten “Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023” daterad 31 maj. I denna rapport finns nedanstående tabell där man gjort en prognos för installerad effekt per kraftslag och elområde vid årsskiftet 2023-2024. Man har antagit att solkraft kommer att växa med 33% (800 MW) under 2023 och att solkraften därmed ökar från 2,4 GW installerad effekt till 3,2 GW vid kommande årsskifte.

Prognos för installerad effekt (MW) per kraftslag och elområde vid årsskiftet
2023/2024. Från Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023, Svenska Kraftnät 2023-05-31.

I “Ny prognos för installationstakten” från Svensk Solenergi 23 maj tror man att det kan bli fler än 100 000 nya solcellsanläggningar med 1,3-1,7 GW installerad effekt under 2023. Det ska jämföras med att vi hade 147 691 anläggningar vid gångna årsskiftet med en installerade effekt på 2,38 GW och att det installerades 55 333 anläggningar med en effekt på 797 MW under 2022 enligt Energimyndighetens statistik. Man kan ana att Svenska Kraftnät antagit att det kommer att installeras lika stor effekt under 2023 som under 2022, medan Svensk Solenergi har en mycket högre prognos, baserat bland annat på hur mycket som installerades under första kvartalet i år.

Enligt Svenska Kraftnäts produktionsstatistik var den inmatade solkraften till nätet 692 GWh under januari-maj i år, vilket är en ökning med 68% jämfört med 2022. Som en första approximation kan man anta att ökningen av inmatad solkraft på årsbasis i grova drag motsvarar en lika stor ökning av den installerade effekten, antaget att solstrålningen är ungefär lika mellan åren. Tittar man på enskilda månader kan dock variationen i solstrålning göra att man inte kan göra detta antagande för enskilda månader. En solig maj i år gav en inmatning på 316 GWh, vilket är 121%(!) mer än maj i fjol. När det gäller Svenska Kraftnäts statistik för solkraft får man tänka på att den bara redovisar hur mycket solel som matats in till nätet, den av producenten egenanvända solelen ingår inte.

Solkraft i Sverige går mot ett nytt rekordår 2023. Den installerade effekten kan nå 4 GW vid årsskiftet, antaget en ökning med 68%, vilket är lika med ökningen av inmatad solel till nätet under januari-maj i år jämfört med 2022. Det är långt över Svenska Kraftnäts prognos och i paritet med Svensk Solenergis prognos.

Svenska myndigheter som Energimyndigheten och Svenska Kraftnät bör bli bättre på att förutse tillväxten för solkraft, som ständigt underskattas. Är det någon som känner till någon prognos från en myndighet där tillväxten för solkraft överskattats?

Forskare sökes inom agrivoltaics vid Mälardalens universitet

Vid Mälardalens universitet finns en forskningsinriktning Framtidens energi och inom denna inriktning är vi en grupp forskare inom solcellssystem, under senare år speciellt inom solsambruk (“agrivoltaics”). Vi söker nu flera forskare inom detta spännande och viktiga område för framtiden.

Det finns tre tjänster som postdoktor i agrivoltaiska system, biträdande lektor inom energiteknik och doktorand energiteknik utlysta på hemsidan för Mälardalens universitet. Sista ansökningsdag är 24 juni. Hör av dig om du är intresserad och tipsa gärna dina kompisar.

Postdoktor i agrivoltaiska system

Biträdande lektor inom energiteknik

Doktorand energiteknik

PS. Uppdaterade inlägget med att vi även söker en doktorand inom energiteknik med inriktning mot agrivoltaiska system.

Seminarium: Solceller på jordbruksmark – beständig intressekonflikt eller möjlig symbios?

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien anordnar torsdag 1 juni ett hybridseminarium med titeln “Solceller på jordbruksmark – beständig intressekonflikt eller möjlig symbios?“. Anmälan görs på webbsidan för seminariet.

Program

10.00 Välkomsthälsning
Peter Normark, akademisekreterare och vd

10.05 Inledning moderatorer
Lisa Karlsson och Lennart Wikström

10.15 Vad säger lagen?
Malin Wik, rådman, Mark-och miljödomstolen, Nacka

10.40 Solsambruk – jordbruk och solceller tillsammans
Bengt Stridh, universitetslektor, Mälardalens universitet

11.00 Solbruk
Tove Zellman, miljöstrateg, Region Skåne

11.20 Lantbrukarnas riksförbund om solceller på åkermark
Dan Sandberg, verksamhetsutvecklare, LRF

11.40 Hur skapar vi en praxis som vi kan lita på?
Fredrik Fredriksson och Kristina Höök-Patriksson, Länsstyrelsen, Västra Götaland

12.00 LUNCH

13.00 Så hanterar vi målkonflikter
Anke Fischer, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet

13.30 Samtal: Hur skulle vi vilja att det fungerar?
Lena Ingvarsson vice preses KSLA, Anke Fischer, professor, SLU, deltagare

14.50 Avrundning
Lisa Karlsson och Lennart Wikström

15.00 Avslutning

Så kan agrivoltaiska system boosta jordbruket – 17 maj

Onsdag 17 maj kl. 11.00-11.30 håller LRF ett kostnadsfritt webbinar med titeln “Livsmedel och energi – så kan agrivoltaiska system boosta jordbruket” ingående i serien “Framtidens bonde”. Anmälan görs på webbinarsidan.

Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare, Bent Stridh, universitetslektor Mälardalens universitet och Anders Engström, AGFO.

Rekord för solceller 2022 – 55 000 anläggningar och 797 MW

Idag släppte Energimyndigheten den officiella statistiken för nätanslutna solcellsanläggningar 2022. Det installerades 55 333 anläggningar med en effekt på 797 MW under året. Jämfört med tidigare rekordåret 2021 är det en ökning med 108% i antal anläggningar och 60% i installerad effekt. Totalt fanns det 147 692 anläggningar med en installerad effekt av 2,38 GW vid årsskiftet, vilket gör 227 W per invånare.

51 091 anläggningar av de installerade under 2022 hade en effekt på mindre än 20 kW och svarade för 70% av den installerade effekten. Det är ett trendbrott jämfört med 2020-2021 då dessa mindre anläggningar svarade för 50% respektive 49% av årets installerade effekt.

4 236 anläggningar med installerad effekt 214 MW hade en effekt på 20 – 1 000 kW och svarade för 27% av installerad effekt 2022. Det är en ökning från 2 985 anläggningar med installerad effekt 184 MW år 2021.

Lite överraskande att det bara vara 6 anläggningar, 3% av installerad effekt, som var större än 1 MW. Det är en minskning jämfört med året innan då 37 anläggningar större än 1 MW med en total effekt på 68 MW svarade för 14% av årets installerade effekt.

2 TWh producerat under 2022

I tidigare inlägg “Rekord för solel under 2022” framgick att den inmatade solelen till nätet ökade med 72% under 2022 jämfört med föregående år. Enligt Energimyndighetens nyhet “Minskad elanvändning under 2022” från 27 februari uppskattas den totala produktionen av solel i Sverige, inklusive den egenanvända solelen, ha ökat från 1,127 TWh under 2021 till 1,968 TWh under 2022, en ökning med 75%.

1,2% solkraft i Sveriges elproduktion 2022

Solkraft svarade med 1,968 TWh för 1,2% av Sveriges elproduktion på 170 TWh under 2022.
Man får tänka på att den totala solelproduktionen, inklusive den egenanvända solelen, är ett av Energimyndigheten beräknat värde som har en viss osäkerhet och som inte har en noggrannhet på fyra siffror. Osäkerheten i andel av Sveriges elproduktion ligger nog i häraden ±0,1% är min tro.

Varför blev det inte 1 GW under 2022?

Tidigare har det cirkulerat uppgifter om att över 1 GW installerades i Sverige under 2022, men den släppta statistiken visar att det fattades 0,2 GW till 1 GW. En rätt stor skillnad.

En bidragande orsak är att troligen växelriktarens AC-effekt rapporteras istället för DC-effekt för solcellsmodulerna vid färdiganmälan. Växelriktarens effekt brukar ha en lägre effekt än solcellsmodulerna effekt och därför spelar det roll om man rapporterar modulernas DC-effekt, som man troligen gjorde “förr”, eller växelriktarens AC-effekt, som man troligen gör numera eller åtminstone som nätägarna önskar att man ska rapportera vid föranmälan och färdiganmälan eftersom det är ett viktigare värde för nätägaren. Men det gör det också svårare att veta hur mycket moduleffekt som egentligen är installerad. Energimyndigheten anger i mail att “Vi samlar in, i praktiken, AC (växelriktarens effekt) från nätägaren.”

Det skulle också kunna förklara skillnaderna mellan ökningen inmatad el till nätet (72%) och ökning i uppskattad elproduktion (75%), som i första hand bestäms av den installerade moduleffekten antaget att växelriktaren endast i obetydlig omfattning begränsar den producerade solcellseffekten, under 2022 jämfört med ökningen i installerad effekt (60%).

PS. Har uppdaterat inlägget några gånger under morgonen-förmiddagen.

Storlek (kW) Antal totalt Effekt totalt (MW) Antal 2022 Effekt 2022 (MW) Andel av effekt 2022
< 20 131 298 1 347,35 51 091 557,96 70%
20 – 1 000 16 329 892,93 4 236 217,68 27%
> 1 000 65 144,05 6 21,68 3%
Totalt 147 692 2 384,33 55 333 797,32

Totalt antal solcellsanläggningar per storleksklass under 2016-2022. Data från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar per storleksklass och år under 2017-2022. Data från Energimyndigheten.

Totalt installerad effekt per storleksklass under 2016-2022. Data från Energimyndigheten.

Installerad effekt per år under 2017-2022. Data från Energimyndigheten.

Beslut om nätavgift steg bakåt för solel i Sverige

I ellagen står det idag att

11 §   En elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere ska inte betala någon avgift för att ansluta en produktionsanläggning som
1. producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt, och
2. ansluts
a) där en anläggning för användning av el redan är ansluten, och
b) med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt. Lag (2022:596).

Det betyder att en mindre solelproducent exempelvis på småhus inte behöver betala någon avgift för det inmatningsabonnemang som behövs hos nätägaren för att kunna sälja överskottet av solel.

Energimarknadsinspektionen (Ei) skrev igår (20 mars) i “Ei:s bedömning: Ingen reducerad nätavgift för småskaliga produktionsanläggningar” att

Ägare av mindre produktionsanläggningar ska betala en nätavgift som speglar de faktiska kostnaderna för inmatning av el. En reducering av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar innebär i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätkunder. Det är inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning, som har företräde framför nationella bestämmelser.

–Ei:s bedömning är att bestämmelserna i ellagen inte får tillämpas i strid med elmarknadsförordningen. Nätägare ska därför inte längre reducera nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar, säger Carl Johan Wallnerström.

Ei har beslutat om inriktningen som innebär att bestämmelserna om reducerad nätavgift inte får tillämpas. Ei kommer att följa hur nätföretagen tillämpar de aktuella reglerna framöver.

Det betyder att alla solelproducenter kommer att behöva betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget i framtiden, om Ei:s bedömning ska följas.

Ett steg bakåt för solelproduktion i Sverige

Denna nyhet har uppmärksammats av media, exempelvis Slopad rabatt på el från solceller (Aftonbladet 20 mars), där Anna Werner, VD Svensk Solenerig, bedömer att den avgiften för inmatningsabonnemanget kan bli i “storleksordningen några hundralappar upp till någon eller några tusenlappar per år,” I artikeln skriver man vidare att

Hon efterlyser nu åtgärder från regeringen för att göra det mer lönsamt med solcellsproduktion. Även Anna Carlén på Ei pekar på att regeringen kan agera med mer stöd om man skulle vilja kompensera de mindre solcellsägarna för dyrare elnätsavgifter.

Det är en mindre glad överraskning för alla solcellsägare med dessa ändrade regler om årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Hur stor den blir beror på vilket nätbolag man har. Det finns runt 150 nätbolag i Sverige och avgifterna kommer därför säkert att variera mycket beroende på vilket nätbolag man har.

I Elforsk-rapporten Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning författad av Bengt Stridh 2005 påpekades att den höga kostnaden för inmatningsabonnemang gjorde att försäljning av överskottsel skulle bli en förlust eftersom intäkterna från försäljningen skulle bli lägre än priset för inmatningsabonnemanget för det solcellssystem på 3 kW som hade installerats vid ABB Corporate Research.

Fem år senare ledde denna insikt till att i april 2010 infördes en ändring i ellagen som gjorde att elanvändare som hade ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt skulle inte betala någon avgift för inmatningen om man var en nettokonsument av el per kalenderår. Utan denna ändring i ellagen hade vi inte sett den stora ökning av solcellsanläggningar som tog fart när investeringsstödet infördes för alla i juli 2009. Lagändringen var därför en mycket viktig milstolpe för solel i Sverige.

En hög årlig avgift för inmatningsabonnemanget kan minska intresset att installera solceller och det är därför ett steg bakåt för att stödja solelprodukton i Sverige om avgiften för inmatningsabonnemanget återinförs för små solelproducenter.