Standard för byggnadsintegrerad solel – Vad betyder det?!

Inom IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) drivs ett antal internationella arbetsgrupper. Task 15: Enabling Framework for the Development of BIPV, startade 2015 och handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics).

Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, svensk samordnare), SP (Martin Waneryd och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren). Energimyndigheten bidrar med finansiering.

Här är en gästkrönika om byggnadsintegrering av solceller från Peter Kovacs, “senior expert” vid SP.

En standard för byggnadsintegrerad solel – Vad betyder det?!

I den del av det internationella forskningsprojektet kring byggnadsintegrerad solel som jag medverkar i så ägnar vi oss åt de olika krav och regler som omgärdar solceller som integreras i byggnadskonstruktioner. Dessa går i huvudsak ut på att säkerställa säkerhet, hållbarhet, livslängd och prestanda hos de nya produkter som tas fram idag för att förhoppningsvis utgöra stora delar av tak och fasader på morgondagens byggnader. Kraven formuleras huvudsakligen på EU-nivå och europeiska och internationella standarder beskriver hur produkterna ska konstrueras, klassificeras och testas när man vill visa att kraven uppfylls. Vårt arbete går bland annat ut på att bedöma dessa krav för att kunna undanröja, omformulera eller förtydliga krav som på olika sätt försvårar för en bred introduktion av BIPV i byggandet. Ett annat syfte är att förbereda för en global motsvarighet till den standard som beskrivs nedan genom att jämföra den med regelverk i till exempel Japan och Sydkorea

I fallet byggnadsintegrerad solel är det huvudsakligen EU:s lågspänningsdirektiv (LVD) och byggproduktregler (CPR) som formulerar kraven och en helt ny europeisk standard (betecknad SS-EN 50583) beskriver hur man kan visa att produkten uppfyller kraven. Standarden talar alltså inte om vilka mått en produkt skall ha för att på ett smidigt sätt kunna integreras med andra produkter. En sådan standard skulle visserligen kunna bidra till enklare installation och därmed lägre kostnader, men den skulle också kunna innebära en broms på det utvecklingsarbete som nu pågår på många håll genom att styra marknaden i en viss riktning. Tiden är troligen inte mogen för en sådan standard.

SS-EN 50583 definierar bland annat begreppet BIPV och landar då i en mer strikt definition än den som David Larsson redogjorde för i sitt inlägg Byggnadsintegrerade solceller – Snyggt är det som räknas. Enligt standardens definition är en grundläggande egenskap hos en BIPV-produkt att den bidrar med en byggnadsteknisk funktion som till exempel väderskydd, brandskydd, bullerskydd etc. och om produkten eller modulen avlägsnas så förlorar byggnaden denna funktion. Själva elproduktionen räknas inte som en sådan funktion och därmed räknas till exempel inte en anläggning där moduler monterats ovanpå ett tak av bandplåt som BIPV, hur snyggt den än är integrerad estetiskt sett. I standardsammanhang är definitionerna viktiga men då vi jobbar praktiskt med BIPV behöver vi tänka utanför boxarna för att hitta lösningar som är kostnadseffektiva, estetiskt tilltalande, säkra och med förutsättningar för ett långt och hälsosamt liv.

Standarden skiljer på produkter där minst en glasskiva ingår och andra produkter och delar även in glasprodukterna i fem olika kategorier utifrån hur produkten ska monteras. Den refererar i sin tur till ett 50-tal olika standarder och vägledningar där ”Glas i byggnader” av naturliga skäl utgör en dominerande del. Andra delar rör till exempel fönster och dörrar, flexibla taktäckningsmaterial, fasadkonstruktioner (så kallade ”curtain walls”), brandklassning, Eurokoder och naturligtvis solcellsmodulerna själva som omfattas av EN-standarderna 61730, 61215 och 61646.

Elektroniktidningen har uppmärksammat standarden i artikeln Byggnadsintegrerade solceller får europeisk standard.

Standarden består av två delar och finns att köpa hos Svensk Elstandard. De två delarna kostar 556 kr respektive 706 kr.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *