Egenvändning av solel – 37% hos oss 2019

En fundering en blivande solcellsägare kan ha är hur stor andel av den producerade solelen man kommer att använda själv och hur stor andel som blir ett överskott. Egenanvändning minskar med ökande storlek på solcellsanläggningen. Trenden under senare år med ökande storlek på solcellsanläggningar för småhus gör att egenanvändningen för de flesta småhusägare blir lägre än 50% och att därmed mer än 50% blir ett överskott som man får sälja.

Under 2019 producerade vi 3 560 kWh, varav 1 313 kWh (37%) var egenanvändning räknat på årsbasis. Egenanvändningen påverkas förutom av variationer i vår elanvändning även av hur stor solstrålningen är under året. Under soliga 2018 producerade vi 3 820 kWh varav 1 335 kWh (35%) var egenanvändning. Under 2017 var produktionen 3 492 kWh varav 1 430 kWh (41%) var egenanvändning.

Tittar man per dygn över året under 2019 varierade egenanvändning mellan 21% och 100%, se Figur 1. Vid hög solelproduktion per dygn var egenanvändning vanligen lägre än årets genomsnitt, se Figur 2. Egenanvändning var lägst den 31 maj med 20,5%, se Figur 3. Dagen efter, den 1 juni, var egenanvändning istället 58%. Det berodde på en betydligt lägre solelproduktion under dagen, 6,4 kWh jämfört med höga 24,6 kWh dagen innan, se Figur 4.

Egenanvändning per månad varierade mellan 30% (juni) och 90% (december) under 2019, se Figur 5. Den högre egenanvändning vintertid beror på att solelproduktionen är låg under vintern och att elanvändning är betydligt högre hos oss än under sommaren. Vi har inte och kommer aldrig att få fjärrvärme. Därmed använder vi elpatron i ackumulatortank för en stor del av vår uppvärmning vintertid. Vi har även en vattenmantlad braskamin, men under den gångna varma vintern blev det inte mycket eldat i den.

Hur stor egenanvändningen är påverkar ekonomin då egenanvänd el som ersätter köpt el har ett annat värde än det sålda överskottet, se ett exempel på värdeskillnad i diagram som finns i inlägget Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?.

Vid beräkningarna har jag använt solelproduktion från växelriktaren enligt Solar Edge och värden för köpt el och inmatat elöverskott till nätet från Vattenfall. Värden från Vattenfall skiljer sig något från värden från Solar Edge, beroende på olika mätnoggrannhet.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Figur 1. Egenanvändning av solel per dygn under 2019.

Figur 2. Egenanvändning av solel som funktion av producerad solel per dygn under 2019. Den röda linjen visar genomsnittet för egenanvändningen (37%) under 2019.

Figur 3. Egenanvändning (blå färg), sålt överskott (grön) och köpt el (röd) den 31 maj 2019. Värdena från Solar Edge avviker något från Vattenfalls mätvärden som anger 5,21 kWh köpt el och 19,53 kWh överskott vilket ger en egenanvändning på 5,05 kWh = 20,5% (årets lägsta dygnsvärde).

Figur 4. Egenanvändning (blå färg), sålt överskott (grön) och köpt el (röd) den 1 juni 2019. Värden från Solar Edge stämmer inte helt med Vattenfalls mätvärden som anger 4,61 kWh köpt el och 2,69 kWh överskott vilket ger en egenanvändning på 3,72 kWh = 58%.

Figur 5. Egenanvändning av solel per månad under 2019.

 

15 svar på ”Egenvändning av solel – 37% hos oss 2019

  1. Observera att enl första bilden varierar självanvändning rejäl och de andra bilder från din , Bengts, hus då ser helt annat ut. Om det blir varmare kommer folk med aircondition också har mer självanvändning. Hos mig som har pool och värmepump är självanvändning 70. – 80 % och min anläggning har 7 kW och jag laddar ner ca 6500 kWh om året. Bara lite alternativ till dina siffror som kan skrämmer bort solcellinstallatkonen
    Kommentar???

    • Jag tror att många solcellsköpare inte tänkt på att om man exempelvis siktar på att producera lika mycket solel som den mängd el man köper per år kommer man att få ett stort överskott som man behöver sälja. Idag är det inget stort problem, då såld el har nästan samma värde som egenanvänd el. Men när skattereduktionen minskar eller försvinner blir det mindre ekonomiskt fördelaktigt med ett stort överskott. Det bör en solcellsköpare känna till, men om det sedan har någon betydelse för ett beslut att köpa en solcellsanläggning låter jag vara osagt.

      Har nyligen beställt solceller till vår sommarstuga. Där kommer det att bli ett jätteöverskott eftersom vi använder så lite el där, men känns ändå bra att producera mer el under ett år än vad vi använder i stugan. På sikt kan det bli intressant med batterilager för att spara överskottet för senare användning, men vi är inte där än.

      Att ha en egenanvändning på 70-80% om man har en solcellsanläggning på 7 kW är rejält otypiskt för ett normalt småhus är min tro. Vi håller på att slutföra ett projekt på MDH där vi samlat in data från olika solcellsanläggningar och kommer att kunna ge lite statistik om egenanvändning om någon månad förhoppningsvis.

  2. Intressant läsning! Jag har haft min solcellsanläggning i nio månader och min prognos är 45 % egenanvändning. Min kalkyl är att säljpriset för mitt överskott sjunker vilket påverkar lönsamheten. Batterilager har jag kollat på men det är i nuläget inte lönsamt. En fråga: Finns det batterilagerkalkyler för målgrupp mikroproducenter tillgängliga ungefär som det finns ett antal olika solcellskalkyler på nätet? Ingen i den akademiska världen som gjort något sådant?

    • @Rune. Känner inte till någon generell ekonomisk kalkyl för batterilager. Den blir mer komplicerad än för en solcellsanläggning, med tanke på att man behöver räkna på varje fall för sig och med timupplösning. Man behöver förutom elanvändning och solelproduktion veta vilken nätägaren är och vilken typ av tariffer den har (säkringstariff eller effekttariff), typ av batteri etc. Gjorde ett inlägg i februari i år som kanske kan intressera: “Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?“.

  3. Med dagens låga elpris (spotpris ner till under 10 öre/kWh) så lär väl egenproduktionen vara mer lönsam
    /Hans

    • Om jag räknar som jag gjort tidigare, att man köper elen för månadsmedelpris på Nord Pool med påslag på 2 öre/kWh, har prisskillnaderna mellan egenanvänd el som ersätter köpt el och såld el minskat under 2020. I april i år var egenanvänd solel värd knappt 12 öre/kWh mer än såld el. Under 2019 var det mellan 16 och 22 öre/kWh i prisskillnad. Skattereduktionen på 60 öre/kWh för såld el håller uppe värdet på den sålda elen och när elhandelspriset sjunker blir det även mindre moms på den köpta elen.

  4. Skaffade en elbil och en pluginhybrid under 2019 men de laddas oftast när solen gått ner. Eftersom min totala elförbrukning på årsbasis ökade från 8050kWh (genomsnitt 2006-2016) till 12300kWh (2019) så funderade jag på att utöka min installation med några paneler till men det blir nog bara ekonomiskt lönsamt i framtiden om jag börjar ladda på dagen. Självförsörjningsgraden från solcellerna på årsbasis minskade från 71% till 49% men egenförbrukningen har legat stabilt kring 30-34% även efter att jag skaffade elbilarna. Tänkvärt.

    • Intressant! Ja, det är väl inte så konstigt egentligen. Medelkörsträckan för svenska personbilar var 1 243 mil under 2019 enligt Trafikanalys. Låt säg att en elbil drar 2 kWh/mil. Det blir då ca 2 500 kWh/år. Om körsträckan är jämt fördelad över året blir det i snitt 6,8 kWh/dag. Har man en solcellsanläggning på 5-10 kW blir överskottet under soliga dagar betydligt större än så. November-februari blir överskottet inte så stort, då solinstrålningen är låg och solcellerna tidvis kan vara snötäckta. Använder man bilen till och från jobbet är den dessutom inte hemma dagtid under vardagarna. Möjligen skulle man kunna vänta med att ladda elbilen till helgen, om bilen är på plats då, för att öka egenanvändningen.

      • I mitt fall så kör jag mycket mer än så men jag ägde inte bägge bilarna under hela året så siffrorna kommer att ändras i år.
        Beträffande dina beräkningar så kör jag försiktigt så min Kia så den drar faktiskt inte mer än 1,4 kWh/mil (vilket är 30% mindre än 2,0 – en inte oansenlig siffra i energisammanhang). Sen gäller det att se upp med verkningsgrad vid laddning som vid låga laddströmmar (~6A) med bilens ombordladdare kan bli så dålig som endast 60% så den verkliga elkostnaden för elbilar är betydligt högre än körförbrukningen. Vid högre laddströmmar (20A) så blir verkninggraden vid laddning runt 90-95% på mina bilar.
        Aspekten att bara ladda på helgen funkar inte för mig eftersom jag har så “små” batterier i bilarna (30kWh) och (9kWh), och man ska ju inte ha större batteri än man behöver av ekonomiska skäl men också av miljöskäl…
        Men alla dessa omvandlingar från DC till AC tillbaka till DC och olika spänningsnivåer känns ju dumt. Skulle vara intressant om man kunde koppla bilen mera direkt till solcellerna och på det sättet få upp verkningsgraden på bilkörningen. Men en sådan nischad laddprodukt skulle nog kosta så mycket så att den aldrig skulle betala sig för en vanlig konsument. Då kanske det är smartare att låta omvandlingsförlusterna värma garaget istället (om vi nu hade haft mycket sol på vintern).
        Men jag ser helt klart kopplingen mellan elektrifiering av fordon, solceller och även V2G-system att kunna nå våra klimatmål.

  5. Intressant läsning. Min egenanvändning på årsbasis ligger på 33%. I April har jag producerat 830 Kwh, egenanvänt 197 Kwh och således sålt 633 Kwh till Eon. Trots arbete hemifrån pga Corona har jag väldigt låg förbrukning. Det milda April vädret har medfört att värmeåtgången minskar i huset. På räkningen från Eon har jag fått ett avdrag för såld el på 64,93 kr. Skattereduktionen från staten blir då 380 kr. Kvar att betala för de 455 Kwh som jag köpt av Eon blir 906,97 kr.
    Det är ingen ekonomi i detta. Om skattereduktionen för överskottselen försvinner blir villaägarna sittande med en geologisk avskrivningstid för sin solpanels- anläggning.
    Vad är motivet för att sätta upp solpaneler på en sommarstuga med ännu mindre egenanvändning?
    För att få rimliga avskrivningstider måste egenanvändningen upp. Jag kan tänka mig att det finns en viss ekonomi i kommersiella fastigheter med högre egen användning. För gemene villa ägare ser jag ingen ekonomi i detta.

  6. Det måste ju inte finnas ekonomi i allt man gör. När betalar dig en segelbåt eller ny TV? Jag satte upp solceller 2012 för att det är kul och för att det är moraliskt rätt sätt att producera energi på.

  7. Det omoraliska med solceller är att de säljes med en glädjekalkyl som inte håller. Det var en smärtsam process för mig att inse att min 100 tusen + kronors anläggning inte levererar enligt uppställda mål från försäljaren. Istället för en avskrivningstid på 12 år kan jag knappast se fram mot en “break even” pga min relativt höga ålder. Det är det omoraliska.
    I den här utmärkta artikeln på bloggen beskrivs hur svårt det blir att ekonomiskt räkna hem en överproduktion av solel. På andra platser i bloggen kan man läsa att Sveriges energiproduktion till största delen är grön. Det är endast 2% fossil baserad elproduktion i Sverige.
    Då måste det vara något annat än glädjekalkyler och miljö skäl som gör att vi investerar i solceller. Att det är kul eller känns bra är inga övertygande argument.
    Ett teknik intresse kanske, eller för många en trend är väl mer troligt.
    Jag saknar på den här utmärkta bloggen en korrekt utvärdering av en solanläggning för en villaägare. Det måste finnas en mängd som varit i drift flera år. Så länge detta inte finns kommer försäljarna att övertyga sina kunder om panelernas ekonomiska förträfflighet. I Aktuellt den 18 Feb kunde man höra reportern berätta att avskrivningstiden var 10-15 år och ofta kunde man räkna hem det utan bidrag. Så länge dessa felaktiga påståenden får stå oemotsagda kan vi bli många fler som känner oss lurade.

    • Det finns många aspekter på detta och man kan inte dra alla över en kam, vilket är viktigt att komma ihåg, men här i alla fall några kommentarer.

      Ja, vissa kalkyler kan vara glädjekalkyler. Jag brukar säga att vet man inte vilka antaganden som är gjorda har dessa kalkyler inget större värde eftersom man kan få vitt skilda värden beroende på vilka antaganden man gjort. Här vore önskvärt att alla kalkyler av återbetalningstid görs helt transparenta, så att man har chansen att göra en egen bedömning av trovärdigheten.

      Det är en del saker man behöver bedöma över tid, vilket är svårt:
      – Det elpris en privatperson betalar per kWh, inklusive elöverföring, som bestämmer värdet av egenanvänd el.
      o En del räknar med att elpriset ökar med en viss procentsats per år. Det tycker jag att man ska sluta med. Det har inte varit så det senaste dryga årtiondet om man tar hänsyn till inflationen (se inlägget http://bengtsvillablogg.info/2020/02/09/utveckling-varde-av-egenanvand-solel-2008-januari-2020/) och inget som pekar på att det ska ändras närmaste åren. Hur det blir på 5-10-20 års sikt är det ingen som vet.
      o En del kanske räknar med försäljning av elcertifikat. Deras värde går mot noll, så elcertifikaten kan man numera räkna bort.
      – Hur länge skattereduktion för överskottsel kommer att finnas kvar är det ingen som vet. Man kan knappast räkna med att den kommer att finnas kvar över hela anläggningens livslängd (typ 30 år).
      – Det finns en mindre svensk studie i form av ett examensarbete i Uppsala som pekar på ett hus värde ökar när man investerar i solceller. Det är något som man nog aldrig räknar med i kalkyler för småhus, men som fastighetsbolag som handlar med fastigheter tänker på. Se kalkylken i artikeln Här ligger Sveriges största soltak, i Dagens Industri.

      De få studier som gjorts av anläggningar i Sverige som varit i drift under lång tid tyder på degraderingen av solelproduktion är mycket låg i det svenska klimatet, vårt kallare väder är här en fördel.

      Den fossila andelen av Sveriges elproduktion är runt 2%, men här finns en lurighet. Man måste titta på vilken el som solel ersätter. Det kan vara el i andra länder, till vilka vi har elnät. En studie av Profu visar att svensk solel kan bidra till en koldioxidnytta i intervallet 400-700 g/kWh under 2020-talet beroende på utbyggnadstakten, vilket alltså är långt över koldioxidutsläppen från svensk elmix. Därmed gör svenska solceller miljönytta i andra länder.

      Vi är inte rationella när det gäller ekonomiska beslut. När vi köper bil är det nog inte många som tittar på vilken bil som ger lägsta kostnad per körd mil över den tid man äger bilen och är det ens någon bilhandlare som ger sådana jämförelsetal? En mängd andra faktorer vägs in. Så varför skulle det inte gälla för solcellsinvesteringar också? Det kan exempelvis vara känslan av mindre beroende av elbolagen eller miljöskäl.

  8. Hej
    Egenanvändning är ju helt klart en intressant fråga, i synnerhet om skattereduktion försvinner eller minskar.
    En frågeställning jag har inför solcellsetablering (min takås går i nordost-sydväst);
    – Är verkligen sydlig orientering av solcellerna mest optimal? Under vilka förutsättningar (tex differens mellan kostnad för köpt el och förtjänst av såld) kan en alternativ orientering vara intressant

    Ett par effekter skulle kunna indikera att ost resp väst har fördelar även om det inte optimerar total energiproduktion:
    1. Andelen av dygnets timmar anläggningen producerar ökar (åtminstone under sommarhalvåret). I Figur 3; kan man föreställa sig att få en högre egenanvändning med ost+västlig orientering av paneler (på bekostnad av total energiproduktion under dygnet).
    2. Spotpriset på el verkar ofta följa mönstret med en topp på morgonen och en på sen eftermiddag. Att undvika elköp vid denna tid med egenanvändning är alltså relativt sett mer värt
    3. Åtminstone min egen (arbetande vuxna utanför hemmet, barn i skolan) elanvändning per timma är något högre under morgon och sen eftermiddag. Egenanvändning har alltså förutsättningar att öka ytterligare genom att öka effekt under dessa perioder

    Jag har inte försökt kvantifiera denna frågeställning men rent logiskt skulle det kunna under vissa förutsättningar, tex
    a) stor skillnad på total kostnad för köpt el och total ekonomisk vinning av såld
    b) stor prisskillnad på el mellan morgon/eftermiddag och mitt på dag
    c) högre relativ konsumtion morgon/eftermiddag

    Finns det någon erfarenhet/studie/beräkning för detta?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.