I kursen “Solceller och solfångare” på Mälardalens högskola för studenter i högskole- och civilingenjörsprogrammen ska jag i morgon föreläsa om växthuseffekt och uttunning av ozonlagret.
Ämnen i tiden även om vissa kan känna sig Trumpna…
I kursen “Solceller och solfångare” på Mälardalens högskola för studenter i högskole- och civilingenjörsprogrammen ska jag i morgon föreläsa om växthuseffekt och uttunning av ozonlagret.
Ämnen i tiden även om vissa kan känna sig Trumpna…
Här är en uppdaterad lista med solkartor i Sverige. I varje solkarta kan man se solinstrålning på ett valt hustak. Vissa ger även beräknad solelproduktion.
Den senaste är “Solkarta för Stockholmsregionen” som täcker 21 kommuner!
Meddela gärna om någon solkarta saknas i listan!
Alingsås tätort med omnejd. Lanserades i april 2016.
Göteborg stad. Webbtjänst hos Göteborg Energi där man kan få fram solinstrålningen på enskilda hustak i Göteborg stad.
Lund, Eslöv, Hörby och Lomma kommuner. Webbtjänst hos Kraftringen. Lanserades ursprungligen i maj 2013.
Motala . Publicerade sin solkarta över tätorterna Motala och Borensberg i april 2016.
Mölndal. Lanserades i april 2016.
Stockholm. Visar takyta och solinstrålningen i tre olika klasser på tak till byggnader i Stockholm stad. Lanserades i maj 2013.
Stockholmsregionen. Lanserades i januari 2017. Hos Upplands-Väsby ser man vilka 21 kommuner som ingår.
Västerås stad. Klicka på det lilla plustecknet längst upp till höger för att välja baskarta eller satellitbild som bakgrundskarta.
Idag var det upprop för kursen “Solceller och solfångare” vid Mälardalens högskola. 7,5 hp för högskole- och civilingenjörer. Jag är kursansvarig och examinator. Lärare är även Richard Thygesen och Björn Karlsson.
55 studenter tror jag är rekordmånga för kursen, så det var i stort sett lapp på luckan i salen. Första gången jag är ansvarig för en högskolekurs så det blir spännande. Mycket arbete blir det också, så bloggande kan möjligen bli lite glesare. Å andra sidan dyker det upp intressanta uppslag när jag letar referenser till kursinnehållet, så vi får se hur det blir.
Under december månad gav våra solceller 55,1 kWh (11,1 kWh/kW) enligt elmätaren. Det var andra året sedan starten i oktober 2010 som december månad gett mera solel än november hos oss. Det är dock lägre än fjolåret december med 69,9 kWh (14,6 kWh/kW). December är en svår månad då snö i mer eller mindre hög grad minskar elproduktion, så även under 2016.
Bästa dag blev 6 december med 6,2 kWh (1,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion per dygn under december..
Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.
Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul under december månad.
Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:
Enligt växelriktaren var solelproduktionen 55,4 kWh under december. Växelriktaren visade i genomsnitt 0,56% högre värden än elmätaren under december månad. Under april till december har växelriktaren i genomsnitt visat 0,0-1,5% högre värden än elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.
Av vår producerade solel under december använde vi 36 kWh (66%) själva och matade in ett överskott på 19 kWh (31%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.
Vi köpte 2651 kWh el under december (elpatron i ackumulatortank huvudsaklig elanvändning). Av vår elanvändning var 1,3% solel under december. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 2,1%.
Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Under december begränsades solvärmeproduktion av att solfångarna var snötäckta under en stor del av månaden. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 “lägenheter” planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.
På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.
En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.
Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.
Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.