Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solcellsägarna går miste om miljoner per år

Elcertifikatsystemet är Sveriges huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Hur många gånger har ni hört att elcertifikatsystemet är teknikneutralt? Eller att systemet fungerar bra? Stämmer det? Nej! Systemet är inte alls anpassat för småskaliga elproducenter och regelverket gör att man missgynnar småskalig elproduktion.

Vid utgången av 2012 fanns det 24,31 MW installerade solceller i Sverige, varav 15,87 MW nätanslutna enligt den IEA PVPS rapport för Sverige som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, författat. Under 2012 installerades 6,88 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Vi kan därför ansätta 12,43 MW som ett medel för installerad nätansluten solcellseffekt under 2012. Om vi antar att de producerade i genomsnitt 900 kWh/kW blev den totala solelproduktionen från dem 11 187 MWh. Det skulle motsvara 11 187 elcertifikat om alla solcellsanläggningar hade fått elcertifikat för all sin solel, vilket man är berättigad till, eftersom man får ett elcertifikat per producerad MWh.

Enligt statistiken över tilldelade elcertifikat för 2012 ser vi att det utfärdades 1 029 elcertifikat till solcellsanläggningar, som är de som finns under ”Övrigt” i statistiken på Svenska Kraftnäts webbsida Cesar. Yep, ynka 1 029. Det betyder att ägarna av solcellsanläggningar gick miste om 11 187 – 1 029 = 10 158 elcertifikat. Låt oss avrunda detta till 10 000 förlorade elcertifikat.

Enlig statistik på Cesar var medelpriset 200,5432 kr per elcertifikat under 2012. Det betyder att 10 000 elcertifikat hade ett värde på 2 miljoner. Så mycket gick solcellsägarna miste om under 2012 eftersom endast en bråkdel av alla anläggningsägare hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Under 2013 kommer beloppet sannolikt att nära fördubblas eftersom solcellsinstallationerna säkert kommer att öka mer i år än under 2012 eftersom den statliga budgeten för investeringsstödet är högre och eftersom stödnivån är lägre, vilket ger betydligt fler installationer i år än ifjol.

Det finns flera faktorer som motverkar att ägare av solcellsanläggningar inte ansöker om tilldelning av elcertifikat.

  • Man saknar kännedom om att alla solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat, oavsett hur små anläggningarna är.
  • Det upplevs som för krångligt. Fast så krångligt är det inte egentligen. Klarar man av att hantera ett bankkonto klarar man av detta också, frånsett att man måste ha Nordeas säkerhetslösning, så jag fick stega in på ett Nordea bankkontor för att få denna.
  • Det finns ett helt onödigt krav på att man måste timmäta elproduktionen för att få elcertifikat. Det finns inget skäl till detta eftersom elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. Kravet på timmätning eller inte kan möjligen tyckas som betydelselöst, men då har man inte förstått villkoren för exempelvis småhusägare.
    • Om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion måste den mätas innan någon del av solelen använts i huset. Eftersom anläggningen sitter på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät (där nätägaren inte har något ansvar) måste anläggningsägaren själv bekosta elmätare och ett mätabonnemang för timmätningen och rapportering till Svenska Kraftnät.
    • Kravet på timmätning gör att detta mätabonnemang blir alltför dyrt (exempelvis  2 025kr/år hos Mälarenergi, hittade inte denna prisuppgift på vår nätägare Vattenfalls hemsida) för att det ska vara lönt att skaffa ett sådant eftersom intäkterna från elcertifikaten inte täcker den extra kostnaden för elmätare och mätabonnemang.
  • Däremot kan småhusägaren få elcertifikat för det solelöverskott som matas in till nätet i anslutningspunkten till nätet eftersom nätägaren där är skyldig att timmäta all elproduktionen. Därmed kan man få elcertifikat för sin överskottsel utan extra mätkostnader. I vårt fall matar vi en hälften av vår solelproduktion till nätet och vi förlorar då elcertifikat för halva vår solelproduktion.
  • Enligt informationen på Svenska Kraftnäts hemsida anges att Svenska Kraftnät tar ut en årlig minimiavgift på 200 kr per år. I praktiken har man dock inte tagit ut denna avgift hittills. Om man skulle göra det skulle det bli ytterligare ett hinder för de minsta anläggningarna eftersom det inte skulle bli någon vinst om man bara får ett elcertifikat per år.
    • Avgiften är för övrigt inget eget påhitt från Svenska Kraftnät. I Lag (2011:1200) om elcertifikat står att man får ta ut en avgift, men i Förordning (2011:1480) om elcertifikat har detta av någon anledning skärpts till ”Den som har ett certifikatkonto ska betala en avgift för kontot. Kontoavgiften ska beräknas på det högsta antal elcertifikat som samtidigt varit registrerade på kontot under avgiftsperioden och ska vara 0,07 kronor för varje registrerat certifikat. Kontoavgiften ska dock alltid vara lägst 50 kronor.”
  • Handeln med elcertifikat är inte anpassad för de små elproducenterna. För elhandlarna är det knappast någon vinst att handla med några enstaka elcertifikat per år från en solcellsanläggning. Posterna som handlas är vanligen betydligt större. Under 2012 utfärdades 21 510 875 elcertifikat till ett sammanlagt värde på 4,3 miljarder. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år och man har då ingen förhandlingsposition, utan får vara glad om någon elhandlare över huvud taget förbarmar sig och köper dessa elcertifikat.

Uppenbarligen behövs en översyn av elcertifikatsystemet. Regeringens utredning om nettodebitering “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” som kom i juni duckade dock för denna fråga. På s. 277 i utredningen skriver man ”kommer… behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel … att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten! Bekvämt för utredningen, men inte bra för de små elproducenterna.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

  • Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
  • Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen.
  • Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
  • Se till att Cesar-kontot kan administreras även med andra säkerhetslösningar än Nordeas, det känns lite otidsenligt att behöva gå till ett Nordea bankkontor för att få tillgång säkerhetslösning för inloggning till Cesar-kontot.
  • Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras. Jag ser ingen riktigt enkel lösning på detta. Alla små poster skulle möjligen kunna läggas i en pott, så att antalet köp skulle minimeras genom att någon köper hela årets pott. Det går dock inte att komma ifrån att en överföring av betalningen ska ske till varje enskild producent vilket ger en administrativ kostnad.

Vad kan du göra?

Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns den 1 juli 2013 bara 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Det borde vara i storleksordningen tio gånger så många om alla nätanslutna solcellsanläggningar hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Tar man även med vind, vatten och biobränsle fanns 2523 anläggningar i elcertifikatsystemet den 1 juli, vilket gör att 10% av dem var solcellsanläggningar. Om alla solcellsanläggningar skulle finnas med i elcertifikatsystemet borde de snarare vara runt hälften av alla anläggningar!

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.

Första överföringen av ursprungsgarantier

Vi har till dags dato fått två (2) ursprungsgarantier och två (2) elcertifikat bokförda på våra Cesarkonton för ursprungsgarantier respektive elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Vi får ett certifikat för varje MWh vi matar in på nätet. I vårt avtal med Telge Energi som köper vår överskottsel för 1,50 kr/kWh ingår att de tar hand om ursprungsgarantier och elcertifikat. Jag gjorde igår den första överföringen av ursprungsgarantier. Cesar-kontot för ursprungsgarantier fungerar som ett bankkonto. Man talar om till vilken man vill överföra ursprungsgarantierna och hur många man vill överföra, inga konstigheter alltså.

Dock är det bökigt att man måste ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontona för ursprungsgarantier och elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva besöka en annan bank personligen för att skaffa och förnya e-legitimationen.

När jag skulle göra en överföring från Cesar-kontot för elcertifikat i kväll stötte jag på patrull. Det var mera klickande för att komma fram till genomförandet av transaktionen än för ursprungsgarantier. Där fastnade jag på att man måste ange ett pris. Utelämnat pris eller 0 kr godkändes inte: ”Angivet pris är inte korrekt”. Jo, det var det skulle jag ha velat svara, men den möjligheten fanns inte.

Det är få solcellsanläggningar som ansökt godkännande för elcertifikat. Jag tycker att alla borde göra det! Så småningom skulle väl någon då inse att elcertifikatsystemet inte är lämpat eller anpassat för små elproducenter och att en förbättring behöver komma till stånd. Symptomatiskt är att formulären för ansökande om godkännande för elcertifikat ligger under “Företag” hos Energimyndigheten…

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Alltför få solcellsanläggningar ansöker om elcertifikat

Har tidigare berättat om att eftersom Maria och jag äger 50% vardera av vår solcellsanläggning kunde inte Svenska Kraftnät bokföra vårt första elcertifikat, som vi tjänade in redan i juli ifjol, på våra Cesar-konton eftersom de inte visste vem av oss som skulle tilldelas detta elcertifikat. Låter som Grönköpings Veckoblad, men det är faktiskt sant…

Tragikomiskt blev det även när jag i kväll försökte logga in på Cesar-kontot. Jag skrev först fel lösenord eller rättare sagt försökte logga in på Marias konto med mitt lösenord. När jag sedan skrivit det rätta lösenordet på rätt konto fick jag meddelandet ”Du har loggat ut från Cesar. För att kunna logga in igen måste du stänga detta webbfönster.” Fick stänga Internet Explorer, öppna sidan igen och logga in.

I aktivitetsloggen kunde jag se att den 15 juni var en historisk dag för oss. Då bokfördes ett elcertifikat på mitt Cesar-konto och ett elcertifikat på Marias Cesar-konto! Yeah…Vi är alltså med elcertifikat och äger nu två elcertifikat, som inom kort ska överföras till Telge Energi, som köper vårt solelöverskott.

Priserna på elcertifikat var under augusti i genomsnitt 176,19 kr, exklusive moms. Det är fjärran från toppen i augusti 2008 då månadsmedelpriset var 333,86 kr, se diagrammet här nedan.

Elcertifikatsystemet är definitivt inte anpassat för de små elproducenterna. Symptomatiskt är att Energimyndighetens information om elcertifikat ligger under fliken “Företag”, trots att man inte alls behöver vara ett företag för att godkännas för tilldelning av elcertifikat.  Det är tyvärr alltför få solcellsanläggningar som ansökt om godkännande för elcertifikat. Statistik över vilka anläggningar som är godkända för tilldelning av elcertifikat finns hos Energimyndigheten. Av idag 3321 godkända anläggningar är det bara 73 solcellsanläggningar. Det är okänt hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i Sverige, men det är rimligen flera hundra solcellsanläggningar som går miste om rätten till elcertifikat!

Rimligen skulle en översyn behövas så att elcertifikatsystemet anpassades till även de små producenterna. En enkel åtgärd, som jag nämnt tidigare, skulle vara att de små producenterna skulle kunna rapporterna in sin produktion en gång per år till Svenska Kraftnät via Internet. Kan vi deklarera en gång per år via Internet borde det även vara möjligt för de betydligt mindre belopp som det gäller för elcertifikat. Om detta genomfördes skulle de små anläggningarna kunna få elcertifikat för hela sin elproduktion och inte bara för det överskott som matas in på nätet.

Prisutveckling för elcertifikat sedan systemet infördes. Prisstatistik från Cesar, Svenska Kraftnät.

Prisutveckling för elcertifikat sedan systemet infördes. Prisstatistik från Cesar, Svenska Kraftnät.

Klicka på bilden för att se den i större skala.

Vår ersättning för överskottsel 2011

Jag försöker här reda ut begreppen om vilken ersättning man kan få för sin solel.

Den solel vi använder själva i vårt hus gör att vi minskar vårt inköp av el och den får därmed samma värde som det rörliga priset för köpt el. Observera att detta gäller det rörliga priset för summan av elhandel och elöverföring. Den fasta abonnemangskostnaden hos nätbolag och elhandlare påverkas däremot inte.

Den solel som vi inte kan använda själva i huset blir ett överskott som matas in på nätet. Eftersom vi är en nettokonsument av el under ett år får vi ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Ersättningen för överskottselen kommer från fyra olika källor:

  1. Energiersättning.
  2. Elcertifikat.
  3. Ursprungsgarantier.
  4. Elhandel.

Summa ersättning för överskottsel 2011

Energiersättning 7,5 öre/kWh
Elcertifikat Ca 26 öre/kWh
Ursprungsgarantier ?
Elhandel 56,9 öre/kWh
Summa Ca 90 öre/kWh

Energiersättning

Detta är en ersättning som betalas ut från nätbolaget på grund av minskade överföringsförluster i nätbolagets elnät. Nätbolagen är skyldiga att betala ut en ersättning enligt Ellagen 3 Kap. 15§. Det finns inget enhetligt namn för denna ersättning. Hos olika nätbolag kallas den exempelvis energiersättning, produktionsersättning, nätersättning, överföringsersättning, förlustersättning eller ersättning för nätnytta. Detta är den enda ersättning man som elproducent får med automatik. Gör man ingenting annat blir det inte mer än så här.

Ersättningen varierar beroende på var man bor i landet och vilken tariff man har mellan ca 4 öre/kWh och ca 8 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare och de betalar 7,5 öre/kWh, inklusive moms, till oss eftersom vi bor i deras område söder och har enkeltariff. Om vi bott i område norr hade vi istället fått 5,5 öre/kWh, inklusive moms. Om vi hade haft tidstariff hade vi fått olika ersättning under höglasttid respektive övrig tid.

Elcertifikat

Hos Energimyndigheten kan man ansöka om att bli godkänd för tilldelning av elcertifikat. Tilldelningen sker från den dag Energimyndigheten fattat beslut om godkännande. Tilldelning av elcertifikat kan inte ske retroaktivt. När man blivit godkänd får man elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet utan att det kostar någonting. Man får ett elcertifikat per producerad MWh (1000 kWh). Man är egentligen berättigad till elcertifikat för hela sin solelproduktion men som jag skrivit om tidigare är det idag inte lönt för en småhusägare eftersom kostnader som är förknippade med detta överstiger intäkterna.

Elcertifikaten bokförs av Svenska Kraftnät på ett Cesarkonto. Dessa elcertifikat kan man sälja, om man hittar en köpare. Man får elcertifikat under 15 år. Priserna för elcertifikat varierar med tiden, se diagram.

Under 2011 motsvarade medelpriset för elcertifikat ca 26 öre/kWh, inklusive moms.

Vi hade visserligen samlat ihop till ett elcertifikat under 2011 men vi fick inte något elcertifikat infört på vårt Cesar-konto under 2011 (se varför i inlägg från 24 januari), därför gjorde vi ingen handel med elcertifikat under 2011 utan det kommer att bli under 2012.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Ursprungsgarantier

Den 1 december 2010 trädde en ny lag om ursprungsgarantier i kraft. Ursprungsgarantin visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån. Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion. För att få ursprungsgarantier måste man skicka in en ansökan till Energimyndigheten. Liksom för elcertifikat får man en ursprungsgaranti per producerad MWh och de bokförs också på ett konto hos Svenska Kraftnät. Dessa ursprungsgarantier kan man sälja, om man hittar en köpare.

Vilket värde ursprungsgarantierna har är oklart för mig. Vi hade visserligen samlat ihop till en ursprungsgaranti under 2011 men vi fick inte någon ursprungsgaranti infört på vårt Cesar-konto under 2011, därför gjorde vi ingen handel med ursprungsgarantier under 2011.

Elhandel

Fick häromdagen en ”producentfaktura” från Bixia, till vilka vi sålde vår överskottsel under 2011. Bixia betalade Nord Pool timspotpris utan avdrag och betalade dessutom ut moms på detta belopp. Deras ersättning för elhandeln blev totalt 869 kr för 1527 kWh vilket gör 56,93 öre/kWh i genomsnitt under året. En sammanställning per månad visas i nedanstående tabell. Se även diagrammet som visar tydligt hur Nord Pool spotpris har sjunkit under året.

 

Överskott
(kWh)

Ersättning
(kr/kWh)

Ersättning
(kr)

Jan

8

0,7469

5,98

Feb

17

0,6875

11,69

Mar

129

0,7039

90,80

Apr

208

0,5961

123,99

Maj

282

0,6288

177,31

Jun

273

0,6063

165,51

Jul

197

0,4996

98,43

Aug

196

0,5321

104,30

Sep

134

0,4330

58,02

Okt

56

0,3623

20,29

Nov

20

0,5263

10,53

Dec

5

0,4400

2,20

SUMMA

1527

0,5693

869,00

Nord Pool spotpris under 2011.

Nord Pool spotpris under 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Inget elcertifikat på våra Cesar-konton

Igår fick jag brev från Svenska Kraftnät. Det var ”Kontobesked i Cesar per 2011-12-31”. På ”Huvudkonto” har jag 0 i ”Antal”. Min fru Maria fick ett likadant brev. Vad är nu detta kan man kanske undra? Jo, det betyder att jag har 0 elcertifikat på Cesar-kontot hos Svenska Kraftnät där elcertifikaten bokförs. Eftersom Maria och jag äger halva solcellsanläggningen vardera har vi fått varsitt Cesar-konto och därför fick vi också varsitt brev med kontobesked från Svenska Kraftnät.

Egentligen hade vi samlat ihop till ett elcertifikat redan under juli ifjol. MEN, eftersom Maria och jag båda är delägare visste inte Svenska Kraftnät till vilken de skulle kontoföra elcertifikat. När jag frågade om detta blev beskedet att vi får vänta till dess att vi får två elcertifikat (vilket kommer att ske i maj i år), då kan man bokföra ett elcertifikat på bådas konton. Detta borde betyda att om exempelvis Maria ägt 75% och jag 25% av solcellsanläggningen, då hade vi väl fått vänta till sommaren 2013 när vi skrapat ihop fyra elcertifikat, innan Svenska Kraftnät vågat kontoföra några elcertifikat. Detta är inte Grönköpings Veckoblad, utan detta är en sann historia…

Ovanstående gäller för övrigt även våra ursprungsgarantier, men när det gäller dessa har vi inte fått något kontobesked från Svenska Kraftnät.

Priserna på elcertifikat har sjunkit nästan oavbrutet under de senaste två åren, vilket framgår av nedanstående diagram. Om vi kunnat handla med vårt elcertifikat i juli hade marknadspriset varit 197 kr, exklusive moms. Under december var det 14 kronor lägre. Det är fjärran från de högsta priserna från augusti 2008 då elcertifikaten var värda 334 kr, exklusive moms. Detta enligt prisstatistik som kan hämtas på Svenska Kraftnäts sida Cesar elcertifikat.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Näringsutskottets betänkande mager läsning för småskaliga elproducenterna

Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU4 ”Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem” kom den 8 november. Där behandlas bland annat nettodebitering. Det är tyvärr en mager läsning för de småskaliga elproducenterna. Här nedan ges några utdrag från betänkandet, med mina kommentarer.

Egenproducerad el och nettodebitering

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om s.k. nettodebitering av el och om införande av ett fastprissystem för förnybar el. Utskottet hänvisar bl.a. till att dessa frågor har behandlats av riksdagen så sent som under våren 2011. Jämför reservation 4 (S, MP, V).

Propositionen
Regeringen anser att det bör bli lättare för enskilda att leverera egenproducerad förnybar el till nätet. Därigenom ges elkonsumenten större möjligheter att ta kontroll över sin elanvändning och samtidigt bidra till omställningen av energisystemet i enlighet med uppställda mål.

I Energimarknadsinspektionens rapport Nettodebitering – Förslag till nya regler för elanvändare med egen elproduktion (EI R2010:23) föreslås det att det ska införas en reglering med nettodebitering i Sverige. Innebörden är att en elkonsument som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere, och som även är elproducent, ska få kvitta den el som matas in på nätet mot den el som tas ut från nätet under en kalendermånad. Kvittningen ska endast ske mot den rörliga delen av elnätsavgiften.

Regeringen anser att införandet av ett system med nettodebitering måste utredas närmare innan den kan ta ställning i frågan. Inte minst måste de EU-rättsliga förutsättningarna ges en närmare belysning.

Mina kommentarer
1. ”… det bör bli lättare för enskilda att leverera egenproducerad förnybar el till nätet.”
Detta är inte tekniskt svårt idag. Då hade man inte haft över 1 miljon solcellsanläggningar i Tyskland… Däremot är det idag väldigt svårt att bedöma vilken ersättning man får för den inmatade elen och var man bor i landet kan spela stor roll. Detta måste man komma till rätta med.
2. ” Inte minst måste de EU-rättsliga förutsättningarna ges en närmare belysning.”
Kan ingen upplysa regeringen om att både Danmark och Belgien redan har nettodebitering.

Elcertifikatsystemet

Vidare skriver man

Ytterligare utveckling av elcertifikatssystemet till förmån för småskalig elproduktion
Regeringen har sedermera i proposition 2010/11:155 föreslagit vissa förändringar av reglerna för elcertifikat som syftar till att underlätta för mindre producenter av förnybar el genom att de får undanta den el de producerat som de själva har använt från kvotplikt. I den propositionen gör regeringen också bedömningen att elcertifikatssystemet uppnår de uppsatta målen och att det i huvudsak fungerar väl. Någon reglering av golv- och takpriser för elcertifikat bör, enligt regeringen, därför inte ske. Propositionen behandlas för närvarande av riksdagen (bet. 2011/12:NU6).

Mina kommentar
Jag har i ett inlägg den 26 oktober granskat vilken betydelse det nya lagförslaget om elcertifikat får för ägare av små solcellsanläggningar och i inlägg den 31 oktober framgår texten i en skrivelse jag gjorde till Näringsdepartmentet. Jag kan inte se annat än att den nya lagen skulle ge enbart mycket marginella förändringar och att solcellsanläggningar skulle missgynnas i förhållande till andra produktionssätt av el. Därför blir ovanstående uttalande mest tomt prat utan någon innehåll av värde för de små elproducenterna.

Nettodebitering igen

Forsättningsvis skrivs

Därför ser utskottet positivt på att regeringen kommer att gå vidare med en fördjupad analys av vilka konsekvenser s.k. nettodebitering kan tänkas få.

Kvittning av egenproducerad el mot den el man förbrukar kan vid första anblicken tyckas vara en relativt enkel administrativ åtgärd. Vid en närmare analys framgår det dock att en sådan reform väcker flera komplexa följdfrågor som bl.a. hänger samman med EU-rättsliga, skattemässiga och mättekniska aspekter. Till detta kommer frågor om exakt vilka kostnadsposter som ska kvittas bort, hur ofta avräkningen lämpligen bör ske och hur kostnaderna för reformen ska fördelas på elmarknadens olika aktörer. Andra skäl som gör att genomförandet inte bör hastas fram är det pågående arbetet med att skapa en nordisk slutkundsmarknad för el och den i propositionen redovisade ambitionen att se över det s.k. mätarmonopolet. Frågans komplexitet avspeglas för övrigt också av att många remissinstanser ser positivt på nettodebitering, men att det råder olika uppfattningar om vad en nettodebiteringsreform bör omfatta och hur den bör genomföras.

Mina kommentar
1. Om Danmark och Belgien, som har nettodebitering, klarat EU-rätten kan detta inte vara något problem i Sverige heller.
2. Flera nätbolag förordar och testar redan nettodebitering genom att ett nettoavräknat värde skickas till elhandlaren. Enklare än så kan administrationen inte bli. Jag har inte hört talas om att de upplevt några problem med ”mättekniska aspekter”, så vad menar regeringen med detta?
3. När det gäller de ekonomiska aspekterna för alla inblandade aktörer har detta utförligt behandlats i Elforsk-rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” från 2010. Jag föreslår att regeringen läser den!

Sammanfattningsvis kan sägas att regeringen har märkligt svårt att komma till skott i frågan om nettodebitering. Det känns som att en kombination av ointresse och okunskap hämmar regeringen i denna fråga.

Men ni som är Mälarenergis kunder vet väl att ni från årsskiftet kan få nettodebitering?

Skrivelse till Näringsdepartementet om elcertifikat

I kväll skickade jag en skrivelse till Näringsdepartementet via deras hemsida angående angående remiss av Prop. 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat. 1 november är sista dag att svara på remissen.

Titeln på skrivelsen var Elcertifikaten är inte teknikneutrala och är inte anpassade för små elproducenter och underrubriker var

  • Undantag från kvotplikt för mindre elproducenter är ingen nyhet
  • Kvotplikten är inte teknikneutral
  • Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter
  • Elcertifikat i verkliga livet
  • Förslag till förändringar

Förslag till förändringar

• Kvotplikten bör baseras på producerad energi och ej vilken installerad effekt, eftersom en effektgräns gör att kvotplikten inte blir teknikneutral.

• För små elproducenter bör kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat tas bort, eftersom detta krav i praktiken förhindrar att små elproducenter tilldelas elcertifikat för hela sin produktion.

• Om det finns fler än en ägare av en solcellsanläggning bör man kunna ange i vilken ordning elcertifikaten ska tilldelas de olika ägarna, för att undvika att elcertifikaten ”fryser inne” i väntan på att man tilldelats lika många elcertifikat som antalet delägare av solcellsanläggningen.

Innehållet är i huvudsak som i inlägget från 26 oktober. Skickade även en likadan skrivelse till Energimyndigheten som har sina föreskrifter för den nya lagen om elcertifikat ute på remiss, med 14 november som sista svarsdag.

Avslutade med att skicka mail till Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin med kopia av skrivelsen till Näringsdepartementet, med en önskan att de skulle stödja förslagen.

 

 

Elcertifikaten inte teknikneutrala och inte anpassade för de små

På Energimyndighetens hemsida kan man läsa om elcertifikat att

”Elcertifikatsystemet ska ge Sverige en ökad elproduktion från förnybara energikällor. Målet med elcertifikatsystemet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. …
De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.”

Och i ett faktablad från Energimyndigheten

”Elcertifikatsystemet innebär att producenter av förnybar el får ett (1) elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme (MWh) el. Genom att sälja elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimulerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor.

Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning, en så kallad kvotplikt. Kvotens storlek varierar för varje år och den medför en ökande efterfrågan på förnybar el och elcertifikat. Priset på elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och säljare för respektive affär.”

En översyn pågår av lag, förordning och föreskrifter om elcertifikat. Remissvar på förordningen om elcertifikat ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 november 2011. Energimyndigheten förändrade föreskrifter för elcertifikat är nu ute på remiss fram till den 14 november 2011.

Inte mycket nytt under solen…

I propositionen till det nya lagförslaget presenteras som en nyhet(!) att ”mindre egenproducenter som själva använder sin el får i vissa fall undantas från kvotplikt”. HALLÅ… detta är väl ingen nyhet??

I nuvarande lag (2003:113) om elcertifikat står nämligen så här

”4 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el.

4. El som en elanvändare själv har producerat och använt, om produktionsanläggningens generator har en märkeffekt om högst 50 kilowatt.”

Detta undantag har varit tillämpbart för många solcellsanläggningar.

I det nya lagförslaget står att

” 4 kap. Kvotplikt

Kvotpliktiga aktörer

….

2.  elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt.”

Den enda skillnaden jämfört med nuvarande lag är alltså att man lagt till en gräns på 60 MWh.

Kvotplikt är en skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el. För 2011 och 2012 är kvotplikten 17,9%. I praktiken betyder kvotplikten att man 2011-2012 får 17,9% lägre intäkter från elcertifikat än vad det skulle varit utan kvotplikt.

Vilka förändringar innebär lagändringen i praktiken?

Inga alls vad gäller kvotplikten för producenter med vindkraft och vattenkraft eftersom de kommer att begränsas av 50 kW effekt liksom idag och inte av energiproduktionen på 60 MWh. För solelproducenter kommer 60 MWh och inte effekten att utgöra en begränsning. Antaget att solcellsanläggningar producerar 800-1000 kWh/kW krävs 60-75 kW installerad effekt för att nå 60 MWh.

I tabellen nedan har jag gjort en jämförelse mellan sol, vind och vatten.  Det intressanta är att vattenkraft kan producera ca 200 MWh/år och vindkraft ca 100 MWh/år utan att bli kvotpliktiga eftersom effekten är lägre än 50 kW. Solcellsanläggningar kommer att få nöja sig med 60 MWh/år om lagförslaget tas utan förändringar. Vad är logiken i detta? Det vore intressant att veta hur man kom fram till just 60 MWh/år som gräns, någon som vet?

Sol

Vind

Vatten

Medeleffekt i förhållande till installerad effekt

9-12%

15-30%
(snitt 20%)

35-55%
(snitt 47%)

Elproduktion (kWh/kW)

800-1000

1300-2600

3000-4800

Elproduktion från 50 kW installation (MWh/år)

40-50

65-130

150-240

Installerad effekt för att producera 60 MWh/år (kW)

60-75

23-46

12-20

När gäller vind- och vattenkraftens produktion har jag använt värden från Energimyndighetens Energiläget 2011, med vars värden man kan räkna fram ett genomsnitt för alla Sveriges vind- och vattenkraftverk. Genom att titta på vattenkraftproduktion 15 år bakåt i tiden, då den installerade effekten varierat endast marginellt, kan man se variationerna mellan olika år.

Kvotplikten är inte teknikneutral

Elcertifikaten tilldelas för producerad energi (ett elcertifikat per MWh) och det finns därför ingen anledning att blanda in effekten. Effektbegränsning borde förstås tas bort om kvotplikten ska bli teknikneutral. Med det rådande lagförslaget är kvotplikten inte det minsta teknikneutral, enligt resonemanget ovan.

Energigränsen borde också sättas högre än 60 MWh/år.

Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter

En ständig käpphäst vad gäller elcertifikat är varför man måste ha timmätning. Elcertifikaten tilldelas per MWh, oavsett när produktionen har skett. För mindre anläggningar innebär timmätningen en så hög kostnad för mätning och rapportering att det för småhusägare blir en förlust att ansöka om elcertifikat för hela sin elproduktion. Man får nöja sig med att få elcertifikat för sin överskottsel som matas in på nätet, där nätägaren står för timmätningen utan extra kostnad för husägaren.

Tyvärr finns timmätningen kvar som krav i den nya lagen även för de små producenterna. För småhusägare skulle det gott och väl räcka med årsavläsning när det gäller tilldelning av elcertifikaten. Vi skulle kunna lägga in elmätarens ställning via Internet, på samma sätt som vi idag kan sköta skattedeklarationen via Internet.

Jag har konstaterat det förut och gör det igen. Elcertifikatsystemet har inte varit och blir inte heller anpassat för de små elproducenterna med den nya lagen, tyvärr…

Elcertifikat i verkliga livet

Efter ca 10 månader hade Maria och jag skrapat ihop vårt första elcertifikat. Med viss stolthet väntade vi med spänning på hur det skulle sättas in på vårt Cesarkonto på Svenska Kraftnät. Men den konfekten blev vi lurade på.  Eftersom vi äger 50% vardera av solcellsanläggningen visste Svenska Kraftnät inte om de skulle kontoföra elcertifikat på Maria eller mig. Lite löjeväckande onekligen, vad spelar det för roll för ett gift par på vilkens konto detta lilla elcertifikat skulle kontoföras? Därför får vi vänta på insättningen till nästa sommar innan vi skrapat ihop vårt andra elcertifikat, då de kan sätta in ett elcertifikat vardera till oss. Denna historia känns som Grönköpings Veckoblad…

Ansök om elcertifikat!

I Energimyndighetens broschyr Elcertifikatsystemet 2011 kan man läsa

“Under år 2010 tilldelades elcertifikat till 2 711 anläggningar. Dessa anläggningar var fördelade på följande energikällor: 163 biobränsleanläggningar, 1 371 vindkraftsanläggningar, 1 164 vattenkraftsanläggningar och 13 sol energianläggningar.”

Bara 13 solcellsanläggningar!? Det borde väl finnas närmare 300 nätanslutna solcellsanläggningar som är berättigade till elcertifikat. Jag uppmanar alla små elproducenter att ansöka om godkännande för elcertifikat. Det finns ingen nedre begränsning i storlek för tilldelning av elcertifikat. Om vi små skulle bli en betydande andel och, inom inte alltför många år, i majoritet måste man väl så småningom förstå att regelverket för elcertifikat måste anpassas även till de små producenterna.

Pengarna puttrar in från vår elhandel

Fick en ”producentfaktura” från Bixia igår. 368,23 kr kammade vi in på försäljning av 667 kWh överskottsel från solcellerna under juni-augusti. Det gör i genomsnitt 55,2 öre/kWh. Under januari-maj sålde vi 645 kWh för 409,80 kr, dvs 63,5 öre/kWh. Totalt i år har vi alltså sålt 1312 kWh för 778,03 kr vilket ger ett snittpris på 59,3 öre/kWh. Det pris vi får är Nordpool spotpris per timme.

Till detta kommer 7,5 öre/kWh i ”energiersättning” från nätägaren Vattenfall och ca 25-30 öre/kWh från försäljning av elcertifikat. Totalt blir det ca 92-97 öre/kWh.

När det gäller ersättning för elcertifikat kommer vi inte att få någon ersättning förrän nästa år. Vi har visserligen samlat ihop till ett elcertifikat (1 MWh). Men, eftersom Maria och jag äger 50% vardera av anläggningen vill Svenska Kraftnät, som har hand om kontona för elcertifikat, inte ge oss något elcertifikat förrän vi har fått ihop två stycken, så att vi kan få ett vardera. Verkar minst sagt märkligt kan man tycka…

Under senaste året har priset för elcertifikat varit motsvarande 25,748 öre/kWh. Det är lägre än snittpriset för 2010 som var 29,457 öre/kWh. Detta enligt marknadsstatisk på webbsidan Cesar elcertifikat.

Här har jag inte räknat med något värde för ursprungsgarantierna. Vi får lika många sådana som elcertifikat, men vilket värde de kan ha står skrivet i stjärnorna ännu så länge.

Elhandeln skulle bli bra mycket enklare och billigare att administrera med möjlighet till nettodebitering. Man skulle då även få samma värde för den sålda elen som för den köpta elen, vilket inte är fallet idag.