Hög solstrålning 2018 med flera rekord

Den så kallade globala solstrålningen mot en solcellsmodul är summan av strålningens olika komponenter: direkt, diffus och reflekterad. SMHI mäter den globala solstrålningen mot en horisontell yta på olika platser i Sverige. 2018 var tveklöst ett mycket bra solår. 10 av stationerna slog rekord sedan startåret, som varierar från 1983-2014 för dessa stationer. De äldsta rekorden som slogs var de för Göteborg, Växjö och Lund, där mätningarna startade 1983.

Den globala strålningen var högre än det högsta värdet under åren 2002-2018 vid 15 av mätstationerna, vilket var alla utom Kiruna av de som redovisade data för 2018. Största höjningarna svarade Östersund och Borlänge för med 6,6% respektive 5,5%.

Solstrålningen under 2018 var högre än årsmedel för 2002-2018 för alla 16 stationer med redovisade data, där Borlänge och Umeå toppar med 13,1% respektive 12,0% högre värde.

Högst solstrålning under 2018 hade Hoburg på Gotland med 1201,1 kWh/m2. Det är bara 1,3% läge än högsta värdet som  någonsin uppmätts vid någon av SMHI:s stationer, vilket är 1217,5 kWh/m2 i Karlstad 1968. Medelvärdet för de 16 mätstationer som redovisade data under 2018 var 1072 kWh/m2.

Jämför man med SMHI:s normalperiod 1961-1990 var solstrålningen högre under 2018 för alla 16 mätstationer som hade data. Vinnaren var Växjö med 18,3% högre värde. Observera dock att denna ”normalperiod” inte varit det normala under 2000-talet, då solstrålningen varit högre i södra Sverige än under normalperioden. Det bara i Kiruna och Östersund som solstrålningen varit lägre under 2000-talet än under 1961-1990. Även här är Växjö vinnare med 8,6% högre årlig solstrålning 2002-2018 jämfört med 1961-1990.

2018 hade 5-23% högre solstrålning vid SMHI:s mätstationer jämfört med 2017, där Lund toppade med hela 23%. I genomsnitt blev det 11% högre under 2018 om man tar med Kiruna vars värden för 2018 är interpolerat eller 12% högre om man räknar bort Kiruna.

Normalperiod

SMHI skriver ”Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har därför bestämt att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden.”

Solstrålningen på jordytan ändras med tiden

Förändringarna under 2000-talet jämfört med ”normalperioden” 1961-1990 beror inte på att solens utstrålning ändrats. Utanför jordens atmosfär är solstrålningen nästan konstant, 1 361 W/m2. Variationen under en 11-årig solcykel är i medeltal 0,1% enligt senare årtiondens mätningar. I tidsskalor om timmar eller veckor kan variationer på 0,34% förekomma. Mer finns att läsa i artikeln ”A new, lower value of total solar irradiance: Evidence and climate significance”.

De förändringar som skett av solstrålningen på marknivå beror på att molnighet, och kanske antalet partiklar i atmosfären (“global dimming“), förändrats och att dessa förändringar varit olika inom Sverige.

Solstrålningens variationer

Diagrammen här nedan visar min, medel och max under åren 2002-2018 (notera att en del nyare stationer inte har data för hela perioden) och en jämförelse av denna period med normalperioden (de nyare stationerna saknar värden från normalperioden och är därför inte medtagna) samt en jämförelse för enbart 2018 med normalperioden och perioden 2002-2018.

Som framgår av det första diagrammet varierar solstrålningen mellan olika år. För de stationer som haft mätningar under minst 10 år har solstrålningen varierat mellan ±5,5% (Kiruna) till ±10,5% (Borlänge) jämfört med medelvärdet under perioden 2002-2018.

Undantaget fjälltrakterna var alla stationers årliga solstrålning under 2018 inom ±12%, se tabellen längst ner. Trots att Sverige är ett långt land är variationerna i årlig solstrålning alltså inte så värst stora inom landet.

Se även inläggen
Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?
Solstrålning per månad kan variera mycket mellan olika år
Solstrålningen 2017 lägre än normalt under 2000-talet
Samband soltimmar och solstrålning?

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Global årlig solstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2018 för SMHI:s mätstationer. Siffran efter namnet anger antal tillgängliga årsvärden under perioden. Underlagsdata från SMHI.

Jämförelse av global solstrålning för 2018 och medel 2002-2018 med normalperioden 1961-1990. Underlagsdata från SMHI.

Jämförelse av global solstrålning för 2018 med medel 2002-2018. Positiva värden betyder en högre solstrålning under 2018 än medel 2002-2018. Underlagsdata från SMHI.

Nedanstående tabell visar uppmätt global solstrålning (kWh/m2) mot en horisontell yta vid SMHI:s mätstationer under 2017. och 2018 samt en jämförelse mellan åren. Data är från SMHI, där * markerar interpolerat värde. 

Station 2017 2018 2018 jämfört med 2017
Kiruna 799,9 839,9* +5%
Luleå 884 994,9 +13%
Umeå 886,7 1037,5 +17%
Storlien-Visjövalen 851,3 932,8 +10%
Östersund 862,1 1016,0 +18%
Borlänge 942,8 1080,8 +15%
Karlstad 997,4 1102,3 +11%
Svenska Högarna 1074,1 1160,9 +8%
Stockholm 990,6 1097,9 +11%
Norrköping 1009,4 1107,9 +10%
Nordkoster 1034,9 1122,5 +8%
Göteborg 972,6 1068,7 +10%
Visby 1089,1* 1175,4 +8%
Hoburg 1147,9 1201,1 +5%
Växjö 935,1 1078,1 +15%
Lund 925,9 1141,0 +23%
Medel 963 1072 11%

 

5 svar på ”Hög solstrålning 2018 med flera rekord

  1. Intressant. Stämmer någorlunda med mina erfarenheter från 4 års mikroproduktion i Söderköping där årliga produktionen varierar 12500+-400 kwh. Utgår från att alla har i stort erfarenheten att de 3 vintermånaderna är är näst intill försumbara. Detta gör att så länge lagringsfrågor förblir olösta kommer intresset att vara svalt i Sverige.
    Efterlyste ganska nyligen från Bengt och andra uppdatering av läget men ej fått svar. Kostnader verkar parkerat kring 110ksek dvs netto 60 för 7-8 kw vilket “marknaden” syns ha anpassat sig till.
    Detta syns vara Den Stora Svagheten i nuvarande framtid!!?
    Vänligen Ulf A

    • Vet inte om du menar intresset för solceller eller energilager. Intresset för solceller är jättestort bland Sveriges småhusägare. Inlägget ”87% mer solel i Sverige 2018 än 2017” visar att 2018 blev ett nytt rekordår när det gäller solcellsinstallationer i Sverige. 13 000 står i kö för ansökningar om investeringsstöd enligt debattartikel i Aktuell Hållbarhet. Med dagens stödsystem och elpriser för konsumenter är det helt enkelt lönsamt att installera solceller.

      Eftersom det finns en skattereduktion för överskottsel som matas in till nätet blir värdet av såld el så högt att det är ekonomiskt ointressant för en småhusägare att installera batterilager. Här är en artikel från Bloomberg NEF som visar prisutvecklingen för batterier: A Behind the Scenes Take on Lithium-ion Battery Prices. Om man ska ha batterilager hemma tillkommer en hel del kostnader i annan hårdvara och installation, utöver de kostnader för själva batterierna som Bloomberg NEF studerat.

  2. Har installerat solpaneler och som alla andra så är jag intresserad av att kunna lagra energi.
    Nissan har ett concept där man utnyttjar bilens batteri som backup ( i de fall man inte behöver ut och köra )
    Här är lite länkar som jag hittat om V2G-tekniken ( för information) .
    De har ett projekt i Kungsbacka .

    https://www.kungsbacka.se/Archive/Regular-News/2018/11/elbilar-ska-ge-elkraft-till-kommunens-verksamheter/

    https://www.youtube.com/watch?v=3pNbKfXVIeU

    https://www.evconsult.nl/en/cashing-in-with-your-electric-car-with-v2g-technology/
    Cashing in with your electric car with V2G-technology – EVConsult

    Vehicle-to-grid technology or V2G is a form of smart charging that allows electric vehicles to both deliver and extract energy from the grid.

    • Det är ett intressant koncept då det med tiden kommer att finnas många batterier i våra elbilar. Det är dock mer ett koncept än kommersiell produkt ännu och bra att konceptet testas i ett projekt. Skrev för 1,5 år sedan en kommentar om V2G och det blir i stort sett en identisk kommentar idag.

      Som JB Straubel, Tesla, sa i Tesla CTO JB Straubel keynote speech at the International Innovation Forum 2016 (lyssna 22:45-26:50) är V2G en betydligt mer komplex tillämpning än att ladda batteriet med el från nätet. Håller helt med om det. Straubel nämner att det ökar slitaget på batterier på grund av det ökande antalet cykler och det finns en kostnad för nätanslutning, som ger ett frågetecken för ekonomin idag. I princip borde samma regelverk gälla som när man installerar en solcellsanläggning, som också matar in el till nätet. Idag kräver installation av en solcellsanläggning för- och efteranmälan till nätägaren, som måste godkänna installationen. Man måste se till att ödrift inte kan uppstå. Om nätet görs eller blir strömlöst får inte solcellsanläggningen mata in el till nätet. Detta sköter växelriktaren om i en solcellsanläggning, där man via en inställning i växelriktaren enligt svensk standard bestämmer inom vilka spännings- och frekvensintervall växelriktaren får mata in el till nätet. För varje anslutningspunkt till elnätet där inmatning av el sker till nätet behöver man idag ett inmatningsabonnemang hos nätägaren. Med mera, enligt de regelverk som finns idag. Det finns en hel del frågor som måste lösas innan V2G kan bli verklighet i stor skala och det kommer säkert att ta sin tid.

Kommentarer inaktiverade.