Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

I mars publicerade Energimyndigheten rapporten “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel – Insatser som är möjliga att implementera på kort sikt”. I denna delrapport står att “Slutredovisning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016.” Så denna slutredovisning bör finnas på Energimyndighetens hemsida under kommande vecka.

I delrapporten står vidare “Enligt uppdraget ska Energimyndigheten analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.”

Skrev idag ihop lite om mina tankar här nedan. Vore kul att höra vad Dina tankar är!

Statistik

När det gäller statistik har det varit segt att få till en tillförlitlig och öppet tillgänglig statistik över Sveriges solcellsanläggningar. En förebild har sedan flera år varit Danmark. Solceller i tal från Energinet, Danmark, som visar statistik över alla solcellsinstallationer gjorda i Danmark. Statistiken uppdateras två-tre gånger per år. Man kan öppna ett Excelblad och där se att den 12 maj 2016 hade Danmark 94 203 solcellsanläggningar med en installerade effekt på 787,834 MW. Man kan se när varje solcellsanläggning togs i drift, vilken effekt den har, vilket postnummerområdet är och vilken nätägare är. När får vi lika bra och öppen statistik i Sverige?

Strategi och stöd

Ska bli intressant att se vilken strategi Energimyndigheten föreslår för öka användningen av solel i Sverige. Ett av de största hindren för ökad användning av solel i Sverige är de idag låga elpriserna, vilket gör att lönsamheten är lägre för solel i Sverige än i exempelvis Danmark och Tyskland som har betydligt högre elpriser. Men detta kan inte Energimyndigheten göra någonting åt. Man får istället jobba med stödsystem och regelförenklingar. Vi har det idag relativt väl förspänt med olika stöd till småskalig solelproduktion, men vissa av stöden behöver ses över:

  • Investeringsstöd. Energimyndigheten har sedan tidigare föreslagit att stänga för nya ansökningar för privatpersoner. Argumenten har dock varit svaga då man räknat med orealistiska antaganden när man tittade på ekonomin. Investeringsstödet bör därför finnas kvar med tanke på att tidigare års kraftiga prisutveckling för solcellssystem till småhusägare klingat av. Vill man räkna på Produktionskostnad och lönsamhet för solel rekommenderas den mall som projektet “Investeringskalkyl för solceller” tagit fram.
    Budgeten för investeringsstödet för perioden 2016-2019 är satt till 1,395 miljarder och det är storleken på denna budget som huvudsakligen dikterar hur mycket solceller som kommer att installeras i Sverige.
  • Bidrag för energilagring. Till privatpersoner. Föreskrifterna har inte släppts än av Energimyndigheten så alla detaljer är inte kända. Eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft för småhusägare som har skattereduktion att idag investera i batterilager bör man fundera på inriktningen av detta bidrag. Kommer även privatpersoner som bor i bostadsrätter att kunna söka detta bidrag?
    Det bör noteras att man kan söka stöd för ”system för lagring av energi, dock inte värmelager” även med hjälp av investeringsstödet. Undrans hur många som har gjort det?
  • Undantag inmatningsabonnemang. Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Denna ändring gjordes i ellagen så sent som 1 april 2010 och har varit en förutsättning för att småhusägare ska kunna sälja sin överskottsel med vinst.
  • Skattereduktion, införd 1 januari 2015. Eftersom inget är sagt om hur länge denna skattereduktion ska finnas och till vilken nivå innebär det en stor osäkerhet för speciellt småhusägare, som ofta har ett överskott på mer än 50% som matas in till nätet. Den låga egenanvändningen gör att man blir beroende av skattereduktionen för att få en hygglig ekonomi för investeringen. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Man borde därför sätta en generös tidsgräns som anger hur länge man ska få denna skattereduktion så att småhusägare vet att man kan räkna med detta stöd under en längre tid.
  • Elcertifikat. Priserna på elcertifikat har minskat rejält under 2016 vilket påverkar all elproduktion i elcertifikatsystemet. Antalet solcellsanläggningar är nu i majoritet i elcertifikatsystemet men det är fortfarande många solcellsägare som inte ansökt om godkännande för elcertifikat. När det gäller småhusägare tar de allra flesta dessutom ut elcertifikat endast för det överskott man matar in till nätet, eftersom detta kan ske utan extra kostnad. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och därför bör vi se till att få med alla solcellsägare i systemet, vilket kräver en förenkling av systemet för de småskaliga solelproducenterna.
  • ROT-arbete. Man få skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller. Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller.
  • Undantag inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
  • Undantag energiskatt. Sedan 1 juli 2016 ska juridiska personer som har mer än 255 kW betala energiskatt för egenanvänd solel. Tanken på betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att elen matats in till nätet känns minst sagt ologisk. Detta är dessvärre i nuläget det enskilt största hindret för utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige. Det har på senare tid visat sig att regeringens tidigare hänvisning till EU-regelverk varit felaktig (!) och energiskatten på egenanvänd el bör därför tas bort snarast möjligt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast januari 2017, så det lär väl dröja en tid till innan vi får se resultatet av denna utredning.

En aviserad förenkling från 1 januari 2017 är att kravet på momsredovisning försvinner för de små elproducenterna och det är en mycket välkommen förenkling.

En önskvärd förenkling vore en översyn av regelverket för bygglov. Idag behövs bygglov även för småhusägare i vissa kommuner men inte i andra kommuner. Bor man i “fel” kommun tillkommer alltså en kostnad för bygglov vid en solcellsinstallation. Varför är det dessa skillnader? Skulle man inte kunna införa ett enhetligt regelverk som gör att bygglov inte behövs under vissa givna förutsättningar?

Något Energimyndigheten borde peka på i sin strategi är att införandet av effekttariffer skulle minska intresset för solceller hos privatpersoner, som är den största gruppen potentiella solcellsinvesterare. Med effekttariffer blir värdet av den egenanvända solelen betydligt lägre, vilket kan göra att lönsamheten idag skulle bli tveksam. Med effekttariff betalar man enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

En ämne som skulle kunna problematiseras är i vi vilken mån en högre andel fasta avgifter för el hos slutkonsumenter påverkar intresset för såväl investeringar i egen elproduktion som energibesparingar. Om vi på sikt ska nå målet 100% förnyelsebar energi är det viktigt att även arbeta kraftfullt med energibesparingar. När slutkonsumenter ser att de fasta avgifterna ökar i en högre takt än de rörliga avgifterna är det naturligt att intresset för energibesparing minskar.

Man kan även fundera på hur vi blir bättre på att omsätta forskningsresultat inom solenergiområdet till produkter eller tjänster. Det känns som att det idag finns ett stort glapp mellan svensk grundforskning inom solcellsområdet och de svenska installationsföretagen, där den största tillväxten av arbetstillfällen sker i branschen.

Till sist kan konstateras att solvärme är helt bortglömt i sammanhanget. Hur har det kunnat bli så?? Uppdraget från regeringen var “…hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.”. Energimyndigheten skrev i sin delredovisning i mars att “Det är av stor vikt att strategin tas fram ur ett systemperspektiv…”. Det känns rätt självklart att solvärme borde ha en roll i detta sammanhang, men för solvärme saknas helt ett svenskt strategiarbete. Inga specifika stöd riktas heller  mot installationer av solvärme, utan allt har under senare år satsatas på solceller vilket gjort att solvärmeinstallationerna minskat och att solvärmebranschen går på knäna. När det gäller universitetsforskning finns det väl knappt någon sådan på solvärme i Sverige. Annat är det i Danmark, där går det framåt för solvärme…

10 reaktion på “Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

  1. Enkelhet bör finnas som en bärande tanke i dagens systemet för bidrag till solenergi.

  2. Hej
    Först tack för utmärkt hjälp att följa förändringar på elenergiområdet.
    – Tycker också att solfångarområdet är bortglömt.
    – Energiskatten på egenanvänd el är helt klart dumt, men staten vill ha in skatt. Jag som värmde upp bostaden på min jordbruksfastighet med ved på 60 o 70-talet fick betala skatt på veden. Klart man började elda med olja som då var billig. Skatten försvann senare.

  3. Hej igen
    Skulle också skrivit att det är helt tokigt med de höga fasta nätavgifterna och låga rörliga. Ingen anledning att spara, men det vill nog inte kraftproducenterna heller.

  4. Hej

    Som ny elproducent med solceller så kan man bara hålla med om att det är snårigt i kalkylerna. Det jag inte hade räknat med var att man faktiskt sänker sin förbrukning med ett par procent i månaden vilket gör att man tappar möjlighet för att få skattereduktionen då vi producerar den mängd vi hade i förbrukning innan vi installerade solcellerna.
    Det som än mer är förvirrande är om energiskatten blir bortagen för den elen som inte “syns” (den som produceras och förbrukas på min sida av elmätaren) eller om det blir på den elen som jag “lånar” under dygnet och året.
    Här är det lite farligt då jag inte tror att politikerna egentligen vet hur elmätning och elsystemen är kopplade.
    Sedan det här med ROT, man kan bara göra avdrag på ROT om man installerar solpanelerna på huset, inte på garaget som vi har.
    Men jag håller med ang säkring av politiska beslut över tid. Man har sett altförmycket om miljöbilar som blivit bidragslösa innan de har levererats till kund. Det skulle vara att ett beslut gäller/är låst i låt oss säga fem år. Då är det lättare att våga göra investeringar överlag.

  5. Jag saknar en fokusering på det faktum att nuvarande system med microproducent / nettokonsument gör att man bromsar utbyggnaden av solceller. I mitt fall lägger jag upp 16 Kwh på taket men hade velat lägga upp 32 Kwh om jag inte blivit bestraffad av min nätägare mfl.
    Varför kan vi inte ha ett system där överskjutande produktion mot din konsumtion beläggs med någon vettig “beskattning” men att man inte blir bestraffad för allt man producerat som kvittas mot din årskonsumtion.
    Det som händer nu är att jag försöker skruva upp vår elkonsumtion för att kunna producera mer……
    Sinnesjukt med dessa konsekvenser,

  6. Jag fick precis reda på att Box of Energy sänker priserna betydligt. Numera kostar 24 kWh lösningen (lagom för 10 kWp) 137,5 kSEK inkl moms efter stöd. Vilka prisrelationer krävs då för att räkna hem en investering? Ser fram emot nästa blogg-inlägg!

    • Bra info! För en privatperson som idag har skattereduktion är värdet av såld el ungefär samma som för egenanvänd el, se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering, och då går det inte att räkna hem ekonomin i en investering i batterilager.

      Om vi antar 187 500 kr – 50 000 kr i bidrag för batterilager = 137 500 kr, inklusive moms och installation, och en livslängd på 15 år. Då blir det 9 167 kr/år. Med 10 kW solceller som producerar ca 10 000 kWh/år blir det omöjligt att få någon ekonomi i det om det ska “räknas hem” på prisskillnaden mellan såld och egenanvänd el, även om vi tar bort skattereduktionen. Även om man kan sänka sitt säkringsabonnemang och därmed sänka de fasta kostnaderna går det knappast… Vi, och de flesta moderna småhus gissar jag, har väl 16 A säkringsabonnemang och det är det lägsta man kan ha. Återkommmer med inlägg i detta ämne…

      Nästa blogginlägg blir dock en genomgång av Energimyndighetens igår släppta solelstrategi, se Så kan Sverige få fart på solelproduktionen.

  7. I dagens tidning DI sidan 40 under tema energi skriver artikelförfattaren att Energimyndigheten vill ha bort mikroproduktion.

    Läser jag noga i hela artikeln avser det endast att ta bort stödet med elcertifikat för småskalig solel. Och som kompensation ska förenkling och harmonisering av regelverket för sollcellsinstallationer göras.

    Ska bli intressant med Bengts genomgång av solel strategin framöver.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *