Det samlade stödet till solel granskat av Riksrevisionen

Riksrevisionen släppte idag rapporten “Det samlade stödet till solel“. I rapportens inledning står

“Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Den innehåller slutsatser som avser regeringen och Energimyndigheten samt rekommendationer till regeringen.”

Riksrevisionen pressrelease har rubriken “Oklara effekter av det samlade stödet till solel “.

Återkommer med kommentarer när jag studerat och reflekterar över den 66 sidor långa rapporten.

 

Hinder för mindre aktörer gällande förnyelsebar elproduktion?

Idag var jag och 30-40 andra på regeringskansliet i Stockholm för en hearing gällande ”Utredning om energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer”. Bland utredningens områden finns även ”elektrifiering av transportsektorn”, uttolkat som elbilar. Utredningen ”ska identifiera eventuella hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energieffektivisering och introduktion av småskalig förnybar elproduktion och lämna förslag till hur dessa hinder kan undanröjas.”

Fokus är på vad staten kan göra, man tittar inte på kommuners eller andra aktörers roll. Utredningen hade inte gjort någon strikt uttolkning av vilka de mindre aktörerna är ännu. Privatpersoner, bostadsrättsföreningar, lantbrukare och mindre företag nämndes som exempel på mindre aktörer.

Deltagare
Utredningen leds av Lise Nordin med Anders Ådahl, Eva Jernbäcker och Martin Flack som utredningssekreterare. Utredningen har en expertgrupp med 12 personer. Johan Lindahl, Svensk Solenergi, och Alvar Palm, Energikontoren Sverige, var de av experterna som jag identifierade som kunniga vad gäller solceller. Bland deltagarna i hearingen kändes det tunt med solcellskompetens.

Tidsplan
29 november – Första hearing.
28 februari 2018 – Delbetänkande, genomgång av hinder och analys av vita elcertifikat, styrmedel energieffektivisering. Inga förslag på nya eller ändrade styrmedel.
16 maj 2018 – Hearing 2 med fokus på slutsatser oh eventuella förslag.
15 oktober 2018 – Slutbetänkande.

Hearing idag
Efter en inledning fick vi gruppvis ge förslag på hinder och åtgärder. Dessa placerades på stora tavlor och sedan fick vi sex röster vardera att sätta på de förslag som vi prioriterade. I min grupp bestående av ett tiotal personer fick energieffektivisering de flesta rösterna. Förutom mina egna röster på småskalig elproduktion fanns bara en annan röst. Jag tror det väl återspeglar vilka områden deltagarna jobbat med tidigare och hade kunskap om.

Hinder och förslag
Lise Nordin sa att man haft möten med ca 25 olika aktörer. Det finns ett stort intresse och en samsyn i att energilandskapet är i förändring. Mindre aktörer kommer att spela en större roll i framtiden. Det finns teknik och det finns ett folkligt engagemang. Men under dessa möten hade man lite överraskande inte fått så många konkreta idéer.

Jag skickade i kväll iväg sex sidor med synpunkter och konkreta förslag. Kunde återigen konstatera att solvärme är bortglömt. Utredningen har bara i uppdrag att titta på småskalig elproduktion.

Vilka hinder och förslag ser du?
Jag sorterade in mina tankar när det gäller solceller under följande rubriker. Vilka hinder och förslag till lösningar ser du? Skriv gärna in dem som kommentar till detta inlägg! Dina kommentarer skulle kunna bli kommande inspel till utredningen.

  1. BBR (Boverkets byggregler)
  2. Bygglov
  3. Effekttariffer
  4. Elcertifikat
  5. Energilager
  6. Energiskatt
  7. Inmatningsabonnemang
  8. Installatörer
  9. Investeringsstöd
  10. Nettodebitering
  11. ROT
  12. Skattereduktion
  13. Säkerhet
  14. Ursprungsgarantier
  15. Överföring mellan byggnader

Solelmässan i Uppsala idag välbesökt

Det var 750 deltagare på årets välbesökta upplaga av Solelmässan i Uppsala. Arrangemanget flöt på mycket bra, med intressanta föredrag och många utställare.

Vi var fyra stycken inom IEA PVPS Task 13 om Solcellsanläggningars prestanda och tillförlitlighet som höll föredrag parallellt med aktiviteterna i stora salen: Mårten Lind (Solkompaniet), Johan Paradis (Paradis Energi), Lars Hedström (Solkompaniet) och Bengt Stridh (ABB Corporate Research). Det var fullt i lokalen trots att ingen annonsering gjordes vid Solelmässan (fanns inte i programmet på baksidan av namnskylten, nämndes inte i stora salen eller stod inte omnämnt på blädderblocket som visade var lokalen låg).

Mitt föredrag var “Investeringskalkyl för solceller”. Föredragen kommer att laddas upp på Solelmässans hemsida. Mitt föredrag finns även längst ner på denna sida.

Här några bilder med Västeråsanknytning.

Lapp på luckan inför mitt föredrag på Solelmässan.

ABB fick besök av Svensk Solenergi. Från vänster Jan Mörtstrand, Johan Lindhahl (Svensk Solenergi) och John Engdahl.

Mälarenergis monter.

Kraftpojkarna hade en stor monter som vanligt.

2017-11-28 Investeringskalkyl för solceller Bengt Stridh

203 miljoner idag till solceller i regeringens höständringsbudget

Riksdagen sa idag ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017, enligt “Höständringsbudget för 2017“. Det innebär en ökning med 203 miljoner till investeringsstöd för solceller, varav en del går till administrativa utgifter.

I finansutskottets betänkandet står (min färgmarkering)

“Utgiftsområde 21 Energi

Anslaget 1:8 Energiteknik får användas för utgifter för att stimulera spridningen av vissa energitekniska lösningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet, bl.a. stöd till installation av solceller. Högst 12 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför. Antalet ansökningar om solcellsstöd har under flera år varit högt, vilket har lett till att det bildats kö i systemet. För att hantera detta behöver ytterligare medel tillföras anslaget 1:8 Energiteknik, som därför bör ökas med 203 miljoner kronor.

Med hänsyn till de krav på handläggning som ökningen av anslaget medför behöver medlen som får användas för administration ökas. Regeringen anser därför att ändamålet för anslaget 1:8 Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som ökningen medför.”

Kan noteras att SD yrkade avslag för denna budgetökning, med motiveringen

“Inom utgiftsområde 21 Energi kan investeringsstödet för installation av solceller ifrågasättas, enligt motionärerna, eftersom solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter när Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Höjningen av anslaget 1:8 Energiteknik avvisas.”

Apropå SD:s yrkande. I diagrammet här nedan visas Sveriges import och export av el per månad under 2016. Hämtade data från Svenska Kraftnäts statistik. Där framgår att sommarmånaden juni, med hög solelproduktion, var den månad som hade näst högst import av 2016 års månader och att det var en av två månader under 2016 då vi hade en nettoimport av el.

Import och export av el i Sverige per månad under 2016.. Enligt data från Svenska Kraftnät.