Finansministern “tittar” på skattelättnad för solel

Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

Dagens Industri publicerade idag artikeln “Regeringen svänger om skatt på solel“. Att regeringen svänger baserar Dagens Industri på att finansminister Magdalena Andersson säger att “…tittar vi på om det finns möjligheter till en skattelättnad”.

Det enda nya med detta är dock som jag ser det att frågan nått finansministernivå, det är i sak inget nytt och finansminister lovar ingenting i de uttalanden hon gör i Dagens Industris artikel.

Regeringen skrev redan 21 september 2015 i Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303), att

“För närvarande omfattas framställning av elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investerings-stöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikro-produktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.”

Sedan dess har ingen information släppts om hur det går med den översyn man sade sig vilja göra enligt budgetpropositionen. Vi vet inte ens om någon översyn påbörjats. Det positiva med den uppmärksamhet frågan fått på sistone är pressen nu ökar på regeringen att raskt presentera en lösning på problemet eftersom missnöjet växer med den saktfärdighet frågan har behandlats.

Lösningen är enkel. Vi fick för några dagar sedan höra från EU-kommission att det inte finns något krav på energiskatt på egenanvänd solel, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Det går därför bra att raskt avskaffa den sedan 1 juli införda energiskatten på egenanvänd el som aldrig matats in till nätet. Något annat vore att agera motvalls…

PS 31/8. Se även SVT:s “Regeringen svänger om skatt på solel” från igår.

“– Om det nu kommer signaler från kommissionen att vi kan gå ner ytterligare eller inte behöver ha hela den här skatten, då jobbar vi som sjutton nu med att se om det finns ytterligare möjligheter. För oss är det viktigt att värna solelen, säger finansminister Magdalena Andersson (S).”

men en avslutande vag formulering med brasklapp (min färgmarkering).

“Men hur mycket skatten ska sänkas eller när det i så fall kan ske kan inte Magdalena Andersson svara på i dag.

-– Så fort som möjligt hoppas jag att vi kan göra det i så fall.”

Ny Teknik publicerade igår artikeln “Regeringen ångrar sig om skatt på solel“, med text från TT, artikeln bör finnas i flera tidningar.

Energiskatt på egenanvänd solel bör tas bort

Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

I inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen” från den 21 september ifjol citerades regeringens motivering. Förslaget motiverades av regeringen i huvudsak med

  1. Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
  2. EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
  3. ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

I SVT:s nyheter framhölls igår att “Regeringen skyllde på EU-regler när man införde skatten, men några sådana krav finns inte. Det säger nu EU-kommissionen till SVT Nyheter.”, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Därmed faller motiv 2 enligt ovan bort. Återstår då motiven 1 och 3.

När det gäller motiv 1 och avtalet med Norge var det egentligen den tidigare konstruktionen där ett företag kunde ha ett vindkraftverk i exempelvis Kiruna och kvitta den vindelproduktionen mot företagets elanvändning i låt säga Malmö som man ville komma åt. Det var enligt min tolkning inte energiskatt på egenanvänd el, som aldrig varit inmatad till nätet, som var det ursprungliga målet för beskattningen.

Verkar därför som att det egentliga motivet från Finansdepartementet var det tredje, sug på det igen: “…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

Energiskatt

Enligt SCB:s Totala miljöskatter i Sverige 2004-2014 var statens intäkter för energiskatt 19,72 miljarder år 2014. 2015 fick staten in totalt 20,4 miljarder i energiskatt på el, vilket var 1,1% av statens totala skatteintäkter, enligt Ekonomifakta.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande… Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. Det finns också enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar ingen eller mycket liten energiskatt på el.

I ”Lag (1994:1776) om skatt på energi” och Skatteverkets ”Återbetalning av energiskatt på el för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk” hittar man exempelvis följande.

  • Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft har befrielse från energiskatt.
  • Industriella processer, jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk (exempelvis fiskodling, kräftodling, musselodling, vattenväxtodling) får tillbaka den energiskatt som man har betalat förutom 0,5 öre/kWh.

Enligt Solelkommissionen ger denna återbetalning 14 miljarder till industrin. Industrins elanvändning var 50 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en energiskatt på 29,2 öre/kWh verkar Solelkommissionens uppgift vara i rätt härad.

Att införa energiskatt på egenanvänd solel är därför som att sila mygg och svälja kameler. Det är dessutom en skatt som motverkar energiöverenskommelsens “Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion“. Ett mål som sattes så sent som i juni i år.

Slutsatsen blir att energiskatt på egenanvänd el som aldrig matats in till elnätet bör tas bort.

PS 26/8. Även media har snappat upp detta. Exempelvis:

Expressen 2016-08-26. MP har infört Sveriges mest korkade skatt.

Aktuell hållbarhet debatt 2016-08.26. Obegripligt att regeringen infört en solskatt.

SVT Nyheter 2016-08-23. Omstridd skatt stoppar solcellsenergi.

Ny Teknik 2016-07-01. Kritiserad skatt på solel införs.

SVD debatt. 2016-05-13. Skatten på solel måste slopas nu.

566 kWh solel under juli – nytt månadsrekord igen

Under juli månad gav våra solceller 566,41 kWh (118,1 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är nytt månadsrekord igen. Det blev 3 kWh mer än under juni och 22 kWh mer än under maj. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 4 juli med 24,6 kWh (5,1 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lite lägreän bästa dag i juni som gav 25,6 kW den 14 juni. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juli.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag än de högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar solelproduktionen per modul från och med 2 mars i år, efter byte av växelriktare, och solelproduktionen under juli månad. Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (8-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag. Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 135,4 kWh/kW under juli. Det är det bästa utbytet för juli under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 107,3 kWh/kW (2015) och 134,4 kWh/kW (2014). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,4% högre värden än elmätaren under juli. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juli använde vi 174 kWh (31%) själva och matade in ett överskott på 392 kWh (69%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 244 kWh el under juli. Av vår elanvändning var 41% solel under juli. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 421 kWh var lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

PS 5/9. Små justeringar av data då värden för köpt och såld enligt Vattenfalls webb hade ändrat sig några kWh.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren, Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren, Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2 mars - 31 juli 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2 mars – 31 juli 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juli 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

Energiutbyte per modul under juli 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.