IEA PVPS Task 13 – möte i Lugano

Är i skrivande stund på hotellrum i Lugano efter en middag tillsammans med kolleger i IEA PVPS Task 13

Måndag-onsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett internationellt möte hos SUPSI i Lugano. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, Johan Paradis Ärlebäck och Linn Andersson (kommer i morgon) från Paradisenergi. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter.

Pratade med Joshua Stein, Sandia National Laboratories i USA, om möjligt samarbete när det gäller dubbelsidiga (“bifacial”) moduler då jag är en av handledarna för industridoktoranden Elin Molin, PPAM, i forskarskolan REESBE. Forskarskolan är ett samarbete mellan högskolorna i Borlänge, Gävle och Västerås.

Pratade även med representanten från Kina. Han berättade att förra veckan var priset på moduler nere i 2,8 yuan/W = 3,9 kr/W i Kina. EU:s minimipriser på moduler som importeras från Kina har hållit modulpriserna uppe i Europa, men dessa minimipriser har väl tappat sin roll när moduler nu importeras billigare från andra länder i Asien till Europa. Hörde från en systemförsäljare nyligen att det fått till effekt att modulpriserna sjunkit signifikant även till Sverige under senaste halvåret. Enligt pvxchange var spotpriser i februari 2017 på tyska moduler lägre än de från Kina. Spotpriserna var dock klart lägre för moduler från sydost-Asien enligt pvxchange

Investeringskalkyl för solceller – Rapport

I inlägget Produktionskostnad och lönsamhet för solel – Ny mall i september ifjol nämndes att projektet Investeringskalkyl för solceller vid Mälardalens högskola har tagit fram Excelmallar för att beräkna produktionskostnad och lönsamhet för solel.

En rapport från projektet finns nu att ladda ner hos E2B2. Excelmallarna och en länk till rapporten finns på projektets hemsida Investeringskalkyl för solceller. I rapporten beskrivs metoden och en beskrivning görs av alla parametrar och antaganden. Där finns också exempel på känslighetsanalyser som visar hur olika parametrar påverkar produktionskostnaden för solel.

Vad kostar solceller – uppdatering 2017-02-16

Det har nu gått nästan 11 månader sedan senaste uppdateringen (Vad kostar solceller – uppdatering 2016-03-27).

I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från 14 olika elbolag (varav ett nytt, OX2). Alla priser är inklusive moms.

Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation. Hos några elbolag hittades ingen användbar information för deras solcellspaket. Vattenfall angav paketstorleken som antal moduler, men angav ingen total effekt (de gjorde uppdatering av sin webbsida 17/2 och då kunde diagrammet här nedan uppdateras). Hos Fortum och Upplands Energi måste man kontakta dem för att få pris. Uddevalla Energi säljer solcellspaket men i det angivna prisexemplet på deras hemsida framgick inte om installation ingår, så därför tog jag inte med dem. Bauhaus har slutat med solcellspaket.

Det finns förstås många andra företag som erbjuder solcellspaket men det skulle vara en övermäktig uppgift att ta med alla och det känns inte helt rätt om jag skulle välja ut några, utan urvalet fick stanna vid elbolag.

Om du har tips på flera elbolag som säljer solcellspaket och som har prisinformation på sin hemsida får du gärna tipsa mig!

Pristrend

Priserna är hos de flesta oförändrade (Ale El, Bromölla Energi och vatten, Eskilstuna Energi och miljö, Jämtkraft, Mälarenergi, Telge Energi, Varberg Energi och Elverket Vallentuna), medan de hos andra har sänkts (E.ON, GEAB och Kraftringen). Umeå Energi är motvalls med höjda priser. Vattenfall har höjt priserna för de mindre solcellssystemen (2,16-3,2 kW) och sänkt för de större (5,12-7,04 kW),

Som framgår tydligt av diagrammet sjunker priset med systemstorleken. Lägsta priset är hos E.ON med 15 776 kr/kW för 11,6 kW. GEAB har visserligen priset 15 602 kr/kW för ett 13,78 kW paket, MEN deras priser är inte jämförbara med övrigas då resa och transport tillkommer.  Över 10 kW (ca 60-70 m2)  är stort för ett småhus. Går man ner till 5-7 kW är de lägsta priserna ca 19 000 ± 500 kr/kW. De flesta paket ligger dock fortfarande över 20 000 kr/kW.

ROT-avdrag

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Svensk Solenergi har hos Skatteverket fått igenom en schablon på 30% av systempriset för arbetskostnaden. Med en skattereduktion på 30% av arbetskostnaden för ROT-arbete blir därmed totalpriset 9% lägre om man får ROT-avdrag. Detta har fått den förväntade effekten att alla elbolag som anger möjligt ROT-avdrag räknar med 30% i arbetskostnad oavsett vad den verkliga arbetskostnaden är.

Önskemål till elbolagen

När man läser elbolagens texter om solcellspaketen och solenergi är det några saker som är önskvärda:

  • Ange alltid pris utan investeringsstöd och ROT-avdrag först. Hos Telge Energi anger man först priset efter ROT-avdrag. Ange eventuellt pris med investeringsstöd eller ROT-avdrag därefter. Bor man i ett hus som är mindre fem år gammalt kan man inte få ROT-avdrag, så det är inte alla som kan utnyttja ROT-avdrag.
  • Ange paketets effekt med två decimaler. Flera av elbolagen anger ingen eller bara en decimal vilket ger en osäkerhet i det beräknade priset per kW.
  • Ange tillverkare och effekt för de moduler och växelriktare som ingår i solcellspaketen.
  • Lova inte längre livslängd än 30 år. Modulerna har en effektgaranti på 25(-30) år och det är den enda garanti som finns. Det är troligt att modulerna har en längre teknisk livslängd än 25 år, men idag vet vi väldigt lite om hur lång medellivslängden är. Bara ca 1% av de solcellsmoduler som är i drift i världen idag är mer än 10 år gamla. Även om det kan finnas moduler som varit i drift mer än 30 år är de få och är inte tillverkade med exakt samma metod som idag. Bland annat har kislet i solcellerna gjorts tunnare. Detta har medfört att modulerna är känsligare för transport- och hanteringsskador i form av mikrosprickor i solcellerna.

Att tänka på när det gäller prisjämförelser

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla elbolag använder underleverantörer för solcellsleveranserna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna priset. Exempelvis kan resa och transport tillkomma om ett visst avstånd överskrids.
  • Hos Jämtkraft har man olika priser beroende på om man är elhandelskund eller inte.
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad, vilken ger en mindre yta för en given effekt.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna ger ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion. Uddevalla Energi anger “Producerar upp till 25 procent mer energi…”, vilket sannolikt är en stor överdrift för de allra flesta installationer. Den största fördelen med optimerare är istället att man får en loggning per modul eller per varannan modul, vilket gör det lätt att se för vem som helst om alla moduler fungerar som förväntat.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kan kosta extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning och närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete. 30 år i utomhusmiljö är krävande!
  • Garantivillkor.
  • Utseende. Vill man ha modulerna integrerade i tak eller fasad för att få ett snyggare utseende kan det påverka kostnaden.
  • En del hjälper till med ansökning av investeringsstöd, elcertifikat och anmälningar till elbolag, vilket kan göra att man själv slipper sköta administrationen.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar. Sveriges största anläggning på 2,7 MW i Varberg, som stod färdig ifjol hade ett pris på 24 miljoner kr, vilket gör låga 8 900 kr/kW, exklusive moms.

Det kan vara värt att nämna att en nyligen genomförd auktion, där lägsta bud vann, i Mexico gav ett pris på US$26.99/MWh, vilket gör fantastiska 24 öre/kWh (vid kurs 9 kr/US$), enligt artikeln “Mexico signs lowest-price solar contracts to date” i PV Magazine. Det är lägre än fjolårets Nord Pool spotpris på 28 öre/kWh i medel i Sverige!

Definition av ett solcellssystems effekt

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 20 moduler x 275 W per modul = 5 500 W = 5,5 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 5 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera. Vanligen har växelriktaren en lägre effekt än modulerna, eftersom man får en del förluster i kablar och växelriktare samt att modulerna inte ger märkeffekten sommartid.

PS 17/2. Efter detta inlägg kompletterade Vattenfall informationen på sin webbsida och då kunde även Vattenfall läggas in i diagrammet.

PS 20/2. Hade missat att lägga in OX2 i diagrammet, det är fixat nu.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Sänkt energiskatt på egenanvänd solel för de med mer än 255 kW

Idag publicerade regeringen “Lagrådsremiss om energiskatt på solel“. Regeringen föreslår att om man äger flera solcellsanläggningar med tillsammans över 255 kW installerad effekt ska man från 1 juli 2017 betala 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel, istället för full energiskatt. Endast för solcellsanläggningar större än 255 kW ska man betala full energiskatt på egenanvänd el. De som äger anläggningar med mindre än 255 kW är sedan 1 juli 2016 redan befriade från energiskatt på egenanvänd el. När det gäller såld el är det som tidigare slutkonsumenten som betalar energiskatt.

Regeringen skriver även att “Regeringens avsikt är att i nästa steg kontakta EU-kommissionen om ett helt borttagande av skatten samt bedriva påverkansarbete i EU.”

Regeringens förslag innebär att man föreslår en ändring i lagen om skatt på energi.

Den föreslagna lagändringen innebär ingen förändring för mindre solelproducenter, exempelvis småhusägare, men har en stor inverkan för de juridiska personer som idag har flera olika anläggningar som tillsammans har över 255 kW installerad effekt. Den lagändring som gjordes 1 juli 2016 fick hård kritik då man räknade per juridisk person. Det innebar att många kommuner, landsting, större företag etc. kom över gränsen på 255 kW och sedan dess är tvungna att betala energiskatt på egenanvänd solel. Med det nya förslaget kommer man istället att räkna per anläggning, vilket är betydligt rimligare.

De flesta har tyckt att det är mycket ologiskt att betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att den varit inmatad till nätet, det vill säga varit ute på elmarknaden. Det är som att man skulle beskatta egenodlade grönsaker för att ta en liknelse. Att man räknade per juridisk person fick också absurda effekter som att inte ICA (olika juridiska personer) men Coop och Axfood (en juridisk person i Sverige) var tvungna att betala energiskatt på egenanvänd el om företaget installerade mer än 255 kW utspritt på olika håll i Sverige.

Energiskatten baserad på juridisk person motverkade dessutom regeringens mål om 100% förnyelsebar elproduktion 2030, då kommuner, landsting, större företag etc. har goda förutsättningar för solel med stora takytor och stora byggnader med elanvändning och därmed möjlighet till hög egenanvändning av solel.

Många undantag

Energiskatten på el höjdes med 0,38 öre/kWh till 36,88 öre/kWh inklusive moms (29,5 öre/kWh exklusive moms) från 1 januari 2017.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande. Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. En gissning är rent fiskala skäl. Statens intäkter för energiskatt på el var 20,4 miljarder under 2015 enligt Ekonomifakta. Det finns dock enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar mindre eller mycket liten energiskatt på el.

Skatteverket skriver i Energiskatt på el:

“El som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige, av kunder inom hushåll och tjänstesektorn, har en lägre energiskatt. Den lägre skatten uppnås genom ett avdrag med 9,6 öre/kWh i deklarationen för energiskatt på el. Om du förbrukar el, men själv inte deklarerar energiskatt på el är det din elleverantör som yrkar avdrag för energiskatten.”

Och Vattenfall i Energiskatt på el 2017:

“Bedriver ditt företag industriell verksamhet, jordbruks- skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, samt förbrukning i datorhallar eller som landström* har du rätt till återbetalning på viss del av energiskatten på er elanvändning från Skatteverket. Återbetalningen är 29 öre/kWh på den ordinarie skattesatsen om 29,5 öre/kWh, så att skatten efter återbetalning blir 0,5 öre/kWh.”

Industrins elanvändning var 49,7 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en återbetalning på 29 öre/kWh blir det ca 13 miljarder i återbetald energiskatt per år.

Den sänkning av energiskatt regeringen nu föreslår är små rännilar av pengar i jämförelse med ovanstående stora belopp. Om vi antar att solelproduktionen under 2016 var 150 GWh, se gårdagens inlägg Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?, att 50% av elen var egenanvänd samt energiskatt på 26,2 öre blir det ca 22 miljoner under 2016 om man skulle räkna på all egenanvänd el, även den som från 1 juli 2016 är undantagen från energiskatt.

Nu ser vi fram mot en rusch för solcellsinstallationer hos kommuner, landsting, större företag, större bostadsrättsföreningar, köpcentrum etc.!

Helg-edge. Aggarösundet i Mälaren 15 januari 2017.

 

 

 

Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?

Det korta och korrekta svaret är att ingen vet säkert… Enbart mer eller mindre grova uppskattningar kan göras i dagsläget.

Inmatad el till nätet

Varför är det då ingen som vet?

  • Det är endast för el som matas in till nätet som data samlas in på nationell nivå. Alla ca 170 nätägare skickar mätvärden för inmatad el till Svenska Kraftnät, som sammanställer alla mätvärden.
  • Man får därmed inte med den el som är egenanvänd av producenten.
  • Data för el som produceras av anläggningar som inte är nätanslutna samlas inte in och sannolikt saknas även energimätning på de flesta av dessa anläggningar.
  • Statistik saknas över hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige och vilken installerad effekt varje anläggning har. Danmark är här ett föredöme, där finns offentlig statistik över exakta antalet anläggningar (95 305 den 18 november 2016) och den installerade effekten både per anläggning och totalt (792,8 MW).

Enligt Svenska Kraftnäts statistik hade 50,00 GWh matats in till nätet under januari-oktober 2016, se nedanstående diagram. Det är 73% mer än 2015 års 28,38 GWh under januari-oktober. Extrapolerar man 2016 års värden till hela året, med hjälp av uppskattade värden för året innan, blir det 51 GWh för 2016.

Hur stort mätfelet är i värdena från Svenska Kraftnät är okänt för mig. Kanske någon läsare som vet?

Elcertifikat

I teorin skulle man kunna använda data för utfärdade elcertifikat för att få veta hur mycket solel som produceras i Sverige. I praktiken går det inte alls.

Alla solcellsägare har rätt till ett elcertifikat för varje MWh solel man producerar. MEN, de flesta solcellsägare utnyttjar inte denna rätt. Dessutom är det så att för de flesta mindre solcellsanläggningar som är med i elcertifikatsystemet tar man bara ut elcertifikat för det överskott av el man matar in till nätet. Detta kan man göra utan extra kostnad. Vill man ha elcertifikat för hela sin elproduktion måste man betala installation av en separat elmätare och dessutom betala en årlig mätavgift. Med dagens låga elcertifikatpris är det ingen lönsamhet för småhusägare att ta ut elcertifikat för hela sin elproduktion.

Under 2016 utfärdades 45 345 elcertifikat för solel enligt Energimyndighetens Cesar-statistik, vilket motsvarande 45,345 GWh. Se fördelning per månad i diagram här nedan. Det betyder att svenska solcellsägare gick miste om ca 51 000 (inmatat till nätet) – 45 345 MWh = ca 5 700 elcertifikat som man skulle kunna få utan extra kostnad. Då spotpriset för elcertifikat har sjunkit som en sten på sistone och idag är nere på 63 kr/elcertifikat, motsvarande 6,3 öre/kWh, enligt Svensk Kraftmäkling kan man i och för sig förstå att det inte är någon rusning efter att komma med i elcertifikatsystemet för småhusägare som genererar enstaka elcertifikat per år.

Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?

I brist på vetande får vi gissa. För 2015 uppskattades att 55-72% av solelen var egenanvänd, se inlägget Hur mycket solel är egenanvänd. Om vi säger att 50-70% av elen är egenanvänd skulle Sverige solelproduktion från de nätanslutna solcellsanläggningarna under 2016 varit ca 102-170 GWh. Osäkerheten är dock stor i denna uppskattning.

För de flesta småhusägare är det troligt att mer än 50% av den producerade el matas in till nätet. För några stora anläggningar på 1 MW eller mer matas 100% av elen in till nätet, som anläggningarna med installerad effekt 2,7 MW i Varberg, 1 MW utanför Västerås och 1 MW i Arvika. I större fastigheter är dock sannolikt mer än 50% av elen egenanvänd och inmatningen till nätet därmed mindre.

Om vi antar att solelproduktion i genomsnitt är ca 800-900 kWh/kWh per år (uppskattat värde) skulle det betyda att den installerade effekten i Sverige var i medeltal ca 110-190 MW under 2016. Osäkerheten i detta värde blir ändå större än för energiproduktionen.

Den 13 januari 2017 fanns 4 366 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 86,6 MW i elcertifikatsystemet. Hur mycket solel som saknas i elcertifikatsystemet vet vi inte eftersom det saknas ett nationellt register över hur många solcellsanläggningar vi har och vilken installerad de har. Gissningsvis saknas minst hälften av de svenska solcellsanläggningarna i elcertifikatsystemet, men de flesta är rimligen små anläggningar med ensiffrigt antal kW installerat.

Den installerade effekten kan även jämföras med den som anges i rapporten ”National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015” från IEA PVPS, författad av Johan Lindahl. Den nätanslutna installerade effekten var 115,75 MW vid utgången av 2015 enligt rapporten. Decimalerna är inte signifikanta. Uppgiften bygger på enkäter till alla kända leverantörer av solcellsanläggningar. Svårt att säga hur noggrannheten är, kanske är felmarginalen ±5-10%? Hur mycket solceller som tillkom under 2016 vet vi inte ännu.

Den högsta till nätet inmatade effekten under en timme var den 22 juli och 27 augusti under 2016, se diagram för 22 juli här nedan. Under båda dessa timmar matades i genomsnitt 51,43 MW in till nätet.

Andel solel i Sverige

Den 5 juni kl. 12-13 var den timme då solel under 2016 svarade för den största andelen av Sverige elproduktion. Andelen solel var då 0,43%. Sveriges totala elproduktion inmatad till nätet var under denna timme 10 794 MW, varav 46,75 MW var solkraft.

Från nätägare finns en viss oro över solelens variabla produktion. Är nätägarens oro befogad? Knappast idag. Och knappast i morgon heller. Om solel skulle vara 10 gånger så stort som idag skulle det fortfarande bara vara som mest 4,2% av Sveriges elproduktion under en timme, antaget att den övriga elproduktion är lika stor.

Under 2015 var Sveriges elproduktion 158 TWh. Om vi antar att den svenska elproduktionen var i samma härad under 2016 stod solel för ungefär 0,1% av den svenska elproduktionen.

Vi ligger en bit efter de länder i världen som har högst andel solel… PV Magazine angav nyligen att Honduras med 10,2% solel under 2016 var första landet som inte var en ö, som passerade 10% solel i ett lands elmix.

Kan Sverige också nå 10% solel i vår elmix?

Ja! På lång sikt…

Solel inmatad till nätet per månad under åren 2014-2016. Data från Svenska Kraftnäts statistik.

Solel inmatad till nätet per månad jämfört med utfärdade elcertifikat per månad under 2016. Data från Svenska Kraftnäts respektive Energimyndighetens statistik.

Solkraftproduktion i Sverige per timme och nätområde den 22 juli 2016. Data från Svenska Kraftnät.

Solkartor ny sida

Har lagt upp en sida “Solkartor” som en egen sida i menyn. Om den ort man bor på saknar en solkarta kan man som alternativ använda det lättanvända webbaserade programmet PVGIS.

I PVGIS kan man enkelt få en beräkning av solinstrålning och solelproduktion för godtycklig plats i Sverige, med vald solcellslutning och azimut (väderstreck) för platsen. Norr om 60:e breddgraden (norr om en linje Uppsala-Karlstad ungefär) används äldre väderdata (“Radiation database” är “Classic”), vilka ger ett alltför lågt värde på solelproduktionen. Med den nyare väderdatabasen “Climate-SAF” blir värdena för solelproduktion generellt lägre än det vanliga kommersiella simuleringsprogrammet PVSYST om använder det förinställda värdet på 14% för “Estimated System Losses” i PVGIS.

Man får tänka på att alla beräknade värden är uppskattningar som har osäkerheter. Alla beräknade värden, inklusive solkartorna, är dessutom medelvärden för en följd av år. Solinstrålningen kan variera ±10% mellan olika år om man tittar på en lång serie av år. Jämför man olika månadsvärden för solinstrålning från olika år kan variationerna vara ändå större.  Man ska därför inte bli förvånad om den verkliga solelproduktionen avviker från beräknade värden.

Till ovanstående osäkerheter ska dessutom läggas att framför allt skuggning och i viss mån snötäckning kan sänka solelproduktionen.

 

Solkartor i Sverige – uppdatering januari 2017

Här är en uppdaterad lista med solkartor i Sverige. I varje solkarta kan man se solinstrålning på ett valt hustak. Vissa ger även beräknad solelproduktion.

Den senaste är “Solkarta för Stockholmsregionen” som täcker 21 kommuner!

Meddela gärna om någon solkarta saknas i listan!

Alingsås tätort med omnejd. Lanserades i april 2016.

Botkyrka

Eskilstuna kommun

Forshaga

Göteborg stad. Webbtjänst hos Göteborg Energi där man kan få fram solinstrålningen på enskilda hustak i Göteborg stad.

Kumla

Köping

Linköping

Lund, Eslöv, Hörby och Lomma kommuner. Webbtjänst hos Kraftringen. Lanserades ursprungligen i maj 2013.

Motala . Publicerade sin solkarta över tätorterna Motala och Borensberg i april 2016.

Mölndal. Lanserades i april 2016.

Norrköping

Stockholm. Visar takyta och solinstrålningen i tre olika klasser på tak till byggnader i Stockholm stad. Lanserades i maj 2013.

Stockholmsregionen. Lanserades i januari 2017. Hos Upplands-Väsby ser man vilka 21 kommuner som ingår.

Umeå

Uppsala stad

Varberg

Västerås stad. Klicka på det lilla plustecknet längst upp till höger för att välja baskarta eller satellitbild som bakgrundskarta.

Örebro

Kursstart solceller och solfångare

Idag var det upprop för kursen “Solceller och solfångare” vid Mälardalens högskola. 7,5 hp för högskole- och civilingenjörer. Jag är kursansvarig och examinator. Lärare är även Richard Thygesen och Björn Karlsson.

55 studenter tror jag är rekordmånga för kursen, så det var i stort sett lapp på luckan i salen. Första gången jag är ansvarig för en högskolekurs så det blir spännande. Mycket arbete blir det också, så bloggande kan möjligen bli lite glesare. Å andra sidan dyker det upp intressanta uppslag när jag letar referenser till kursinnehållet, så vi får se hur det blir.

55 kWh solel under december

Solelproduktion

Under december månad gav våra solceller 55,1 kWh (11,1 kWh/kW) enligt elmätaren. Det var andra året sedan starten i oktober 2010 som december månad gett mera solel än november hos oss. Det är dock lägre än fjolåret december med 69,9 kWh (14,6 kWh/kW). December är en svår månad då snö i mer eller mindre hög grad minskar elproduktion, så även under 2016.

Bästa dag blev 6 december med 6,2 kWh (1,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion per dygn under december..

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under december månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (främst 7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den östvända modulen 15 och den västvända modulen 16 gav lägre produktion än de sydvända under december har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktaren var solelproduktionen 55,4 kWh under december. Växelriktaren visade i genomsnitt 0,56% högre värden än elmätaren under december månad. Under april till december har växelriktaren i genomsnitt visat 0,0-1,5% högre värden än elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under december använde vi 36 kWh (66%) själva och matade in ett överskott på 19 kWh (31%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 2651 kWh el under december (elpatron i ackumulatortank huvudsaklig elanvändning). Av vår elanvändning var 1,3% solel under december. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 2,1%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Under december begränsades solvärmeproduktion av att solfångarna var snötäckta under en stor del av månaden. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 “lägenheter” planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under december månad. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under december 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga sydvända modulerna. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under december 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga sydvända modulerna.