Sänkt energiskatt på egenanvänd solel för de med mer än 255 kW

Idag publicerade regeringen “Lagrådsremiss om energiskatt på solel“. Regeringen föreslår att om man äger flera solcellsanläggningar med tillsammans över 255 kW installerad effekt ska man från 1 juli 2017 betala 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel, istället för full energiskatt. Endast för solcellsanläggningar större än 255 kW ska man betala full energiskatt på egenanvänd el. De som äger anläggningar med mindre än 255 kW är sedan 1 juli 2016 redan befriade från energiskatt på egenanvänd el. När det gäller såld el är det som tidigare slutkonsumenten som betalar energiskatt.

Regeringen skriver även att “Regeringens avsikt är att i nästa steg kontakta EU-kommissionen om ett helt borttagande av skatten samt bedriva påverkansarbete i EU.”

Regeringens förslag innebär att man föreslår en ändring i lagen om skatt på energi.

Den föreslagna lagändringen innebär ingen förändring för mindre solelproducenter, exempelvis småhusägare, men har en stor inverkan för de juridiska personer som idag har flera olika anläggningar som tillsammans har över 255 kW installerad effekt. Den lagändring som gjordes 1 juli 2016 fick hård kritik då man räknade per juridisk person. Det innebar att många kommuner, landsting, större företag etc. kom över gränsen på 255 kW och sedan dess är tvungna att betala energiskatt på egenanvänd solel. Med det nya förslaget kommer man istället att räkna per anläggning, vilket är betydligt rimligare.

De flesta har tyckt att det är mycket ologiskt att betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att den varit inmatad till nätet, det vill säga varit ute på elmarknaden. Det är som att man skulle beskatta egenodlade grönsaker för att ta en liknelse. Att man räknade per juridisk person fick också absurda effekter som att inte ICA (olika juridiska personer) men Coop och Axfood (en juridisk person i Sverige) var tvungna att betala energiskatt på egenanvänd el om företaget installerade mer än 255 kW utspritt på olika håll i Sverige.

Energiskatten baserad på juridisk person motverkade dessutom regeringens mål om 100% förnyelsebar elproduktion 2030, då kommuner, landsting, större företag etc. har goda förutsättningar för solel med stora takytor och stora byggnader med elanvändning och därmed möjlighet till hög egenanvändning av solel.

Många undantag

Energiskatten på el höjdes med 0,38 öre/kWh till 36,88 öre/kWh inklusive moms (29,5 öre/kWh exklusive moms) från 1 januari 2017.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande. Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. En gissning är rent fiskala skäl. Statens intäkter för energiskatt på el var 20,4 miljarder under 2015 enligt Ekonomifakta. Det finns dock enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar mindre eller mycket liten energiskatt på el.

Skatteverket skriver i Energiskatt på el:

“El som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige, av kunder inom hushåll och tjänstesektorn, har en lägre energiskatt. Den lägre skatten uppnås genom ett avdrag med 9,6 öre/kWh i deklarationen för energiskatt på el. Om du förbrukar el, men själv inte deklarerar energiskatt på el är det din elleverantör som yrkar avdrag för energiskatten.”

Och Vattenfall i Energiskatt på el 2017:

“Bedriver ditt företag industriell verksamhet, jordbruks- skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, samt förbrukning i datorhallar eller som landström* har du rätt till återbetalning på viss del av energiskatten på er elanvändning från Skatteverket. Återbetalningen är 29 öre/kWh på den ordinarie skattesatsen om 29,5 öre/kWh, så att skatten efter återbetalning blir 0,5 öre/kWh.”

Industrins elanvändning var 49,7 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en återbetalning på 29 öre/kWh blir det ca 13 miljarder i återbetald energiskatt per år.

Den sänkning av energiskatt regeringen nu föreslår är små rännilar av pengar i jämförelse med ovanstående stora belopp. Om vi antar att solelproduktionen under 2016 var 150 GWh, se gårdagens inlägg Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?, att 50% av elen var egenanvänd samt energiskatt på 26,2 öre blir det ca 22 miljoner under 2016 om man skulle räkna på all egenanvänd el, även den som från 1 juli 2016 är undantagen från energiskatt.

Nu ser vi fram mot en rusch för solcellsinstallationer hos kommuner, landsting, större företag, större bostadsrättsföreningar, köpcentrum etc.!

Helg-edge. Aggarösundet i Mälaren 15 januari 2017.

 

 

 

4 reaktion på “Sänkt energiskatt på egenanvänd solel för de med mer än 255 kW

  1. Hej Bengt !
    Tack för en bra blogg, hur är det med energiskatt på såld överskotts el ?
    på anläggningar upp till 255kW ?, 69kW ? och 43,5kW ?

    Med vänlig hälsning
    Torbjörn Friberg

    • Enligt inlägget “När det gäller såld el är det som tidigare slutkonsumenten som betalar energiskatt.”

      Det är en rätt vanlig missuppfattning att man även ska betala energiskatt på såld överskottsel som matas in till nätet. Vår överskottsel går till våra grannar och det är de som kommer att betala energiskatt på den elen och inte vi som solelproducent.

  2. Hej Igen Bengt !
    Tack för ditt svar,
    Vet du hur man räknar anläggningsstorlek 255kW ?
    Är det per anläggnings id/el-abonemang
    eller är det per fastighet/ fastighetsbetäckning

    • Man kan läsa på i Lag (1994:1776) om skatt på energi under “11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft”

      Där står “2. sol, motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt…”.

      Det finns ingen tydlig definition av vad men menar med “installerad toppeffekt”. För solcellsanläggningar räknar man nästan alltid modulernas sammanlagda DC-märkeffekt som den installerade (topp)effekten. Denna “toppeffekt” definieras vid Standard Test Conditions (STC), som är 1000 W/m2 solinstrålning vinkelrät mot modulytan, 25°C modultemperatur och “air mass” 1.5 (motsvarande ett visst spektrum). I verkligheten har man dock sällan eller aldrig dessa förhållande och den verkliga effekten blir därmed nästan alltid lägre. I teorin kan man också få högre effekt än denna “toppeffekt” (vid låga temperaturer och hög solinstrålning)!

      Effekten levererad till nätet begränsas av växelriktarens maximala AC-effekt, så man skulle kunna tänka sig att använda denna effekt i lagtexten.

      Idag räknas den installerade effekten per juridisk person. I det nya förslaget räknas effekten per anläggning, men det ges ingen närmare beskrivning av hur en anläggning definieras vad jag kan se, det vill säga om man kan ha flera anläggningar per fastighet, fastighetsbeteckning eller anslutningspunkt. Det nya förslaget som är tänkt att gälla från 1 juli 2017 finns i promemorian “Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el“. Där används termerna toppeffekt (i lagförslaget) och installerad effekt samt produktionskapacitet (i texten).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *