Behöver vi mera el i Sverige?

Apropå myten om ständigt ökad elanvändning i Sverige. Inget helt nytt ämne, skrev i december 2012 inlägget “Behövs mer elproduktion i Sverige?“. Triggades idag av en kommentar till tidigare inlägg “…ser framför mig en rejält ökad elförbrukning i Sverige…”. Här är några färska reflektioner i ämnet.

1987 var Sveriges slutliga elanvändning 137,4 TWh, inklusive överföringsförluster, enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2016. År 2013 var den 139,5 TWh och 2014 blev det 135,3 TWh, inklusive 10,2 TWh i överföringsförluster. Elanvändningen toppade 2001 med 150,4 TWh, men har sedan dess minskat, se diagrammet här nedan.

1990 hade Sverige 8,591 miljoner invånare och 2014 var det 9,747 miljoner enligt  SCB:s befolkningsstatistik. Sveriges befolkningsmängd ökade alltså med 1,16 miljoner (13,5%) under dessa 24 år, men elanvändningen var ungefär densamma!

Elbilar kräver mycket mindre energi än fossildrivna eftersom verkningsgraden är så mycket högre. Om alla 4,6 miljoner personbilar i Sverige var elbilar skulle de behöva drygt 11 TWh el per år enligt Tesla Club Sweden. I dagsläget har vi ca 26 000 laddbara bilar i Sverige enligt Elbilen i Sverige. Det kommer att ta tid innan alla personbilar är elbilar…

Och vi sitter inte i sjön elmässigt i nuläget. I år beräknas Sverige elöverskott (nettoexport) bli rekordstora 26 TWh enligt vad Energimarknadsinspektionens generaldirektör Anne Vadasz Nilsson sa på EnergiHUB2016 i Västerås i torsdags.

Våra “elproblem” är lyxproblem. Som kontrast kan nämnas att vi i IEA PVPS Task 15 om byggnadsintegrerade solceller hade möte i Marocko för några veckor. Enligt Energypedia importerar Marocko 90% av sin energi (92% nämndes under vårt möte, så det verkar stämma), som nästan helt är fossilbaserad (88% år 2013). Marocko har energiproblem…

Sveriges elanvändning 1985-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1985-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

6 reaktion på “Behöver vi mera el i Sverige?

  1. Vattenkraft: Med tanke på att klimatförändringarna kommer i allt starkare takt skriver Jordbruksverket ” I Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand förväntas det däremot att bli mindre vanligt med högre flöden än idag. ”
    Med andra ord, likt man ser nu, låga flöden till vattenmagasinen vissa år, höga flöden på andra delar, vissa år.
    Sen skall man stänga ner kärnkrafts reaktorer i Sverige inom en snar framtid.
    Självklart kommer vi behöva “ny” energi. Den vi har idag kommer vi inte kunna lita på. Vi får förlita oss på Norge/Danmark/Tyskland och hoppas på att de har överskott.
    Det finns “enkla” lösningar:
    – Mer småskalig vattenkraft (man kan göra detta även så att laxen kan simma!)
    – Mer småskalig solkraft (i vissa fall med batterilager)
    – Mer storskalig vindkraft med tillhörande batterilager
    – Vindkraft med H2 tillverkning
    – Vindkraft med pumped hydro
    – Vindkraft vars överskott tillverkar metangas, power to gas, CH4 och pumpar in i gasledningarna som Tyskland tänker sig lösa ellagringen med…

    • Enligt SMHI klimatscenarier kommer årsnederbörden att öka i Sverige, speciellt i den norra delen där vi har de stora vattenmagasinen. Det kommer att ge mera vattenkraft.

      När det gäller småskalig vattenkraft skrev Vattenfall redan 2013 att ” I Sverige är det i princip helt omöjligt att bygga ny småskalig vattenkraft eftersom det anses påverka miljö och fiske i stor utsträckning.”.

      Vätgaslagring ger låg systemverkningsgrad eftersom det blir förluster i varje steg. Bara omvandling från el till vätgas ger minst 30% energiförlust. Om vätgasen ska användas i bränsleceller får man ytterligare minst 40% i förlust i bränslecellen och vid komprimering av vätgasen. Därför svårt att se att vätgas skulle bli en allmän storskalig lösning på energilagring med så stora energiförluster.

      Av sol och vind kommer vind att öka mest i Sverige. Vid HUB2016 i Västerås i förra veckan såg man ingen ny kärnkraft i sikte i Sverige.

      Lennart Söder, professor på KTH, har räknat på framtiden i ”På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige. En studie om behov av reglerkraft och överföringskapacitet Version 4.0 (vet inte om jag hittade den allra senaste versionen).

      Det finns också fortfarande mycket att göra när det gäller energieffektivisering.

      PS. Blogginlägget handlade egentligen om vi behöver mera el i framtiden än idag i Sverige, där svaret inte är självklart. Hur vi kommer att producerar elen i framtiden är en annan fråga.

  2. Även om vi har tillräckligt med elproduktion idag för oss själva så bör vi nog se det i ett lite större perspektiv. Med mera förnyelsebar elproduktion i Sverige kommer vi ju kunna exportera mer el till våra grannländer som ju som känt eldar en del kol.. Vi kommer även kunna hålla en högre fyllnadsgrad i våra vattenmagasin inför vintern då det i vattenkraften finns ett ledigt lagringskapacitet på ca 37 TWH sett över året. Mer vatten i magasinen torde oxå innebära lägre elpriser för oss under vinterhalvåret. För tillfället har vi endast 60% fyllnadsgrad I vattenmagasinen.

    Här kan man se historik och aktuellt läge för våra vattenmagasin de senaste åren:
    http://wwwdynamic.nordpoolspot.com/marketinfo/rescontent/sweden/rescontent.cgi

  3. Att elförbrukningen minskat åren 2000-2014 kan ju har fler förklaringar.
    – Glödlampsförbudet har gjort att många skaffat energisnål belysning
    – En del större fabriker som SAAB i Trollhättan har upphört med sin produktion
    – Energieffektivisering i många fastigheter
    – Milda vintrar
    – Mängder med solenergi har byggts ut och egenanvända elen redovisas väl inte

    Jag tror kurvan vänder uppåt framöver, men det kanske finns mer potential att spara. 1,5 miljoner nya invånare förbrukar dock en del energi.

    • Intressant ämne så jag ger några kommentarer. Tycker det är bra att försöka kvantifiera olika resonemang, det blir mera konkret då och man får en tydligare bild av vad som är stort och smått än när man för ett kvalitativt resonemang.

      Enligt debattartikel från december 2015 “År 2010 (senare siffror saknas) uppskattades att ungefär 14 TWh, cirka 10 procent av den svenska elanvändningen, användes till att lysa upp städer, kontor och bostäder. Av detta beräknades att det skulle gå att spara ungefär 6-7 TWh om vi övergår till de senaste lösningarna.”
      Värdena är från 2010, men allt är säkert inte gjort ännu och det bör finnas ytterligare några TWh att spara på belysning.

      I Energiläget i siffror 2016 kan man se att industrins elanvändning minskat under senare år. 2014 var industrins elanvändning 7,2 TWh lägre än år 2000.

      Elanvändningen i “bostäder och service” har varit relativt konstant sedan 1991, det varierar bara enstaka TWh mellan olika år, vilket tyder på en rejäl energieffektivisering. Om elanvändningen skulle öka lika mycket som befolkningstillväxten skulle 1,5 miljoner fler invånare (15%) betyda ca 10 TWh/år mera el, men jag tror inte att man kan göra denna extrapolering. Mer finns säkert att göra och nya bostäder byggs allt energisnålare. Vi har under de senaste drygt 20 åren blivit drygt 1 miljoner fler invånare, utan att elanvändningen för “bostäder och service” ökat med mer än ett par TWh.

      De mildra vintrarna kommer att fortsätta och bli ändå mildare, speciellt i Norrland, enligt SMHI:s klimatscenarier, vilket kommer att spara ett antal TWh el.

      Visserligen har det byggts en hel del solcellsanläggningar i Sverige men elproduktionen är inte mer än 0,1 TWh/år än. Här finns förstås en stor potential till framtida ökning. Man skulle kunna säga att det mål Energimyndigheten har satt upp om 5-10% solel av vår elanvändning 2040 skulle motsvara alla personbilars elbehov om vi går över till enbart eldrivna personbilar.

      En stor andel av svensk el går till motorer. Inköpspriset står ofta för ca 5 % av en motors livscykelkostnad, medan ca 90 % är elkostnader. Med varvtalsreglering av motorer skulle många TWh:ar sparas. Mellan 60 och 70 procent av industrins elanvändning avser motordrift (industrins elanvändning är ca 50 TWh/år), där effektiviseringspotentialen bedöms till 0,4-1,0 TWh/år. Landets 10 000 fastighetsägare skulle kunna spara 1 TWh genom byta till cirkulationspumpar med varvtalsreglering.

      Det känns inte självklart att vår elanvändning kommer att öka…

  4. Utmärkt att få dessa siffror
    Vi i Sverige producera mer el än vi förbrukar och om man nu är kritisk mot atomkraft -el så är deg fritt fram för solceller ellr vindkraft och en fabrik för batteribyggen som kan hjälpa till med lagring är också möjliga framsteg för bättre miljö
    Invändningar mot elbilar på grund av elbrist är ju också bullshit: överproduktionen av 37 terawatt minskar bara med 11rerawatt om alla 4 millioner bilar blir elbilar
    Tack för infon

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *