Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Priserna på elcertifikat fortsätter att sjunka

Alla solelproducenter har rätt till elcertifikat för hela sin solelproduktion, oavsett hur liten anläggning man har. När man producerat 1 000 kWh kan man få ett elcertifikat, som sedan kan säljas på marknaden. Elcertifikaten tilldelas under 15 år. Läs mer om Elcertifikatsystemet på Energimyndighetens hemsida.

En småhusägare kan få elcertifikat för den solel man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Vill man ha elcertifikat för hela sin elproduktion får man betala för den elmätare och årliga mätabonnemang som behövs hos en leverantör av denna tjänst. Det är nog få småhusägare som idag kan få någon lönsamhet  i att ta ut elcertifikat för hela sin solelproduktion.

Vid årsskiftet höjdes kvotplikterna och många trodde kanske att det skulle höja priserna på elcertifikat. Detta har vi dock inte sett något av ännu, tvärtom har månadsmedelpriserna sjunkit med närmare 13% i år.

Prisstatistik för elcertifikat finns på Energimyndighetens sida Cesar. I januari var medelpriset 165,75 kr, vilket motsvarar 16,575 öre/kWh. I november var medelpriset 144,73 kr. Svensk Kraftmäklings spotpris för elcertifikat är nu 121,5 kr och terminspriser för handel i mars 2017 – mars 2021 ligger på 116-122 kr, så kräftgången verkar fortsätta…

Se även ett par tidigare inlägg om elcertifikat, som

Elcertifikat – Vad händer med priserna? (2016-02-25)

Elcertifikat till solel – Fakta (2015-11-04)

Medelpris per månad för elcertifikat (från Cesar) och spotpris samt terminspriser för framtida handel av elcertifikat (SKM = Svensk Kraftmäkling).

 

Matteträning vid inloggning

Här en liten inblick i en bloggägares vardag…

Antalet falska försök till inloggning har ökat kraftigt på sistone. Idag hittills ca 35 från olika IP-adresser vilket gör att man inte kan blocka dem genom antal felaktiga inloggningsförsök under en viss tid, som görs med tillägget “Login LockDown”.

Installerade därför i kväll ett Captcha-tillägg. Har ställt in det så att man måste fylla i ett tal i en enkel plus- eller minusräkning. Hoppas att det ska fungera smärtfritt, men om det uppstår problem hör av er, om det är så att ni behöver logga in för att skriva på forumet eller registrera er.

De allra flesta behöver inte logga in så det ska inte innebära något för en vanlig läsare av bloggen.

PS 14/12. Det nya tillägget fungerar klockrent när det gäller att förhindra nya IP-adresser att göra inloggningsförsök. Inte en enda har klarat matematiken… Skönt att få stopp på det drastiskt ökade inflödet från nya IP-adresser. 30 försök från sedan tidigare blockade IP-adresser har fastnat i brandväggen senaste dygnet.

 

DC-brytare för solcells-installationer – Vad krävs?

En vanlig fråga är om man behöver en separat DC-brytare i en solcellsanläggning. Gästbloggare Jan-Olof Cleve, Nordic Solar, reder ut det hela i nedanstående inlägg.

DC-brytare för solcellsinstallationer – vad krävs?

Bland huvudkomponenterna i en solcellsinstallation finns DC-brytaren, vilken har till uppgift att vid behov bryta DC:n, det vill säga likströmskablaget mellan solcellspanelerna och växelriktaren. I Elinstallationsreglerna, SS-EN 436 40 00, kan man under punkt 712.536.2.2.5 läsa att ”En lastfrånskiljare ska anordnas på likströmssidan om solcellsomriktaren.”

Detta innebär dels att det ska finnas en DC-brytare i varje installation, dels att den ska ha lastfrånskiljaregenskaper. Som svar på en fråga till Elsäkerhetsverket om förtydligande har Elsäkerhetsverket meddelat att man kan acceptera DC-brytare som är integrerade i växelriktaren, men att dessa i så fall ska ha lastfrånskiljaregenskaper.

Flera växelriktarfabrikat på marknaden har någon form av inbyggd ”DC-brytare”, men många av dem uppfyller inte kravet på lastfrånskiljaregenskaper så där gäller det att se upp. Rent praktiskt så är det i de flesta fall enklare att installera en separat DC-brytare per sträng som ansluts till växelriktaren än att ha en gemensam brytare som bryter flera eller många strängar.

Att bryta en likströmskrets är betydligt knepigare än att bryta motsvarande med växelström. Detta beror på att likströmmen inte har någon sinusvåg som passerar 0 volt ett stort antal gånger i sekunden, vilket försvårar möjligheten att släcka den ljusbåge som tenderar att uppstå mellan brytarens kontaktbleck och som kan bränna sönder eller svetsa ihop dessa. Därför är det viktigt att den DC-brytare som installeras är avsedd för just DC och dimensionerad för den spänning och ström som kan förekomma.

Och så var det då detta med lastfrånskiljaregenskaper. Vad innebär det? Det är standarden SS-EN 60947-3 som anger krav, testmetoder, med mera för lastfrånskiljare, men i stora drag innebär det att brytaren ska ha följande egenskaper:

  • Förmåga att bryta strömkretsen med full last
  • Frånskiljaregenskaper, vilket bland annat innebär mekanisk direktkoppling mellan manöverhandtag och brytställe
  • Frånskiljaregenskaper, vilket bland annat innebär att ett visst brytavstånd mellan kontaktbleck ska uppfyllas

Det kan ju förefalla svårt att veta om en brytare uppfyller dessa krav, men i de flesta fall är det enkelt då det i produktinformationen oftast anges om det är fråga om en lastfrånskiljare. Annars kan man ju alltid vända sig till leverantören.

Varmt tack för donationer till bloggen!

Det är enormt roligt och hedrande att så många använder bloggen. Den har hittills i år haft 178 000 sidvisningar och 69 000 besökare.

Fredagens blogginlägg var ett jubileum, nummer 800 sedan starten den 15 november 2010. Det finns 4 660 godkända kommentarer, varav 1 473 är mina och övriga är från er som läser bloggen.

Bara under senaste månaden har det dessutom varit över 700 falska inloggningsförsök. Ett tips är att aldrig använda admin eller ditt förnamn som användarnamn om du har en egen sida med inloggningsmöjlighet.

Flytten medförde att jag sedan två år får stå för kostnader för webbhotell, domännamn, backup och skydd mot spam och andra angrepp. Det kräver också mer tid av mig för tekniskt underhåll av bloggen med uppdateringar av tillägg etc.

Att skriva en råtext kan gå snabbt. Men eftertanke, faktakontroll (koll av källan till info i nyheter, artiklar, tweetar etc. om möjligt eftersom skribenter gör sitt urval och sin tolkning som inte alltid behöver vara rätt eller har en viss vinkling), finna referenser, textformulering för att göra det så tydligt som möjligt, ta fram data, göra diagram eller foton är tillsammans både tidskrävande och lärorikt.

Sedan jag flyttade bloggen för två år sedan har 34 personer gett donationer till bloggen. Hjärtligt tack för det, det värmer!

Bloggen drivs helt ideellt, så om du vill bidra till driften genom en donation skulle det uppskattas. Ett alternativ för mig skulle vara att tacka ja till de annonsförfrågningar som ibland kommer, men jag har tills nu avstått från det. Det skulle kännas bättre att kunna lösa driften med donationer, som görs via “Donate” som finns längst ner på varje inlägg och i högerspalten på startsidan.

Hoppas att du vill bidra och tack på förhand!

46 kWh solel under november

Solelproduktion

Under november månad gav våra solceller 46,5 kWh (9,7 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är det näst lägsta värdet sedan 2010, trots att vi sedan ett knappt år har en utbyggd anläggning. Snö under en del av månaden bidrog till att minska solelproduktionen.

Bästa dag blev 17 november med 5,86 kWh (1,2 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under november.

Modulerna var snötäckta under en del av månaden. De täcktes av åtminstone 1 dm snö under den vecka jag var i Marrakech på IEA PVPS Task 15 möte om byggnadsintegrerade solceller. Det blev därför ingen solelproduktion under 8-11 november. Den 12 november snöröjde jag 18 av de 19 moduler jag kunde komma åt. Ville se hur många snöfria moduler som krävdes för att det skulle bli någon solelproduktion.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under november månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (främst 7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger något lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll samt under november att modul 16 hade längre snötäckningstid än de övriga modulerna.

Skillnad med eller utan optimerare på modulerna

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. Det finns vid närmare eftertanke flera komplikationer med att göra en sådan jämförelse:

  1. För att göra en rättvis jämförelse måste man ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren. Jag har inga tillförlitliga egna mätvärden från tiden före utbyggnaden av vår solcellsanläggning. Värden skulle kunna tas från SMHI:s mätstation i Stockholm, vilket inför en osäkerhet hur representativa de är för Västerås. Mätningar i MW-parken indikerar att skillnaderna är relativt små. Det skulle inte spela någon roll för jämförelsen om skillnaden var konstant varje år, men det lär den inte vara.
  2. Loggningen per modul ger DC-värden, vilket jag inte har från de gamla modulerna när vi hade SMA-växelriktare. Med hjälp av växelriktarens totala värde för alla modulerna skulle AC-värden kunna beräknas, men då modulerna har olika förhållande när det gäller väderstreck och skuggning skulle det sannolikt införa ett litet fel.
  3. Om man ska jämföra AC-värden påverkar verkningsgraden för de olika växelriktarna resultatet. Det skulle vara extremt svårt att ta hänsyn till dessa skillnader eftersom verkningsgraden varierar med ingående effekt och för den gamla SMA-växelriktaren även med ingående DC-spänning.
  4. Vintertid har snötäckningen varierat mellan åren. Det är inte helt trivialt att korrigera för detta eftersom jag inte har detaljerade noter över när modulerna varit snötäckta. När vi hade SMA-växelriktaren har det ytterst få dagar utan snötäckning som inte gav någons solelproduktion. Med Solar Edge växelriktare blir det flera dagar så där kan man inte lita på att en dag utan solelproduktion betyder att modulerna varit snötäckta. Dessutom kan ett tunt snötäcke ge lite solelproduktion och det blir omöjligt att särskilja sådana dagar från rejält mulna vinterdagar.

Ovanstående punkter skulle sannolikt var för sig införa endast ett relativt litet fel, men tillsammans blir felet större och i kombination med de osäkerheter som mätnoggrannheten ger misstänker jag att resultatet skulle bli intetsägande. Får fundera ett varv till på detta. Det skulle kanske gå att göra något för enstaka sommarmånader.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktaren var solelproduktionen 46,53 kWh under november. Växelriktaren visade för första gången i genomsnitt lika värden som elmätaren under en månad. Under april till oktober har växelriktaren i genomsnitt visat 0,6-1,5% högre värden än elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under november använde vi 32 kWh (69%) själva och matade in ett överskott på 15 kWh (31%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 2441 kWh el under november (elpatron i ackumulatortank huvudsaklig elanvändning). Av vår elanvändning var 1,3% solel under november. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 1,9%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Under november begränsades solvärmeproduktion av att solfångarna var snötäckta under en del av månaden. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 “lägenheter” planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under november månad. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per dygn under november månad. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under november 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 100 kWh under november. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under november 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 100 kWh under november. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under november 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under november 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under november 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modul 16 var snötäckt under längre tid än övriga moduler. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Energiutbyte per modul under november 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modul 16 var snötäckt under längre tid än övriga moduler. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.