Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Inkomstdeklaration av elcertifikat från solceller – Gör så här

En vanlig fråga är hur man hanterar elcertifikat från solceller i inkomstdeklarationen. I min deklarationsblankett stod det “Du har fått ersättning för elcertifikat från Statens Energimyndighet, ta upp inkomsten i din näringsverksamhet.”

För det första kan man undra varför det står “från Statens Energimyndighet”. Vi säljer våra elcertifikat till Telge Energi och det är från dem vi får ersättningen. Däremot är det Energimyndigheten som har hand om Cesarkontot där elcertifikaten är bokförda.

För det andra undrade jag varför inkomsten från elcertifikatförsäljningen skulle tas upp i “din näringsverksamhet” (har passiv enskild firma). Solcellerna sitter på vårt privata hus, solcellerna är köpta privat och inte i någon “näringsverksamhet”. Jag var därför tvungen att ställa en kontrollfråga till Skatteverket om detta, även om svaret egentligen var givet.

Här nedan är det svar Skatteverket gav den 10 april, där det sista stycket är det som gäller för i stort sett alla privata solcellsägare i Sverige.

Beroende på vart solcellsanläggningen som genererar detta elcertifikat sitter ska du ta upp redovisa detta på olika sätt. Om solcellsanläggningen sitter på en näringsfastighet t.ex. en ekonomibyggnad så ska inkomsten från elcertifikatet tas upp som en inkomst i näringsverksamhet. Om däremot solcellerna sitter på ett småhus så har man ett schablonavdrag på 40 000 kronor som man kan göra avdrag med innan det beskattas detta avdrag avser uthyrning/försäljning av produkter från en privatbostad . Har man en större försäljning ska man ta upp mellanskillnaden på ruta 7.3 Överskott vid uthyrning av privatbostad i deklarationen.

Så om dina solceller sitter på en privatbostad så ska du inte ta upp inkomsten i deklarationen utan skriva under övriga upplysningar att du inte tar upp försäljningen på elcertifikat eftersom den sitter på privatbostaden.

Hinder för mindre aktörer gällande förnyelsebar elproduktion?

Idag var jag och 30-40 andra på regeringskansliet i Stockholm för en hearing gällande ”Utredning om energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer”. Bland utredningens områden finns även ”elektrifiering av transportsektorn”, uttolkat som elbilar. Utredningen ”ska identifiera eventuella hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energieffektivisering och introduktion av småskalig förnybar elproduktion och lämna förslag till hur dessa hinder kan undanröjas.”

Fokus är på vad staten kan göra, man tittar inte på kommuners eller andra aktörers roll. Utredningen hade inte gjort någon strikt uttolkning av vilka de mindre aktörerna är ännu. Privatpersoner, bostadsrättsföreningar, lantbrukare och mindre företag nämndes som exempel på mindre aktörer.

Deltagare
Utredningen leds av Lise Nordin med Anders Ådahl, Eva Jernbäcker och Martin Flack som utredningssekreterare. Utredningen har en expertgrupp med 12 personer. Johan Lindahl, Svensk Solenergi, och Alvar Palm, Energikontoren Sverige, var de av experterna som jag identifierade som kunniga vad gäller solceller. Bland deltagarna i hearingen kändes det tunt med solcellskompetens.

Tidsplan
29 november – Första hearing.
28 februari 2018 – Delbetänkande, genomgång av hinder och analys av vita elcertifikat, styrmedel energieffektivisering. Inga förslag på nya eller ändrade styrmedel.
16 maj 2018 – Hearing 2 med fokus på slutsatser oh eventuella förslag.
15 oktober 2018 – Slutbetänkande.

Hearing idag
Efter en inledning fick vi gruppvis ge förslag på hinder och åtgärder. Dessa placerades på stora tavlor och sedan fick vi sex röster vardera att sätta på de förslag som vi prioriterade. I min grupp bestående av ett tiotal personer fick energieffektivisering de flesta rösterna. Förutom mina egna röster på småskalig elproduktion fanns bara en annan röst. Jag tror det väl återspeglar vilka områden deltagarna jobbat med tidigare och hade kunskap om.

Hinder och förslag
Lise Nordin sa att man haft möten med ca 25 olika aktörer. Det finns ett stort intresse och en samsyn i att energilandskapet är i förändring. Mindre aktörer kommer att spela en större roll i framtiden. Det finns teknik och det finns ett folkligt engagemang. Men under dessa möten hade man lite överraskande inte fått så många konkreta idéer.

Jag skickade i kväll iväg sex sidor med synpunkter och konkreta förslag. Kunde återigen konstatera att solvärme är bortglömt. Utredningen har bara i uppdrag att titta på småskalig elproduktion.

Vilka hinder och förslag ser du?
Jag sorterade in mina tankar när det gäller solceller under följande rubriker. Vilka hinder och förslag till lösningar ser du? Skriv gärna in dem som kommentar till detta inlägg! Dina kommentarer skulle kunna bli kommande inspel till utredningen.

  1. BBR (Boverkets byggregler)
  2. Bygglov
  3. Effekttariffer
  4. Elcertifikat
  5. Energilager
  6. Energiskatt
  7. Inmatningsabonnemang
  8. Installatörer
  9. Investeringsstöd
  10. Nettodebitering
  11. ROT
  12. Skattereduktion
  13. Säkerhet
  14. Ursprungsgarantier
  15. Överföring mellan byggnader

Elcertifikatsystemet förlängs till 2045

Regeringen meddelade idag i pressmeddelandet “Regeringen beslutar om nya kvoter för elcertifikatsystemet” att man beslutat att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 (från nuvarande 2035), att systemet utökas med 18 TWh nya elcertifikat till år 2030 och att metodiken för  beräkna kvotplikten ändras. Kvotplikterna inverkar tillsammans med hur mycket elproduktion som tilldelas elcertifikat och elanvändningen hur priserna på elcertifikat utvecklas.

Spotpriserna idag för elcertifikat var motsvarade 5,25 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling och terminspriserna för åren 2019-2022 ligger på 4,8-4,9 öre/kWh. Spotpriserna för elcertifikat har rasat i år. I början på året var spotpriset 10,975 öre/kWh, vilket betyder att spotpriserna sedan dess halverats.

Enligt Energimyndighetens prisstatistik i Cesar har dock medelpriset för elcertifikat under juni hittills varit 9,918 öre/kWh vilket inte är lika stort prisfall från januari då medelpriset var 11,908 öre/kWh enligt Cesar.

Priserna är dock fjärran från toppen av elcertifikatpriser under 2008. Medelpriset under augusti 2008 var 33,386 öre/kWh enligt Cesar.

Ska bli intressant att se hur det nya metoden att beräkna kvotplikten påverkar elcertifikatpriserna. Metoden finns beskriven i propositionen “Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017” .

Läs om elcertifikatsystemet på Energimyndighetens webb. Alla solcellsägare har rätt till elcertifikat för sin solelproduktionen men det är endast en liten andel av alla solcellsägare som ansökt om tilldelning av elcertifikat.

Elcertifikatpriser per vecka under 2017 enligt Svensk Kraftmäkling.

Medelpris per månad för elcertifikat sedan starten för elcertifikatsystemet. Källa: Cesar, Energimyndigheten.

 

Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?

Det korta och korrekta svaret är att ingen vet säkert… Enbart mer eller mindre grova uppskattningar kan göras i dagsläget.

Inmatad el till nätet

Varför är det då ingen som vet?

  • Det är endast för el som matas in till nätet som data samlas in på nationell nivå. Alla ca 170 nätägare skickar mätvärden för inmatad el till Svenska Kraftnät, som sammanställer alla mätvärden.
  • Man får därmed inte med den el som är egenanvänd av producenten.
  • Data för el som produceras av anläggningar som inte är nätanslutna samlas inte in och sannolikt saknas även energimätning på de flesta av dessa anläggningar.
  • Statistik saknas över hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige och vilken installerad effekt varje anläggning har. Danmark är här ett föredöme, där finns offentlig statistik över exakta antalet anläggningar (95 305 den 18 november 2016) och den installerade effekten både per anläggning och totalt (792,8 MW).

Enligt Svenska Kraftnäts statistik hade 50,00 GWh matats in till nätet under januari-oktober 2016, se nedanstående diagram. Det är 73% mer än 2015 års 28,38 GWh under januari-oktober. Extrapolerar man 2016 års värden till hela året, med hjälp av uppskattade värden för året innan, blir det 51 GWh för 2016.

Hur stort mätfelet är i värdena från Svenska Kraftnät är okänt för mig. Kanske någon läsare som vet?

Elcertifikat

I teorin skulle man kunna använda data för utfärdade elcertifikat för att få veta hur mycket solel som produceras i Sverige. I praktiken går det inte alls.

Alla solcellsägare har rätt till ett elcertifikat för varje MWh solel man producerar. MEN, de flesta solcellsägare utnyttjar inte denna rätt. Dessutom är det så att för de flesta mindre solcellsanläggningar som är med i elcertifikatsystemet tar man bara ut elcertifikat för det överskott av el man matar in till nätet. Detta kan man göra utan extra kostnad. Vill man ha elcertifikat för hela sin elproduktion måste man betala installation av en separat elmätare och dessutom betala en årlig mätavgift. Med dagens låga elcertifikatpris är det ingen lönsamhet för småhusägare att ta ut elcertifikat för hela sin elproduktion.

Under 2016 utfärdades 45 345 elcertifikat för solel enligt Energimyndighetens Cesar-statistik, vilket motsvarande 45,345 GWh. Se fördelning per månad i diagram här nedan. Det betyder att svenska solcellsägare gick miste om ca 51 000 (inmatat till nätet) – 45 345 MWh = ca 5 700 elcertifikat som man skulle kunna få utan extra kostnad. Då spotpriset för elcertifikat har sjunkit som en sten på sistone och idag är nere på 63 kr/elcertifikat, motsvarande 6,3 öre/kWh, enligt Svensk Kraftmäkling kan man i och för sig förstå att det inte är någon rusning efter att komma med i elcertifikatsystemet för småhusägare som genererar enstaka elcertifikat per år.

Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?

I brist på vetande får vi gissa. För 2015 uppskattades att 55-72% av solelen var egenanvänd, se inlägget Hur mycket solel är egenanvänd. Om vi säger att 50-70% av elen är egenanvänd skulle Sverige solelproduktion från de nätanslutna solcellsanläggningarna under 2016 varit ca 102-170 GWh. Osäkerheten är dock stor i denna uppskattning.

För de flesta småhusägare är det troligt att mer än 50% av den producerade el matas in till nätet. För några stora anläggningar på 1 MW eller mer matas 100% av elen in till nätet, som anläggningarna med installerad effekt 2,7 MW i Varberg, 1 MW utanför Västerås och 1 MW i Arvika. I större fastigheter är dock sannolikt mer än 50% av elen egenanvänd och inmatningen till nätet därmed mindre.

Om vi antar att solelproduktion i genomsnitt är ca 800-900 kWh/kWh per år (uppskattat värde) skulle det betyda att den installerade effekten i Sverige var i medeltal ca 110-190 MW under 2016. Osäkerheten i detta värde blir ändå större än för energiproduktionen.

Den 13 januari 2017 fanns 4 366 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 86,6 MW i elcertifikatsystemet. Hur mycket solel som saknas i elcertifikatsystemet vet vi inte eftersom det saknas ett nationellt register över hur många solcellsanläggningar vi har och vilken installerad de har. Gissningsvis saknas minst hälften av de svenska solcellsanläggningarna i elcertifikatsystemet, men de flesta är rimligen små anläggningar med ensiffrigt antal kW installerat.

Den installerade effekten kan även jämföras med den som anges i rapporten ”National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015” från IEA PVPS, författad av Johan Lindahl. Den nätanslutna installerade effekten var 115,75 MW vid utgången av 2015 enligt rapporten. Decimalerna är inte signifikanta. Uppgiften bygger på enkäter till alla kända leverantörer av solcellsanläggningar. Svårt att säga hur noggrannheten är, kanske är felmarginalen ±5-10%? Hur mycket solceller som tillkom under 2016 vet vi inte ännu.

Den högsta till nätet inmatade effekten under en timme var den 22 juli och 27 augusti under 2016, se diagram för 22 juli här nedan. Under båda dessa timmar matades i genomsnitt 51,43 MW in till nätet.

Andel solel i Sverige

Den 5 juni kl. 12-13 var den timme då solel under 2016 svarade för den största andelen av Sverige elproduktion. Andelen solel var då 0,43%. Sveriges totala elproduktion inmatad till nätet var under denna timme 10 794 MW, varav 46,75 MW var solkraft.

Från nätägare finns en viss oro över solelens variabla produktion. Är nätägarens oro befogad? Knappast idag. Och knappast i morgon heller. Om solel skulle vara 10 gånger så stort som idag skulle det fortfarande bara vara som mest 4,2% av Sveriges elproduktion under en timme, antaget att den övriga elproduktion är lika stor.

Under 2015 var Sveriges elproduktion 158 TWh. Om vi antar att den svenska elproduktionen var i samma härad under 2016 stod solel för ungefär 0,1% av den svenska elproduktionen.

Vi ligger en bit efter de länder i världen som har högst andel solel… PV Magazine angav nyligen att Honduras med 10,2% solel under 2016 var första landet som inte var en ö, som passerade 10% solel i ett lands elmix.

Kan Sverige också nå 10% solel i vår elmix?

Ja! På lång sikt…

Solel inmatad till nätet per månad under åren 2014-2016. Data från Svenska Kraftnäts statistik.

Solel inmatad till nätet per månad jämfört med utfärdade elcertifikat per månad under 2016. Data från Svenska Kraftnäts respektive Energimyndighetens statistik.

Solkraftproduktion i Sverige per timme och nätområde den 22 juli 2016. Data från Svenska Kraftnät.

Priserna på elcertifikat fortsätter att sjunka

Alla solelproducenter har rätt till elcertifikat för hela sin solelproduktion, oavsett hur liten anläggning man har. När man producerat 1 000 kWh kan man få ett elcertifikat, som sedan kan säljas på marknaden. Elcertifikaten tilldelas under 15 år. Läs mer om Elcertifikatsystemet på Energimyndighetens hemsida.

En småhusägare kan få elcertifikat för den solel man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Vill man ha elcertifikat för hela sin elproduktion får man betala för den elmätare och årliga mätabonnemang som behövs hos en leverantör av denna tjänst. Det är nog få småhusägare som idag kan få någon lönsamhet  i att ta ut elcertifikat för hela sin solelproduktion.

Vid årsskiftet höjdes kvotplikterna och många trodde kanske att det skulle höja priserna på elcertifikat. Detta har vi dock inte sett något av ännu, tvärtom har månadsmedelpriserna sjunkit med närmare 13% i år.

Prisstatistik för elcertifikat finns på Energimyndighetens sida Cesar. I januari var medelpriset 165,75 kr, vilket motsvarar 16,575 öre/kWh. I november var medelpriset 144,73 kr. Svensk Kraftmäklings spotpris för elcertifikat är nu 121,5 kr och terminspriser för handel i mars 2017 – mars 2021 ligger på 116-122 kr, så kräftgången verkar fortsätta…

Se även ett par tidigare inlägg om elcertifikat, som

Elcertifikat – Vad händer med priserna? (2016-02-25)

Elcertifikat till solel – Fakta (2015-11-04)

Medelpris per månad för elcertifikat (från Cesar) och spotpris samt terminspriser för framtida handel av elcertifikat (SKM = Svensk Kraftmäkling).

 

Strategi för ökad användning av solel – Kommentarer

Under rubriken ”Så kan Sverige få fart på solelproduktionen” lanserade Energimyndigheten i förrgår tre rapporter inom uppdraget från regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige och att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Dessutom skulle Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol.

Reagerade på pressmeddelandets rubrik ”få fart på”. Under 2010-2015 har den totalt installerade effekten ökat årligen med 31-84%. Under 2015 installerades 47,38 MW vilket gav 126,8 MW totalt inklusive inte nätanslutna, en ökning av den totala effekten med 60%! Detta enligt den nationella rapporten för Sverige från IEA PVPS som kom tidigare i år. Det är en väldigt bra fart…Frågan är väl snarare hur farten ska kunna behållas.

De tre rapporterna är

  1. Förslag till strategi för ökad användning av solel (44 sidor),
  2. Förslag till heltäckande solelstatistik – Hur kan utbyggnadstakt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas? (56 sidor)
  3. Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel (45 sidor, publicerades i mars i år).

De två sistnämnda lämnar jag därhän idag.

Dessutom finns fyra underlagsrapporter, som jag inte hunnit läsa, och en illustration enligt nedan av ”Solelstrategi – målbild”.

Mål

Som mål presenteras 5-10% solel i den totala elanvändningen år 2040. I målbilden anges 7-14 TWh/år.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Energiuppskattningen förutsätter att vi håller elanvändningen ungefär vid dagens nivå. Sedan 1987 har elanvändningen i Sverige varit relativt oförändrad, se diagrammet, trots att vår befolkning ökat med 1,4 miljoner invånare. Vi kan hoppas att det gäller 25 år framåt också, även om IVA-projektet vägval el förutspått en elanvändning på 140-180 TWh/år år 2050.

Sveriges elanvändning 1970-2014. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1970-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Förslag

Som förväntat bygger förslagen till stor del på ett utökat stöd till solel. Bland de konkreta förslagen finns bland annat att

  • ett solROT-avdrag införs istället för investeringsstöd för privatpersoner,
  • energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
  • elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden
  • möjlighet ges till skattereduktion för mellanstora anläggningar
  • gränsnivå för inmatningsabonnemang höjs

Man vill också målgruppsanpassa styrmedlen. Man har gjort en indelning i tre olika kategorier. Upp till 68 kW, 68-255 kW och över 255 kW. Det är på de två första kategorierna man vill satsa. Gränsen på 68 kW har att göra med 100 A säkring, men 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, så varför det blev 68 vet jag inte.

solROT

Den mest överraskande nyheten är ett förslag om solROT-avdrag. I pressmeddelandet står (mina fetkmarkeringar)

”I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att använda sig av ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed skulle medel frigöras som kan användas till investeringar av andra aktörer som inte kan nyttja ROT-avdrag eller skattereduktion.”

och på sidan Energimyndigheten har tagit fram förslag till solelstrategi

”Justeringen möjliggör att villaägare erhåller motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid för investeringsstödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillgå inom den årliga ramen.”

I rapporten anges att 68% av de som fått investeringsstöd beviljat är privatpersoner  och på sidan 20 att

”Energimyndigheten menar att investeringsstödet för solcellsanläggningar på villor kan ersättas med ett riktat ROT-avdrag, ett solROT”.

Men bostadsrättsföreningar nämns inte, så om även bostadsrättsföreningar ska omfattas känns oklart…. Motiveringen är

”Utfasning av dessa skulle kunna korta ner väntetiden för att få investeringsstöd för de övriga ägarkategorierna. Dels rör det sig om själva handläggningstiden, men störst vinst för systemet är möjligheten att fördela ramens hela nivå på de övriga ägarkategorierna och på så vis möjliggöra att fler snabbare kommer på tur att erhålla investeringsstödet.

Ett solROT-avdrag på 50 procent skulle minska hela kostnaden för installation av solcellsystem med 15 procent . Därmed leder kompensationen till samma återbetalningstid som om privatpersonen hade erhållit investeringsstöd, men förenklar och snabbar upp processen. Dessutom möjliggör justeringen att de andra två kategorierna med större anläggningarna erhåller investeringsstöd snabbare. Med fler investeringar och högre utbyggnadstakt som följd.”

Det väcker onekligen några frågor.

  • Investeringsstödet till privatpersoner är idag 20%. Ett solROT-avdrag på 15% ger därmed något lägre återbetalningstid.
  • För att få det nuvarande ROT-bidraget måste huset vara minst fem år gammalt. I rapporten nämns inget om hur denna grupp ska hanteras. Möjligen framgår det av underlagsrapporterna som jag inte läst.
  • Genom att slussa över privatpersoner till ett solROT är det ett sätt att öka stödet till solcellsinvesteringar. Vårt nuvarande ROT-avdrag har ingen budgetbegränsning så en naturlig kommande fråga från beslutsfattare är vad kostnaden skulle kunna bli.
    • I rapporten duckar man helt (“går inte att bedöma nu”) för frågan om kostnaderna som därmed skulle tillkomma utöver redan budgeterade investeringsstöd på 1,395 miljarder under perioden 2016-2019.
      Låt säga 1 000 anläggningar per år under tre år (2017-2019) á 5 kW. Då blir det i storleksordningen 3 000 * 15% * 19 000 kr/kW (medelpris småhusanläggningar 2015) * 5 kW (uppskattning) = ca 43 miljoner extra i ROT-avdrag. Med tanken på att statens budget för ROT-avdrag var nästan 17 miljarder 2014 blir det relativt sett inga stora förändringar i statens kostnader för ROT-avdrag.
    • Är det sannolikt att det går få igenom en höjd ROT-nivå till 50% för just solcellsinstallationer? Njae, en högoddsare? ROT-nivån sänktes vid årsskiftet från just 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle kunna leda till ett lämmeltåg av andra förslag om höjda ROT-nivåer för olika saker…
  • Hur blir det med stödnivån och högsta belopp för fortsättningen av investeringsstödet? Såg inget om det i det jag läst

Elcertifikat

I rapporten skrivs

”Justeringen innebär att nya anläggningar med en installerad toppeffekt på högst 68 kW inte längre ingår i elcertifikatsystemet från 2020, i och med det nya målet för elcertifikatsystemet till 2030. Den intäkt som faller bort för anläggningar med en installerad effekt på högst 68 kW från år 2020 behöver kompenseras för.”

Kompensationsförslagen är

” utreds om motsvarande intäkt som elcertifikaten ger upphov till, på cirka 0,2 kr/kWh, kan läggas på skattereduktionen; en höjning av ersättningsnivån från 60 öre till 80 öre per kWh”

Som påpekas i rapporten ger detta ingen ersättning för förlorade elcertifikat för den egenanvända solelen. En begränsning för större anläggningar kan också bli att skattereduktion ges för högst 30 000 kWh. Den allvarligaste invändningen är dock att elcertifikat garanteras under 15 år, men för skattereduktionen finns ingen garanterad tid över huvud taget. Ingen vet hur länge den kommer att finnas kvar och till vilken nivå.

Alternativt föreslår man

” En annan möjlig lösning är att solROT-avdragets nivå och behov ses över i samband med införandet av justeringen i elcertifikatsystemet, förslagsvis inom ramen för kontrollstation 2019. Detta för att bedöma om det finns behov av höjd nivå av solROT för att kompensera för inkomstbortfall från elcertifikatsystemet.”

Lite grumliga förslag, som bygger på att ytterligare utredningar behövs och långsiktigheten i förslagen kan ifrågasättas.

Inmatningsabonnemnag

Man föreslår att dagens gräns på 63 A (43,5 kW) för att slippa årlig avgift för inmatningsabonnemang och elmätarbyte höjs till 100 A (68 kW).

Det är bra! Ändå bättre hade varit om man tagit bort kravet på att man ska vara nettokonsument av el under ett år.

Undrans hur man fick 68 kW? 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, på motsvarande sätt som att 230 V * 63 A * 3 faser = 43,5 kW.

Energiskatt

Under rubriken ”Undantag för energiskatt på egenproducerad el” skriver man att

”Som ett exempel föreslår Energimyndigheten att man justerar styrmedel från att gälla juridisk person till anslutningspunkt eller liknande…”

I rubriken borde ha stått egenanvänd el. Man betalar inte energiskatt på den överskottsel man matar in till nätet.

Energiskatt på egenanvänd el för juridiska personer som har mer än 255 kW solceller är idag ett stort hinder för den framtida utvecklingen. Förslaget är ett stort steg framåt men varför ska man betala energiskatt på egenanvänd el? I media har nyligen framkommit att regeringens tidigare hänvisning till EU:s regelverk var felaktig! Energiskatt bör inte betalas för el man producerat och använt själv och som aldrig matats in till nätet. Effekten av egenanvänd el är att mängden köpt el minskar liksom vid exempelvis energieffektiviseringar. Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, har kallat denna skatt en ”idiotskatt”. I folkmun gör nog de flesta den bedömningen.

Skattereduktion

Ytterligare en fråga som föreslås utredas:

”Energimyndigheten menar att en höjd effektgräns för att erhålla skattereduktionen bör utredas…”

Det är OK, men det finns en väldigt mycket viktigare fråga när det gäller skattereduktionen. Idag finns inga långsiktiga garantier över huvud taget gällande hur länge man ska få skattereduktionen och till vilken nivå. Det ger en stor ekonomisk osäkerhet för speciellt småhusägare som vanligen har ett överskott på över 50% som matas in till nätet. Därmed är man starkt beroende av skattereduktionen för att få en ekonomi i investeringen. Jag är övertygad om att förändringar kommer att ske i skattereduktion långt innan en solcellsanläggnings livslängd på 25-30 år har närmat sig om inga utfästelser görs om tiden för skattereduktionen. Det vore därför högst önskvärt med ett beslut som visar på långsiktigheten i skattereduktionen.

Fakta – detaljer

På s. 17 står (min fetmarkering) ” För jordbruksfastigheter är det mer fördelaktigt att sälja all el, eftersom energiskatten är sex gånger lägre för detta segment jämfört med andra producenter i kategorin.”. Jordbruk betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt istället för det normala 29,2 öre/kWh, exklusive moms. 29,2/0,5 = 58. Det blev ett fel på en tiopotens, det skulle ha stått sextio….

På s. 7 skrivs att ”Medelinstrålningen över Sverige är omkring 1 000 kWh/m2 per år.” Tittar man på SMHI:s karta över solinstrålning i Sverige för den metrologiska perioden 1960-1990 framgår det att medelvärdet är lägre. Visserligen har solinstrålning ökat i södra Sverige med några procent sedan dess men medel ligger fortfarande under 1 000 kWh/m2 per år om man ser på Sverige som helhet.

Saknat

I energiöverenskommelsen anges som mål 100% förnybar elproduktion år 2040. Strategin behandlar enbart solel enligt regeringens uppdrag. En nationell strategi för solvärme saknas. Solvärme skulle sommartid exempelvis kunna ersätta el för uppvärmning av tappvarmvatten i hus som inte har fjärrvärme. I ett småhus kan man minska det årliga energibehovet för tappvarmvatten till ungefär hälften med hjälp av solvärme. Solvärme har dessutom billig energilagring i form av varmvatten i en ackumulatortank, vilket gör att man kan få varmvatten dygnet runt sommartid.

Slutsats

Det är bra att Sverige äntligen fått ett förslag till en solelstrategi! Visserligen hänvisas i flera fall till ytterligare utredningar, så arbetet kommer att ta sin tid. Man kan diskutera möjliga förbättringar, men det viktiga är att det inte stannar vid enbart sådana diskussioner. Nu gäller det för våra politiker att gå från ord till handling!

Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

I mars publicerade Energimyndigheten rapporten “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel – Insatser som är möjliga att implementera på kort sikt”. I denna delrapport står att “Slutredovisning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016.” Så denna slutredovisning bör finnas på Energimyndighetens hemsida under kommande vecka.

I delrapporten står vidare “Enligt uppdraget ska Energimyndigheten analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.”

Skrev idag ihop lite om mina tankar här nedan. Vore kul att höra vad Dina tankar är!

Statistik

När det gäller statistik har det varit segt att få till en tillförlitlig och öppet tillgänglig statistik över Sveriges solcellsanläggningar. En förebild har sedan flera år varit Danmark. Solceller i tal från Energinet, Danmark, som visar statistik över alla solcellsinstallationer gjorda i Danmark. Statistiken uppdateras två-tre gånger per år. Man kan öppna ett Excelblad och där se att den 12 maj 2016 hade Danmark 94 203 solcellsanläggningar med en installerade effekt på 787,834 MW. Man kan se när varje solcellsanläggning togs i drift, vilken effekt den har, vilket postnummerområdet är och vilken nätägare är. När får vi lika bra och öppen statistik i Sverige?

Strategi och stöd

Ska bli intressant att se vilken strategi Energimyndigheten föreslår för öka användningen av solel i Sverige. Ett av de största hindren för ökad användning av solel i Sverige är de idag låga elpriserna, vilket gör att lönsamheten är lägre för solel i Sverige än i exempelvis Danmark och Tyskland som har betydligt högre elpriser. Men detta kan inte Energimyndigheten göra någonting åt. Man får istället jobba med stödsystem och regelförenklingar. Vi har det idag relativt väl förspänt med olika stöd till småskalig solelproduktion, men vissa av stöden behöver ses över:

  • Investeringsstöd. Energimyndigheten har sedan tidigare föreslagit att stänga för nya ansökningar för privatpersoner. Argumenten har dock varit svaga då man räknat med orealistiska antaganden när man tittade på ekonomin. Investeringsstödet bör därför finnas kvar med tanke på att tidigare års kraftiga prisutveckling för solcellssystem till småhusägare klingat av. Vill man räkna på Produktionskostnad och lönsamhet för solel rekommenderas den mall som projektet “Investeringskalkyl för solceller” tagit fram.
    Budgeten för investeringsstödet för perioden 2016-2019 är satt till 1,395 miljarder och det är storleken på denna budget som huvudsakligen dikterar hur mycket solceller som kommer att installeras i Sverige.
  • Bidrag för energilagring. Till privatpersoner. Föreskrifterna har inte släppts än av Energimyndigheten så alla detaljer är inte kända. Eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft för småhusägare som har skattereduktion att idag investera i batterilager bör man fundera på inriktningen av detta bidrag. Kommer även privatpersoner som bor i bostadsrätter att kunna söka detta bidrag?
    Det bör noteras att man kan söka stöd för ”system för lagring av energi, dock inte värmelager” även med hjälp av investeringsstödet. Undrans hur många som har gjort det?
  • Undantag inmatningsabonnemang. Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Denna ändring gjordes i ellagen så sent som 1 april 2010 och har varit en förutsättning för att småhusägare ska kunna sälja sin överskottsel med vinst.
  • Skattereduktion, införd 1 januari 2015. Eftersom inget är sagt om hur länge denna skattereduktion ska finnas och till vilken nivå innebär det en stor osäkerhet för speciellt småhusägare, som ofta har ett överskott på mer än 50% som matas in till nätet. Den låga egenanvändningen gör att man blir beroende av skattereduktionen för att få en hygglig ekonomi för investeringen. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Man borde därför sätta en generös tidsgräns som anger hur länge man ska få denna skattereduktion så att småhusägare vet att man kan räkna med detta stöd under en längre tid.
  • Elcertifikat. Priserna på elcertifikat har minskat rejält under 2016 vilket påverkar all elproduktion i elcertifikatsystemet. Antalet solcellsanläggningar är nu i majoritet i elcertifikatsystemet men det är fortfarande många solcellsägare som inte ansökt om godkännande för elcertifikat. När det gäller småhusägare tar de allra flesta dessutom ut elcertifikat endast för det överskott man matar in till nätet, eftersom detta kan ske utan extra kostnad. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och därför bör vi se till att få med alla solcellsägare i systemet, vilket kräver en förenkling av systemet för de småskaliga solelproducenterna.
  • ROT-arbete. Man få skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller. Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller.
  • Undantag inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
  • Undantag energiskatt. Sedan 1 juli 2016 ska juridiska personer som har mer än 255 kW betala energiskatt för egenanvänd solel. Tanken på betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att elen matats in till nätet känns minst sagt ologisk. Detta är dessvärre i nuläget det enskilt största hindret för utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige. Det har på senare tid visat sig att regeringens tidigare hänvisning till EU-regelverk varit felaktig (!) och energiskatten på egenanvänd el bör därför tas bort snarast möjligt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast januari 2017, så det lär väl dröja en tid till innan vi får se resultatet av denna utredning.

En aviserad förenkling från 1 januari 2017 är att kravet på momsredovisning försvinner för de små elproducenterna och det är en mycket välkommen förenkling.

En önskvärd förenkling vore en översyn av regelverket för bygglov. Idag behövs bygglov även för småhusägare i vissa kommuner men inte i andra kommuner. Bor man i “fel” kommun tillkommer alltså en kostnad för bygglov vid en solcellsinstallation. Varför är det dessa skillnader? Skulle man inte kunna införa ett enhetligt regelverk som gör att bygglov inte behövs under vissa givna förutsättningar?

Något Energimyndigheten borde peka på i sin strategi är att införandet av effekttariffer skulle minska intresset för solceller hos privatpersoner, som är den största gruppen potentiella solcellsinvesterare. Med effekttariffer blir värdet av den egenanvända solelen betydligt lägre, vilket kan göra att lönsamheten idag skulle bli tveksam. Med effekttariff betalar man enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

En ämne som skulle kunna problematiseras är i vi vilken mån en högre andel fasta avgifter för el hos slutkonsumenter påverkar intresset för såväl investeringar i egen elproduktion som energibesparingar. Om vi på sikt ska nå målet 100% förnyelsebar energi är det viktigt att även arbeta kraftfullt med energibesparingar. När slutkonsumenter ser att de fasta avgifterna ökar i en högre takt än de rörliga avgifterna är det naturligt att intresset för energibesparing minskar.

Man kan även fundera på hur vi blir bättre på att omsätta forskningsresultat inom solenergiområdet till produkter eller tjänster. Det känns som att det idag finns ett stort glapp mellan svensk grundforskning inom solcellsområdet och de svenska installationsföretagen, där den största tillväxten av arbetstillfällen sker i branschen.

Till sist kan konstateras att solvärme är helt bortglömt i sammanhanget. Hur har det kunnat bli så?? Uppdraget från regeringen var “…hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.”. Energimyndigheten skrev i sin delredovisning i mars att “Det är av stor vikt att strategin tas fram ur ett systemperspektiv…”. Det känns rätt självklart att solvärme borde ha en roll i detta sammanhang, men för solvärme saknas helt ett svenskt strategiarbete. Inga specifika stöd riktas heller  mot installationer av solvärme, utan allt har under senare år satsatas på solceller vilket gjort att solvärmeinstallationerna minskat och att solvärmebranschen går på knäna. När det gäller universitetsforskning finns det väl knappt någon sådan på solvärme i Sverige. Annat är det i Danmark, där går det framåt för solvärme…

Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från i maj ifjol. Hade tänkt skriva om ekonomin för energilagring redan ifjol men det blev inte av, men det är nu högaktuellt med tanke på regeringens nya bidrag till energilager. För att man ska förstå eventuellt värde av energilagring måste man ha full koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd, så vi börjar med en uppdatering av detta ämne.

Texten i fjolårets inlägg är fortfarande aktuell, så läs gärna den. Här kommer en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, så se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

Kundkrafts lägsta elhandelspris för ett fast 1-årsavtal vid senaste upphandling var 37,49 öre/kWh, exklusive moms och inklusive elcertifikatavgift. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. OX2 anger den dock på våra elräkningar och den var 4,05 öre/kWh, exkusive moms, i oktober. Det är en höjning med 0,55 öre/kWh jämfört med maj 2015. Lite förvånande då elcertifkatpriser gått ner sedan dess. Hittade ett par elbolag som redovisar avgiften på sina hemsidor: Öressundskraft 3,6 öre/kWh och Värnamo Energi 4,0 öre/kWh, exklusive moms. Antog 4,0 öre/kWh, exkusive moms i elcertifikatavgift.

Elöverföring. 23,2 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista (vår nätägare). Det är en höjning med 2,4 öre/kWh (11,5%!) jämfört med maj 2015. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder.

Energiskatt. 29,2 öre/kWh, exklusive moms, vilket är en sänkning med 0,2 öre/kWh jämfört med 2015. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt, 19,3 öre/kWh. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid.

Nord Pool spotpris har hittills under 2016 varit 25,0 öre/kWh i område SE3. Under 2015 var det i medel 20,59 öre/kWh, exklusive moms, vilket var det lägsta priset under de senaste 15 åren. Under 2014 var spotpriset 28,78 öre/kWh och så sent som 2010 var det 54,25 öre/kWh. Här antagits att överskottselen säljs till spotpriset, men vissa elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, se Köpare solel.

Värdet för elcertifikat var i medel 16,012 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar. Det är ca 2,2 öre/kWh lägre än i maj 2015.

Den höjda kvotplikten från gångna årsskiftet har inte räckt till för att höja priserna på elcertifikat, istället har vi sett en nedgång i priserna under 2016. I december 2015 var medelpriset för elcertifikat 16,325 öre/kWh. I september var medelpriset 14,913 öre/kWh. Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel 2017-2021 ses inte någon ljusning för elcertifikatpriserna. I Energiöverenskommelsen från juni i år anges att

  • “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.”

Hur detta kommer att påverkar framtida elcertifikatpriser återstår att se.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 0,5 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är osäkert.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 5 öre/kWh i så kallad energiersättning. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Se även inlägget Värde av överskottsel från solcellsanläggningar – Ny tjänst.

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat för överskottselen och skattereduktion blir värdet av den sålda överskottselen ca 6 öre lägre än värdet av den köpta elen, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris i detta exempel.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare är det idag lönsammare att sälja elen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Som nämndes i inlägget Energiöverenskommelsen ökar lönsamheten för egenanvänd solel den 22 juni kommer den slopade skatten på termisk effekt för kärnkraften och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft att finansieras genom en höjning av energiskatten. Enligt min uppskattning i inlägget kräver det en höjning av energiskatten med 17,8 öre/kWh, inkusive moms, från dagens nivå, OM höjningen av energiskatt enbart tas ut på el. Det skulle innebära motsvarande ökat värde på egenproducerad solel som ersätter köpt el och därmed en rejält ökad lönsamhet för egenanvänd solel!

Värde (öre/kWh)

Värde egenanvänd el vid fastprisavtal för köpt el.  Exklusive elcertifikat.

112,4

Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el. Exklusive elcertifikat.

83,4

Värde egenanvänd el i jordbruk. Inklusive elcertifikat.

77,2

Värde såld el med skattereduktion. Inklusive elcertifikat.

106,5

Värde såld el utan skattereduktion. Inklusive elcertifikat.

46,5

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Värde av egenanvänd och såld solel.

Värde av egenanvänd och såld solel.

Överenskommelse klar om svensk energipolitik

Regeringen meddelar idag att man gjort en “Överenskommelse om den svenska energipolitiken“.

I dokumentet “Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna” finns lite mera kött på benen. Där anges tre mål:

  1. “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
  2. Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
  3. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.”

När det gäller mål nummer 2 kan man ana en tydlig kompromiss, där första och andra meningen motsäger varandra.

Den enda mening jag hittar där solenergi direkt omnämns finns under rubriken vattenkraft där det står “En fortsatt hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara energikällor såsom vind- och solkraft.” Med solkraft menar man rimligen solel. Solvärme är tyvärr helt bortglömt i den svenska energipolitiken.

Under rubriken stöd till förnybar energi står att “Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut.”. Vattenkraft, bioenergi och vindkraft nämns, men inte solenergi. När det gäller elcertifikatsystemet anges att:

  • “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.
  • Tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka ambitionsnivån, ska dock kunna göras för att öka tilltron till systemet.
  • Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen.”

Åtgärderna gör att priserna för elcertifikat bör öka efter 2020 och att lönsamheten för vind och sol därmed ökar. Elcertifikatpriserna har dock gått kräftgång i år och priserna för handel 2017-2020 är idag så låga som 13,0-13,6 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling. Ett frågetecken sätts för formuleringen “optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen”. Vad kommer det att innebära? Vill man bara stödja den (singular!) elproduktion som har lägst produktionskostnad under livslängden? Eller är det en politisk formulering utan närmare eftertanke om vad det kan komma att innebära i praktiken?

Under småskalig produktion anges att “Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el.” och vi kan se fram mot nya utredningar:

“Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.”

Här finns flera saker att åtgärda, som att ta bort energiskatten på egenanvänd el och att förenkla elcertifikathanteringen, så vi hoppas på ett snabbt utredande!

Positivt är en satsning på energieffektivisering, eller rättare sagt effekteffektivisering, och att överföringskapaciteten i elnätet ska öka inom Sverige och mellan “Sverige och grannländerna”.

När det gäller forskning skriver man att “Energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag.” Det är bra, men det framgår inte om man också är villig att tillföra mera pengar till den energiforskningen.

Vi får också veta att energiskatten kommer att höjas: “Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten.”Det ökar lönsamheten något för de som inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el som ersätter köpt el.

I kombination med det befintliga satsningen på solceller genom investeringsstöd och skattereduktion har solcellsintresserade en positiv framtid även i Sverige. Däremot ses ingen politisk ljusning för solvärmebranschen, där politikerna bör ta ett omtag.

 

Elcertifikat – Vad händer med priserna?

Från och med nyår har kvotplikten höjts rejält i elcertifikatsystemet, från tidigare planerade 14,4% till 23,1% för 2016. En förväntan är att det stora överskott som finns idag av elcertifikat ska börja minska och att elcertifikatpriserna därmed ska börja att öka.

Hittills i år märks dock ingen ökning av priserna. Snarare verkar trenden vara nedåtgående om man tittar på Svensk Kraftmäklings historik för spotpriserna under de senaste veckona (klicka på “Show graph” längst ner under veckopriser, då ser man hur dramatisk nedgången varit de senaste veckorna) och de senaste spotpriserna.

Här nedan är två diagram som visar prisstatistik hämtad från Energimyndighetens hemsida Cesar för elcertifikat och ursprungsgarantier. Månadsmedelpriset för elcertifikat toppade i augusti 2008 då det var 333,86 kr. Ett elcertifikat motsvarar 1 000 kWh, vilket gör att priset motsvarade 33,386 öre/kWh. Sedan början av 2010 har priserna stadigt sjunkit och under senaste året har medelpriset motsvarat 17,3 öre/kWh, vilket alltså är ungefär halva priset jämfört med toppvärdet 2008.

Framtidsanalys

Läs även analysen “Elcertifikat – återhämtning eller kollaps?” från Modity 2015. Priserna kan nå motsvarande 30 öre/kWh före 2020, men också falla till 0 efter 2020, enligt deras analys. Ett intressant spann…, som skapar osäkerheter för investerare.

Ansök om elcertifikat!

Elcertifikatsystemet är till för att stödja utbyggnaden av förnyelsebar energi. Alla solcellsägare har rätt till elcertifikat och ursprungsgarantier för sin solelproduktion. Så sök nu, om du inte redan får elcertifikat. Alla kan få elcertifikat för sin överskottsel utan någon extra kostnad.

Vill man få elcertifikat för hela sin överskottsproduktion medför det kostnader i form av en elmätare för elcertifikatmätningen och ett mätabonnemang för att någon ska ta hand om mätning och inrapportering av mätvärdena. Förutom nätägarna finns det även konsulter som tillhandahåller denna tjänst, exempelvis Reijlers och KYAB. För att täcka de kostnader som uppstår behöver solcellsanläggningen ha en viss storlek, som beror på kostnaderna och priserna på elcertifikat.

Om du vill ansöka om tilldelning av elcertifikat så finns de blanketter som behövs på Energimyndighetens hemsida under Förnybart – Elcertifikatsystemet – Elproducent.

Hos Energimyndigheten kan du läsa mera om elcertifikatsystemet. Det kanske verkar lite invecklat vid en första anblick, men kan du hantera ett konto på en Internetbank kan du även hantera ett Cesarkonto där elcertifikaten hanteras.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan starten juni 2003. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan starten juni 2003. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan 2013. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan 2013. Data från Cesar, Energimyndigheten.