Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?

Det kom en kommentar ”Jag har 25 A och vill kunna producera upp till 22 kW” i en tråd, med kommentaren att de var tvungna att höja säkringsabonnemanget till 35 A för att klara det. Liknande frågor har även diskuterats tidigare, så det kan vara dags att samla lite synpunkter på denna problematik.

Är det nödvändigt att höja säkringsabonnemanget?

Nej, är det korta svaret.

25 A säkring klarar 25 A * 230 V * 3 faser = 17 250 W = 17,25 kW i inmatning till nätet. Men det betyder inte nödvändigtvis att 17 kW är taket för installerad solcellseffekt.

  • Den installerade märkeffekten är likström (DC). Växelriktaren som omvandlar till växelström (AC) och kablar ger alltid några procent i förlust, vilket gör att effekten blir lägre efter växelriktaren respektive i inmatningspunkten till nätet.
  • Ovanstående punkt i kombination med den högre solcelltemperaturen åtminstone sommartid som sänker verkningsgraden och om installationen inte är gjord med helt optimerad lutning och väderstreck, vilket är vanligt för småhus, gör att de flesta solcellsanläggningar aldrig når märkeffekten. I ett simuleringsprogram kan man beräkna vad den högsta effekten blir under en timme med givna förutsättningar för installerad effekt, lutning och väderstreck.
  • Om man kan installera i två olika väderstreck, typ väster och öster, minskar den producerade toppeffekten betydligt, eftersom effekttopparna för de olika väderstrecken kommer vid olika tidpunkter under dagen. Även en installation med två olika taklutningar minskar toppeffekten av samma skäl.
  • Man kan välja solcellsmoduler med lägre verkningsgrad, om det är så att man vill fylla en viss yta med solceller. Det minskar den installerade effekten och blir också billigare än om man skulle välja moduler med en högre verkningsgrad.
  • Om man alltid har en viss egenanvändning minskar inmatat överskott till nätet. Hos oss dock bara 300-400 W när vi inte är hemma, för FTX-ventilation, kyl och frys etc.
  • Man kan köpa en växelriktare som har möjligheten att begränsa hur mycket effekt som matas in till nätet, då säkerställs att man inte överskrider vad säkringen tål. Detta är en enkel lösning på problemet.
    Man förlorar den solelproduktion som ligger över den begränsade effekten, men det är så liten andel av årsproduktionen att det blir billigare än att betala en årlig avgift för ett högre säkringsabonnemang i det nämnda fallet ovan.

16 A säkring klarar 16 A * 230 V * 3 faser = 11 040 = 11,04 kW i inmatning till nätet. De allra flesta solcellsinstallationer på småhus har lägre inmatad toppeffekt till nätet än 11 kW. Därmed är ovanstående problematik inget en normal småhusägare behöver tänka på.

20 svar på ”Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?

  1. Jag skulle säga att det är möjligt även ifall hela taket har samma väderstreck,
    jag misstänker du menar 22.000kWh, (kW är betyder effekt, kWh betyder energi), . Sätter du upp ca 23kW i hyggligt väderstreck och lutning kommer det att producera ca 22.000kWh. (Vill du däremot producera 22kW måste du sätta upp ca 27kWp paneleffekt, så är det i verkligheten under normala förhållanden pga att panelers effekt minskar med stigande temperatur.
    Eftersom du förbrukar en hel del själv (kanske rent av en pool), har du säkert en lägsta förbrukning på 1-1,5kW, (normalvillan har ca 0,3kW som lägst). Sätter du alltså upp 22-23kWp med paneler kommer växelriktaren ge knappt 18kW ut (förutom vid växlande molnighet kommer tillfälligtvis effekten studsa upp, dock så kort tid att inte säkringarna löser ut 🙂 ), sedan avgår din egen förbrukning, alltså kommer du inte att köra ut över 25A genom din huvudsäkring :-). Du kan se ett verkligt fall jag själv kör med 25A huvudsäkring (27kWp) , och producerar 24-25´ kWh per år.
    https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=20c2174a-f9eb-4550-9fe8-5c7595a5a896
    Och tack! Kul med en riktigt bra informativ solblogg så att fler förstår att vi tillsammans måste lämna fossileldade samhället!!

    • Undringen från solcellsägaren i tråden gällde 22 kW producerad effekt. Jag är medveten om skillnaden mellan effekt och energi. Försöker få universitetsstudenter i kursen Solceller och solfångare, som jag är kursansvarig för, vid Mälardalens högskola att förstå det också. Mina kommentarer gällde närmast om man behöver höja säkringsabonnemanget när man installerar solceller.

      Ditt resonemang om toppeffekter och utbyten är lite för generaliserat. Toppeffekten beror också på vilken lutning och väderstreck man har. Här är ett exempel. Gjorde ett överslag med PVGIS för Västerås med optimerad lutning och söderläge, med solstrålningsdatabas ERA-5 för år 2011. 22 kW installerade DC-effekt gav då 19,1 kW i AC-toppeffekt = 25 A säkring räcker inte, om man har egenanvändning mindre än 2 kW. Samma lutning mot öster gav AC-toppeffekt 15,7 kW = 25 A säkring räcker, oavsett vilken egenanvändning man har.

      Enligt Erik Schelins examensarbete “Photovoltaic system yield evaluation in Sweden: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018“, som jag var handledare för i våras vid Mälardalens högskola, var det genomsnittliga utbytet för de 1 381 svenska solcellsanläggningar som ingick i undersökningen 897 kWh/kW under 2018, som var ett rekordsoligt år. Det är därför troligt att det genomsnittliga utbytet för svenska solcellsanläggningar är under 900 kWh/kW,år under år med normal solstrålning. Utbytet begränsas för många småhusanläggningar av att man inte har optimerade förhållande när det gäller taklutning, väderstreck och skuggning. Har tänkt återkomma till detta examensarbete i ett senare inlägg.

  2. Är inte helt säker på att jag uppfattat frågeställningen rätt. Men att säkra upp olika för inkommande resp utgående förbrukning/produktion är som jag ser det bäst och enklast. Själv har jag inkommande 20A och installation blir max typ 13,5 kWp så inga problem. Har samtidigt varit “rådgivare” till en kompis som nu har (sen ett halvår tillbaka) 16A för inkommande och 20A på utgående, allt till en minimal extrakostnad för extra installation på utgående. Han bor i Skåne med EON som nätägare och där tillämpas ingen nätavgift för produktion, samma gäller för Vattenfall som även planerar samma för mellansverige. Sen är ju troligen ny lagstiftning på gång som innebär att nätägaren inte får ta nätavgift för produktion. Visst ingen skattereduktion mm för “överproduktion” men Vattenfall (som han valt) betalar gladeligen för all produktion (typ första året spot+nån krona).

    • Tror att du berör två frågor.
      1. Behöver man höja säkringsabonnemanget vd en solcellsinstallation och blir det därmed en högre fast årlig kostnad?
      Ditt förslag till lösning är mycket intressant. Har inte kommit i kontakt med den tidigare och skulle gärna vilja veta lite mer.
      – Tillåter alla nätbolag att man har olika säkringsstorlek för köpt el och överskottsel som matas in till nätet?
      – Vad kostar installationen av den nya säkringen för solcellsägaren?
      – Blir det bara en engångskostnad för installationen av ny säkring?
      – Eller blir det också någon ytterligare fast årlig kostnad och beror det på vilken nätägare man har?
      – Vilken säkringsstorlek bestämmer vilken fast årlig kostnad man ska betala? I ditt resonemang fattar jag det som att det är den för utmatad (köpt) el och inte den för inmatningen av överskott till nätet, även om den skulle vara högre.

      2. En annan fråga är om man behöver betala för inmatningsabonnemanget för såld el om man blir nettoproducent per kalenderår.
      Enligt dagens Ellag har nätägaren rätt att ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget om man blir nettoproducent. Detta hanteras olika hos olika nätägare. En del säger uttryckligen att de inte tar ut någon avgift, andra säger att de gör det, men frågan är om de gör det i praktiken. Det presenterades en promemoria om ny Elmarknadslag i september 2017, där man tog bort kravet på nettokonsument för att slippa betala inmatningsabonnemang, men inget har hänt ännu. Det är dags att det blir verkstad nu…
      I den nya förslaget finns fortfarande gränsen 63 A för säkringsabonnemanget kvar. När det gäller skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är gränsen däremot 100 A säkringsabonnemang. Det vore önskvärt att ha samma gräns, 100 A, i både den nya Elmarknadslagen och i Inkomstskattelagen. Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040 bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa.

      • Är på resande fot men i korthet några svar, obs med förbehåll att jag (som lekman) vill att den intresserade dubbelkollar samtligt nedan.

        1.
        – Ingen höjning av säkringsabonnemang med ökad kostnad behövs för den här lösningen.

        – Har varit i kontakt med EON, Vattenfall och Upplands energi och inte haft några problem med resonemanget. Jag har dock bara medverkat med EON (elområde 4) där lösningen föreslogs av (kunnig) installatör som använt samma modell ett flertal gånger.

        Bakgrunden till att nätägaren inte tar ut någon nätavgift för producerad el är närmast (som jag förstått det) elbristen i södra Sverige och nätägarens önskan om att kunna erbjuda närproducerad förnyelsebar el (till andra).

        – Kostnad lite extra material och installation i anslutning till befintlig elcentral, osäker men kanske nån tusenlapp eller två (liten extrakostnad i förhållande till hela installationen och snabbt intjänat när man slipper höja säkringen). Sen tillkommer ju kostnader för annat som “större” växelriktare mm. vilket ska ställas mot vad man får betalt för överproduktionen, men det är ju en helt annan sak.

        – Ingen kostnad alls till nätägaren för installation, “bara” till “elektrikern”.

        – Ingen fast årlig kostnad till någon nätägare vad jag känner till.

        – Fast årlig kostnad bestäms av säkring för köpt (förbrukningsel), vilket alltså är det intressanta med den här lösningen. I princip innebär det att du kan maximera din produktion “obegränsat” utan att behöva höja säkring (med höjd avgift) för köpt el.

        Det är nog snarare kapaciteten i nätet som avgör om och hur mycket nätägaren accepterar av inmatad el (och säkring för inmatad el).

        2.
        – Nej, inte enligt resonemanget ovan för södra Sverige, annat gäller för övriga Sverige (men det är på väg bort även i mellansverige och vad jag förstår gäller det bara nätavgift, finns ingen rätt att ta ut någon annan avgift (som jag uppfattat det). Och sen finns resonemanget kring lagstiftning och premiering av förnyelsebar energi (enligt din kommentar ovan).

        Men som sagt skattereduktionen faller ju bort för överskottet när man blir nettoproducent (men den biten kan jag inte). Oavsett får man betalt för överskottet och slipper fundera så mycket kring storlek på installationen.

      • Lite uppdatering,
        Installation solel 16 kWp (nånting), servissäkring 25A och konsumtion 16A, enda tillkommande kostnad är under tusen kronor för installation av extra säkringshållare, inga andra fasta eller löpande kostnader (eller engångskostnader). Kan skicka bild på kopplingsschema och från elskåp mm. eller annan info till den som är intresserad (kunde inte lägga upp bild här).
        Att den här modellen inte är mer vanlig eller känd känns mycket förvånande, jag har inte kunnat se några nackdelar förutom den marginella extrakostnaden för installationen, om jag har missat något återkom gärna.

        • Har frågat två nätägare om detta. Möjligheten med servissäkring för inmatning till nätet finns beskriven i standarden SS 430 01 10 för mätarskåp. Min tolkning är därför att det borde vara tekniskt tillämpbart hos alla nätägare.
          Det finns några förbehåll, som begränsar denna lösnings tillämpbarhet på grund av de extra kostnader som kan uppstå, enligt min tolkning av nätägarnas uppgifter.
          • Förutsätter att man har mätarskåp byggt för servissäkring och mätarsäkring. Om man inte har mätarskåp som är byggt för servissäkring och mätarsäkring får kunden betala byte av mätarskåp om man skulle vilja ha denna lösning. Det kostar då åtskilliga tusenlappar, 5 000-8 000 kr var en gissning.
          • Om man vill ha högre säkring än vad anslutningspunkten till elnätet är säkrad för (25 A vanligt för småhus) får man betala anslutningsavgift för byte av servis och då blir det orimligt höga kostnader för en småhusägare. Så det är i praktiken i intervallet upp till 25 A som denna möjlighet finns för de flesta småhusägare.
          • Om man har 16 A säkringsabonnemang för den köpta elen, kan man inte använda mer än 11 kW (16 A * 230 V * 3 faser) själv, den överstigande solcellseffekten matas in till nätet.

          • Denna fråga har varit uppe i olika sammanhang. Det är många som missuppfattar saken med mätarsäkringar. Mätarsäkring har man för förbrukningen, inte för produktionen. I vårt nät är det vanligt att exempelvis ett lantbruk har 25 A för förbrukningen men en solcellsanläggning på 63A. Men han betalar givetvis bara för 25A. Detta har många elnät missuppfattat och tvingar sina småskaliga elproducenter att säkra upp. I standarden som du beskriver finns ett principschema som man med fördel kan ge till elnätsägaren om det blir problem. I detta schema beskrivs hur man kopplar in produktionsanläggningen (mellan mätare och mätarsäkring) för att slippa höja mätarsäkringen. Denna skiss finns även i skriften “Anslutning av mindre produktionsanläggningar” som installatören ska ha tillgång till.

            Begränsningen för produktionsanläggningen ligger alltså inte i mätarsäkringen utan för det mesta i serviskabeln. Om inte den klarar ex 63A, då kanske elnätsägaren måste byta den och den kostnaden får producenten för det mesta vara med och betala.

        • Hade varit intressant att se en ritning över det.
          Eftersom samma mätare mäter både in och utgående ström och dessutom på samma ledning har jag svårt att se hur man skulle kunna ha olika säkringar.

          • Här finns länk (dropbox) https://www.dropbox.com/sh/l4b89dqexr8lhyc/AACkPsTCCsKGZ7_RL50zG2nLa?dl=0 till bilder för den anläggning jag tidigare refererat till. Den som kollar noga ser att mätarsäkring är angiven till 20A (i elskåpet), stämmer inte är 16A. Sen är jag lite osäker på hur installatören har arrangerat servissäkringar resp mätarsäkringar i elskåpet (men det spelar väl mindre roll). För info är panelerna monterade på separat byggnad (där även växelriktaren är placerad). Även elskåpet sitter på ytterligare en separat byggnad (från bostadshuset).

  3. Hur fungerar elmätaren egentligen med samtidig konsumtion och produktion? Om jag t.ex. producerar 3 kW som växelriktaren fördelar med 1 kW per fas samtidigt som jag kör diskmaskinen som drar säg 3 kW på sin enfasplugg. Räknas det som +/-0 eller blir det att jag köper 2 kW på en fas och samtidigt säljer 1 + 1 kW på de andra två faserna?

      • Jag har nu fått snabbt svar från Ellevio och de säger att deras mätare mäter momentant summan över alla tre faser för att sedan summera detta över en timma. Om summan (dvs 0 i mitt exempel) håller sig konstant över timman så blir det varken produktion eller konsumption för denna timma.
        (Jag har en Landis+Gyr E350.)

        • Det blir bara noll om summan över de tre faserna är exakt noll i varje ögonblick, vilket inte är troligt. Under en timme kan man ha både nettokonsumtion och nettoproduktion. Det är två olika räkneverk i elmätaren som mäter köpt el respektive överskott som matas in till nätet. Under en och samma timme kan man alltså både köpa el och sälja el.

          • Precis, de sade att jag, tex, kan ha en halvtimma med produktion och en halvtimma med konsumption. Dock framgick det inte hur stort/litet “summeringsintervallet” är men att det är momentan summering i grunden är ju bra.

  4. Enligt Vattenfall skickar mätaren en summerad energimängd för alla faser en gång per timme. Spelar ingen roll ifall man förbrukar på samma fas man producerar ström på. Eller ifall man har en enfas växelriktare och solproduktion bara sker på en fas och man förbrukar av de andra faserna. Det är köpt eller såld energimängd per timme som går iväg.

    • Det stämmer att nätägaren bara hämtar hem mätvärden per timme. MEN, under denna timme sker summeringen i varje ögonblick, inte över hela timmen. Det är två olika räkneverk som i varje ögonblick endera räknar upp köpt el eller såld el. Om solelproduktion och/eller elanvändning varierar över timmen kan det i ena stunden bli köp av el och i en annan stund bli försäljning av el. Det är lätt att konstatera genom att titta på Mina sidor hos Vattenfall. Om man tittar på värdena för köpt el och såld el per timme, kan man för vissa timmar se att det under en och samma timme kan vara både köpt och såld el.
      Det är inte alla elmätare som summerar över alla faser i varje ögonblick. Se dessa inlägg från 2011:
      Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I
      Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.