IEA PVPS Task 13 – möte i Lugano

Är i skrivande stund på hotellrum i Lugano efter en middag tillsammans med kolleger i IEA PVPS Task 13

Måndag-onsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett internationellt möte hos SUPSI i Lugano. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, Johan Paradis Ärlebäck och Linn Andersson (kommer i morgon) från Paradisenergi. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter.

Pratade med Joshua Stein, Sandia National Laboratories i USA, om möjligt samarbete när det gäller dubbelsidiga (“bifacial”) moduler då jag är en av handledarna för industridoktoranden Elin Molin, PPAM, i forskarskolan REESBE. Forskarskolan är ett samarbete mellan högskolorna i Borlänge, Gävle och Västerås.

Pratade även med representanten från Kina. Han berättade att förra veckan var priset på moduler nere i 2,8 yuan/W = 3,9 kr/W i Kina. EU:s minimipriser på moduler som importeras från Kina har hållit modulpriserna uppe i Europa, men dessa minimipriser har väl tappat sin roll när moduler nu importeras billigare från andra länder i Asien till Europa. Hörde från en systemförsäljare nyligen att det fått till effekt att modulpriserna sjunkit signifikant även till Sverige under senaste halvåret. Enligt pvxchange var spotpriser i februari 2017 på tyska moduler lägre än de från Kina. Spotpriserna var dock klart lägre för moduler från sydost-Asien enligt pvxchange

Solcellsanläggningar i världsklass – workshop om prestanda och tillförlitlighet

Här kommer en påminnelse.

Dagen äger rum i Stockholm den 20 oktober 2016 och arrangeras av de svenska deltagarna i det internationella forskningsprojektet IEA PVPS Task 13; ABB, Paradisenergi, Solkompaniet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Dagen innehåller bland annat föredrag med den ledande tyska solcellsgrossisten IBC Solar och presentationer av de senaste lösningarna från övervakningsentreprenörerna Greenbyte, Sigma Easth/North AB och Emulsionen. Dessutom berättar Sveriges deltagare i IEA PVPS Task 13 om de senaste internationella erfarenheterna kring prestanda och tillförlitlighet. Till sist finns även Energimyndigheten på plats, för att presentera den i oktober alldeles färska solstrategin.

Målgruppen är huvudsakligen solcellsinstallatörer, då fokus ligger på de tekniska aspekterna av mätning, loggning, övervakning, felsökning och kvalitet, men naturligtvis är även andra intresserade välkomna att vara med på denna intressanta dag!

Varmt välkomna på en spännande dag om solcellsanläggningars prestanda och tillförlitlighet!

När? Den 20 oktober klockan 9.30 till 16.30.
Var? Tekniska nämndhusets hörsal, Fleminggatan 4, Stockholm.
Kostnad? 500 kronor exklusive moms.

Anmälan

Anmälan görs här, senast 14 oktober.

PS. Presentationerna från workshopen finns här.

Preliminärt program

9.30-10.00 Registrering, kaffe och smörgås
10.00-10.15 Sveriges representanter i IEA PVPS Task 13 hälsar alla välkomna
Anne Andersson, SP, Anna Bengtsson, Solkompaniet, Johan Paradis, Paradisenergi AB och Bengt Stridh, ABB Corporate Research och adjungerad lektor på Mälardalens Högskola
10.15-10.45 Mätning och loggning – internationella erfarenheter från Task 13
Bengt Stridh, ABB Corporate Research och adjungerad lektor på Mälardalens Högskola
10.45-11.30 Vilka möjligheter att följa anläggningars prestanda finns idag?
Tre övervakningsentreprenörer presenterar sina lösningar.

Jonas Corné, Breeze/Greenbyte, Dan-Eric Archer, Emulsionen ekonomisk förening och Kimmo Yliniemi, Sigma Easth/North AB
11.30-12.00 Vilka fel uppstår och hur påverkas investeringskalkylen?
Johan Paradis, solcellskonsult på Paradisenergi AB
12.00-13.00 Lunch på närliggande restaurang
13.00-15.00 Att bygga solcellsanläggningar i världsklass – den ledande solcellsgrossisten IBC Solars erfarenheter av kvalitet och prestanda
Dieter Miener, ingenjör på IBC Solar i Tyskland
15.00-15.30 Fikapaus med erfarenhetsutbyte kring problem och lösningar
15.30-16.00 Att detektera fel – IR och EL på solcellssystem
Anne Andersson, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
16.00-16.30 Vad innebär Sveriges nya solstrategi?
Tobias Walla, handläggare på Energimyndigheten

 

IEA PVPS Task 13 – möte i Albuquerque

Är i skrivande stund i Albuquerque, New Mexico, USA.

Tisdag-torsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett internationellt möte i Albuquerque. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, och Anna Bengtsson, Solkompaniet, i detta möte. Johan Paradis Ärlebäck, Paradisenergi, är deltagare på hemmaplan i den svenska gruppen. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter.

IEA PVPS Task 15 BIPV – Dag 2

Sitter nu i hotellrum på Hotel Omega i Sophia-Antipolis utanför Nice i Frankrike.

Kom hit i måndags kväll för mote i IEA PVPS Task 15 om BIPV (Building Integrated Photovoltaics). Med byggnadsintegrerat menas kortfattat att man ersatt något annat byggmaterial med solceller, exempelvis att man ersatt tegelpannor med solcellsmoduler. Idag var det andra dagens mote där vi var hos CSTB, som har mer än 900 anställda och som hade en omsättning på 99 miljoner Euro 2014.

Det har varit ett 40-tal deltagare från 18 länder. Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, adjungerad lektor på MdH och även ABB-anställd), SP (Peter Kovacs och Martin Warneryd, som åkte hem idag), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren).

En stor del av tiden under mötet har ägnats åt att träffas i grupper och planera det framtida arbetet inom de olika ”subtask”” som finns. Dessa är

  1. BIPV project database.
  2. Transition towards sound BIPV business models.
  3. International framework of BIPV specifications.
  4. Environmental benefits of BIPV.
  5. Demonstration.
  6. Dissemination.

BIPV i Frankrike

I Frankrike har man en speciell inmatningstariff (”feed-in tariff”) för byggnadsintegrerade solceller. Inmatningstariffen innebär att man under 20 år får ett fast belopp per kWh för den el man matar in till nätet. I Frankrike skiljer man på två olika varianter av BIPV, som har olika inmatningstariffer. IAB innebär att solcellsmodulerna är integrerade i byggnaden och att de ger ett vattentätt skal. ISB kan sitta ovanpå ett tak, men ska ha samma lutning som taket. I rapporten “National Survey Report of PV Power Applications in France – 2014” från IEA PVPS finns denna definition av de olika varianterna av BIPV i Frankrike:

IAB – Total building integration: the photovoltaic array replaces the roof elements; it provides the main sealing of the building and should not exceed the roof plan by more than 2 cm. The building sealing is not provided by steel sheeting as in the case of ISB.

ISB – Simplified building integration: the photovoltaic array replaces the roof elements and is mounted parallel to the roof plan.

300 MW Europas största solcellsanläggning

Under den gemensamma middagen fick jag höra av en fransman som jobbade på Ademe, där vi var igår, att den solcellsanläggning på 300 MW som finns i Cestas i Frankrike och som är Europas största har en produktionskostnad på 7 eurocent/kWh = 66 öre/kWh. Det var inte läge att fråga exakt vilka antaganden man gjort vid denna uppskattning av produktionskostnaden så man får ta uppgiften med en viss nypa salt. Produktionskostnaden för solel uppgavs vara lägre än för ny kärnkraft i Frankrike. Enligt PV Magazine färdigställdes anläggningen i slutet av förra året och den har över en miljon moduler…

I morgon ska vi göra studiebesök innan det blir hemresa.

 

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 3

 

Idag var det studiebesök. Vi åkte först buss till Eindhoven till Technical University Eindhoven. Efter en presentation av deras forskning inom solenergi tittade vi på de experimentella installationerna. De var byggda under senaste året och var för både solvärme och solel. Det var sex provplatser om 6×5 m där man byggt upp installationer för hustak. Det fanns väldigt mycket sensorer på installationerna (totalt 638 sensorer som samlade in 1 miljon mätvärden per dag) och med pyranometrar för mätning av solinstrålning på alla installationerna samt en väderstation för mätning av global, diffus och direkt solinstrålning. Den diffusa solinstrålningen är ca 60% av den globala solinstrålningen i Holland, vilket kan jämföras med i medel mellan 43% och 57% under åren 1999-2007 för SMHI:s 12 mätstationer i Sverige. En viktig detalj var att man synkroniserat alla mätvärden i tid till inom 1 sekund, vilket gör att man i tid kan göra exakta jämförelser tidsmässigt för alla installationerna.. Det vattnades i munnen när vi gick runt och tittade på dessa installationer.

Därefter åkte vi tillbaka till Heerlen och tittade på resultatet av ett ZUYD-projekt som hette MODLAR. I Holland finns många radhus (vanligt boende i landet) som är i behov av renovering för att bland annat nå ett lägre energibehov. Målet i projektet var att inom 10 dagar kunna totalrenover radhusen utvändigt, medan de boende bodde kvar i huset. Det innebar nytt väggtegel med isolering och nytt tak med solceller och mer isolering. Man hade satt solceller på båda sidor av taket, som hade en relativt låg lutning, för att bli ett nollenergihus. Med hög andel diffus solinstrålning och låg taklutning ansåg man att det var möjligt att sätta solceller även på tak som var mer eller mindre nordvända. Huset skulle inte heller behöva naturgas längre för uppvärmning, däremot var man tvungen att fortfarande ha ett abonnemang för naturgas trots att man inte skulle behöva använda någon naturgas…

Sedan besökte vi ett bostadsområde genomfört en utvändig totalrenovering i ett bostadsområde. Arkitekten bakom området var med och berättade om projektet. Där hade man gjort renoveringen på åtta dagar per radhus, genom att använda prefabricerade vägg- och takelement. Husen hade snygga installationer av solceller och solfångare integrerade i ungefär halva takytan. De var svarta liksom det svarta taket med släta takpannor. Ett privat hus hade avstått från renoveringen och nog tyckte vi alla att de gått miste om något.

Till sist besökte vi ZUYD:s demonstration av ”The district of tomorrow”. Studenter hade både designat och varit med och byggt tre byggnader med inriktning på låg energianvändning (passivhus) och möjligheten att kunna återanvända byggnadsmaterialet.

Nu sitter vi på tåget från Heerlen till Schiphol och strax före 01 i natt kommer jag att vara hemma i Gäddeholm utanför Västerås.

PS. På grund av att något kört en drönare vid Arlanda stoppades all trafik på Arlanda en halvtimme och därför blev det hemkomst 01.30…

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 2

Programmet var amitiöst idag. Vi började med fortsätta gruppdiskussioner i Heerlen i de olika “subtask” som finns (se IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 1). Därefter blev det en genomgång med alla deltagarna av de fem olika “subtask” A-E. Sedan fick vi en kort paus vid 3-tiden då vi kunde gå tillbaka till det närbelägna hotellet, innan vi där blev upphämtade med buss för ett kvällsprogram i Eindhoven (10 mil resa) innan vi med bussen var åter vid vårt hotell i Heerlen kl. 22.15.

I gruppdiskussionen deltog jag idag i “subtask” A om den databas som ska byggas upp med minst ett BIPV-exempel från varje deltagande land. Först ska vi “nominera” högst tio olika BIPV-project per land, redan byggda eller planerade. Därefter ska ca 40 av dem väljas ut till en databas, där det dels kommer att finnas en öppen del dels en del som är till för deltagarna i Task 15.

Det jag kommer att tänka på först är Frodeparken vid Uppsala järnvägsstation med 100 kW solceller på fasaden. Vilka bra exempel har vi på byggnadsintegrererade solcellsystem i Sverige? Tipsa gärna om dina favoriter!

I Eindhoven pågick ett holländsk möte om BIPV hos Solliance, vilket är en allians av många mindre företag inom tunnfilmssolceller med totalt 250 forskare. Tidigare konkurrenter kan i denna allians tillsammans söka medel för projekt och investeringar. Där lyssnade vi på fyra föredrag, minglade och fick en buffémiddag. Kan från detta besök tipsa om rapporten “BIPV product overview for solar facades and roofs, BIPV status report 2015, SUPSI-SEAC” (långsam nedladdning). Det finns också en databas BIPV products hos SUPSI.

Med byggnadsintegrerat menas kortfattat att man ersatt något annat byggmaterial med solceller, exempelvis att man ersatt tegelpannor med solcellsmoduler. Hur man ska definiera BIPV är för övrigt någon som diskuteras inom Task 15. Har man satt solcellsmoduler ovanpå befintligt tak räknas det som byggnadsapplicaterat (BAPV = Building Applied Photovoltaics).

Svenska deltagare i IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen. Projektet pågår 2015-2018.

 

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 1

Idag var det första dagen på kick-off-mötet för IEA PVPS Task 15, som handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). På förmiddagen var det öppna inledande föredrag med ett 90-tal deltagare. Intressantast och mycket tankeväckande var föredraget om “Energy resources” av Christoph Senz, med en historisk tillbakablick och vad vi har att vänta i framtiden. Kan finnas anledning att skriva ett separat inlägg om hans föredrag vid ett senare tillfälle.

På eftermiddagen fick alla deltagare göra en kort presentation med hjälp av en PowerPoint-sida som vi skickat in i förväg. Med knappt 50 deltagare tog denna runda ett par timmar. Några företag med BIPV-produkter nämndes, som solarnova, Aerspire, Tata steel (produkterna Kalzip och Colorcoat Prisma med laminerade solceller) och ZigZagSolar.

Dagen avslutades med att vi träffades gruppvis inom de olika “subtask” som finns. Dessa är

A. BIPV project database.
B. Transition towards sound BIPV business models.
C. International framework of BIPV specifications.
D. Environmental benefits of BIPV.
E. Demonstration.
F. Dissemination.

Räknat i antalet manmånader som de olika deltagarna sagt att de ska lägga ner var “subtask” C störst, följt av B, D, A, F och E. Jag deltog i B, men där var det bara fem personer trots att det var den näst största när det gäller antalet manmånader. En förklaring som någon nämnde var att alla är intresserade av affärsmodeller, men när det kommer till kritan prioriterar man arbete med andra saker högre. Det kanske också förklarar varför det för tillfället saknas en ledare för denna “subtask”.

Å andra sidan är ekonomin en hämmande faktor idag för BIPV, som har 1-3% av den totala marknaden för solceller (tillförlitlig statistik saknas för andelen BIPV). Det nämndes på förmiddagen att BIPV idag kostar 1,3 – 40 gånger mer än BAPV (Building Applied PV), där man sätter solcellsmoduler utanpå befintligt tak eller fasad. Det estetiska värdet ökar med BIPV, men hur mycket är man redo att betala för detta och hur värderar man det estetiska värdet?

Svenska deltagare I IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen.

Kick-off IEA PVPS Task 15 BIPV

Sitter nu i hotellrum på Tulip Inn I Heerlen, Holland. Flög Arlanda-Amsterdam och därifrån 2,5 timmar med tåg till Heerlen, vilket är ungefär så långt bort man kan komma från Amsterdam inom Holland.

I morgon börjar “kick-off” möte för det nya IEA PVPS Task 15 om BIPV (Building Integrated Photovoltaics). Ser att man inte lagt in något information om Task 15 ännu på hemsidan för IEA PVPS, men det kommer väl snart.

Mötet varar i tre dagar. Det är 42 deltagare anmälda från 15 länder. Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, adjungerad lektor på MdH och även ABB-anställd), SP (Peter Kovacs är på plats), Solkompaniet (David Larsson är på hemmaplan) och White arkitekter (Rickard Nygren kommer i morgon kväll).

Nytt installationsrekord för solceller i Sverige 2014

De första resultaten för 2014 har publicerats i ”Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014”. Den sedvanligt kompletta och gedigna rapporten publiceras senare i år. Statistiken har samlats in av Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet och svensk representant i IEA PVPS Task 1, via en enkät till de svenska installatörerna och försäljarna av solceller.

Installerad effekt

36,2 MW solceller varav 35,1 MW nätanslutna installerades i Sverige under 2014. Under 2013 installerades 17,9 MW nätanslutna solceller, vilket gör att denna marknad fördubblades under 2014. När det gäller inte nätanslutna solceller var 2014 års 1,1 MW lika med förgående års försäljning.

Totalt är det nu 69,9 MW nätanslutna solceller installerade i Sverige, vilket gör 7 W/innevånare. Dessutom har det sålts 9,5 MW solceller för system som inte är nätanslutna. Om vi antar att de nätanslutna solcellerna ger 900 kWh/kW blir det en möjlig produktion på 63 GWh för dem. Däremot producerades inte så mycket solel under 2014 eftersom många installationer gjordes under året och därmed inte gav full årsproduktion. Under de 10 senaste åren har den slutliga elanvändning i  Sverige varit 128 TWh i medeltal. Överföringsförlusterna är helt försumbara för solel och då skulle 63 GWh motsvara 0,05% av Sveriges slutliga elanvändning.

Tyskland har installerat mest solceller i världen. De hade installerat 38,2 GW vid utgången av 2014, vilket gör 474 W solceller/innevånare. 5,8% av elproduktionen under 2014 var solel. Imponerande! Den mycket stora skillnaden mot Sverige beror i först hand på den förda politiken i Tyskland där man gett ett kraftfullt stöd för solcellsinstallationer. En avgörande faktor är också att det elpris konsumenterna betalar är ungefär dubbelt så högt i Tyskland som i Sverige, vilket ökar lönsamheten för solcellsinstallationer. Solinstrålning i norra halvan av Tyskland är ungefär som i södra halvan av Sverige, så det är inte skillnad i solinstrålning som är orsaken till skillnaderna mellan Tyskland och Sverige.

Priser

Enkätsvaren visade att nätanslutna villasystem med en storlek upp till 20 kW uppgavs ha ett pris på mellan 14 600 och 25 000 kr/kW, inklusive moms, med ett medel på 19 000 kr/kW. Det är lägre priser än de som finns hos elbolagen enligt inlägget ”Vad kostar solceller – uppdatering 20150309”. Jag tror inte att man ska haka upp sig alltför mycket på skillnaderna eftersom det finns en stor spridning i prisuppgifterna. Det kan finnas flera orsaker till skillnader mellan enkätens och elbolagens prisuppgifter.

  • Enkäten bygger på uppgifter från många fler installatörer än uppgifterna från de 13 elbolagen, vilket borde ge bättre statistisk noggrannhet.
  • Enkätsvaren ger bara ett pris i ett effektintervall. Priset beror dock på den installerade effekten, med sjunkande pris för ökad effekt på anläggningen om alla andra förutsättningar är lika.
  • Elbolagen gör ett påslag på priserna från sina underleverantörer, för att de sköter en del av kundkontakterna.
  • Vad som ingår i priset. Priserna anges för nyckelfärdiga anläggningar, men i den “finstilta” texten finns det säkert skillnader under vilka förutsättningar det angivna priset gäller. När det gäller elbolagens priser kan exempelvis frakt och transport ingå om installationen är inom ett visst avstånd, men tillkomma på längre avstånd.

Intressant är att konstatera att man enligt enkätsvaren uppger att priserna fortsatt att minska jämfört med 2013, men inte alls i samma takt som tidigare.

Arbetstillfällen

Antalet helårsarbeten uppskattades till ca 700 vid det gånga årsskiftet enligt de rapporterade enkätsvaren, vilket var en ökning jämfört med föregående år. En mycket stark ökning av antalet arbetstillfällen har skett hos installationsföretagen sedan 2010. Hos tillverkande företag noterades en liten ökning jämfört med 2013, vilket var glädjande att se då trenden under 2010-2013 har varit vikande varje år, i takt med att modultillverkningen minskat i Sverige. Även antalet sysselsatta med forskning ökar och vi håller tummarna för att det på sikt leder till flera arbetstillfällen inom solcellsbranschen i Sverige.

En sektor som helt saknas är service. Eller rättare sagt “göms” väl den hos installatörerna, men det ger också en positiv vink om att solceller inte behöver mycket underhåll.

Vi får ägna ett stort tack till de som svarat på enkäten och Johan Lindahl för en bra sammanställning. Det är av stor vikt för företag och beslutsfattare på olika nivåer att vi har bra statistik.

Se även Energimyndighetens pressrelease Sverige fördubblar solcellskapaciteten – för fjärde året i rad. Rapporten blev uppmärksammad i media, exempelvis i VLT: Intresset för solceller växer snabbt.

Installerad effekt av solceller i Sverige under åren 1992-2014. De som anges som fristående är sådana som inte är nätanslutna.  Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Installerad effekt av solceller i Sverige under åren 1992-2014. De som anges som fristående är sådana som inte är nätanslutna. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Prisutveckling för nyckelfärdiga solcellsanläggningar i Sverige 2010-2014. OBS! Priserna är exklusive moms. Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Prisutveckling för nyckelfärdiga solcellsanläggningar i Sverige 2010-2014. OBS! Priserna är exklusive moms. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Antal helårsarbeten inom den svenska solcellsbranschen 2010-2014. Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Antal helårsarbeten inom den svenska solcellsbranschen 2010-2014. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

IEA PVPS möte i Freiburg

Tisdag-torsdag denna vecka har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett möte i Freiburg, Tyskland. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, och Johan Paradis Ärlebäck. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten. Jag gjorde tidig kväll och var tillbaka på  hotellrummet redan 21.30 i kväll. Hann därmed med detta inlägg…

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter. Det är ca 40 deltagare med på detta möte, sannolikt rekord för Task 13. Deltagarna är främst från många länder i Europa. De mest långväga deltagarna är från Kina, USA och Malaysia. Kina, Japan och USA förutspås bli de länder som kommer att installera mest solceller i år. Det tidigare dragloket i världen har varit Tyskland, utom dem hade den pågående solcellsrevolutionen inte blivit av. I Tyskland minskar dock installationerna i takt med minskat stöd och med tyska ögon kanske man inte ens når 2 GW i år. Hehe… 2 GW… Sverige slog rekord med 19 MW ifjol, vilket gör i storleksordningen en tiopotens mindre per innevånare och år än i Tyskland.

Det är även två deltagare från Norge plus en norrman som var med på en öppen workshop på eftermiddagen. Norge är väl det land som egentligen är i minst behov av solel med tanke på att de har så mycket vattenkraft i sin elmix (95% år 2011).

Holland har 160 000 registererade solcellsanläggningar. Det gör 1 anläggning per 100 innevånare. Hur lång tid ska det ta innan vi i Sverige får en registrering av våra solcellsanläggningar så att vi vet hur många de är och mera exakt hur stor installerad effekt vi har?

Genom att studera driftdata från öppna källor (SolarLog främst) hade man i Holland funnit att medelproduktionen i Holland var 876 kWh/kW under 2013. Det är i samma härad som i Sverige, då vi hade ett bra solår ifjol. Men i Sverige har vi bara i runda slängar 2 000 (?) nätanslutna solcellsanläggningar, vilket skulle göra 1 anläggning per ca 5 000 innevånare. Om Sverige skulle ha lika många solcellsanläggninger per innevånare som Holland skulle vi ha drygt 90 000 anläggningar. Vi har lika bra solelutbyte i Sverige som i Holland, så vad väntar vi på?