Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Energiöverenskommelsen ökar lönsamheten för egenanvänd solel

På ett indirekt och lite oväntat sätt gynnar energiöverenskommelsen egenanvänd solel. Den 10 juni släppte regeringen sin energiöverenskommelse med de övriga partierna. I den står bland annat:

  • För kärnkraften: “Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.”
  • “Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%. Skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017.”

Dessutom anger man att

“Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten. Elintensiv industri ska undantas.”

Här har vi poängen som gynnar egenanvänd solel!

En oklarhet är dock om man menar enbart höjning av energiskatten på el eller om man även tänker sig att höja energiskatten på bränslen och koldioxidskatten som är två andra, ungefär lika stora, energiskatter i Sverige. Låt oss utgå från att det är energiskatten på el man menar. Hur mycket skulle det då höja energiskatten på el?

Enligt Svensk Energis artikel “Skatter och avgifter på elproduktion” var effektskatten på kärnkraft ca 4,7 miljarder år 2015. Fastighetskatten på vattenkraft vid en skattesats på 2,8% av taxeringsvärdet var 6 miljarder, vilket vid en sänkning till 0,5% minskar statens skatteintäkter från vattenkraften med ca 4,9 miljarder. Totalt minskar då statens intäkter med 9,6 miljarder per år. Tomas Kåberger nämner 10 miljarder i ETC-artikeln ”Högt pris för att rädda de stora kraftbolagen”, så det beloppet är vi överens om.

Enligt SCB:s Totala miljöskatter i Sverige 2004-2014 var statens intäkter för energiskatt 19,72 miljarder år 2014. En höjning av energiskatten på el med 9,6 miljarder innebär därmed en höjning med knappt 49%. Eller en höjning av energiskatten på el från 2016 års 29,2 öre/kWh (som de flesta betalar, vissa nordliga kommuner betalar mindre), exklusive moms, till 43,4 öre/kWh, det vill säga en höjning med 14,2 öre/kWh. Med moms skulle höjningen bli 17,8 öre/kW. Det skulle innebära motsvarande ökat värde på egenproducerad solel som ersätter köpt el och därmed en rejält ökad lönsamhet för egenanvänd solel!

En brasklapp för antagandena om att finansieringen av de slopade skatterna för kärnkraft och vattenkraft ska tas ut enbart genom att höja energiskatten för el.

 

Standard för byggnadsintegrerad solel – Vad betyder det?!

Inom IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) drivs ett antal internationella arbetsgrupper. Task 15: Enabling Framework for the Development of BIPV, startade 2015 och handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics).

Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, svensk samordnare), SP (Martin Waneryd och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren). Energimyndigheten bidrar med finansiering.

Här är en gästkrönika om byggnadsintegrering av solceller från Peter Kovacs, “senior expert” vid SP.

En standard för byggnadsintegrerad solel – Vad betyder det?!

I den del av det internationella forskningsprojektet kring byggnadsintegrerad solel som jag medverkar i så ägnar vi oss åt de olika krav och regler som omgärdar solceller som integreras i byggnadskonstruktioner. Dessa går i huvudsak ut på att säkerställa säkerhet, hållbarhet, livslängd och prestanda hos de nya produkter som tas fram idag för att förhoppningsvis utgöra stora delar av tak och fasader på morgondagens byggnader. Kraven formuleras huvudsakligen på EU-nivå och europeiska och internationella standarder beskriver hur produkterna ska konstrueras, klassificeras och testas när man vill visa att kraven uppfylls. Vårt arbete går bland annat ut på att bedöma dessa krav för att kunna undanröja, omformulera eller förtydliga krav som på olika sätt försvårar för en bred introduktion av BIPV i byggandet. Ett annat syfte är att förbereda för en global motsvarighet till den standard som beskrivs nedan genom att jämföra den med regelverk i till exempel Japan och Sydkorea

I fallet byggnadsintegrerad solel är det huvudsakligen EU:s lågspänningsdirektiv (LVD) och byggproduktregler (CPR) som formulerar kraven och en helt ny europeisk standard (betecknad SS-EN 50583) beskriver hur man kan visa att produkten uppfyller kraven. Standarden talar alltså inte om vilka mått en produkt skall ha för att på ett smidigt sätt kunna integreras med andra produkter. En sådan standard skulle visserligen kunna bidra till enklare installation och därmed lägre kostnader, men den skulle också kunna innebära en broms på det utvecklingsarbete som nu pågår på många håll genom att styra marknaden i en viss riktning. Tiden är troligen inte mogen för en sådan standard.

SS-EN 50583 definierar bland annat begreppet BIPV och landar då i en mer strikt definition än den som David Larsson redogjorde för i sitt inlägg Byggnadsintegrerade solceller – Snyggt är det som räknas. Enligt standardens definition är en grundläggande egenskap hos en BIPV-produkt att den bidrar med en byggnadsteknisk funktion som till exempel väderskydd, brandskydd, bullerskydd etc. och om produkten eller modulen avlägsnas så förlorar byggnaden denna funktion. Själva elproduktionen räknas inte som en sådan funktion och därmed räknas till exempel inte en anläggning där moduler monterats ovanpå ett tak av bandplåt som BIPV, hur snyggt den än är integrerad estetiskt sett. I standardsammanhang är definitionerna viktiga men då vi jobbar praktiskt med BIPV behöver vi tänka utanför boxarna för att hitta lösningar som är kostnadseffektiva, estetiskt tilltalande, säkra och med förutsättningar för ett långt och hälsosamt liv.

Standarden skiljer på produkter där minst en glasskiva ingår och andra produkter och delar även in glasprodukterna i fem olika kategorier utifrån hur produkten ska monteras. Den refererar i sin tur till ett 50-tal olika standarder och vägledningar där ”Glas i byggnader” av naturliga skäl utgör en dominerande del. Andra delar rör till exempel fönster och dörrar, flexibla taktäckningsmaterial, fasadkonstruktioner (så kallade ”curtain walls”), brandklassning, Eurokoder och naturligtvis solcellsmodulerna själva som omfattas av EN-standarderna 61730, 61215 och 61646.

Elektroniktidningen har uppmärksammat standarden i artikeln Byggnadsintegrerade solceller får europeisk standard.

Standarden består av två delar och finns att köpa hos Svensk Elstandard. De två delarna kostar 556 kr respektive 706 kr.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Byggnadsintegrerade solceller – Snyggt är det som räknas

Inom IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) drivs ett antal internationella arbetsgrupper. Task 15: Enabling Framework for the Development of BIPV, startade 2015 och handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics).

Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, svensk samordnare), SP (Martin Waneryd och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren). Energimyndigheten bidrar med finansiering.

Här är en gästkrönika om byggnadsintegrering av solceller från David Larsson, forskningsledare på Solkompaniet och industridoktorand vid Mälardalens högskola i Västerås.

Snyggt är det som räknas

Att göra el med solceller håller på att bli stort. Visserligen täcker solel fortfarande bara någon procent av det globala elbehovet, men tillväxten är exponentiell och potentialen är enorm. Elon Musk lyfter fram solenergi som den enda förnybara energikälla som på allvar kan ersätta fossila bränslen och investeringsbanken UBS pekar på att 50% solenergi globalt faktiskt skulle vara möjligt.

En stor del av alla solceller kommer att hamna på byggnader. Och ju vanligare de blir, desto större kommer kraven sannolikt bli på helhetslösningar där solcellerna är väl integrerade i byggnaderna. Ofta uppkommer det då en diskussion om vad som som är tillräckligt väl integrerat. Måste byggnaden ”gå sönder om man tar bort solcellerna” eller räcker det att det ser snyggt ut?

Jag håller på det senare – snyggt är det som räknas. Visserligen kan det finnas en poäng med att verkligen integrera solcellerna i andra byggnadskomponenter – det kan leda till att det går åt mindre material och därmed blir både billigare och ger bättre miljöprestanda. Men detta är inte självklart – oftast är helintegrerade lösningar dyrare och skillnaden i miljönytta försumbar. Därför anser jag att de måste utvärderas var för sig. Ställ upp krav på estetik, lönsamhet och miljönytta separat – helheten avgör vad som är väl integrerat.

Och när det gäller lönsamhet kan det vara värt att lyfta estetiken igen – snyggt är det som räknas! En välintegrerad solcellsanläggning som väcker uppmärksamhet kan höja fastighetsvärdet och vara ännu mer lönsam än en traditionell installation på taket.

Ett exempel på byggnadsintegrerade solceller som Solkompaniet installerat är Frodeparken intill järnvägsstationen i Uppsala, med Uppsala Hem som ägare och White som arkitekt.

Frodeparken Uppsala. Fasad med tunnfilmssolceller (CIGS. Foto Bengt Stridh 10 maj 2016.

Frodeparken Uppsala. Fasad med tunnfilmssolceller (CIGS. Foto Bengt Stridh 10 maj 2016.

Överenskommelse klar om svensk energipolitik

Regeringen meddelar idag att man gjort en “Överenskommelse om den svenska energipolitiken“.

I dokumentet “Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna” finns lite mera kött på benen. Där anges tre mål:

  1. “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
  2. Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
  3. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.”

När det gäller mål nummer 2 kan man ana en tydlig kompromiss, där första och andra meningen motsäger varandra.

Den enda mening jag hittar där solenergi direkt omnämns finns under rubriken vattenkraft där det står “En fortsatt hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara energikällor såsom vind- och solkraft.” Med solkraft menar man rimligen solel. Solvärme är tyvärr helt bortglömt i den svenska energipolitiken.

Under rubriken stöd till förnybar energi står att “Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut.”. Vattenkraft, bioenergi och vindkraft nämns, men inte solenergi. När det gäller elcertifikatsystemet anges att:

  • “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.
  • Tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka ambitionsnivån, ska dock kunna göras för att öka tilltron till systemet.
  • Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen.”

Åtgärderna gör att priserna för elcertifikat bör öka efter 2020 och att lönsamheten för vind och sol därmed ökar. Elcertifikatpriserna har dock gått kräftgång i år och priserna för handel 2017-2020 är idag så låga som 13,0-13,6 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling. Ett frågetecken sätts för formuleringen “optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen”. Vad kommer det att innebära? Vill man bara stödja den (singular!) elproduktion som har lägst produktionskostnad under livslängden? Eller är det en politisk formulering utan närmare eftertanke om vad det kan komma att innebära i praktiken?

Under småskalig produktion anges att “Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el.” och vi kan se fram mot nya utredningar:

“Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.”

Här finns flera saker att åtgärda, som att ta bort energiskatten på egenanvänd el och att förenkla elcertifikathanteringen, så vi hoppas på ett snabbt utredande!

Positivt är en satsning på energieffektivisering, eller rättare sagt effekteffektivisering, och att överföringskapaciteten i elnätet ska öka inom Sverige och mellan “Sverige och grannländerna”.

När det gäller forskning skriver man att “Energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag.” Det är bra, men det framgår inte om man också är villig att tillföra mera pengar till den energiforskningen.

Vi får också veta att energiskatten kommer att höjas: “Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten.”Det ökar lönsamheten något för de som inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el som ersätter köpt el.

I kombination med det befintliga satsningen på solceller genom investeringsstöd och skattereduktion har solcellsintresserade en positiv framtid även i Sverige. Däremot ses ingen politisk ljusning för solvärmebranschen, där politikerna bör ta ett omtag.

 

552 kWh solel under maj

Under maj månad gav våra solceller 544,16 kWh (113,5 kWh/kW) solel enligt elmätaren. I diagrammet här nedan visas en jämförelse av solelproduktionen per dygn under maj 2015 och maj 2016. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Bästa dag blev 5 maj med 25,0 kW (5,2 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Tack vare att vi nu har 4,794 kW installerat mot tidigare 3,36 kW blev det rekord för maj. Det gamla rekordet var från maj 2011 då vi producerade 459,9 kWh (133,9 kWh/kW). Medel under maj 2011-2015 var 407 kWh (121,2 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Vårt utbyte per installerad kW kommer att sjunka jämfört med tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag än de högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul. Kan inte visa någon sådan bild från Solar Edge monitoring portal eftersom jag var utomlands vid månadsskiftet och inte hade möjlighet att ladda ner bilden. Tyvärr går det inte heller att göra i efterhand, något som skulle kunna förbättras i Solar Edge portal.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 129,7 kWh/kW under maj. Det är det fjärde bästa utbytet för maj under åren 2011-2016, då utbytet varierat mellan 98,2 kWh/kW (2015) och 133,9 kWh/kW (2011). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,4% högre värden än elmätaren under maj. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är det tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under maj använde vi 157 kWh (29%) själva och matade in ett överskott på 387 kWh (71%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka, vilket gör att vår egenanvändning minskar.

Vi köpte 228 kWh el under maj. Av vår elanvändning var 41% solel under maj. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning 385 kWh var mindre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme på båda våningarna. Vi bor långt ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2015 och maj 2016.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2015 och maj 2016.

Energiutbyte per modul maj 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket som skuggas mera.

Energiutbyte per modul maj 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket som skuggas mera.