Behöver vi mera el i Sverige?

Apropå myten om ständigt ökad elanvändning i Sverige. Inget helt nytt ämne, skrev i december 2012 inlägget “Behövs mer elproduktion i Sverige?“. Triggades idag av en kommentar till tidigare inlägg “…ser framför mig en rejält ökad elförbrukning i Sverige…”. Här är några färska reflektioner i ämnet.

1987 var Sveriges slutliga elanvändning 137,4 TWh, inklusive överföringsförluster, enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2016. År 2013 var den 139,5 TWh och 2014 blev det 135,3 TWh, inklusive 10,2 TWh i överföringsförluster. Elanvändningen toppade 2001 med 150,4 TWh, men har sedan dess minskat, se diagrammet här nedan.

1990 hade Sverige 8,591 miljoner invånare och 2014 var det 9,747 miljoner enligt  SCB:s befolkningsstatistik. Sveriges befolkningsmängd ökade alltså med 1,16 miljoner (13,5%) under dessa 24 år, men elanvändningen var ungefär densamma!

Elbilar kräver mycket mindre energi än fossildrivna eftersom verkningsgraden är så mycket högre. Om alla 4,6 miljoner personbilar i Sverige var elbilar skulle de behöva drygt 11 TWh el per år enligt Tesla Club Sweden. I dagsläget har vi ca 26 000 laddbara bilar i Sverige enligt Elbilen i Sverige. Det kommer att ta tid innan alla personbilar är elbilar…

Och vi sitter inte i sjön elmässigt i nuläget. I år beräknas Sverige elöverskott (nettoexport) bli rekordstora 26 TWh enligt vad Energimarknadsinspektionens generaldirektör Anne Vadasz Nilsson sa på EnergiHUB2016 i Västerås i torsdags.

Våra “elproblem” är lyxproblem. Som kontrast kan nämnas att vi i IEA PVPS Task 15 om byggnadsintegrerade solceller hade möte i Marocko för några veckor. Enligt Energypedia importerar Marocko 90% av sin energi (92% nämndes under vårt möte, så det verkar stämma), som nästan helt är fossilbaserad (88% år 2013). Marocko har energiproblem…

Sveriges elanvändning 1985-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1985-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?

Den 17 november öppnades ansökning för energilagring av el enligt Energimyndighetens pressrelease “Öppet att söka stöd för energilagring i hemmet“. Till detta bidrag hör Förordning (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi.

  • Bidrag riktar sig till privatpersoner. Bostadsrättsföreningar räknas enligt min fråga till Energimyndigheten som företag och de kan alltså inte söka bidraget.
  • Lagret ska vara “kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet”.
  • Lagret ska bidra till att
    “a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och
    b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.”
  • Man kan få bidrag för “för installation av system för lagring av elenergi, till exempel kostnader för batteri, kablage, kontrollsystem, smarta energihubbar och arbete.”
  • Man kan få högst 60% i bidrag för energilagret, dock högst 50 000 kronor. Bidraget går inte att kombinera med ROT-avdrag eller annat offentligt stöd.
  • Man kan få stöd för installationer som påbörjades tidigast den 1 januari 2016 och som slutförts senast den 31 december 2019.

Ansökan om bidrag görs till länsstyrelsen.

Kostnad för batterier

På Teslas hemsida kan man läsa att Tesla Powerwall2 ska börja installeras i Sverige sommaren 2017. Om Tesla kan hålla det får vi väl se. På deras hemsida står följande om kostnaderna:

Ett Powerwall-batteri à 14 kWh kr. 61 000
Installation och hårdvara från kr. 12 300
Uppskattad totalsumma kr. 73 300*
kr. 4 500 deposition för varje Powerwall krävs
*Inklusive en uppskattad moms på kr. 14 700
Totalkostnad exklusive tillstånd, avgifter och solenergianläggning

Kostnaden blir alltså minst 73 300 kr = ca 5 650 kr/kW, exklusive moms. Med 60% i bidrag blir kostnaden minst 29 320 kr = ca 2 090 kr/kW. Antaget en livslängd på 15 år skulle det motsvara en kostnad på 1 950 kr/år om man fått bidrag.

Möjliga källor till intäkter

Batterikostnaden ska ställas mot möjliga intäkter. Här är fem möjliga källor till intäkter:

  1. Spara el i batteri istället för att sälja elen och använda el från batteriet när det finns ett elbehov. Verkningsgraden anges till 89%. Det blir alltså 11% i energiförlust om man lagrar exempelvis el från solceller i lagret. Det betyder att värdet av egenanvänd el måste vara mer än 11% högre än för såld el för att det ska ge någon nettointäkt.Vi har hittills haft ett överskott på 2 207 kWh som matats in till nätet i år och det blir inte många fler kWh under resten av året. Med 11% energiförlust skulle det bli ca 1 970 kWh användbar el i huset. Vi skulle alltså behöva höja värdet på denna överskottsel med 1 kr/kWh om denna intäktskälla ensamt skulle betala investeringen i ett batterilager. Det är helt orimligt. Eftersom bidraget endast vänder sig till privatpersoner tillhör de den kategori som får skattereduktion för den överskottsel man matar intill nätet. För de som har skattereduktionen är värdet av såld el nästan som värdet av egenanvänd el i Sverige, se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Därmed är det idag omöjligt att gå med vinst enbart på grund av skillnad i värde av egenanvänd och såld el för en privatperson.
  2. Sänka säkringsabonnemanget. I teorin skulle man kunna tänka sig att kapa effekttoppar med hjälp av el från batteriet och därmed kunde sänka säkringsabonnemanget. Men, enbart med solel för laddning av batteriet är det inte möjligt med svensk vinter, då solcellerna inte ger så mycket energi. Dessutom är det inte möjligt för alla att sänka säkringsabonnemanget. Vi, liksom alla? nybyggda hus, har 16 A säkringsabonnemang och lägre går inte att få vad jag vet för ett småhus.
  3. Kapa effekttoppar och därmed sänka elkostnader om man har effekttariff. Det är inte så många nätbolag som har effekttariffer. Sala-Heby Energi är ett av dessa. Hos dem beräknas effekttariff på de fem högsta effektvärdena under en månad under vardagar 07.00-19.00. Under november-mars är tariffen 98,50 kr/kW, inklusive moms och under april-oktober är den 40 kr/kW, inklusive moms. Om man exempelvis skulle minska effekten 1 kW under juni skulle man spara 40 kr den månaden. Under mars skulle samma effektbesparing spara 98,5 kr.De högsta effekterna, som bestämmer tariffen, kommer sannolikt att inträffa under mulna dagar då det inte blir någon eller lite sparad solel som skulle kunna användas för att minska effekttopparna. Under vintermånaderna november-februari tror jag inte det skulle ge någon skillnad alls eftersom solelproduktionen är så pass mycket lägre än under sommaren. Det är först under mars månad solelproduktionen tar fart. Man får också tänka på att med effekttariff tappar man värdet av elöverföringen för egenanvänd el. Hos vår nätägare Vattenfall kostar elöverföringen 29 öre/kWh, inklusive moms, så det blir en signifikant minskning av värdet på egenanvänd el. Det skulle göra ca 300 kr i år för oss.Låt säga att effekttarifferna skulle kunna sänkas under 8 månader. För att spara de ca 2 250 (1950+300) kr som skulle behövas för oss skulle de högsta effekterna behöva minskas med i genomsnitt 6 kW under dessa 8 månader. Det är orimligt för oss.
  4. Om man skulle kunna ladda batteriet nattetid skulle man kunna kapa effekttoppar betydligt effektivare och då skulle man kunna sänka elkostnaderna om man har effekttariff. Men det kräver extra styrutrustning som innebär ytterligare kostnader. Det krävs en smart styrning för att veta när batteriet ska användas (när man har effekttoppar) och eftersom man inte vill ha batteriet fulladdat när solcellerna börjar ge mera el än vad som behövs i huset.Om man skulle kunna sänka elkostnaderna så mycket att man sparar in kostnaden för batterilager och styrsystem är det nog knepigt att säga något generellt om. Man behöver förmodligen titta på varje fall för att se hur effektprofilen ser ut och vilka möjligheter som skulle finnas att minska effekttopparna samt hur mycket man skulle tjäna på det. En brasklapp dock för denna lösning. Hur går det ihop med förordningens skrivning “öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet”? I och för sig ökar man egenanvändningen av solel och det står inget i förordningen om att det skulle vara otillåtet att ladda batteriet med el från elnätet. Undrar om man tänkte på detta när man skrev förordningen?
  5. Det finns dessutom en vinst för nätägarna med energilagring av solel hos småhusägare. Variationerna i mängden inmatad el skulle minska och risken för alltför höga nätspänningar skulle minska. Men detta skulle i nuläget inte ge någon intäkt för en privatperson som köper ett energilager. Möjligen kan det förändras i framtiden?

Slutsats

Slutsatsen blir att för att det ska bli ekonomiskt gångbart med batterier för att lagra solel för gemene man krävs lägre priser än för de som anges för Tesla Powerwall2, även om man får det statliga bidraget.

Mera energilagring kommer att behövas i vårt elnät i framtiden så det blir väldigt intressant att följa utvecklingen. Kända Christina Lampe-Önnerud sa på HUB2016 i Västerås att Li-jon batterier är på gång mot en kostnad på 1 000 kr/kWh. Hon menade nog endast batterikostnaden (produktionskostnad?), utan moms och installation.  Frågan är hur snabbt det går? Och räcker 1 000 kr/kWh, med tanke på att växelriktare, annan hårdvara, installation och moms tillkommer för privatpersoner…

Utmaning

Vore intressant om någon av er som läser detta kunde presentera ett fall där energilagring skulle vara lönsamt med priserna för Tesla Powerwall2 eller något annat batterilager med känt pris och under förutsättning att man får det statliga bidraget för energilager. Det är säkert många som sitter och funderar på det…

PS 29/11. Hittade artikeln How batteries can stabilize the grid.

Solelmässan i Uppsala på måndag

Måndag 28 november är det Solelmässan i Uppsala. 900 deltagare enligt ett Twitterinlägg av Johan Lindahl. Fantastiskt!

Jag, Åsa Thurin och Stefan Lindsköld från projektet “Investeringskalkyl för solceller“ är med i en monter och har en poster om projektet.  Prova gärna mallarna för beräkning av Produktionskostnad och lönsamhet för solel i Sverige och ge återkoppling!

Har även skrivit en gästkrönika på Solelmässans sida om projektet.

HUB2016 i Västerås

I morgon är det HUB2016 Energy conference i Västerås med 350 deltagare.

Jag är med och har en poster om projektet “Investeringskalkyl för solceller“. Projektet har tagit fram mallar för beräkning av Produktionskostnad och lönsamhet för solel i Sverige. Prova gärna mallarna och ge återkoppling! Har i dagarna skickat slutrapporten till finansiären Energimyndigheten via E2B2 så snart kommer det även att finnas en rapport att ladda ner.

I morgon presenteras även projektet vid E2B2 forskarmöte i Stockholm av Stefan Lindsköld, Aktea, som var en av Stockholm stads representanter i projektet .

Magdalena Andersson och Isabella Lövin presenterar förändringar i skatten på solel

Enligt pressmeddelande från Regeringen. Med skatten menar de energiskatten på egenanvänd el.

Tid:
Plats: Finansdepartementet, Jakobsgatan 24

Enligt ett par olika twitter-inlägg anges att energiskatten sänks till 0,5 öre/kWh för egenanvänd el. Denna uppgift finns även i artikeln Uppgifter: Regeringen sänker solelskatten. Vi får se om det stämmer när regeringen gjort sin dragning.

Slutsats av regeringens pressmeddelande

Det var inte 100% riktigt så som det framställdes i de första twitterkommentarerna. Läste igenom regeringens pressmeddelande Så tar regeringen bort skatten på solel som hastigast och gör följande tolkning.

  • Gränsen på 255 kW kommer att räknas per solcellsanläggning istället för per juridisk person som gäller från och med 1 juli i år, då de nya reglerna infördes. Man kan alltså ha många små anläggningar som tillsammans har en högre installerad effekt än 255 kW utan att man ska behöva betala mer än 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel istället för dagens 29,2 öre/kWh exklusive moms (19,3 öre/kWh i vissa nordliga kommuner). Detta ska lösas genom att man får göra ett avdrag i punktskattedeklaration.
    I ett följande steg vill man “kontakta EU-kommissionen om ett helt borttagande av skatten”.
  • Anläggningar på 255 kW eller högre effekt kommer att få betala normal energiskatt på egenanvänd el, så för dessa anläggningar blir det ingen förändring.

De nya reglerna önskar regeringen införa från och med 1 juli 2017.

Det nya förslaget är bra och kommer att möjliggöra en ökad solcellsmarknad i Sverige hos större fastighetsägare, större bostadsrättsföreningar, kommuner, landsting etc.

PS. Sedan 1 juli gäller att om en juridisk person har mindre än 255 kW installerad effekt i en eller flera anläggningar betalar man ingen energiskatt på egenanvänd el och detta gäller även fortsättningsvis.

Avregistrera din momsplikt före nyår

Som nämndes i inlägget Små solelproducenter slipper momsredovisning från 1 januari i september försvinner kravet på momsredovisning från nyår. Riksdagen kommer att besluta om det i december.

För att man ska slippa momsredovisning från och med 2017 måste man avregistrera sig hos Skatteverket innan årsskiftet. Då handläggningstiden hos Skatteverket kan vara 2-6 veckor enligt brev vi fick från Telge Energi igår bör man göra det så snart som möjligt!

För avregistrering av moms använder man blanketten Ändringsanmälan SKV 4639 eller Skatteverkets e-tjänst. På blankettens första sida kryssar man i rutan “Avregistrera vissa uppgifter” och på blankettens andra sida rutan “Avregistrering för moms” samt fyller i 1 januari 2017 i rutan “Avregistrering tidigast fr.om.”.

Den moms man får utbetald 2017 för 2016 års elförsäljning ska man momsredovisa för 2016. Detta enligt ett svar från Skatteupplysningen när jag ställde motsvarande fråga i början av året. Telge Energi skriver så här i sitt utskick “Överproduktion som skett under 2016 ska deklareras och betalas in senast i början av maj 2017”.

Om man i fortsättningen säljer solel för mer än omsättningsgränsen på 30 000 kr per år eller behöver redovisa moms för att man exempelvis har en enskild firma ska man inte avregistrera sig.

Omsättningsgräns 30 000 kr

Här en repris av vad jag skrev i september.

Enligt EU:s momsdirektiv kan EU:s länder införa en omsättningsgräns på upp till 10 000 Euro ±10%. Svenskt Näringsliv föreslog därför i juni ifjol i skrivelsen Inför en omsättningsgräns för moms till Finansdepartementet att omsättningsgränsen skulle sättas till 100 000 kr.

Regeringen valde dock att nöja sig med 30 000 kr. Det var den gräns som gällde för yrkesmässighet i mervärdesskattelagen före 1 juli 2013. Den 1 juli 2013 tog man bort begreppet yrkesmässighet och ersatte det med ekonomisk verksamhet, från EU:s mervärdesskattedirektiv. Dock missade man då att omsätta den gamla gränsen på 30 000 kr till en omsättningsgräns, vilket remissinstanser föreslagit. Det är därför vi har fått denna momsröra, som alltså hade kunnat undvikas med lite förutseende…

Vi ska dock glädja oss åt att ordningen är återställd och att små solelproducenter slipper momsregistrera sig, momsredovisa och betala in den moms man fått utbetald. Sedan vi klarat av momsredovisningen för 2016 är detta historia. Skönt!

PS 23/11. Lägger in brevet vi fick från Telge Energi eftersom en del verkar lite konfunderade över detta. Klicka på symbolen nytt fönster till höger för att se det i nytt fönster.

Download (PDF, Unknown)

På IEA PVPS Task 15 och COP22 i Marrakech

Har denna vecka varit först på ett internationellt i IEA PVPS Task15 om byggnadsintegrerade solceller och idag även på det stora klimatmötet COP22:s “side event”. Spännande och intensivt, får återkomma om det när tankar och anteckningar begrundats.

Marrakech. Föddes kaosteorin här?

Marrakech. En intensiv och kaotisk häxkittel som egentligen inte kan beskrivas i ord.

Människorna… Stora torget Jemaa el Fna. Tätpackat. Grupper i täta led runt grupper av arabiska musiker, de flesta män. Färgglada dräkter, annorlunda instrument, dans så långt man kan komma från Let’s dance, sång som på grund av språket tyvärr var obegriplig. Vid en middag vi hade under Task 15 hade spelmännen hattar med tofs i tråd och genom att vicka på huvudet fick de tofsarna att snurra runt hatten (vi fick låna likadana hattar men någon tofssnurr gick inte att få till…). Tog man foto kunde man råka ut för en vädjan om pengar. Ja, kom man för närma något och stannade till kunde det kosta. Att få två ormar runt halsen och bli fotad med kobra framför fötterna kostade rejält, mindre efter prutande…Saktade man in stegen och sneglade in juicestånden på 10 m håll blev man genast identifierad och tillropad. Efter ett steg mot ett juicestånd ekade de höga ropen från grannstånden. 4 kr för ett glas apelsinjuice och 10 kr för röd finjuice (granatäpple??).

Medinan… En upplevelse. En djungel av små butiker och smala slingrande “gator”, snarast som gångar. Gatunamnsskyltar saknas generellt i Marrakech, med sällsynta undantag. Lätt att gå bort sig, men Google maps som app i telefonen ovärderlig, fungerar utan roaming påslagen (förstod egentligen inte att det fungerade, hade kartorna laddats ner tidigare??). Fick idag också en självutlyst guide efter ett inköp och vi gick till kryddbutik, skobutik, läderväskor, läderbälten, …

Köpa i medinan… Inga prislappar. Öppningsbudet från säljaren högt över slutpriset. Motbud 1/4-1/2. Mera budgivning. Säljaren med överlägsen erfarenhet. Man får ta det med glimten i ögat.

Trafiken… Personbilar, tut, taxibilar, tut, bussar, tut, hästar med vagnar för turister, polismotorcyklar, polisbilar och brandbilar parkerade. Rondeller, gatukorsningar där antal filer minskar. Trafikpoliser som visslar och gestikulerar i alla rondeller och större korsningar. Tut. Som en myrstack. Mitt i detta cyklar, vespor, tut, och mopeder, tut, innanför, bakom, framför, utanför i mötande körfält bland övriga fordon och en del även utan lyse när det var mörkt. Och här och där fotgängare i soppan på och utanför övergångsställena. Säkrast att ta rygg på en marockan vid korsning av gata.

Ljuden… Tut-tut nästan konstant, visselpipor, alla fordon, musik, sång, ropande försäljare, minaretutrop, prat, skratt, enstaka fåglar (gråsparv, tamduva, turkduva, koltrast, koltrast, rödhake, stare, trädgårdsbulbyl, någon okänd).

Smakerna… Mintte, vilken njutning. Juicerna, inte alltid klart vilken sort men härliga.

Överallt skyltar om COP22-mötet. Marocko har satsat stort som värd. Ambitiösa planer för förnyelsebar energi. Med enligt marockans uppgift 92% importerad el i Marocko kan det bara bli bättre…

PS. Incheckning på Marrakech flygplats. Vare sig mitt boardingkort i telefonen eller Peter Kovacs, SP, utskrivna boardingkort på papper var användbart. Alla var tvungna att ställa sig i kön och få ett boardingkort från incheckningsdisken, oavsett om man hade något bagage att checka in eller inte…

140 kWh solel under oktober

Solelproduktion

Under oktober månad gav våra solceller 139,8 kWh (29,2 kWh/kW) solel enligt elmätaren.

Bästa dag blev 10 oktober med 12,2 kWh (2,5 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under oktober.

Den 22 oktober blev det ingen solelproduktion. Med den tidigare SMA-växelriktaren hände det ytterst sällsynt under december månad att det blev noll i produktion under ett dygn när solcellsmoduler inte var snötäckta. SolarEdge-växelriktaren kräver 750 V som inspänning vilket gör att det i vårt fall krävs lite högre solstrålning för att starta tillräckligt många optimerare så att vi når tillräcklig inspänning till växelriktaren. Därför kommer antalet snöfria dagar utan solelproduktion att bli flera.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas. Tyvärr kan man inte i efterhand ta fram månadsutbyten per modul från Solar Edge portal på ett enkelt sätt, utan man måste göra det sista kvällen i månaden. Missade det denna månad… Hade kunnat räkna ut värdet från årsvärden med hjälp av årsvärdesavläsning från föregående månad men då bredbandet var ur funktion sista dagen i förra månaden på grund av träd över telefonledningense gick det inte denna gång.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. För att göra en rättvis jämförelse måste man ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 0,6% högre värden än elmätaren under oktober. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under oktober använde vi 63 kWh (45%) själva och matade in ett överskott på 77 kWh (55%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 1423 kWh el under oktober (elpatron i ackumulatortank huvudsaklig elanvändning). Av vår elanvändning var 4,2% solel under oktober. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 9%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under oktober månad (växelriktarvärden). Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per dygn under oktober månad (växelriktarvärden). Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under oktober 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 10 kWh under oktober. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under oktober 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 10 kWh under oktober. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.