Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2

Här är lite kompletteringar till gårdagens inlägg Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft. IVA skriver på webbsidan för rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie” att “Vi har upptäckt räknefel i denna studie, kommer att åtgärdas snarast.”

Huum…Vi?

Fick idag en del påpekanden som gör att det även finns andra observationer att göra gällande rapporten enligt nedan.

Elcertifikat

Det är samma felantaganden för vindkraft som för solkraft. Man har angett värdet av elcertifikaten till 16 öre/kWh, utan att ta hänsyn till att livslängden är längre än de 15 år som man får elcertifikat för. Elcertifikatens värde ska slås ut över hela livslängden. Är livslängden 30 år (solkraft) blir det genomsnittliga värdet 8 öre/kWh och inte 16 öre/kWh.

Granskning

På Twitter efterfrågades idag att rapporten borde ha kvalitetssäkrats genom en oberoende granskning (“peer review”) innan den publicerades. IVA skriver på Twitter att så har skett. Med tanke på mängden fel om solkraft inses dock att varken författarna eller granskarna haft tillräckliga kunskaper om solkraft. Här behöver IVA hjälp av solkunnigt folk.

Vinkling

Rapporten är inte helt neutral. Det finns subtila vinklingar, medvetet eller omedvetet.

I avsnittet om elcertifikat skriver man:

”Vad gäller kraftslag är det främst vindkraft som byggts ut inom ramen för elcertifikatsystemet. År 2014 utfärdades exempelvis 10 770 elcertifikat till solkraftsanläggningar i Sverige. För vindkraft samma år utfärdades cirka 11 miljoner elcertifikat.”

Antalet elcertifikat nämns för solkraft och vindkraft, men inte för de övriga kraftslagen. Här nedan visas en tabell med utfärdade elcertifikat sedan starten i maj 2003, en sådan tabell bör infogas i rapporten om man vill ge en neutral bild av antalet utfärdade elcertifikat genom åren.

I avsnittet om solkraft skrivs:

”Egenproducerad småskalig el är oftast solelsproduktion. I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvåret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren. Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

På vilka grunder har den ”samhällsekonomiska effektiviteten” bedömts för småskalig elproduktion? Jag hittar inget underlag till denna rallarsving och jag föreslår att denna text stryks. Syftet med investeringsstöd till solkraft har aldrig varit att svara för effektförsörjningen vintertid, så det är kryptiskt varför man gör en bedömning baserat på något som aldrig varit ett mål för stödet. Man låter också bli att nämna möjliga positiva effekter. Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för mänsklighetens framtid. Det är därför rimligt att vi stödjer utvecklingen av solenergi, även i Sverige. Och handen på hjärtat, de pengar som satsas i investeringsstödet är i det stora hela väldigt små belopp. Det investeringsstöd på 1,395 miljarder som är budgeterat för åren 2016-2019 innebär att vi satsar 36 kr per innevånare och år under fyra år. Yep, 36 kr…

När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit, men det är ingen som sagt att solenergi ska lösa hela vår energi- eller effektförsörjning ensamt.

På Twitter skrev en av rapportens författare Niclas Damsgaard, Sweco, igår att ”Solelen får dock fortsatt mest stöd.” En lurig vinkling. Stämmer detta? Döm själva.

  • I rapporten redovisas endast stöd per kWh. För exempelvis storskalig solkraft angavs i rapporten att stödet är 103 öre/kWh, vilket är en rejäl felräkning. Min uppskattning igår visade att det tänkbara stödet egentligen är 9-12 öre/kWh, i form av elcertifikat och investeringsstöd (max 1,2 miljoner per anläggning). MEN, med storskalig menas i rapporten 1,5 MW eller större och någon sådan solcellsanläggning har aldrig byggts i Sverige. De två största är på 1 MW vardera. Det har därför inte betalats ut en enda kr i stöd till storskalig solkraft i Sverige!
  • I rapporten redovisas hur mycket investeringsstöd till solceller som beviljats och betalats ut under åren 2009-2014. Men för övriga kraftslag görs inte motsvarande redovisning av tidigare stöd. Man kan undra varför?

Här nedan visas hur många elcertifikat som tilldelats olika kraftslag sedan starten och hur stort deras värde varit, detta bör redovisas i IVA:s rapport. Värdet är uppskattat som medelpris under året gånger antalet elcertifikat. Jag fick med denna metod att totalt har 43,1 miljarder utfärdats i elcertifikatsystemet från med starten i maj 2003 till och med september 2015. 5,9 miljarder har gått till vattenkraft, 12,2 miljarder till vindkraft, 23,5 miljarder till biomassa och biogas (kraftvärme i första hand), 1,5 miljarder till torv och 7,2 miljoner till sol. Om det är något som har bättre siffror på detta får de gärna skicka referens till en källa.

Till detta kommer att solceller beviljats 503 miljoner i investeringsstöd under perioden juli 2009 till och med september 2015, varav 396 miljoner utbetalats. Författarna till IVA-rapporten missade att det även fanns ett investeringsstöd under 2005-2008, till offentliga byggnader. Under denna period beviljades 102 miljoner enligt en rapport från Konjunkturinstitutet, men jag hittar inte någon uppgift om hur mycket som betalades ut.

Antal utfärdade elcertifikat per kraftslag från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Antal utfärdade elcertifikat per kraftslag från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Uppskattat värde av elcertifikat utfärdade från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Uppskattat värde av elcertifikat utfärdade från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft

IVA:s projekt Vägval el släppte i förrgår rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie“. Vet inte vad som skiljer en specialstudie från en vanlig studie. Det speciella med denna studie var dock alla felaktiga antaganden om solkraft.

Här presenteras min genomgång av studien. Den baseras dels på rapporten, dels på ett “Arbetsdokument” (länk finns på sidan enligt ovan). Niclas Damsgaard från Sweco som är en av författarna skriver idag på Twitter att “vi har upptäckt ett fel i indata som användes för beräkningen och uppdaterar… “, efter mitt påpekande på Twitter att man räknat fel på solkraft. Vad det innebär vet jag inte, min genomgång gäller originaldokumenten och gäller endast området Solkraft.

Solkraft

  • Hur definieras småskalig respektive storskalig solkraft?

På några ställen i arbetsdokumentet görs skrivningar av typen ”… småskaliga producenter under 1500 kW, respektive storskaliga över 1500 kW”. Det verkar därför som att man satt gränsen för storskalig till 1 500 kW = 1,5 MW.

Om gränsen sätts till 1,5 MW bör påpekas att det inte finns någon sådan stor solcellsanläggning i Sverige. De två största i Västerås respektive Arvika är båda på 1 MW. De möjliga stöd som redovisas för storskalig solkraft är därmed fiktiva och har aldrig betalats ut i verkligheten.

  • Livslängd

Livslängden är satt till 20 år. Källa till detta val saknas. Det är för kort tid. Modultillverkarna brukar ge 25 års effektgaranti på modulerna = minst 80% av ursprungseffekten efter 25 år. Två undersökningar gjorda i det svenskt klimatet på verkliga solcellsinstallationer har visat på en betydligt lägre degradering. 30 år är inte orimligt för modulerna och det är den livslängd som använts i artiklar där jag och mina medförfattare räknat på LCOE (Levelised Cost of Energy) för solel i Sverige.

  • Elcertifikat

Sweco har antagit att värdet för elcertifikat är 16 öre/kWh, men det gäller bara de 15 år man tilldelas elcertifikat. Om livslängden är 30 år blir värdet i genomsnitt ca 8 öre/kWh. I praktiken är det bara en minoritet av de småskaliga solelproducenterna som ansökt om tilldelning av elcertifikat. För majoriteten av solcellsanläggningar som inte ansökt om elcertifikat är värdet 0 öre/kWh. När det gäller småhusägare får dessutom nästan alla bara elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Om vi antar ett överskott på 50% blir det värdet av elcertifikaten då i genomsnitt ca 4 öre/kWh för den producerade solelen under anläggningens livslängd. Under våra fyra första driftår hade vi 52% i överskott som matades in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik har priset för elcertifikat i genomsnitt varit 17,5 öre/kWh senaste året. Jag skulle därför kunna tänka mig att höja ovanstående värden för elcertifikat till ca 9 öre/kWh, respektive ca 4,5 öre/kWh. Från och med 2016 höjs kvotplikten och det borde innebära att priserna på elcertifikat ökar med tiden, men det återstår att se hur priserna utvecklas.

  • Investeringsstöd

Man kom fram till 87 öre/kWh i investeringsstöd genom en “mycket grov overslagsberakning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 ar). De stodpengar som delats ut mellan 2009 och 2015 har sedan slagits ut på dessa kWh.” (en korrigering av min första text eftersom det blev fel i den).

Man har dock inte angivet vilken installerad effekt man antagit och vilket utbyte (kWh/kW) denna skulle ge, så det går inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Ett sådant räknesätt har dessutom mycket stora osäkerheter. Detta spelar i och för sig mindre roll efter en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Så här kan man enkelt beräkna värdet av investeringsstödet idag. Investeringsstödet till privatpersoner är 20%, om man ansökte efter 1 januari 2015. Antag att 1 kW kostar 20 000 kr nyckelfärdigt, inklusive moms. Det ger 4 000 kr i möjligt stöd. Enligt ett exjobb som jag handledde på MdH tidigare i år var medianvärdet för solelproduktion för 238 svenska anläggningar ca 900 kWh/kW under 2014 enligt data från öppna databaser. Med en livslängden på 30 år och degradering på 0,5%/år (högt räknat, den är förmodligen lägre) blir den totala solelproduktionen då ca 25 000 kWh under livslängden. Investeringsstödets värde för en privatperson blir därmed 4 000 kr / 25 000 kWh = 16 öre/kWh.

Investeringsstödet till företag är 30%. Det står felaktigt 35% i arbetsdokumentet. Antaget ett pris på 14 000 kr/kW, exklusive moms (lägre pris på grund av större anläggning än för privatperson) blir investeringsstödets värde 4 200 kr / 25 000 kWh = 17 öre/kWh.

De antagna systempriserna ska ses som ungefärliga, i verkligheten har de förstås en spridning beroende på flera olika faktorer, så priserna kan vara både lägre och högre. Men det visar att det framräknade stödet i rapporten inte har någon relevans i dagsläget.

  • Storskalig solkraft

Man kom fram till att värdet på investeringsstödet var 87 öre/kWh även för storskalig storkraft, det vill säga samma som för småskalig solkraft. Detta trots att det aldrig byggts någon storskalig solkraft i Sverige om gränsen sätts till 1,5 MW.

Man har missat att investeringsstödet är maximerat till 1,2 miljoner kr per anläggning. Med ett stöd på 30% ger det en högsta stödberättigad kostnad på 4 miljoner kr. Med ett pris på 13 000 kr/kW, exklusive moms, (antaget ytterligare lägre pris på grund av ökad storlek) ger det en anläggning på 308 kW. Detta är långt under de 1 500 kW som använts som används som gräns för storskalig produktion. Om man bygger en anläggning på 1 500 kW eller större, vilket inte har gjorts hittills i Sverige, kan man få som mest 1,2 miljoner kr i investeringsstöd. En anläggning på 1 500 kW skulle producera minst 37 500 000 kWh under livslängden. Detta om man antar 900 kWh/kW i årligt utbyte och 0,5% årlig degradering, men utbytet är sannolikt högre än så eftersom en stor anläggning rimligen byggs där förutsättningarna är gynnsammare än på ett småhustak när det gäller skuggning, som är den vanligaste orsaken till produktionsminskning för småskalig solel. Storskalig solkraft skulle därmed som mest få ett investeringsstöd värt 1 200 000 kr/ 37 500 00 kWh = 3,2 öre/kWh. Desto större anläggning desto mindre skulle stödet per kWh bli. Skulle man exempelvis bygga en anläggning på 5 MW skulle stödet motsvara 1 öre/kWh.

  • Ingen energiskatt på egenanvänd el

Värdet av att man inte betalar energiskatt på egenanvänd el beror på vilken producenten är. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (24,25 öre/kWh istället för 36,75 öre/kWh, inklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Man bör också fundera på om undantaget från energiskatt verkligen är en subvention. Att själv använda solel man producerar får samma effekt som en energieffektivisering (som att installera värmepump, byta fönster, isolera väggarna eller taket), eller när man använder solfångare eller ved för att producera varmvatten för att minska behovet av köpt energi. Ingen av dessa åtgärder beskattas idag, så varför ska man beskatta just egenanvänd solel?

Eller skattar man när man odlar egen frukt, grönsaker, potatis…? Känns det logiskt att man ska betala skatt på något man framställt i huset och som aldrig lämnat huset? Nej, inte för mig.

Ge mig ett logiskt motiv till att vi ska betala energiskatt på den solel vi producerar med solceller och använder själva i huset, utan att den elen varit in på elnätet och vänt! Annat än att staten ser det som en bra inkomstkälla…

Förespråkarna för energiskatt på egenanvänd el verkar dessutom inte ha förstått att det inte finns några mätvärden på hur mycket av solelen vi använder själva. Det är heller inget som går att mäta direkt så det blir en kostsam apparat få fram hur mycket solel man använder själv, se inlägget “Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el“.

  • Nättariff

I rapporten verkar man ha använt ett värde på 3,7 öre/kWh för reducerad nättariff  för småskaliga producenter upp till 1 500 kW, baserat på att småskaliga producenter har ett undantag från att betala mer av nättariffen än den del som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät.

  • Undantag inmatningsabonnemang

Om man är nettokonsument med säkring på högst 63 A och högst 43,5 kW installerad effekt behöver man inte betala något inmatningsabonnemang. Då kostnaderna för inmatningsabonnemang varier mycket mellan olika nätägare och då kostnaden per kWh blir beroende av hur stor solcellsanläggning är kommer detta belopp att variera stort. När jag läser de två dokumenten kan jag inte se att man räknat ut något eget värde för detta. Möjligen ingår det i nättariffen?

För de minsta solelproducenterna med en installerade effekt under 43,5 kW kan dock värdet av inte behöva betala inmatningsabonnemang bli rejält och vara av större värde än investeringsstödet. Detta om man antar att kostnaden för inmatningsabonnemanget är densamma för alla abonnemang upp till 1 500 kW, även om man bara har installerat några enstaka kW solceller.

Det finns ca 160 nätägare i Sverige så det är orimligt för mig att ta reda på vad som är ett normalt pris för inmatningsabonnemang. Här är ett exempel ur högen, som jag inte kan bedöma om det är representativt för alla nätägare, så ta det för vad det är.

Mälarenergi har ett inmatningsabonnemang för företag där kostnaden är 135 kr/månad, exklusive moms. Om vi med vår 3,36 kWh solcellsanläggning skulle betala samma pris skulle det bli 2 025 kr/år, inklusive moms. Under åren 2011-2014 var vår genomsnittliga solelproduktion 2 782 kWh/år. Om vi hade haft Mälarenergi som nätägare hade värdet därmed varit 73 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare men jag hittar inte priset för deras inmatningsabonnemang på deras hemsida (var inte lätt att hitta på Mälarenergis omgjorda hemsida heller). Om vi istället haft en solcellsanläggning på 43 kW som producerat 38 700 kWh/år (900 kWh/kW,år) skulle värdet varit 5 öre/kWh. Med en annan nätägare och ett annat pris för inmatningsabonnemanget hade värdet varit annorlunda.

Om man använder all el själv blir det ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Detta kan gälla även andra än de minsta solcellsanläggningarna. På ICA Maxi Erikslund här i Västerås finns en 40 kW solcellsanläggning där all solel används av butiken.

I ett projekt i dåvarande Elforsk SolEl-program var jag 2005 projektledare på ABB Corporate Research för den första solcellsinstallation i Sverige som matade in all el till nätet. En av projektets slutsatser blev att de då höga priserna för inmatningsabonnemang gjorde att det blev en nettokostnad för en småhusägare att försöka sälja ett överskott av solel. År 2010 ändrades ellagen så att man införde undantaget enligt ovan för de små elproducenterna.

  • Övrigt

De skriver att man matar ut på nätet, men det heter att man matar in eftersom man ser det ur nätets synvinkel, därav inmatningsabonnemang när säljer överskottsel och uttagsabonnemang när man köper el.

  • Saknas

På Twitter svarade Niclas Damsgaard, Sweco, apropå mitt påpekande om felräkning att “det ändrar inte den övergripande bilden men sänker nivån på stödet till solel” och “Solelen får dock fortsatt mest stöd.” Om man räknar i kr/kWh. Som man frågar får man svar skulle man kunna säga.

I rapporten har man redovisat hur mycket som beviljats och utbetalts i investeringsstöd till solceller. Men varför har man inte redovisat för alla kraftslag hur mycket som betalats ut i stöd, exempelvis i elcertifikatsystemet? Var ärlig och redovisa öppet i rapporten hur mycket stöd olika kraftslag fått fram till nu i kronor räknat. Solkraft ligger bland de kraftslag man studerat garanterat i botten på den tabellen!

Kraftvärme (går under “biomassa och biogas” i statistiken)och vindkraft har alla fått tvåsiffrigt antal miljarder i stöd genom elcertifikatsystemet. Vattenkraft  och torv har “bara” fått ett ensiffrigt antal miljarder i stöd. Solkraft är väldigt långt ifrån dessa belopp. I det stora hela är det småpengar vi gett i stöd till solkraft hittills.

Regeringen har som vision att Sverige ska försörjas till 100% av förnyelsebar energi. Solenergi, både solel och solvärme, kommer att bli nödvändiga pusselbitar i ett sådan pussel, så det är fullt rimligt att vi fortsätter att stödja solenergi för att främja dess utveckling i Sverige. Det är också rimligt att tro att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att tycka att det är helt naturligt att sätta solceller på alla nybyggda hus. Inom en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-hus i kraft och solenergi blir en viktig kugge för att klara detta.

Summering

Det finns många fel i IVA:s rapport. Mitt föreslag är att avsnittet för solkraft helt revideras och granskas av någon solcellskunnig innan publicering.

Så här skulle man kunna se på stödet till solel. För solvärme finns inget stöd över huvud taget.

 

 * = osäkert värde Småskalig solkraft egenanvänd el Småskalig solkraft såld el Storskalig solkraft
Investeringsstöd 16-17 16-17 <1 – 3
Elcertifikat 0-9 0-9 9
(Ingen energiskatt) (0,5-36,75) 0 0
Skattereduktion 0 60 0
Nättariff och inmatningsabonnemang 0 5-75* 0
Totalt 16-26 (63) 81-161* 9-12
Totalt enligt rapporten 136 167 103

PS 26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.

Så mycket betalar elbolagen för din överskottsel – april 2015

När man producerar egen solel är tanken att ersätta köpt el med egenproducerad el. Den egenanvända elen får samma värde som den rörliga andelen av elhandel och elöverföring.

För speciellt småhusägare blir det vanligen ett relativt stort överskott av el som man får sälja till en hugad köpare. För vår egen solcellsanläggning var överskottet i genomsnitt 52% för de fyra första driftåren. Vi säljer vårt överskott till Telge Energi, men har Vattenfall som nätägare och OX2 ekonomisk förening som leverantör av den vindkraftel som vi är delägare i.

Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet, har som svensk representant i IEA PVPS Task 1 gjort en uppdaterad sammanställning enligt nedan över hur mycket olika elbolag betalar för det överskott som matas in till nätet. De flesta bolag betalar Nord Pool spotpris (= normalt marknadspris) ± några ören, men det finns även de som betalar ett högre pris. Högst ligger Gotlands elförsäljning som betalar 2 kr/kWh om man köpt solcellssystemet från dem.

Förutom ersättning för elhandeln har du laglig rätt till en energiersättning från ditt nätbolag (Vattenfalls term, olika nätbolag har olika termer). Vi får för närvarande 5,6 öre/kWh från Vattenfall Eldistribution.

Till värdet av överskottselen tillkommer även en skattereduktion på 60 öre/kWh, som infördes från och med 1 januari 2015. Skattereduktion ges för så mycket el som du köper eller som mest 30 000 kWh samt för högst 100 A säkring.

Om du ansökt om godkännande för elcertifikat måste du kontrollera att din elköpare också köper elcertifikaten. Det finns fortfarande elbolag som inte köper elcertifikat från små elproducenter. Ursprungsgarantier har väl egentligen inget värde idag, men det finns i alla fall två bolag som betalar 20 öre/kWh för dem.

Prisuppgifterna enligt nedan är färskvara. Kontrollera därför vilka priser som gäller när du väljer elbolag för din elförsäljning.

Klicka på tabellen och förstora därefter texten för att se den i full storlek.

PS. Under Köpare solel finns även motsvarande tabell för augusti 2014, om du vill jämföra vad som hänt sedan dess.

Elbolagens elhandelspris för överskottsel, elcertifikat och ursprungsgarantier. Sammanställning är gjord av Johan Lindahl, Uppsala Universitet, under april 2015. Tänk på att priserna är färskvara.

Elbolagens elhandelspris för överskottsel, elcertifikat och ursprungsgarantier. Sammanställning är gjord av Johan Lindahl, Uppsala Universitet, under april 2015. Tänk på att priserna är färskvara.

Elcertifikatsystemet behöver anpassas för solelproducenter

Man får ett elcertifikat för varje MWh man producerat. Det behöver inte vara under ett kalenderår, det finns ingen tidsgräns. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år för den överskottsel vi matar in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik är idag 1 294 solcellsanläggningar med en totalt installerad effekt på 26,0 MW godkända för elcertifikat. Inget vet exakt hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige men det bör röra sig om 4 000±1 000 enligt tidigare gjorda uppskattningar, se inläggen “Färsk solcellsstatistik för Skåne” och “Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige?“. Det skulle betyda att bara ungefär en tredjedel av alla solcellsanläggningar har ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. När det gäller installerad effekt bör det vara mindre än 50% som ansökt om tilldelning av elcertifikat.

I den undersökning Solar Region Skåne nyligen publicerade var bara 170 (29%) av 579 anläggningar godkända för elcertifikat. Tittar man på installerad effekt var 3,531 MW (45%) av 7,878 MW godkända.  

Detta betyder att svenska solcellsägare tillsammans går miste om åtskilliga miljoner per år. Genomsnittspriset för elcertifikat var 19,6 öre/kWh under 2014. Priserna toppade 2009-2010 och har sedan dess sjunkit, se diagrammet här nedan. Det finns ett förslag om höjd kvotplikt (“Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020”) från och med 2016 och då kommer priserna för elcertifikat att öka igen

Det finns idag totalt 3 756 produktionsanläggningar som är godkända för elcertifikat, varav 2015 är vind, 1 294 sol, 310 vatten och 137 biobränsle. MEN, om alla solcellsanläggningar skulle ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat skulle de vara i majoritet!

Ett positivt ljus i tunneln är att antalet elcertifikat utfärdade för sol har haft en fantastisk ökningstakt senaste året, se diagrammet här nedan. Under 2014 utfärdades 10 770 elcertifikat, vilket ska jämföras med bara 3 705 under 2013. En ökning med 191%!! Totalt utfärdades 17,2 miljoner elcertifikat under 2014, så andelen solel är fortfarande blygsam.

Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskalig elproduktion. Det behövs en reform av elcertifikatsystemet. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi och det borde vara en självklarhet att även den småskaliga elproduktionen ska ingå.

Ansök om elcertifikat. Nuu…

Alla kan hjälpa till att driva på utvecklingen genom att ansöka om godkännande för elcertifikat. Passa på att samtidigt ansöka om tilldelning för ursprungsgarantier, det gör man enkelt på samma blankett. Om man bara ansöker om tilldelning om elcertifikat för den överskottsel man matar in till nätet kostar det inget.

Man är berättigad till elcertifikat för hela sin elproduktion, men då får man själv betala för elmätare för elcertifikat och ett mätabonnemang, så för många små elproducenter lönar det sig inte. Se även inlägget Ny elcertifikatmätare från Egen El från augusti ifjol.

Det är bara att göra slag i saken! Nu. Det kommer att bli en översvämning i administrationen av elcertifikatsystemet och förr eller senare måste alla inse att det krävs en förenkling när det gäller de små elproducenterna. Du kommer att kunna stoltsera med att du var med och förändrade elcertifikatsystemet…

Så kan elcertifikatsystemet förbättras för små elproducenter

  • Ta bort kravet på timmätning!
    Det finns idag ett helt onödigt krav på timmätning för att man ska kunna tilldelas elcertifikat. Det kravet är meningslöst eftersom man tilldelas ett elcertifikat per MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett.
    Observera att detta gäller mätning för elcertifikat, den normala timmätningen för köpt och såld el ska förstås vara kvar.
  • Ett värde per år för elproduktionen räcker för de små elproducenter när det gäller att ge underlag för utfärdande av elcertifikat. Detta kan lösas på flera sätt.
    • Mätning en gång per år (istället för dagens 8 760 gånger per år).
    • Anläggningsägaren får själv rapportera in ett värde som man själv läst av på växelriktaren. Ungefär som att vi inkomstdeklarerar en gång per år.
    • Användning av ett schablonvärde, typ 900 kWh/kW. Då slipper man all administration av mätvärden. Det är viktigt att hålla administrationen på en låg nivå.
  • Reglera ersättningen för elcertifikaten via elräkningen. Elhandlare och nätägare skickar idag räkningar till alla sina kunder, så här finns en upparbetad kontaktkanal. Elhandlarna kan handla med elcertifikat, men inte nätägarna.

Klicka på diagrammen för att se dem i full skala.

Medelpris för elcertifikat per år. Ett elcertifikat utfärdas per 1 MWh. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Medelpris för elcertifikat per år. Ett elcertifikat utfärdas per 1 MWh. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Utfärdad elcertifikat för solel per månad. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Utfärdad elcertifikat för solel per månad. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

 

Solcellsägarna går miste om miljoner per år – uppdatering

För ett år sedan skrev jag inlägget ”Solcellsägarna går miste om miljoner per år” apropå att så få solcellsanläggningar hade ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat den 1 juli 2013. De hade glädjande nog ökat till 853 den 28 augusti 2014. Det betyder att solcellsanläggningar svarade för 25% av de totalt 3419 som var godkända för tilldelning av elcertifikat. MEN, egentligen borde denna siffra vara nästan 50%.

Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Elcertifikat utfärdas för 3-5 miljarder per år. Systemet är planerat att pågå till 2035. Det är därför en brist att systemet inte anpassas till småskaliga elproducenter, så att även alla solcellsanläggningar kan var med i systemet eftersom de i framtiden kommer att vara i majoritet av antalet anläggningar i elcertifikatsystemet.

Enligt Energimyndighetens månadsrapport för juni 2014 hade 2 664 beviljats investeringsstöd för solceller, räknat sedan juli 2009. Av dessa hade 1859 fått stödet utbetalt. Sedan rapporten skrevs har ytterligare anläggningar byggts och statistiken släpar nog efter lite grann eftersom man ansöker om utbetalning efter det att installationen är klar. Det byggdes även solcellsanläggningar före juli 2009, det finns 129 stycken i Solelprogrammets databas. Det finns även ett okänt antal anläggningar som byggts utan investeringsstöd. Det går därför inte att ange någon exakt siffra på hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i drift i Sverige idag. Men låt säga att det är ca 2 200 – 2 500. Om alla dessa skulle vara anslutna till elcertifikatsystemet skulle andelen solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet vara 46-49% istället för dagens 25%.

Den installerade effekten för de 853 solcellsanläggningarna i elcertifikatsystemet är 17,487 MW. De fem siffrornas noggrannhet är överdriven. I statistiken har Energimyndigheten inte tagit med några decimaler för den installerade effekten, vilket gör att exempelvis vår solcellsanläggning på 3,36 kW är registrerad som 3 kW. Av anläggningarna uppges 658 (77%) tillhöra privatpersoner. 469 (55%) av anläggningarna hade en effekt på högst 10 kW, med en totalt installerad effekt på 2,9 MW, och det är troligt att de allra flesta av dem bara får elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Låt säga att överskottet i genomsnitt är 50% av solelproduktionen. Det skulle betyda att man går miste om elcertifikat för 1,45 MW, motsvarande ca 1 300 MWh och lika många elcertifikat, om man antar en medelproduktion på ca 900 kWh/kW.

Enligt den statistik som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, sammanställer inom IEA PVPS Task 1 fanns 34,7 MW nätanslutna solcellsanläggningar vid årsskiftet. Under 2013 ökade de med 17,9 MW. Om vi antar att det kommer att bli en något större ökning i år bör det vara närmare 50 MW nätanslutna solcellanläggningar idag. Det skulle betyda att 32 MW (64%) inte är anslutna till elcertifikatsystemet idag. Om vi antar en medelproduktion på ca 900 kWh/kW skulle dessa 32 MW producera 28 800 MWh, motsvarande lika många elcertifikat.

Medelpriset för elcertifikat har under senaste året varit 198,64 kr, exklusive moms, enligt Svenska Kraftnäts statistik på sidan Cesar. Det skulle ge ett värde på 6 miljoner för de ca 28 8000 + 1 300 = ca 30 000 elcertifikat per år som solcellsägarna i Sverige går miste om i dagsläget.

Det jag skrev i fjolårets inlägg om varför så ansöker om elcertifikat gäller fortfartande, med tillägget att den nya elcertifikatmätaren som Egen El lanserade för någon vecka sedan är en ljusning.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

  • Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
  • Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat*. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen. Alternativt skulle man kunna använda någon slags schablon, typ 900 kWh/kW eller en uppskattning med hjälp av den uppmätta överskottselen som matas in till nätet.
  • Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
  • Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras.

* OBS! Den timmätning som krävs för elcertifikat görs med en annan elmätare än den som nätägaren har i uttagspunkten för mäta köpt el och överskottsel inmatad till nätet. Har förstått att en del blandar ihop dessa mätningar. Elmätaren för elcertifikat måste sitta direkt efter solcellsanläggingen innan någon solel använts i byggnaden om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion och inte bara för överskottet som mäts i uttagspunkten av nätägaren. Den kommer därför i ett småhus att sitta på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät, där det är småhusägaren som äger och får bekosta installation av elmätaren och mätabonnemanget. Nätägarens ansvar slutar i uttagspunkten där din vanliga elmätare sitter. Om man skulle ta bort kravet på timmätning för elcertifikat skulle det alltså inte alls påverka den timmätning som nätägaren gör i uttagspunkten.

Vad kan du göra?

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Gör det nu!

Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Att elcertifikatsystemet inte hänger med i utvecklingen mot allt fler små privata elproducenter illustreras av att informationen om elcertifikat och formuläret för ansökan om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten ligger under rubriken “Företag” trots att 30% av alla som är godkända för elcertifikat är privatpersoner…

Kortfattad statistik elcertifikat

Sedan starten av elcertifikatsystemet 2003 hade 168,4 miljoner elcertifikat till ett värde av 38 miljarder utfärdats till och med juli i år. Vid beräkning av värdet använde jag årsmedelpriser. Av dessa hade 13 023 stycken till ett värde av 3 miljoner utfärdats till solcellsanläggningar.

Av de utfärdade elcertifikaten har sedan starten 57,4% utfärdats till biomassa och biogas, som ligger i särklassig topp. Därefter kommer vind (24,6%), vatten (14,3%), torv (3,7%) och sol (0,008%).

Marknadspriserna för elcertifikat har varierat över tiden. Priserna toppade 2008-2010, men har sedan dess gått tillbaka kraftigt. I kombination med sjunkande elpriser på spotmarknaden har det väsentligt försämrat lönsamheten för vindkraft. En sidoeffekt av detta, i kombination med kraftigt sjunkande priser på solceller under senare år, är att flera blir nyfikna på möjligheterna med solenergi.

Prisutveckling för elcertifikat i Sverige sedan starten 2003 till och med juli 2014. Data från Svenska Kraftnät - Cesar.

Prisutveckling för elcertifikat i Sverige sedan starten 2003 till och med juli 2014. Data från Svenska Kraftnät – Cesar. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Elcertifikat – skicka synpunkter till Energimyndigheten

Energimyndigheten har som jag nämnde häromdagen inbjudit till skriftligt samråd om elcertifikatsystemet. Skickade ikväll in mina synpunkter till . Mina punkter i ett två sidor långt brev var

  • Elcertifikatsystemet måste anpassas för småskaliga elproducenter, som är i starkt ökande och som inom några år är i majoritet bland Sveriges elproducenter.
  • Den dåliga anslutningen av solcellsanläggningar gör att solcellsägarna går miste om miljoner per år i intäkter från elcertifikat.
  • För att tilldelas elcertifikat finns ett meningslöst krav på timmätning av elproduktionen, som bör tas bort för mindre solcellsanläggningar och ersättas med ett krav på årlig avläsning.
  • Ta bort den årliga avgiften för Cesarkonto hos Svenska Kraftnät. I praktiken har denna avgift aldrig tagits ut, men den finns nämnd i §16 i Förordning (2011:1480) om elcertifikat, som därför bör ändras.
  • Jag undrar också till sist varför Energimyndighetens information om elcertifikat ligger under fliken Företag? Det ger fel signal till majoriteten av solcellsägare, som är privatpersoner. Informationen bör flyttas till en annan flik på Energimyndighetens hemsida.

Det vore finemang om alla ägare av solcellsanläggningar kunde skicka in sina personliga synpunkter på elcertifikatsystemet. Ett kort mail till Energimyndigheten räcker.

Så mycket förlorar solcellsägare i intäkter från elcertifikat

Jag gjorde följande tankeväckande överslag i mitt brev till Energimyndigheten. Den 1 oktober 2013 var 345 stycken solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 6,7 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik. Låt säga att därmed minst 20 MW solceller idag inte är anslutna till elcertifikatsystemet och att de producerar i genomsnitt 900 kWh/kW och år. Det gör minst 18 000 MWh/år = minst 18 000 elcertifikat/år, till ett värde av minst 3,6 miljoner/år om ett värde på 200 kr/elcertifikat antas. Då har dessutom ingen hänsyn tagits till att småhusägare i praktiken bara får elcertifikat för det överskott man matar in till nätet, vilket gör att det i praktiken blir mer än 3,6 miljoner som förloras per år för solcellsägarna.

Mina siffervärden byggde på att

  1. Den 1 oktober 2013 var 345 stycken solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 6,7 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik.
  2. Vid årsskiftet fanns 15,87 MW nätanslutna solcellsanläggningar. I år borde åtminstone 10-15 MW tillkomma, vilket gör totalt ca 25-30 MW installerad effekt som är nätansluten.
  3. Enligt Cesar marknadsstatistik har medelpriset för elcertifikat under senaste året varit 206 kr.

Energimyndigheten inbjuder till samråd om elcertifikatsystemet

På Energimyndighetens webb kan man läsa om

Inbjudan till skriftligt samråd. Energimyndigheten genomför på uppdrag av regeringen Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015. Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på myndighetens första utkast av underlaget till uppdraget. För att förbättra underlaget vill Energimyndigheten få synpunkter kring vissa delar av kontrollstationsuppdraget och bjuder därför in till skriftligt samråd.”

När jag läste bilagorna på deras webb fanns knappt något om solceller och inget om att man ska titta på en anpassning av elcertifikatsystemet för småskaliga elproducenter. I en av bilagorna stod “I bedömningen har solkraft exkluderats då elproduktionen från solkraft bedöms som försumbar i förhållande till produktionen från de resterande förnybara energikällorna i energisystemet.” Man ska dock ha i minnet att bara mindre andel av solcellsanläggningarna har idag ansökt om tilldelning av elcertifikat och att småhusägare i praktiken endast kan dra nytta av elcertifikat för sin överskottsel och inte för hela sin elproduktion som man är berättigad till. Om alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor säkerhet vara flest till antalet anläggningar godkända för elcertifikat redan inom några år och definitivt före 2020 som är den period som verkar studeras i denna omgång.

Jag blev glatt överraskad att se att antalet solcellsanläggningar godkända för elcertifikat ökat till 345 stycken den 1 oktober (bra ökning från 260 den 1 juli), enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Men det är fortfarande bara en liten andel av alla solcellsanläggningar som ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat, vilket tyder på ett systemfel!  Totalt var 2631 anläggningar godkända för elcertifikat, så andelen solcellsanläggningar är nu 13% av antalet godkända anläggningar för elcertifikat. Alla ägare av solcellsanläggningar bör ansöka om elcertifikat för att snabba på en förändring av elcertifikatsystemet så att det anpassas för småskaliga elproducenter.

Skicka dina åsikter till Energimyndigheten

Jag är trött på formuleringar som att elcertifikatsystemet “…i allmänhet anses fungera bra” som kan läsas i en av bilagorna, när det i själva verket fungerar uselt för småskalig elproduktion, exempelvis för småhusägare. Jag föreslår att alla solelproducenter mailar Energimyndigheten () med önskemål om att elcertifikatsystemet bör anpassas även för småskalig elproduktion. Det går exempelvis att hänvisa till att i ett av dokumentet anges frågeställningen “Finns det behov av åtgärder för att förbättra marknadens funktionssätt?” Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energiproduktion. Flera miljarder satsas årligen i systemet och det kommer att finnas kvar (åtminstone) till 2035. Det finns därför skäl att även se till att vi får med småskalig elproduktion i detta stödsystem med tanke på att enbart solceller har en potential på 10-15 TWh/år om vi skulle sätta solceller på en fjärdedel av de tak- och fasadytor som har minst 70% av maximal solinstrålning.

624 kW solceller installerat hos Brf Gasellen i Linköping. Störst i Sverige?

 

Andreas Molin, PPAM, meddelar att bostadsrättsföreningen Gasellen i Skäggetorp, Linköping, nu har driftsatt 624,37 kW solceller med en total yta av 4 306 m2. Häftigt! Anläggningarna är fördelade på 16 byggnader och varierar i storlek mellan 14,85 kW (DC) och 51,3 kW (DC) enligt Andreas sammanställning. Man kan beräkna en medelverkningsgrad för modulerna på 14,5%, under förutsättning att den angivna ytan är modulytan.

Anläggningarna heter Skäggetorp HSB i Sunny Portal. Där kan man se driftdata, däremot finns ingen information om anläggningarna för närvarande. När jag tittade idag angavs den installerade effekten i Sunny Portal till 528,35 kW, alla anläggningarna är tydligen inte inlagda i Sunny Portal ännu. Igår toppade effekten på ca 180 kW.

Upptäckte en lite märklig bugg i Sunny Portal. När jag klickade på diagrammet under ”Plant overview” för att närmare studerade effektdiagrammet i större skala, visades effekten för vår solcellsanläggningen på vårt hus istället för hos Brf Gasellen, huum…

Är detta Sveriges största solcellsanläggning som är i drift idag? Det beror på hur man räknar. Om man lägger ihop alla anläggningarna är den störst. Om anläggningarna agerar som separata anläggningar blir det en annan femma.

PS. Fick lite mer uppgifter från Andreas. Varje byggnad går till koncessionspliktigt nät (där nätägaren ansvarar), det vill säga överskottselen går inte direkt från en solcellsanläggning på ett hus till ett annat hus via eget elnät, utan den går alltid via nätägarens nät. Samtliga anläggningar klassas som mikroproducenter. För att klassas som mikroproducent ska huvudsäkringen vara max 63 A och AC-effekten max 43,5 kW.

BRF Gasellen har skaffat gemensamhetsel och varje lägenhet får elräkning ifrån
BRF Gasellen, som administreras av HSB Östergötland. EcoGuard utför mätningen
lägenhetsvis och ger data för elanvändning till HSB Östergötland.

Elcertifikat

Alla byggnaderna har elcertifikat, gjorde därför lite justeringar i texten nedan.

En fördel att räkna dem som separata anläggningar är att då slipper man kvotplikt enligt Lag (2011:1200) om elcertifikat där det anges att kvotpliktiga är:

”elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt”

Ingen av de enskilda anläggningarna kommer att producera mer än 60 MWh, vilket gör att de är undantagna från kvotplikt om man räknar dem som separata anläggningar.

Om man däremot hade räknat ihop dem som en anläggning som det är gjort i Sunny Portal skulle det bli kvotplikt, som är 13,5% i år. Man kan därmed säga att man skulle mista 13,5% av intäkterna från elcertifikat om det hade räknats som en anläggning.

Elcertifikat – struligt med överföring från Cesarkonto

Blev idag ombedd av en affärscontroller på Telge Energi att överföra årets elcertifikat (2) och årets ursprungsgaranti (2) från vår solcellsanläggning till dem. Det skulle vara gjort senast 1 december, så det var extremt god framförhållning.  “Nema problema” tänkte jag, men den tanken fick jag snart släppa.

När jag loggat in på Svenska Kraftnäts Cesarsida och skulle genomföra överföringen fastnade jag på att det behövdes ett konto eller kontonummer, se skärmklippet nedan.

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till mitt eget konto är förifyllt där det visade sig att mottagarkontot ska stå.

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till mitt eget konto är förifyllt där det visade sig att mottagarkontot ska stå.

När fönstret öppnades var mitt konto förifyllt som kontohavare och därunder fanns en ruta som hette ”Konto”. Jag trodde att man skulle ange mottagarens konto i denna ruta, men det fanns inga konton att välja bland.

Mailade problemet till Telge Energis affärscontroller som tyckte jag skulle ringa Cesar-supporten och något kontonummer som jag frågat efter fick jag inte, det skulle inte behövas blev ett senare svar. Det visade sig ytterligare senare att affärscontrollern aldrig varit inne i Cesar. Ärligt, men överraskande för att komma från en affärscontroller…

Tyckte inte att man skulle behöva ringa supporten för att göra en trivial överföring. Gick då in under ”Information” – ”Vanliga frågor” för att ladda ner Cesar användarbeskrivning. Men icke, ingen beskivning (pdf-fil) kom upp på min bildskärm, det öppnades bara ett tomt fönster i Internet Explorer. Samma resultat två gånger om. Nu började jag bli lite lack…

Fick öppna Firefox och då fungerade nedladdningen av pdf-filen felfritt. Hur lyckas man bygga en webblösning där man inte kan ladda ner en användarbeskrivning i Internet Explorer?

109 sidor användarbeskrivning. Hur ofta har ni behövt läsa en användarbeskrivning på 109 sidor för att hantera ert bankkonto? Efter att ha skummat användarbeskrivningens relevanta delar blev jag inget klokare av den, så jag fick gå på envishet.

Under kontoutdraget hittade jag efter en stund ett kontonumret för Telge Energi. Numret är på 18 siffror. Jag klippte in kontonumret i överföringsfönstret. Bredvid kontonumret finns en blå text ”Kontrollera kontonummer”. Efter att ha klickat där fick jag veta att ”You have entered a valid account number”. All annan text är på svenska, men här dök det plötsligt upp en engelsk text. Ologiskt…

Då visade sig också att man under Kontohavare skulle fylla i mottagarkontot istället för mitt eget förifyllda konto. Suck… Kunde man inte ha tittat på en banksida hur man lägger upp det hela användarvänligt. När jag ska göra en överföring från mitt bankkonto står det tydligt ”Från” och ”Till” för de fält där jag ska välja konton. Varför skrev man inte ”Till konto” istället för bara ”Kontohavare” i Cesar? Och varför är ens eget konto förifyllt där? Det kostade mig en dryg timme och många stönande att lösa enbart detta problem, på grund av det ologiska upplägget att det lilla ordet ”Till” saknades och att mitt eget konto var förifyllt där mottagarens konto skulle stå.

Hur som helst var jag på rull nu…

Fyllde i priset för elcertifikatet, 200 kr, och klickade på knappen ”Överför”. Men jag hade missat att ange antalet elcertifikat, hade bara ett så det fanns inte så mycket att välja på. En felaktig röd text angav att jag skulle ”Ange antal UG”, det vill säga antalet ursprungsgarantier, istället för elcertifikat som det handlade om.

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till en engelsk text och en felaktig text om man ska ange antal UG (ursprungsgarantier), istället för antal elcertifikat

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till en engelsk text och en felaktig text om man ska ange antal UG (ursprungsgarantier), istället för antal elcertifikat.

När jag sedan skulle göra färdig överföringen fastnade jag på ”Skriva under”. Det berodde väl på att jag varit inaktiv för länge (andra halvlek i VM-kval i fotboll) och då blivit utloggad, fast det framgick inte. Internet Explorer låste sig så jag fick avsluta programmet via aktivitetshanteraren, starta om igen och logga in igen på Cesar. Då, äntligen, lyckades jag genomföra en överföring.

Att överföra min ursprungsgaranti gick snabbt, men underligt nog behövde jag inte ange något pris. Undrans varför det är så? Affärscontrollern på Telge energi hade angett 30 kr så ett litet värde har de, noga räknat motsvarande 3 öre/kWh. Det är första gången jag fått ett konkret värde på en ursprungsgaranti, så det var dagens behållning.

Jag fick sedan upprepa proceduren för först Marias elcertifikat (vi äger halva solcellsanläggningen vardera, så därför får hon hälften av våra elcertifikat och ursprungsgarantier) och sedan hennes ursprungsgaranti.

Slutsats och förslag

Som tidigare gäller att elcertifikatsystemet behöver förenklas för att passa små elproducenter, se även inlägg “Solcellsägarna går miste om miljoner per år” från 14 augusti. Om några år borde de vara de flesta användarna av systemet, om alla skulle ansöka om tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier. Jag hoppas att alla ägare av solcellsanläggningar ansöker om tilldelning, för att snabba på en modernisering av elcertifikatsystemet och en anpassning så att även de små elproducenterna känner sig välkomna.

Börjar på Energimyndighetens sida med formulär för att fylla i din ansökan om tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier och dra ditt strå till stacken för att få till en förbättring av elcertifikatsystemet.

Dessutom kan användarvänligheten med mycket enkla medel förbättras i Cesar:

  • Användarhandledning ska gå att läsa även i Internet Explorer 10.
  • För de små elproducenterna som bara ska överföra enstaka elcertifikat och ursprungsgarantier en gång per år eller så borde det räcka med en lathund på ett par sidor.
  • “Kontohavare” bör stå Till konto(havare) i fönstret enligt ovan.
  • Inget konto bör vara förifyllt i fältet “Kontohavare”
  • All text ska vara på svenska, inga ”You have entered a valid account number” önskas.
  • Felaktiga felmeddelande ska korrigeras, som ” Ange antal UG” ändras till ”Ange antal elcertifikat” i fönstret enligt ovan.
  • Se till att man kan använda andra säkerhetslösningar än Nordeas, som man måste stega in personligen på banken och hämta, om man inte redan är Nordeakund.

Solcellsägarna går miste om miljoner per år

Elcertifikatsystemet är Sveriges huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Hur många gånger har ni hört att elcertifikatsystemet är teknikneutralt? Eller att systemet fungerar bra? Stämmer det? Nej! Systemet är inte alls anpassat för småskaliga elproducenter och regelverket gör att man missgynnar småskalig elproduktion.

Vid utgången av 2012 fanns det 24,31 MW installerade solceller i Sverige, varav 15,87 MW nätanslutna enligt den IEA PVPS rapport för Sverige som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, författat. Under 2012 installerades 6,88 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Vi kan därför ansätta 12,43 MW som ett medel för installerad nätansluten solcellseffekt under 2012. Om vi antar att de producerade i genomsnitt 900 kWh/kW blev den totala solelproduktionen från dem 11 187 MWh. Det skulle motsvara 11 187 elcertifikat om alla solcellsanläggningar hade fått elcertifikat för all sin solel, vilket man är berättigad till, eftersom man får ett elcertifikat per producerad MWh.

Enligt statistiken över tilldelade elcertifikat för 2012 ser vi att det utfärdades 1 029 elcertifikat till solcellsanläggningar, som är de som finns under ”Övrigt” i statistiken på Svenska Kraftnäts webbsida Cesar. Yep, ynka 1 029. Det betyder att ägarna av solcellsanläggningar gick miste om 11 187 – 1 029 = 10 158 elcertifikat. Låt oss avrunda detta till 10 000 förlorade elcertifikat.

Enlig statistik på Cesar var medelpriset 200,5432 kr per elcertifikat under 2012. Det betyder att 10 000 elcertifikat hade ett värde på 2 miljoner. Så mycket gick solcellsägarna miste om under 2012 eftersom endast en bråkdel av alla anläggningsägare hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Under 2013 kommer beloppet sannolikt att nära fördubblas eftersom solcellsinstallationerna säkert kommer att öka mer i år än under 2012 eftersom den statliga budgeten för investeringsstödet är högre och eftersom stödnivån är lägre, vilket ger betydligt fler installationer i år än ifjol.

Det finns flera faktorer som motverkar att ägare av solcellsanläggningar inte ansöker om tilldelning av elcertifikat.

  • Man saknar kännedom om att alla solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat, oavsett hur små anläggningarna är.
  • Det upplevs som för krångligt. Fast så krångligt är det inte egentligen. Klarar man av att hantera ett bankkonto klarar man av detta också, frånsett att man måste ha Nordeas säkerhetslösning, så jag fick stega in på ett Nordea bankkontor för att få denna.
  • Det finns ett helt onödigt krav på att man måste timmäta elproduktionen för att få elcertifikat. Det finns inget skäl till detta eftersom elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. Kravet på timmätning eller inte kan möjligen tyckas som betydelselöst, men då har man inte förstått villkoren för exempelvis småhusägare.
    • Om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion måste den mätas innan någon del av solelen använts i huset. Eftersom anläggningen sitter på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät (där nätägaren inte har något ansvar) måste anläggningsägaren själv bekosta elmätare och ett mätabonnemang för timmätningen och rapportering till Svenska Kraftnät.
    • Kravet på timmätning gör att detta mätabonnemang blir alltför dyrt (exempelvis  2 025kr/år hos Mälarenergi, hittade inte denna prisuppgift på vår nätägare Vattenfalls hemsida) för att det ska vara lönt att skaffa ett sådant eftersom intäkterna från elcertifikaten inte täcker den extra kostnaden för elmätare och mätabonnemang.
  • Däremot kan småhusägaren få elcertifikat för det solelöverskott som matas in till nätet i anslutningspunkten till nätet eftersom nätägaren där är skyldig att timmäta all elproduktionen. Därmed kan man få elcertifikat för sin överskottsel utan extra mätkostnader. I vårt fall matar vi en hälften av vår solelproduktion till nätet och vi förlorar då elcertifikat för halva vår solelproduktion.
  • Enligt informationen på Svenska Kraftnäts hemsida anges att Svenska Kraftnät tar ut en årlig minimiavgift på 200 kr per år. I praktiken har man dock inte tagit ut denna avgift hittills. Om man skulle göra det skulle det bli ytterligare ett hinder för de minsta anläggningarna eftersom det inte skulle bli någon vinst om man bara får ett elcertifikat per år.
    • Avgiften är för övrigt inget eget påhitt från Svenska Kraftnät. I Lag (2011:1200) om elcertifikat står att man får ta ut en avgift, men i Förordning (2011:1480) om elcertifikat har detta av någon anledning skärpts till ”Den som har ett certifikatkonto ska betala en avgift för kontot. Kontoavgiften ska beräknas på det högsta antal elcertifikat som samtidigt varit registrerade på kontot under avgiftsperioden och ska vara 0,07 kronor för varje registrerat certifikat. Kontoavgiften ska dock alltid vara lägst 50 kronor.”
  • Handeln med elcertifikat är inte anpassad för de små elproducenterna. För elhandlarna är det knappast någon vinst att handla med några enstaka elcertifikat per år från en solcellsanläggning. Posterna som handlas är vanligen betydligt större. Under 2012 utfärdades 21 510 875 elcertifikat till ett sammanlagt värde på 4,3 miljarder. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år och man har då ingen förhandlingsposition, utan får vara glad om någon elhandlare över huvud taget förbarmar sig och köper dessa elcertifikat.

Uppenbarligen behövs en översyn av elcertifikatsystemet. Regeringens utredning om nettodebitering “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” som kom i juni duckade dock för denna fråga. På s. 277 i utredningen skriver man ”kommer… behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel … att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten! Bekvämt för utredningen, men inte bra för de små elproducenterna.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

  • Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
  • Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen.
  • Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
  • Se till att Cesar-kontot kan administreras även med andra säkerhetslösningar än Nordeas, det känns lite otidsenligt att behöva gå till ett Nordea bankkontor för att få tillgång säkerhetslösning för inloggning till Cesar-kontot.
  • Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras. Jag ser ingen riktigt enkel lösning på detta. Alla små poster skulle möjligen kunna läggas i en pott, så att antalet köp skulle minimeras genom att någon köper hela årets pott. Det går dock inte att komma ifrån att en överföring av betalningen ska ske till varje enskild producent vilket ger en administrativ kostnad.

Vad kan du göra?

Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns den 1 juli 2013 bara 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Det borde vara i storleksordningen tio gånger så många om alla nätanslutna solcellsanläggningar hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Tar man även med vind, vatten och biobränsle fanns 2523 anläggningar i elcertifikatsystemet den 1 juli, vilket gör att 10% av dem var solcellsanläggningar. Om alla solcellsanläggningar skulle finnas med i elcertifikatsystemet borde de snarare vara runt hälften av alla anläggningar!

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.