Minst dubbelt så mycket svensk solel 2015

Häromdagen publicerade DN artikeln ”Kraftig ökning av solenergi – men stora skillnader i landet” om att antalet utfärdade elcertifikat för 2015 hade fördubblats jämfört med 2014. En del drog då slutsatsen att även den producerade solenergin fördubblats under 2015, exempelvis Ny Teknik i notisen ”Solenergin i Sverige fördubblad”.

Eftersom bara ungefär en tredjedel av de installerade solceller är med i elcertifikatsystemet går det dock inte säkert att uttala sig om hur mycket solel som producerades under 2015 enbart utifrån statistiken för utfärdade elcertifikat. Teoretiskt skulle man fått samma ökning under 2015 enbart genom att flera solcellsägare anslutit sig till elcertifikatsystemet under 2015 utan att några solceller installerats 2015. Nu är det förstås inte så, men det visar att man alltid behöver göra en kritisk reflektion av vad man läser. I detta fall har man antagit att en lika stor andel som tidigare har anslutit sig till elcertifikatsystemet under 2015. Det kan vara ett rimlig antagande, men om det är sant vet vi egentligen inte i dagsläget eftersom vi inte vet hur mycket solceller som installerades i Sverige under 2015.

Inmatad solel till nätet minst fördubblades 2015

Ett bättre alternativ enligt min mening att uppskatta hur mycket solel som producerades 2015 är att titta på hur mycket solel som matades in till nätet. Fördelen med dessa data är att här finns alla solcellsanläggningar i Sverige med om nätbolagen har skött sin rapportering till Svenska Kraftnät.

Jag skrev i inlägget ”Hur mycket solel är egenanvänd?” den 5 november ifjol att drygt dubbelt så mycket solel matats in till nätet under 2015 jämfört med 2014, vilket baserades på Svenska Kraftnäts data för inmatning av solel. Men inte heller uppskattningar baserade på inmatad el ska läsas okritiskt.

  • Vi vet inte hur mycket solel som är egenanvänd och som därmed inte matas in till nätet.
    Jag gjorde ett försök till uppskattning av egenanvändningen i inlägget ”Hur mycket solel är egenanvänd?” de 5 november ifjol.  Kom då fram till att ca 55-72% av den producerade solelen var egenanvänd 2015. Om vi som en första ansats antar att egenanvändningen i genomsnitt varit lika under 2015 och 2014 spelar det ingen större roll att vi inte vet hur stor egenanvändningen varit om vi bara ska studera ökningen av solelproduktion.
    För en enskild solcellsägare bör egenanvändning inte variera mer än enstaka procent mellan olika år. Vår egen egenanvändning varierade mellan 50,8% och 55,1% under åren 2011-2015. Däremot vet vi inte om egenanvändning för de solcellsägare som tillkommit under 2015 är densamma som för tidigare solcellsägare, vilket ger en viss osäkerhet.
  • En annan faktor som skapar osäkerhet är att solinstrålning kan ha varit annorlunda 2015 jämfört med 2014 och att man därmed skulle jämföra äpplen med päron.
    Solintrålningen i exempelvis Stockholm var enligt SMHI:s mätningar 988,0 kWh/m2 under 2015 och 985,8 kWh/m2 under 2014, det vill säga endast 0,2% högre under 2015. Vid SMHI:s 17 mätstationer för solinstrålning var det i genomsnitt 1,9% lägre solinstrålning 2015 än under 2014. Det bör betyda att variationer i solinstrålning haft en liten inverkan på skillnaderna i solelproduktion mellan åren 2014 och 2015. Men även här finns en viss risk för tankefel. Bara för att solinstrålningen på en ort varit identisk från ett år till ett annat behöver det inte betyda att solelproduktionen blivit lika stor. Det hänger på hur fördelningen av solinstrålningen varit fördelad under året och om det varit samma lufttemperatur, som påverkar solcellernas temperatur, som i sin tur påverkar solcellernas verkningsgrad. Uppskattningsvis är även dessa faktor relativt små och de bör inte nämnvärt påverka den stora bilden.

Enligt data från Svenska Kraftnät matades 28,8 GWh solel in till nätet under januari-november 2015, värden är inte utlagda från december ännu. Under samma period 2014 matades 12,3 GWh solel in till nätet. Under december 2014 var inmatningen 0,062 GWh så december månad påverkar av naturliga skäl inte årsvärdena så mycket. Inmatningen av solel var 2,3 gånger högre under januari-november 2015 än under samma period 2014. Kan tilläggas att Svenska Kraftnät anger 12,21 GWh inmatning för helåret 2014 medan om man summerar månadsvärdena får man 12,36 GWh. Jag vet inte varför det blir denna skillnad.

Den högsta inmatade effekten under 2015 var 30,82 MW den 14 augusti. Den kan jämföras med 12,17 MW den 11 juli, som var den högsta inmatade effekten under 2014. Den högsta inmatade effekten var därmed 2,2 gånger högre under 2015 än under 2014. Under 2014 var juli en ovanligt solig månad och under 2015 var augusti en ovanligt solig månad, därav en bidragande orsak till att effekttopparna kom under olika månader. Dessutom kan man anta att den installerade effekten under augusti var högre än under juli 2015.

Slutsats

Ovanstående data från Svenska Kraftnät för inmatad solel till nätet ger ett starkt stöd åt att mängden producerad solel och att den installerade solcellseffekten minst fördubblades under 2015. Lysande!

Jämförelse elcertifikat

Under 2015 utfärdades 24 518 elcertifikat och under 2014 utfärdades 10 771 elcertifikat enligt statistik från Cesar, det vill säga 2,3 gånger fler 2015 än under 2014. Det är samma förhållande mellan 2015 och 2014 som när man jämför inmatad solel till nätet. Det verkar därför vara ett rimligt antagande att lika stor andel ansökt om godkännande för elcertifikat under 2015 som under tidigare år.

Till och med 31 december 2015 var 2 550 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 52,6 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens marknadsstatistik för elcertifikat. Detta är de värden jag får när jag summerar statistiken. I DN-artikeln enligt ovan står dock 48 544 kW för den installerade effekten. Jag vet inte vad denna skillnad beror på. Hur som helst är det ett betydligt lägre värde än den installerade solcellseffekten i Sverige. I IEA-rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014, författad av Johan Lindahl, uppskattades den nätanslutna solcellseffekten vara 69,9 MW vid utgången av 2014. Om det blivit ca 2,3 gånger mer än 2015 hamnar man på ca 160 MW och det skulle betyda att bara en tredjedel är anslutna till elcertifikatsystemet. Fortfarande fattas de flesta solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet och solcellsägarna går fortfarande tillsammans miste om miljoner per år i elcertifikatintäkter, vilket påpekats i inlägg från 2013 och 2014. Kan tilläggas att de flesta småhusägare endast får elcertifikat för den överskottsel man matar in till nätet.

Som föreslagits många gånger tidigare behöver elcertifikatsystemet anpassas så att vi även får med all småskalig elproduktion!

 

I diagrammet nedan visas inmatning av solel och antal utfärdade elcertifikat per månad under 2014-2015. Jag tog inte med 2013 eftersom de värden Svenska Kraftnät lagt ut för 2013 saknar decimaler för januari-augusti och de blir därmed inte så noggranna.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Antal utfärdade elcertifikat i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Cesar, Energimyndigheten.

Antal utfärdade elcertifikat i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Cesar, Energimyndigheten.

6 reaktion på “Minst dubbelt så mycket svensk solel 2015

  1. Under 2015 så kompletterade jag med en elcertifikatmätare så jag får certifikat för hela produktionen…. Den tänkte du inte på!

    Producerar Ca 12 MWh per år de senaste 3 åren. Har haft en egenutnyttjadegrad på 32-37%. Sålde för det dubbla inköpspriset under 2015.

    Förstår inte att det i detta landet inte någon myndighet har fått uppdraget att hålla koll solelproduktionen.
    Hur skall politikerna annars kunna beskatta denna “förmån” i framtiden.

    • Jodå. I ditt fall skulle du kunnat få elcertifikat för 63-68% av din solelproduktion utan någon extra kostnad för dig. Med elcertifikatmätare får du elcertifikat för 32-37% till av din solelproduktion, dvs ca 4 elcertifikat per år. Elcertifikaten har under senaste året handlats för 172,65 kr per elcertifikat. Det betyder att med elcertifikatmätning har din intäkt ökat med ca 700 kr under senaste året, om vi antar att du fått snittpriset för elcertifikaten. Det ska ställas mot kostnaden för en elmätare och den årliga kostnaden för elcertifikatmätningen. Förtjänsten blir liten eller också blir det en förlust och därför struntar de flesta småhusägare att skaffa elcertifikatmätning för hela sin solelproduktion. De flesta småhusägare ansöker inte heller om elcertifikat för sin överskottsproduktion, trots att det inte medför någon extra kostnad.

      De flesta småhusägare upplever dessutom att elcertifikatsystemet är för krångligt. Ett grundproblem är att ett krav för att man ska tilldelas elcertifikat är att produktionen ska timmätas. Det är ett helt onödigt krav eftersom elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen skett. För småhusägare skulle det räcka med en avläsning per år när det gäller elcertifikatmätningen, det skulle göra det årliga mätabonnemanget billigare.

      PS. Den vanligt mätningen av in- och utmatning i anslutningspunkten ska timmätas som det är nu, men det är elcertifikatmätningen som inte skulle behöva timmätas för de små elproducenter som bara får enstaka elcertifikat per år.

  2. Läste i nyhetsbrev idag att elcert är värda 12,6 öre/kWh. Och ingen värdeökning i sikte. Vad beror det på?

    • Ett mycket stort överskott på elcertifikat.

      Teorin är att de höjda kvotplikterna ska ge minskat överskott av elcertifikat och med tiden ökande priser på elcertifikaten. Läs mera i analysen från Modity som är nämnd i inlägget från 25 februari i år: “Elcertifikat – Vad händer med priserna?”

      Enligt Svensk Kraftmäkling var buden idag på motsvarande 13,5 öre/kWh. De prisnivåer vi har på elcertifikat nu är de lägsta sedan elcertifikatsystemet startade…

      • Tillkännagivande av 1 GW vindkraftprojekt i Norge kan kanske spela roll också: 1000 MW wind power in Central–Norway, eftersom Sverige och Norge har gemensam elcertifikatmarkand. Vid utgången av 2015 fanns 6,029 GW vind installerad i Sverige.

        Kostnaden för vindkraftprojekten i Norge anges till 11 miljarder norska kronor = 10,9 SEK/W, vilket är ungefär som lägsta investeringskostnaden hittills för solcellsanläggningar i Sverige. Vindkraftverken i Norge förväntas producera 3,4 TWh/år = 3 400 kWh/kW, vilket kan jämföras med ca 800-1 100 kWh/kW för solcellssystem i Sverige. Driftkostnaderna är dock rimligen högre för vindkraft än för solcellsanläggningar.

  3. Jo din hypotes stämmer i alla fall på oss. Vi har haft solceller installerade sedan 2012 men först nu för någon månad sedan klarade Sollentuna Energi av att ge oss ett produktionsnummer så vi kan registrera oss i Caesar.

    Vi säljer 3000 kWh och använder 2000 kWh. Jag skulle säkert kunna bättra det genom att sätta värmepumpen att göra varmvatten mitt på dagen istället för på kvällen men jag köper billigare än jag säljer än så länge.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *