Bingo till solceller i dagens regeringsbudget

Som tidigare aviserats av regeringen ges en rejäl ökning till investeringsstöd för solceller i regeringens budget, som presenterades idag. Här nedan citeras allt om solceller i budgeten (med mina färgmarkeringar).

Höständringsbudget för 2017

I “Höständringsbudget för 2017” lägger man in 203 miljoner kronor extra till investeringsstödet för solceller:

“…0,2 miljarder kronor stöd till installation av solceller som syftar till att korta de köer som bildats i systemet till följd av att söktrycket inom stödet varit högt under flera år.”

3.17 Utgiftsområde 21 Energi

1:8 Energiteknik

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 440 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Energiteknik ökas med 203 000 000 kronor.

Av anslaget får högst 15 miljoner kronor användas för administrativa utgifter.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för att stimulera spridningen av vissa energitekniska lösningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet, bl.a. stöd till installation av solceller. Högst 12 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.

Antalet ansökningar om solcellsstöd har under flera år varit högt. Det har lett till att det bildats kö i systemet. För att hantera detta behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Energiteknik bör ökas med 203 000 000 kronor.

Med hänsyn till de krav på handläggning som ökningen av anslaget medför behöver medlen som får användas för administration ökas. Regeringen anser därför att ändamålet för anslaget 1:8 Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.”

Budgetpropositionen för 2018

I utgiftsområde 21: Energi i “Budgetpropositionen för 2018” ökas budgeten till investeringsstöd för solceller med 525 miljoner kronor under 2018-2019, med 965 miljoner kronor 2020 (fanns ingen budget för detta år tidigare) och budgeten för energilagring får 10 miljoner kronor till under 2018-2020. Här är utdrag ur budgeten:

s. 33-34  (det mesta en summering av tidigare beslut):

“Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort. Under 2016 installerades cirka 75 MWt solceller, jämfört med 47 MWt året innan.

Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd (anslag 1:7 Energiteknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp solceller, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 beviljades totalt omkring 267 miljoner kronor i stöd och 139 miljoner kronor utbetalades. Detta är de högsta årliga siffrorna sedan stödet infördes och har uppnåtts till följd av den kraftiga ökningen av stödets budget som beslutades inför 2016. Fortfarande finns dock ett stort antal ansökningar i kö som kommer att hanteras nästkommande år.

Även om investeringar i solceller stadigt ökar är dock solelproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.

Från och med den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el under vissa förutsättningar erhålla en skattereduktion på 60 öre/kWh för den el som man matar in på nätet.

Regeringen gav i juli 2015 Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 oktober 2016, inklusive förslag på hur en heltäckande statistik för solel ska kunna tas fram. Redovisningen skickades på remiss (M2016/02401/Ee) och svaren har sammanställts. Regeringen avser återkomma till de enskilda åtgärderna inom strategin.

Den 21 november 2016 presenterade regeringen en plan för att ge solelen bästa möjliga villkor. Det första steget i denna plan var införandet av en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks från normalskattenivån (i dag 32,5 öre/kWh) till 0,5 öre/kWh genom avdrag i punktskatte-deklarationen. Denna nedsättning träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Nedsättningen innebär en skattesänkning med över 98 procent. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30, rskr. 2016/17:267).”

s. 50 (översikt av kommande satsningar)

“Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. I enlighet med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I denna budgetproposition föreslås att solcellstödet tillförs ytterligare medel. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansökningsförfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser återkomma till eventuella enskilda beslut som denna strategi medför i en samlad hantering av förnybar elproduktion. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Plattformen ska samla information om hur enskilda går tillväga för att installera solenergi.”

s. 52:

“Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egen producerad el. Regeringen kan konstatera att arbetet har haft effekt och att allt fler konsumenter producerar sin egen el. Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta arbetet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.”

s. 54:

“Informationsplattform för solceller

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

s. 56:

“Regeringens överväganden

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor och föreslår i denna proposition att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020. Regeringen förlänger även satsningen på energilagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 anges i det följande.

Regeringen föreslår att 975 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Energiteknik för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 975 000 000 kronor respektive 975 000 000 kronor.”

Av denna budget är det 915 miljoner kronor per år 2018-2019 som ska gå till investeringsstöd för solceller enligt vad som aviserats tidigare, se Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt. Det angavs i pressmeddelande den 2 september att 915 miljoner kronor skulle gå till solceller även år 2020, men i texten och i tabellen ovan står det 965 miljoner kronor. Är det ett skrivfel i budgeten?Jag tolkar med tanke på pressmeddelandet att det borde vara 915 miljoner kronor till investeringsstöd och 60 miljoner till energilagring för 2020. I tidigare budget var anslaget för investeringsstöd till solceller 390 miljoner kr per år och till energilagring 50 miljoner kronor per år vilket tillsammans gör 440 miljoner kronor per år under 2017-2019.

Budgetförslaget är förutom en kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller även en förlängning med ett år till 2020. Enligt vad regeringen angav i pressmeddelandet den 2 september önskar man även höja stödnivån till 30% även för privatpersoner.

Nu återstår att se vad riksdagen anser om denna budget.

Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från oktober ifjol och motsvarande inlägg i maj 2015. För att man ska förstå betydelsen av vilken egenanvändning man har av solelen och eventuellt värde av energilagring måste man ha koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd.

Detta är en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, så se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

Kundkrafts lägsta elhandelspris för ett fast 1-årsavtal är för närvarande 37,05 öre/kWh, exklusive moms och inklusive elcertifikatavgift. Det är 0,44 öre/kWh högre än oktober ifjol. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder. Man kan exempelvis välja rörligt elpris och man betalar då Nord Pool spotpris plus 5,27 öre/kWh för att täcka påslag och elcertifikatavgift hos Kundkraft.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. Utellus (tidigare namn OX2) anger den dock på våra elräkningar och den var 2,40 öre/kWh, exklusive moms, i augusti. Det är en sänkning med 1,65 öre/kWh jämfört med oktober 2016. Elcertifikatavgiften varierar mellan olika elhandelsbolag. Hittade två andra uppgifter: Öresundskraft 2,0 öre/kWh och Värnamo Energi 2,5 öre/kWh, exklusive moms. Antog 2,5 öre/kWh, exklusive moms i elcertifikatavgift. Sänkningen från ifjol har att göra med att elcertifikatpriserna har rasat i år. Elcertifikatavgiften bör vara elcertifikatpriset * kvotplikten (24,7% i år) plus ett påslag från elhandlaren för deras kostnader vid köp och försäljning av elcertifikat.

Elöverföring. 25,6 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista för enkeltariff (vår nätägare). Det är en höjning med 2,4 öre/kWh (10,3%!) jämfört med oktober 2016. Det är andra året i rad som Vattenfall höjt priset för elöverföringen med 2,4 öre/kWh vid årsskiftet, vilket gör att den på två år ökat med 23%. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder.

Här finns ett orosmoln för småhusägare som har solceller. På Solforum i Västerås tidigare i veckan hördes ett rykte att Vattenfall Elnät planerar att gå över till effekttariffer 2020. Några nätbolag har redan effekttariffer. Sala-Heby Energi, Sollentuna Energi och Malungs Elnät är de jag känner till, det kan finnas flera. Det rörliga nätpriset (“nättariffen”) baseras hos dem på medelvärdet av högsta effekten under 3-5 timmar under en månad mellan kl. 07-19 (enbart vardagar hos Sala-Heby Energi). Om alla nätbolag skulle övergå till effekttariffer skulle det medföra att dagens värde per kWh för elöverföringen försvinner för småhusägare på egenanvänd el. För oss rör det sig om 32 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet på egenanvänd el. Anledningen till att detta värde försvinner är att de högsta effekterna är när det inte är någon solelproduktion (morgon och kväll, mulna dagar). Det skulle också göra att för många skulle det vara lönsammare att mata in solelen till nätet än att använda den själv om skattereduktion skulle finnas kvar med samma belopp som idag. Även för batterilager till solel skulle det bli ett bakslag, då ökad egenanvändning av antalet producerade kWh solel skulle bli Ebberöds bank. Batterilagrets ekonomi skulle bli beroende av i vilken mån effekttoppar kan sänkas och för denna funktion skulle det vara billigare att använda köpel för att ladda batteriet istället för solel. Med effekttariffer skulle det med andra ord kunna bli bakvända världen för många solcellsägare…

Energiskatt. 32,5 öre/kWh, exklusive moms, vilket är en ökning med 3,3 öre/kWh jämfört med oktober 2016. I vissa nordliga kommuner är energiskatten 22,9 öre/kWh eftersom man får göra ett skatteavdrag. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, yrkesmässig växthusodling, datorhallar eller om man bedriver yrkesmässigt jord-, skogs- eller vattenbruk får man energiskatten återbetald, bortsett från 0,5 öre/kWh.

I Energiöverenskommelse ingick att sänka effektskatterna för kärnkraft och fastighetsskatterna för vattenkraft. Dessa säkningar finansieras genom en höjning av energiskatten.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid. Om man har ett batterilager och även kan ladda det från nätet kan man i vissa sammanhang minska effekttoppar och det kan då bli aktuellt med lägre fasta kostnader om man har ett effektabonnemang. Det är specialfall som inte tas med i denna sammanställning.

Nord Pool spotpris har hittills under 2017 varit 29,40 öre/kWh i område SE3. Under 2016 var det i medel 27,78 öre/kWh, exklusive moms, så det har blivit en ökning under detta år. Så sent som 2010 var spotpriset 54,25 öre/kWh. Här har antagits att överskottselen säljs till spotpriset, men vissa elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, se Köpare solel.

Värdet för elcertifikat var i medel 13,112 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar. Det är 2,9 öre/kWh lägre än förra uppdateringen i oktober 2016.

De höjda kvotplikterna som infördes från januari 2016 har inte räckt till för att höja priserna på elcertifikat, istället har vi sett en kraftig nedgång i priserna under 2017. Enligt statistiken i Cesar har månadsmedelpriset varit under 10 öre/kWh under alla månader i år utom i januari och mars. Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel 2018-2022 ses inte någon ljusning för elcertifikatpriserna.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 48,4% fossil el år 2016.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 4,7 öre/kWh, exklusive moms, i så kallad energiersättning. Ersättningen sänktes med 0,3 öre/kWh vid årsskiftet. Beloppets storlek varierar mellan olika nätbolag. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat för överskottselen och skattereduktion blir värdet av den sålda överskottselen knappt 11 öre lägre än värdet av den köpta elen, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris i detta exempel. Skillnaden har ökat med knappt 5 öre sedan ifjol eftersom energiskatten höjts och priserna på elcertifikat gått ner.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare eller tillhör någon annan av de som betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt på köpt el är det idag betydligt lönsammare att sälja elen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Skattereduktionen är begränsad till högst 30 000 kWh eller som mest den mängd el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten vara högst 100 A. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Värde (öre/kWh)
Värde egenanvänd el vid fastprisavtal för köpt el. Exklusive elcertifikat. 118,9
Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el. Exklusive elcertifikat. 86,9
Värde egenanvänd el i jordbruk. Inklusive elcertifikat. 76,3
Värde såld el med skattereduktion. Inklusive elcertifikat. 108,2
Värde såld el utan skattereduktion. Inklusive elcertifikat. 48,2

PS 20/9. Uppdaterade diagrammets beskrivningstext. Spotpris och elcertifikatpris gäller januari-augusti 2017. Kan även tilläggas att elöverföringen gäller för enkeltariff hos Vattenfall Söder, om man har tidstariff är det ett annat pris.

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Exempel på värde av egenanvänd och såld solel.

Solforum 2017 i Västerås – andra spännande dag

Energimyndighetens Solforum avslutades i Steam Hotel i Västerås idag. Välbesökt med ca 200 deltagare, som gav goda möjligheter till diskussioner. Efter inledande tre parallella sessioner var det ett gemensamt pass. Presentationerna kommer att läggas ut på Energimyndighetens webb. Som helhet var det två givande dagarna med en bra bredd, lite synd att man bara kan vara på en session i taget…

Här är några av mina noteringar, som av naturliga skäl bara täcker en av de tre parallella sessionerna.

Ladda bilar med solel, smart och ekonomiskt

Per Wickman, Solelia Greentech

Det finns en prognos om drygt 1 miljon elbilar i Sverige till 2030. Under Solforum nämndes att det finns 4,5 eller 4,7 miljoner personbilar i Sverige. I SCB:s statistik anges dock att det fanns 4,99 miljoner personbilar i trafik i augusti. Om hela Sveriges personbilsflotta skulle vara elbilar skulle det räcka med 10-15 TWh el för täcka deras energibehov. Batterier i elbilar skulle kunna användas för att lagra solel och därmed öka egenanvändning av solel om man hade en smart styrning av elbilens laddning. Läs mer om projekt Solar Charge 2020.

Kommentar: Bra tanke. En fråga är dock hur det skulle fungera för småhusägare med solceller hemmavid som tar elbilen till jobbet.

Modulärt likspänningsnät för solceller och energilager

Björn Jernström, Ferroamp

Med 760 V DC-nät istället för AC-nät kan effektförluster halveras enligt Björn och man behöver bara en växelriktare istället en för varje system (solceller, batterilager och elbil). Med DC-nät kan man dra längre kablar med samma kabeldimension, 1 200 m istället för 300 m med 230 V AC nämndes och i ett fall hade man sparat 86 000 kr i kabelkostnad med DC-kabel istället för AC-kabel genom att använda en klenare kabel. I ett projekt i Uppsala har man byggt ett DC-nät mellan olika byggnader. Det ökar egenanvändning utan energilager.

Björn menade också att det inte kommer att vara så lönsamt att lagra energi framtiden. Priserna på energi kommer att minska, det behövs stora batterier och nyttan blir liten. I framtiden är det effekt som kommer att efterfråga, mindre batterier kan då göra förhållandevis stor nytta genom att kapa effekttoppar. Ferroamp klarar även av att faskompensera mellan faser om man har olika belastning på olika faser, vilket kan minska nätavgifterna. Det kan inträffa om man har flera olika elbilar som laddas på samma nät, eftersom elbilar vanligen laddas med en-fas idag.

Kommentar. Konkret och en av de mest intressanta visioner under Solforum enligt min åsikt, då Ferroamp har en existerande produkt som kan lösa en del nätproblem som kan uppstå med solceller. Ett stort hinder för lösning med DC-elnät mellan byggnader är dock idag svenska lagar som förhindrar att man i ett byggnadsbestånd sätter solceller på de bästa taken och överför solelen till andra byggnader i beståndet.

Lokal systemoperatör (LSO), en ny elnätsoperatör “bakom elmätaren” skapar nya affärsmodeller

Gustaf Svantesson, KIC Innoenergy

Power 2U ska i projekt CODES installera batterier i flerbostadshus med solceller i Örebro. Man kan med batterierna öka egenanvändningen av solel, minska effekttopparna och bidra till frekvensbalansering i nätet.

Vad kostar solen?

Daniel Kulin och Sara Grettve, Energimyndigheten.

Energimyndigheten har nyligen släppt rapporten Produktionskostnader för el från solceller i Sverige. Intervjustudie med solcellsbyggare under 2017 och det var den som detta föredrag handlade om. Man har i studien beräknat produktionskostnaden för solel. Rapporten bygger på intervjuer med 10 av de största solcellsinvesterarna, varav fyra med fristående solcellsparker och sex med takanläggningar. Ett resultat var att drift- och underhållskostnaden för solcellsparker uppskattades till 5-30 öre/kWh, där 30 öre/kWh var ett överraskande högt värde. Man skulle vilja veta mer om anledningen till denna höga kostnad och varför det var så stor skillnad mellan de fyra solcellsparkerna.

Kommentar. Ämnet är långt ifrån nytt. Den som är intresserad av ekonomi kan gärna använda Excel-mallarna för beräkning av produktionskostnad och lönsamhet som togs fram i projektet Investeringskalkyl för solceller, med Mälardalens högskola som projektledare och Energimyndigheten som delfinansiär. Använd mallarna och ge gärna återkoppling! Planerar en viss uppdatering inom kort.

I Elforsk (numera Energiforsk) rapport “El från nya och framtida anläggningar 2014” räknade man fram produktionskostnader för flera kraftslag i Sverige. Resultaten för solceller blev dock orealistiska för speciellt småhusanläggningar då man använde en alltför hög kalkylränta.

Vad kan vi lära av migrerade affärsmodeller

Jessica Lagerstedt Wadin, Lunds Universitet

Affärsmodeller handlar om att skapa värde och fördela detta bland inblandade aktörer. Man hade blandat studerat vad de 28 största elhandelsbolag erbjuder. Det blev kategorierna köper endast överskott, endast rådgivning, i samarbete med partner, “mät ditt tak”, hembesök och “solar as a service”. En lärdom är att enbart ordermottagning räcker inte. Blivande solcellsköpare möter många obekanta ord, se bilden. De behöver vägledning, man måste förstå att kunden inte förstår.

Ord en solcellsköpare möter. Jessica Lagerstedt Wadin, Solforum 2017.

Byggnadintegrerade solceller – nya värden för byggnader

Rickard Nygren, White arkitekter

Rickard visade flera exempel på vackra solcellsbyggnader, som Frodeparken, Uppsala, Vattenrike, Kristianstad, och Harplinge, plusenergihus i Halmstad. Han tyckte att vi ska sluta tänka i kWh och effektivitet när det gäller solceller på byggnader. Tänk som byggnadsmaterial. Estetiska och miljömässiga argument är minst lika rationella som de ekonomiska, eftersom de fångar våra värderingar.

Frodeparken, Uppsala. Foto Bengt Stridh.

Solceller i nya utformningar

Sara Klingberg, SolTech

De har valt att jobba med tunnfilmssolceller på grund av estetik, miljöskäl och dess tekniska kvalitéer. Man gör en stor satsning i Kina. Flera exempel på intressanta produkter nämndes. SolTech ShingEl ersätter 5 betongpannor. SolTech ST är en semitransparent solfasad. Exempel på SolTechs produkters användning som utsmyckning i form av träd och i olika färger visades. SolTech Supreme är en standardmodul, utanpåliggande på tak med bra utseende.

Kommentar. Riktigt kul att se SolTechs utbud av existerande produkter! Det är inte bara Tesla som har snygga soltak och till skillnad från Teslas tak kan SolTechs tak köpas idag.

Svenska solceller ger nya möjligheter

Georgios Foufas, Exeger

Exeger har växt rejält och består nu av drygt 70 personer. Kanske det största renodlade solcellsföretaget i Sverige? Man har tagit in över 400 miljoner kronor i riskkapital, också i topp i Sverige? Man använder en annan teknologi än kisel- eller tunnfilmssolceller. De använder så kallade “dye-sensitized” (färgämnessensiterade eller Grätzel) solceller. Man har planer för tre faser där första fasen handlar om solceller på konsumentelektronik inomhus (e-readers kan bli självförsörjande exempelvis). Man tror sig kunna starta försäljning nästa år. Nuvarande fabrik kan producera 300 000 m2 solceller per år, men man har planer på en fabrik (“gigafactory”) i Sverige som klarar 10 miljoner m2 per år 2020.

Kommentar. Spännnade. Vi väntar ju snart på besked om en annan “gigafactory”, den som Northvolt planerar för batteritillverkning. Blir det Västerås eller Skellefteå? Att även få en gigafactory för solceller skulle vara storbingo.

Solforum 2017 i Västerås startade idag

Energimyndighetens Solforum startade i Steam Hotel i Västerås idag. Välbesökt med ca 200 deltagare, som gav goda möjligheter till diskussioner. Efter ett inledande gemensamt pass blev det tre parallella sessioner, så det fanns mycket att lyssna på. Presentationerna kommer att läggas ut på Energimyndighetens webb. Här är några av mina noteringar, som av naturliga skäl bara täcker en av de tre parallella sessionerna.

Inledning

Rémy Kolessar, Energimyndigheten

Utredning om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer, Dir. 2017:77, tillkännagavs av regeringen i juni. Diagrammet med LCOE (Levelized Cost of Energy) för mycket stora solcellsanläggningar (”utility scale”) till och med 2015 kändes inte relevant för svenska förhållanden, där bara enstaka anläggningar har minst 1 MW installerad effekt. Under rubriken energisystem i förändring nämndes att andelen förnyelsebar energi ökar men diagrammet visade bara elanvändning.

Min kommentar

2016 bestod världens energiförsörjning till 86% av fossila bränslen enligt statistik från BP. 4% var kärnkraft. 7% vattenkraft. Solel, solvärme, biobränsle, vindkraft och annan förnyelsebar energi utgjorde ynka 3%. Andelen förnyelsebar energi ökar mycket sakta, med den takt som den ökat under 2014-2016 skulle det ta runt 200 år innan världen har enbart förnyelsebar energi.

2014-2016 ökade användning av de fossila bränslen, undantaget kol. Vad många missar är att av världens energiförsörjning består endast en liten del av el. 2016 var världens energianvändning 157 110 TWh enligt Enerdata (antaget 1 Mtoe = 11,63 TWh enligt IEA:s enhetskonverterare). Världens elanvändning 2016 var 20 827 TWh enligt Enerdata. El svarade alltså bara för ca 13% av världens energiförsörjning 2016.

Ska vi befria världen från fossila bränslen måste vi utnyttja alla tillgängliga förnyelsebara energislag och takten måste öka avsevärt.

PS 14/9. I Sverige 2015 var 31% av Sveriges slutliga energianvändning baserad på fossila bränslen enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2017. 33% av energianvändning var baserad på el. Ca 1% av elproduktionen är idag baserad på fossila bränslen i Sverige.

Förlängning av elcertifikatsystemet

Roger Östberg, Energimyndigheten

Ett gemensamt mål för Sverige och Norge till 2020 för elcertifikatsystemet är 28,4 TWh ny förnyelsebar energiproduktion. Med nuvarande takt verkar målet väl inom räckhåll. Ett nytt svenskt mål är ytterligare 18 TWh till 2030, vilket gör att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 eftersom man får elcertifikat under 15 år. Norge har däremot inget nytt stöd efter 2020. En utredning har tillsatts, som ska redovisas till årsskiftet, angående att införa en stoppregel för att inte överskrida 18 TWh och att utesluta mikroanläggningar ur elcertifikatsystemet och i stället ge en högre skattereduktion till dem.

Den senare idén haltar enligt min mening då man är berättigad till elcertifikat för hela sin elproduktion idag medan man bara får skattereduktion för den överskottsel man matar in till nätet. Förslaget skulle gynna de med högt överskott, medan det på sikt är det mest sunda med hög egenanvändning då egenanvänd el har ett betydligt högre värde än el som utan stöd matas in till nätet, där det normala marknadspriset är Nord Pool spotpris. Hög egenanvändning minskar också nätproblem som förhöjd nätspänning, till fördel för nätägarna.

Vad driver hushållen att investera i solel

Jenny Palm, Lunds universitet

Baserat på intervjuer av 20 hushåll 2008-2009 och 44 hushåll 2014-2017 (medelålder 58 år) gjordes slutsatser enligt bilden nedan. Hedrande att denna blogg omnämndes.

Slutsatser från Jenny Palm vid Solforum i Västerås 20170913.

Prosumenter och energimedvetenhet

Hanna Jansson, STUNS, och Britt Stikvoort, Uppsala Universitet.

Baserades på enkät till 2000+ hushåll där fler än 25% svarat. Man jämförde aktiva och passiva (inte delaktiga i beslut om att installera solceller) boende i villa och bostadsrätt, med och utan solceller.

Solelens roll i framtidens energisystem

Anna Wolf, Power Circle

Det handlade mycket om batterier, att de med lägre priser i kombination med solceller kommer att bli betydligt vanligare. Om alla 5 miljoner hushåll installerade batterier (villor 10 kWh och lägenheter 3 kWh vardera) skulle det maximala effektuttaget sjunka 40-60%, man skulle klara kraftavbrott minst 6 timmar och man skulle kunna tillhandahålla flera systemtjänster, som exempelvis att ta bort störningar från mikroproduktion.

Titeln fick väl inget egentligt svar, det konstaterade att det är svårt att sia i framtiden.

Min kommentar

Vi har idag 0,1% solel i Sveriges elmix. Enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2017 var andelarna av Sveriges elproduktion 2016: vattenkraft 47%, kärnkraft 34%, vindkraft 10% och kraftvärme 9%. Solel kommer att bli ett komplement till andra kraftslag, men kommer rimligen aldrig att bli större än vindkraft i Sverige med tanke på den begränsade tillgången till solenergi vintertid. Energimyndigheten har i sitt förslag till solelstrategi angivit 5-10% solel år 2040.

 

Möjligheter för nätägare att hantera stora volymer solel

Joakim Widén, Uppsala Universitet

I en intressant simulering för Herrljunga Elektriskas hela elnät hade man kommit fram till att 22% av elanvändning på årsbasis kunde vara solel utan att det uppstod problem i något hushåll. Om man ökade till 30% krävdes åtgärder där ändrad omsättning i lindningskopplare, laststyrning och begränsad utmatning av solel till nätet var tre åtgärder som var kostnadseffektiva för nätbolaget (även vid kompensation till kunder för produktionsförluster). Batterilagring var den dyraste åtgärden idag.

Å andra sidan var min tanke att 22% andel är väldigt hög andel och att det kommer att ta väldigt lång tid innan man når 22% solel i Herrljungas elnät. Det handlar rimligen om flera årtionden och då har kostnaderna ändrats för speciellt batterilagring och tekniska lösningar har hunnit utvecklats. Sverige kommer långt ifrån att vara det första landet som når så hög andel solel och vi kommer att få draghjälp från andra länder som ligger före oss när det gäller att utveckla lösningar.

Uppdaterade branschrekommendationer för anslutning av småskalig produktion

Matz Tapper

Ordet mikroproduktion som användas på olika håll har olika definitioner och man kommer att gå ifrån detta ordval i den nya utgåvan av dagens handbok ”Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO”. Tre nya utgåvorna kommer att tas fram för anslutning av produktion till lågspänning (oavsett anläggningens maximala effekt, i praktiken anslutningar från 16 A och till 1500 A), anslutning av produktion till mellanspänning och anslutning av produktion till region- och stamnät.

Rekommendationer vid anslutning av enfasiga enheter är max 3 kW. Ny tumregel för trefasig produktion är att nätets kortslutningseffekt i anslutningspunkten bör vara 20 gånger större än den installerade produktionen.

Miljöpåverkan och avfallshantering av solceller

Linda Kaneryd, Energimyndigheten

Solceller har låg miljöpåverkan i driftsfas, den största påverkan sker i tillverkningsfasen på grund av det är energikrävande material att framställa och att det finns potentiellt toxiska material (exempelvis bly). 2030 uppskattas den kumulativa mängden skrotade solcellsmoduler i världen uppgå till 1,7-8 miljoner ton och 2050 en ökning till 60-78 miljoner ton. WEEE-direktivet i EU har som mål att minst 80% av solcellerna ska återvinnas och minst 70% förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.

Recycling of silicon based PV modules in Sweden and Germany

Johan Felix, RE:Source

I Sverige förväntas inga volymer av skrotade solcellsmoduler förrän efter 2030. Solcellsmodulerna angavs i medel för 12 dataset bestå av 67% glas, 18% aluminium, 6,1% EVA (polymer), 3,4% kisel, 0,7% koppar, 0,08% silver, bly 0,05% och resten övrigt. För att klara EU:s direktiv räcker det därmed att återvinna glas och aluminium. När det gäller glas räknas exempelvis glas som fyllnadsmaterial vid vägar vara återvinning, vilket kan tyckas lite märkligt. Johan trodde inte att man inledningsvis skulle jobba med återvinning av kisel.

 

 

427 kWh solel under augusti = plushus

Solelproduktion

Under augusti månad gav våra solceller 427,2 kWh (89,1 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är lägre än maj-juli, men nästan lika mycket som april månads 432,2 kWh/kW.

Bästa dag blev 7 augusti med 20,70 kWh (4,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vår bästa dag hittills var under 12 maj 2017 med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW).

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under augusti.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under augusti månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 432,6 kWh under augusti. Det var 1,26% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under augusti använde vi 129 kWh (30%) själva och matade in ett överskott på 260 kWh (70%) till nätet. Under senaste året (september 2016 – augusti 2017) har egenvändningen varit 39% i genomsnitt. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Vi köpte 260 kWh el under augusti. Av vår elanvändning var 33% solel under augusti. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%. Vi var ett plushus under augusti med 39 kWh högre elproduktion än vår elanvändning. Det blev fjärde månaden i rad som vi var ett plushus. Vi har under dessa månader producerat 259 kWh mera energi i form av solel än vad vi använder i vårt hus. Det känns mycket bra att vara ett plushus under drygt en tredjedel av året!

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under augusti 2017. Enheten på y-axeln är kWh.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under augusti 2017. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 26 kWh under augusti. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under augusti 2017. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under augusti 2017. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

IEA PVPS Task 15 i Uppsala – Andra dagen

Fortsatta diskussioner inom våra olika “subtask” idag.

Vi avslutade dagen med att besöka Frodeparken. Tomas Nordqvist, Uppsalahem (fastighetsägare) och Rickard Nygren, White arkitekter (som designade huset), guidade. Frodeparken ligger bara några stenkast från Uppsala central. Det är Sveriges flaggskepp när det gäller byggnadsintegrerade solceller och den största solcellsfasaden på ett bostadshus i Sverige. Fasaden består av 1 181 CIGS-moduler (Solibro SL1) med ca 12% verkningsgrad och med en märkeffekt på 100 kW. Årsproduktionen var ifjol ca 76 000 kWh. Ca 60% av fastighetselen täcks av solel. Däremot används ingen solel i lägenheterna, vilket gör att drygt 50% matas in som överskott till nätet.

Ett ekonomiskt avancerat finlir är att det elbolag som säljer elen till Uppsalahem inte fakturerar energiskatt och moms på den. Uppsalahem betalar själva in energiskatten och slipper då betala moms på energiskatten. Detta är tydligen möjligt under vissa förutsättningar.

Frodeparken, Uppsala.

Frodeparken, Uppsala. Vid huskanten sitter “dummy”-moduler (tillkapade moduler), som inte är inkopplade, för att man skulle få ihop det vid huskanten. .

På IEA PVPS Task 15 möte i Uppsala

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

I år är Sverige värd för ett av de två årliga internationella möten i IEA PVPS Task 15. Mötet hålls i Uppsala tisdag-torsdag denna vecka. Idag var det alltså den första mötesdagen. Vi gick igenom  status och planering för de kommande månaderna inom varje “Subtask”. Det är också intressant att i pauser och lediga stunder diskutera om status för solceller i andra länder.

En intressant sak var att vi fick höra att i Wien, Österrike, måste nya kontorsbyggnader installera solceller, 1kW per 100 m2 byggnadsyta. En brasklapp för att jag inte hittat en skriven källa som verifierar detta och att jag uppfattade att det gällde byggnadsyta, snarare än kontorsyta. I Holland har man fortfarande nettodebitering för de som har solceller och att man beslutat att behålla den i sex år till. Vi minns den mångåriga diskussionen i Sverige där regeringen hävdade att nettodebitering var omöjlig att genomföra på grund av EU:s regelverk…

Lagar om att använda solenergi på byggnader finns även på annat håll. I South Miami, Florida, måste alla nya hem ha solceller. I städerna San Francisco, Lancaster, Sebastopol och Santa Monica i Kalifornien måste solenergi installeras på nya byggnader. Det föreslogs även i början av året av en sådan lag skulle införas för hela Kalifornien enligt San Francisco Cronicle. Renewable Energy World skriver att lagförslaget gällde solceller eller solvärme.

Före kvällens middag besökte vi Solibro Research, som utvecklar tunnfilmssolceller av CIGS (koppar, indium, gallium och selen). Vi fick bland annat veta att Hanergy, ägare av Solibro Research, har lanserat en “Hantile” som är en takpanna med tunnfilmssolceller av CIGS.

Mats Ljunggren, VD för Solibro Research, visar en semitransparent testmodul.

Seminarium om byggnadsintegrerade solceller idag

Inför det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september hölls idag ett öppet seminarium i Uppsala med titeln “Business opportunities with building integrated solar energy”. Det var 47 deltagare, varav en del från IEA PVPS Task 15. Vi fick höra intressanta föredrag från Sverige, Norge och Danmark. Det var mycket trevligt att få en översyn av skandinaviska exempel.

Mårten Lind, Solkompaniet, berättade i inledningen att under de fyra timmar seminarium pågick skulle uppskattningsvis 120 000 solcellspaneler installeras i världen. Ett snabbt överslag med förmodad installerad effekt i världen i år och en antagen modulstorlek visar att överslaget är i rätt härad.

Richard Nygren, White arkitekter, visade exempel på projekt som White deltagit i. Han påpekade att estetiska och miljömässiga skäl till varför man väljer byggnadsintegrerade solceller (BIPV) är lika rationella som de ekonomiska. Fritt tolkat av mig, är det snyggt kan man tänka sig att betala lite mer och det är inte bara återbetalningstid som spelar roll om man väljer BIPV eller inte

Om man vill köpa en egen fabrik för att tillverka tunnfilmsmoduler med CIGS-teknologi kan man köpa en CIGS Powerline Solibro enligt Mats Ljunggren, Solibro Research. En nyckel till framgång för BIPV är ett tydligare regelverk enligt Mats. Det är möjligt att leverera paneler med olika färger, med en viss nedgång i mängd producerad solel (minst 5% beroende på val av färg och teknisk lösning),

David Larsson, Solkompaniet, berättade om forskningsprojekten PROOF (inudstrialiserade lösningar för solcellstak) och Miljontak (renovering av tak med solceller).

Peter Kovacs, RISE, nämnde att man i ett pågående projekt kommer att ta fram en guide till installation av solceller som solskydd.

Dan-Erich Archer kom från det nya företaget Sunroof som är specialiserat på takinstallationer med solceller. Han berättade bland annat om renovering av ett flerbostadshus där man klätt alla fasader med solceller av amorft kisel. Dessa solceller har låg verkningsgrad (6,5% nämndes) men de är billiga. Han menade att om man täcker ett helt tak med sådana solceller kan man som småhusägare slippa att bli en nettoproducent av energi på årsbasis, vilket leder till dålig ekonomi då man som småhusägare då kan få betala ett årligt inmatningsabonnemang till nätägaren och man får ingen skattereduktion (60 öre/kWh) för den del av produktionen som överstiger mängden köpt el.

Flera norska exempel på BIPV beskrev utförligt av Anne Gerd Imenes, Teknova. Den intresserade kan läsa mera på sidan www.bipvno.no. Den norska marknaden ökade med hela 336%! ifjol. Man börjar dock från en låg nivå och totalt hade man ifjol installerat 27 MW. Det är betydligt mindre än vad som installeras årligen i Sverige numera. Å andra sidan har Norge 99% förnyelsebar vattenkraft i sin elmix, så behovet är inte lika stort som i de allra flesta andra länder med hög andel fossil elproduktion.

Karin Kappel, Solar City Denmark, berättade bland annat om en Copenhagen International School vars fasad hade klätts med 6 048 m2 grönskimrande solcellspaneler. Då panelerna har lite olika vinkel och ger varierande färg beroende på solens läge fick man en fasad med en färg som dels varierade på olika ställen på fasaden dels varierade med tiden på dagen. Fascinerande…

David Larsson, Solkompaniet, avslutade föredragen med att reflektera över hur man fångar värdet av BIPV. Solen ger oss tillgång på en oändlig mängd fritt flödande energi. Det är klokt att sätta solceller på byggnader. Det hjälper till att rädda vår planet, sparar pengar och ger en “grön identitet”.

I den avslutande diskussion påpekades att när man jämför kostnaden för en installation av BIPV ska man jämföra med motsvarande kostnad för ett annat fasadmaterial, om det är på en fasad installation görs. Att jämföra med kostnaden för en konventionell solcellsinstallation leder tankarna fel. Man menade också att kostnad och regelverk är viktiga om BIPV ska bli en massmarknad. Timingen i en byggprocessen är viktig när det gäller BIPV. Det gäller att frågan om BIPV kommer vid rätt tidpunkt. En lämplig tidsrymd kan vara kort, till skillnad från solceller som sätts utanpå befintliga byggnader (BAPV = Building Applied Photovoltaics) där man kan komma tillbaka med ett nytt förslag x år senare om det blir ett nej vid ett första förslag att installera solceller

Ett avslutande råd blev: Utbilda fler arkitekter i solcellers möjligheter!

 

Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt

Ett dagfärskt pressmeddelande “Fler ska få stöd för att sätta upp solceller på taken” från regeringen är mycket glada nyheter för de som planerar att köpa en solcellsanläggning.

I pressmeddelandet står att “Regeringen ökar nu solinvesteringsstödet med 200 miljoner redan i år och 525 miljoner kronor i budgeten för år 2018. Regeringen föreslår också en höjning av stödet till 30 procent av investeringskostnaden för alla stödmottagare, från dagens 20 procent, för hushåll som sätter upp solceller på taket.”

Isabella Lövin säger i pressmeddelandet att man vill ta bort den nuvarande kön på 3 000 sökanden och öka takten i utbyggnaden (i DN:s artikel Bidragen till solceller höjs säger Lövin att det är 5 000 i kö). Man vill också göra det enklare att söka stödet. I förenklingen ingår att “Regeringen har sedan tidigare gett Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett generellt undantag för bygglovskrav för solpaneler för att det ska bli snabbare och enklare.”

Mycket intressant är även “Totalt kommer stödet ligga på 915 mkr per år 2018-2020.” Riksdagen antog i december 2015 regeringens budget för investeringsstöd till solceller på 1,395 miljarder under åren 2016-2019. Enligt dagens pressmeddelande fortsätter investeringsstödet åtminstone ett år till.

En summering blir att det är tre mycket glädjande nyheter

  • Budgeten för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt.
  • Stödet förlängs med ett år till 2020.
  • Stödnivån höjs till 30% för alla.
    Företag har i nuläget 30% men privatpersoner har haft 20% i stödnivån. Det betyder att regeringen inte antar Energimyndighetens förslag om att ta bort investeringsstödet för privatpersoner och ersätta det med ett ROT-avdrag på 50%för solceller. Tanken med solROT var att få bort kön för investeringsstöd genom i praktiken tillgång till en ökad budget. Regeringens förslag fyller samma funktion.

De frågor man kan ställa sig

  • Från vilket datum sker den föreslagna höjningen av stödnivån till 30% för alla?
  • Hinner installationsföretagen med att öka utbyggnadstakten i samma takt som budgeten för investeringsstödet ökas? 2018 års budget ökas från 390 miljoner konor till 915 miljoner kronor. Om stödnivån höjs till 30% för alla blir den möjliga ökningen av solcellsinstallationer något lägre än ökningen i budgeten, men det blir ända en mycket stor höjning.
  • Solvärme har inget riktat stöd över huvud taget. Man kan undra varför?
    Det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. För en solcellsanläggning kan en småhusägare idag få tiotusentals kronor i investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, inmatningsabonnemang utan kostnad, elcertifikat och bidrag till energilagring. Stödet till solenergi haltar med andra ord betänkligt. Man kan tycka att regeringen även borde skänka en tanke till solvärme.

PS. En okänd faktor är hur stor del av budgeten för åren 2018-2020 som kommer att utnyttjas, det vill säga hur stort intresse det finns bland köpare av solcellsanläggningar. Det ska bli intressant att se…

563 kWh solel under juli = plushus

Solelproduktion

Under juli månad gav våra solceller 562,8 kWh (117,4 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är högre än juni månads 502,8 kWh/kW och lägre än maj månad som med 573,7 kWh blir årets bästa månad. .

Bästa dag blev 10 juli med 24,90 kWh (5,2 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vår bästa dag hittills var under 12 maj 2017 med 5,7 kWh/kW.

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juli.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar utbyte per modul under juli 2017.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 571,8 kWh under juli. Det var 1,60% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juli använde vi 185 kWh (33%) själva och matade in ett överskott på 378 kWh (67%) till nätet. Under senaste året (augusti 2016 – juli 2017) har egenvändningen varit 39% i genomsnitt. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Vi köpte 252 kWh el under juli. Av vår elanvändning var 42% solel under juli. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%. Vi var ett plushus under juli med 126 kWh högre elproduktion än vår elanvändning. Det var tredje månaden i rad som vi var ett plushus.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under juli 2017. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2017. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 26 kWh under juli. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juli 2017. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.