171 kWh solel under februari

Under februari månad producerade vi 171,4 kWh (35,8 kWh/kW) solel. Det är vår näst bästa februari. I år fick vi extra draghjälp av en skottdag och att den dessutom med 13,7 kWh (2,86 kWh/kW) blev årets bästa dag hittills. Under februari 2010-2015 har utbytet varierat mellan 12,56 kWh/kW (2014) och 38,67 kWh/kW (2011). Den stora variationen beror i första hand på stora variatoner i snötäckningstid som var ovanligt låg under årets februari.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Kan tyvärr inte presentera något diagram för februari med produktionen per dygn. Det är problem med dataöverföringen till Solar Edge ”monitoring portal”. För närvarande droppar det in värden med tre veckors fördröjning. Igår kom data för 8 februari in i portalen. Eftersom jag läst av elmätaren nästan varje dygn och att det finns mätvärden för solinstrålningen kan det gå att restaurera dygnsdata för februari.

Har precis fått ett nytt kommunikationskort till växelriktaren. Får se om ett byte av detta kort löser överföringsproblemen.

Egenanvändning – överskott

Av vår producerade solel använde vi 96,0 kWh (56%) själva och matade in ett överskott på 75,4 kWh (44%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

 

Elcertifikat – Vad händer med priserna?

Från och med nyår har kvotplikten höjts rejält i elcertifikatsystemet, från tidigare planerade 14,4% till 23,1% för 2016. En förväntan är att det stora överskott som finns idag av elcertifikat ska börja minska och att elcertifikatpriserna därmed ska börja att öka.

Hittills i år märks dock ingen ökning av priserna. Snarare verkar trenden vara nedåtgående om man tittar på Svensk Kraftmäklings historik för spotpriserna under de senaste veckona (klicka på “Show graph” längst ner under veckopriser, då ser man hur dramatisk nedgången varit de senaste veckorna) och de senaste spotpriserna.

Här nedan är två diagram som visar prisstatistik hämtad från Energimyndighetens hemsida Cesar för elcertifikat och ursprungsgarantier. Månadsmedelpriset för elcertifikat toppade i augusti 2008 då det var 333,86 kr. Ett elcertifikat motsvarar 1 000 kWh, vilket gör att priset motsvarade 33,386 öre/kWh. Sedan början av 2010 har priserna stadigt sjunkit och under senaste året har medelpriset motsvarat 17,3 öre/kWh, vilket alltså är ungefär halva priset jämfört med toppvärdet 2008.

Framtidsanalys

Läs även analysen “Elcertifikat – återhämtning eller kollaps?” från Modity 2015. Priserna kan nå motsvarande 30 öre/kWh före 2020, men också falla till 0 efter 2020, enligt deras analys. Ett intressant spann…, som skapar osäkerheter för investerare.

Ansök om elcertifikat!

Elcertifikatsystemet är till för att stödja utbyggnaden av förnyelsebar energi. Alla solcellsägare har rätt till elcertifikat och ursprungsgarantier för sin solelproduktion. Så sök nu, om du inte redan får elcertifikat. Alla kan få elcertifikat för sin överskottsel utan någon extra kostnad.

Vill man få elcertifikat för hela sin överskottsproduktion medför det kostnader i form av en elmätare för elcertifikatmätningen och ett mätabonnemang för att någon ska ta hand om mätning och inrapportering av mätvärdena. Förutom nätägarna finns det även konsulter som tillhandahåller denna tjänst, exempelvis Reijlers och KYAB. För att täcka de kostnader som uppstår behöver solcellsanläggningen ha en viss storlek, som beror på kostnaderna och priserna på elcertifikat.

Om du vill ansöka om tilldelning av elcertifikat så finns de blanketter som behövs på Energimyndighetens hemsida under Förnybart – Elcertifikatsystemet – Elproducent.

Hos Energimyndigheten kan du läsa mera om elcertifikatsystemet. Det kanske verkar lite invecklat vid en första anblick, men kan du hantera ett konto på en Internetbank kan du även hantera ett Cesarkonto där elcertifikaten hanteras.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan starten juni 2003. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan starten juni 2003. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan 2013. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan 2013. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Kontrolluppgift för skattereduktionen kom idag

Idag kom två brev från Vattenfall. Det var identiska brev med information om skattereduktionen enligt nedan. 1 470 kWh matade vi in till nätet under 2015. Vi (läs jag ) kommer därmed att få 1 470 kWh * 0,6 kr/kWh = 882 kr i skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten. Vi äger visserligen halva solcellsanläggningen vardera Maria och jag men på elabonnemanget kan det bara stå ett namn och det är också den personen som får skattereduktionen, om man inte uttryckligen begärt en annan fördelning av skattereduktionen*.

Vi producerade 2 654 kWh solel under 2015, vilket betyder att 55% var ett överskott som matades in till nätet. Genomsnittet för tidigare år sedan starten 28 oktober 2010 var 52% i överskott. För småhusägare, som ofta får ett stort överskott av solel, är skattereduktionen viktig för ekonomin för solelproduktionen.

*PS 25/2. Fick idag info att i anmälan till nätägaren om att man vill ha skattereduktion kan man begära vilken procentuell fördelning av skattereduktionen som nätägaren skall göra vid lämnandet av kontrolluppgift  om det är mer än en ägare av solcellsanläggningen. Detta framgick inte i den anmälan jag skickade in till Vattenfall enligt deras blankett för anmälan om skattereduktion så jag visste inte att denna möjlighet fanns, se inlägget Anmälan till nätägare krävs för skattereduktion.

Kontrolluppgift från Vattenfall för skattereduktionen 2015. Viss text är raderad.

Kontrolluppgift från Vattenfall för skattereduktionen 2015. Viss text är raderad.

Solinstrålningen 2015 högre än normalt i södra Sverige

SMHI mäter den globala solstrålningen mot en horisontell yta på 17 platser i Sverige. Under 2015 var globalstrålningen högre än under normalperioden 1961-1990 i södra Sverige, medan den var lägre än normalt i norr.

Rekord på Hoburg och Nordkoster

Hoburg på Gotlands sydspets var i topp under 2015 med 1 190 kWh/m2. Det är det högsta värde som uppmätts i Sverige under åren 2002-2015. Vid Hoburg har mätningar bara gjorts under de tre senaste åren, så vi kan förvänta oss flera rekord därifrån i framtiden. Även Nordkoster i norra Bohuslän slog rekord med 1 090 kWh/m2. Även där har mätningar bara pågått i tre år.

För Luleå (847 kWh/m2), Umeå (874 kWh/m2) och Storlien-Visjövalen (828 kWh/m2) var 2015 de lägsta värden som mätts under 2002-2015. Om man tar medelvärdet för alla mätstationerna blev det 974,3 kWh/m2 under 2015 vilket är i stort sett identiskt med medelvärdet 975,0 för perioden 2002-2015.

Normalperiod

SMHI skriver ”Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har därför bestämt att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden.”

Solinstrålningen på jordytan ändras med tiden

Globalstrålningen från Stockholm och söderut har varit 3,6-8,2% högre under perioden 2002-2015 jämfört med normalperioden 1961-1990. Den största vinnaren är Växjö med hela 8,2% högre globalstrålning under perioden. Med 985 kWh/m2 under 2015 har alla de 14 senaste årens globalstrålning varit över medelvärdet för normalperioden 1961-1990 i Växjö. Solinstrålningsvärden under normalperioden är med andra ord inte längre representativa för hur det är idag i Växjö. Från Karlstad och norrut har globalstrålningen däremot varit nästan oförändrad i Karlstad (+0,5%) och Borlänge (±0%), medan den minskat med 1,3-2,3% i Kiruna, Umeå och Östersund. Luleå är en vinnare i norr med en ökning på 3,2%.

Förändringarna beror inte på att solens strålning ändrats. Utanför solens atmosfär är solinstrålningen nästan konstant (därav beteckningen ”solar constant”). Variationen enligt senare tids mätningar är bara i medeltal 0,1% mellan minsta (1361 W/m2) och största solinstrålning (1362 W/m2). I tidsskalor om timmar eller veckor kan så ”stora” variationer som 0,34% förekomma. Mer finns att läsa i artikeln ”A new, lower value of total solar irradiance: Evidence and climate significance”.

De förändringar som skett av solinstrålningen på marknivå beror på att molnighet, och kanske antalet partiklar i atmosfären (“global brightening“), förändrats och att dessa förändringar varit olika i olika delar av Sverige.

Solinstrålningens variationer

Diagrammen här nedan visar min, medel och max under åren 2002-2015 (notera att en del nyare stationer inte har data för hela perioden) och en jämförelse av denna period med normalperioden (de nyare stationerna saknar värden från normalperioden och därför inte medtagna) samt en jämförelse för enbart 2015 med normalperioden. Som framgår av det första diagrammet varierar solinstrålningen mellan olika år. Enligt SMHI:s mätningar under en lång rad av år kan solinstrålningen variera upp till ±10% mellan olika år.

Se även inlägget Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?

PS 23/2: Rättade till y-axelns text på de två sista diagrammen och lade till tabell med värden för globalstrålningen 2015 för SMHI:s alla mätstationer.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2015 för SMHI:s mätstationer. Siffran efter namnet anger antal tillgängliga årsvärden under perioden. Rådata från SMHI.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2015 för SMHI:s mätstationer. Siffran efter namnet anger antal tillgängliga årsvärden under perioden. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2015. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2015. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan år 2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under år 2015. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan år 2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under år 2015. Rådata från SMHI.

Globalstrålning 2015 för SMHI:s mätstationer.

Globalstrålning 2015 för SMHI:s mätstationer.

Vattenfall har höjt nätavgifterna rejält

Färska elräkningar från vår nätägare Vattenfall gav lite tankar om nätavgifterna.

Från och med den 1 januari betalar vi en fast avgift på 3 675 kr/år, inklusive moms, och 29 öre/kWh för elöverföringen. Det är en rejäl höjning från 3 300 kr/år respektive 26 öre/kWh före årsskiftet. Vi har 16 A säkring.

Letade rätt på prislistan för nät på Vattenfalls hemsida. Hade stora problem med det innan jag insåg att man skulle titta på www.vattenfalleldistribution.se istället för på www.vattenfall.se. Huum…, undrans när den uppdelningen gjordes…

Vattenfall anger på hemsidan att den stora prishöjningen har gjorts “För att kunna öka investeringstakten och förbättra kvaliteten i elnäten genomför Vattenfall Eldistribution den 1 januari 2016 en höjning av elnätsavgiften med 11 procent.”. Rimligen är höjningen även en effekt av statens avkastningskrav för Vattenfall i kombination med bolagets resultat, knappt 20 miljarder i förlust för 2015 och därmed tredje året i rad med förlust.

Vi flyttade in i vårt hus i slutet av 2006. Jämfört med 1 januari 2007 är den fasta årliga avgiften idag 2,17 gånger högre och den rörliga avgiften per kWh är 49% högre, se diagrammet här nedan.

Om man varje år köper 12 670 kWh består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är låt säga 5 000 kWh/år, blir den fasta andelen 72% av den avgift man betalar till nätbolaget.

Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang finns inte enligt prislistan. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Annat än att kapa elkabeln förstås, men då blir det mörkt och kallt i huset…

Tidstariff

Har man tidstariff betalar man 59 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl. 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 16 öre/kWh. I prislistan skrivs att man på hemsidan kan räkna ut vilken tariff som ger lägst pris. Fast ser att man då måste veta hur mycket el man använder under höglasttid. Det står inte på vår faktura, så det får man tydligen räkna ut själv…I en hjälptext står att ”Om andelen av årsförbrukningen under höglasttid är mindre än 30 % ger tidstariffen T4 en lägre årsavgift.” I vårt fall lär vi ha klart högre andel än 30% under höglasttid eftersom vi köper så lite el under sommarhalvåret. Så vi har inget att vinna på att byta till tidstariff.

Vad är önskvärd fördelning mellan fast och rörlig avgift?

En hög fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydlig koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.

Jämförelse Vattenfall i Hamburg, Tyskland

Jag tog ett godtyckligt postnummer (21035) i Hamburg i Tyskland och kunde på Vattenfalls tyska hemsida se att den fasta avgiften var 124,2 Euro/år (1170 kr/år, med 9,4 kr/Euro) om man valde “Naturstrom” (inget fossilt eller kärnkraft) och 106,2 Euro/år (1000 kr/år) om man valde “Easy strom” (56% fossilt). De rörliga priserna var 26,42 Eurocent/kWh (2,48 kr/kWh) för båda avtalstyperna. De fasta priserna är alltså betydligt lägre hos Vattenfall i Hamburg än i Sverige. Fördelningen mellan den fasta och rörliga andelen ser också helt annorlunda ut i Hamburg beroende på de lägre fasta priserna och de högre rörliga priserna per kWh. Om man köper 5 000 kWh/år blir den fasta andelen bara 9% i Hamburg.

Får kasta in en liten brasklapp för om de angivna fasta avgifterna täcker både elhandel och nätavgift. Sidorna var på tyska och det fanns ett gäng fotnoter…

Nätpriser 20070101-20160101 för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Nätpriser 20070101-20160101 för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

För en tid sedan blev rapporterna färdiga för projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark”. Projektet startade 2013-07-01 och slutfördes 2015-09-30. Deltagare i projektet var Kraftpojkarna (anläggare och innehavare av solcellsparken), Mälarenergi Elnät AB (elnätsägare), Mälarenergi AB (köpare av solenergin) och Mälardalens Högskola (jag var projektledare, där jag numera är adjungerad lektor). Energimyndigheten finansierade arbetet vid Mälardalens Högskola.

Projektet syfte var att öka förståelsen för och ge möjlighet att påverka hur framtida solcellsinstallationer bör utföras i Sverige på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och därmed bli en ledsagare för ökad solelproduktion i Sverige. Projektet byggde tio mindre forskningssystem som utvärderades i detalj.

De tio forskningssystemen hade 3,0-8,4 kW märkeffekt och var enligt följande:

  • 2-axlig solföljning fristående
  • 1-axlig solföljning fristående, lutande axel 30° mot markplanet
  • Fast montering fristående, 19° lutning mot markplanet
  • Fast montering fristående, 41° lutning mot markplanet
  • Fast montering på tak, 19° lutning mot markplanet

Alla ovanstående solcellssystem fanns med och utan effektoptimerare på varje modul, vilket gör att det blev tio olika solcellssystem.

Det finns fyra rapporter från projektet

  • MW-parken. Sammanfattning av slutrapport.
    Sammanfattar mycket kortfattat projektets resultat.
  • Sveriges första MW-solcellspark och dess forskningssystem.
    Beskriver MW-parken och de 10 forskningssystem som har utvärderats i detalj. I denna rapport finns inga resultat, de finns i de två nedanstående rapporterna.
  • Analys av elkvaliteten i Sveriges första MW-solcellspark.
    En rapport författad av Patrik Bagge, Mälarenergi, som redovisar resultaten från Mälarenergis mätningar av elkvalité i solcellsparkens anslutningspunkt.
  • Utvärdering av Sveriges första MW-solcellspark.
    Här finns övriga resultat.

Rapporterna kan laddas ner som PDF-filer endera på projektets sida på Mälardalens högskola eller hos Energimyndigheten (där heter alla rapporter “Slutrapport”, men när man för muspekaren över namnet visas vad rapporterna heter).

Jag får återkomma till att ge axplock av resultaten i framtida inlägg, som kommer att blandas med inlägg om andra ämnen. Det finns mycket att skriva om, men min tillgängliga tid är en begränsning…

Trevlig läsning och hoppas att du finner något intressant i rapporterna!

IEA PVPS Task 15 BIPV – Dag 2

Sitter nu i hotellrum på Hotel Omega i Sophia-Antipolis utanför Nice i Frankrike.

Kom hit i måndags kväll för mote i IEA PVPS Task 15 om BIPV (Building Integrated Photovoltaics). Med byggnadsintegrerat menas kortfattat att man ersatt något annat byggmaterial med solceller, exempelvis att man ersatt tegelpannor med solcellsmoduler. Idag var det andra dagens mote där vi var hos CSTB, som har mer än 900 anställda och som hade en omsättning på 99 miljoner Euro 2014.

Det har varit ett 40-tal deltagare från 18 länder. Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, adjungerad lektor på MdH och även ABB-anställd), SP (Peter Kovacs och Martin Warneryd, som åkte hem idag), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren).

En stor del av tiden under mötet har ägnats åt att träffas i grupper och planera det framtida arbetet inom de olika ”subtask”” som finns. Dessa är

  1. BIPV project database.
  2. Transition towards sound BIPV business models.
  3. International framework of BIPV specifications.
  4. Environmental benefits of BIPV.
  5. Demonstration.
  6. Dissemination.

BIPV i Frankrike

I Frankrike har man en speciell inmatningstariff (”feed-in tariff”) för byggnadsintegrerade solceller. Inmatningstariffen innebär att man under 20 år får ett fast belopp per kWh för den el man matar in till nätet. I Frankrike skiljer man på två olika varianter av BIPV, som har olika inmatningstariffer. IAB innebär att solcellsmodulerna är integrerade i byggnaden och att de ger ett vattentätt skal. ISB kan sitta ovanpå ett tak, men ska ha samma lutning som taket. I rapporten “National Survey Report of PV Power Applications in France – 2014” från IEA PVPS finns denna definition av de olika varianterna av BIPV i Frankrike:

IAB – Total building integration: the photovoltaic array replaces the roof elements; it provides the main sealing of the building and should not exceed the roof plan by more than 2 cm. The building sealing is not provided by steel sheeting as in the case of ISB.

ISB – Simplified building integration: the photovoltaic array replaces the roof elements and is mounted parallel to the roof plan.

300 MW Europas största solcellsanläggning

Under den gemensamma middagen fick jag höra av en fransman som jobbade på Ademe, där vi var igår, att den solcellsanläggning på 300 MW som finns i Cestas i Frankrike och som är Europas största har en produktionskostnad på 7 eurocent/kWh = 66 öre/kWh. Det var inte läge att fråga exakt vilka antaganden man gjort vid denna uppskattning av produktionskostnaden så man får ta uppgiften med en viss nypa salt. Produktionskostnaden för solel uppgavs vara lägre än för ny kärnkraft i Frankrike. Enligt PV Magazine färdigställdes anläggningen i slutet av förra året och den har över en miljon moduler…

I morgon ska vi göra studiebesök innan det blir hemresa.