Energiskatt på egenanvänd el – snåriga regler

Skrev senast om “Energiskatt på egenanvänd el bör bort“. Frågan om energiskatt är minst sagt snårig. Här kommer mina personliga iakttagelser och reflektioner. Jag är ingen jurist. Är det förresten nödvändigt att man ska behöva vara det för att gemene man ska förstå en lag?  Kommentera gärna om du har egna erfarenheter eller insikt i ämnet om energiskatt.

Skatteverket har så sent som den 5 juni 2014 i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” angett man inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el. De skriver

“Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.

Detta gäller under förutsättning att

  • Producenten inte förfogar över andra anläggningar som sammanlagt har en installerad generatoreffekt av 100 kW eller mer
  • Producenten inte yrkesmässigt levererar annan el
  • Ersättningen för elen under ett kalenderår inte överstiger 30 000 kr.”

En komplikation som påpekats tidigare i en kommentar är att begreppet “yrkesmässig leverans” slopats i mervärdesskattelagen, men inte i lag om skatt på energi. Riksdagen antog den 23 maj 2013 propositionen 2012/13:124 “Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen“, där det står att

“I propositionen föreslås en teknisk justering av mervärdesskattelagen (1994:200) i syfte att underlätta tolkning och tillämpning av lagen. Förslaget innebär att begreppet ”yrkesmässig verksamhet” tas bort och ersätts med de unionsrättsliga begreppen ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet”.

Om yrkesmässig verksamhet skulle ersättas med ekonomisk verksamhet även i lag (1994:1776) om skatt på energi finns en EU-dom i mål C‑219/12 från den 20 juni 2013 som är av intresse. Domen gällde ett fall i Österrike om ”avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus.” och ”Thomas Fuchs begärde återbetalning av 6 394,63 euro i ingående mervärdesskatt för inköpet av nämnda solcellsanläggning.” Tolkningsfrågan som ställdes till domstolen var  om detta utgjorde en ekonomisk verksamhet. Domstolens utslag blev (min fetmarkering)

“…begreppet ekonomisk verksamhet i den mening som avses i nämnda artikel omfattar driften av en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad och som är utformad på så sätt att den mängd el som produceras dels alltid är mindre än den sammanlagda el som förbrukas av den person som driver anläggningen, dels levereras till elnätet i syfte att fortlöpande vinna intäkter..”

I EU-domen står också

“Av beslutet om hänskjutande framgår nämligen att på grund av den ifrågavarande anläggningens tekniska egenskaper måste den producerade elen levereras till nätet och den el som förbrukas måste köpas från nätägaren.”

och

“Mellan åren 2005 och 2008 konsumerade Tomas Fuchs omkring 44 600 kWh som togs från nätet för hushållsbehov. 11 156 kWh av den av honom producerade elen levererades slutligen till nätet och 8 645 kWh konsumerades direkt. All den el som producerades i solcellsanläggningen levererades alltså till nätet, närmare bestämt 19 801 kWh.”

Det verkar vara av betydelse för domen att all solel levererats till nätet, men här kan jag tycka att de två sista meningarna motsäger varandra. Fast då finns denna skrivning i EU-domen:

“… att begreppet konsumerats ”direkt” borde tolkas så, att denna elektricitet tagits från det allmänna nätet antingen omedelbart eller i nära anslutning till den tidpunkt då elektriciteten levererades till nätet.

Vad jag förstått från kommentarer som gjorts av andra är att Skatteverket godkänt att det är ekonomisk verksamhet, och att man därmed får göra momsavdrag för inköpet av solcellsanläggningen, om man säljer all solel.

Revidering och tillägg 20/12. Glömde när det gäller Skatteverkets ställningstagande att de i skrivelsen från 5 juni 2014 anger:

“Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet.”

och

“Sverige har ett avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad (8 kap. 9 § mervärdesskattelagen). Avdragsförbudet omfattar inte endast förvärv till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet. Då en solcellsanläggning är en del av en byggnad som har karaktären av stadigvarande bostad krävs det att den uteslutande används i en ekonomisk verksamhet för att avdragsförbudet inte ska bli tillämpligt (se rättsfallen RÅ 2003 ref. 100 I-II och RÅ 2002 ref. 67).”

Slutsats (reviderad 20/12)

Om man säljer all el och det därmed är ekonomisk verksamhet finns ingen egenanvänd el att ta ut energiskatt på.

Skatteverket anger att det räknas som ekonomisk verksamhet även när man använder en del av den producerade solelen själv. I sådana fall bör slutsatsen bli att man ska betala energiskatt på egenanvänd el idag, även om ellagen använder begreppet “yrkesmässig leverans” och inte ekonomisk verksamhet. MEN, i detta fall anser Skatteverket att avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad gäller.

Återstår frågan om det tredje villkoret för att undantas från energiskatt i Skatteverkets skrivelse om beloppsgräns för ersättning ändrats efter den 5 juni 2014?

Detta blev lite historiskt rotande. Men det är intressant att veta om det stämmer det som regeringen säger. Att man i och med de nya reglerna för energiskatt från den 1 juli 2016 “inför” ett undantag på energiskatt för egenanvänd el under 255 kW installerad solcellseffekt per juridisk person. Eller är det så att detta undantag gäller även idag?

En fråga är om EU-dom i mål C‑219/12 verkligen tog ställning till om det var ekonomisk verksamhet när man använder en del av elen själv? I EU-domen står “All den el som producerades i solcellsanläggningen levererades alltså till nätet”. Skatteverket skriver också i sin skrivelse från 5 juni 2014 angående EU-domen att det är “…en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.” Om man använder en del av elen själv är det inte en kontinuerlig leverans som jag ser det och det lämnar utrymme för ytterligare tolkningar…

Energiskatt på egenanvänd el bör bort

Fick en kommentar på senaste bloggínlägg “Vet du hur det gick med ev. gynnande av solel via skattesystemet? För detta skulle väl ses över inför den nya budgeten?” Mitt svar blev så långt att jag tar det som ett inlägg.

Antar att skribenten tänker på energiskatt på egenanvänd el.

Regeringen hävdar att i nuläget ska alla, oavsett storlek på solcellsanläggningen, betala energiskatt på egenanvänd solel. Från och med 1 juli 2016 inför man ett undantag från energiskatt för egenanvänd el under 255 kW installerad solcellseffekt per juridisk person. Skrev om detta i september i bland annat inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen“. Juridiska personer som kommuner, landsting, större fastighetsbolag, Coop (men inte ICA…) med flera skulle därmed bli tvungna att betala energiskatt på egenanvänd el om de har minst 255 kW installerad solcellseffekt.

Regeringen vill kamma hem poäng på att man “inför” ett undantag från energiskatt. Det minst sagt märkliga i sammanhanget är dock att Skatteverket redan 2011-11-16 gjorde ställningstagandet ”Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator”, som jag skrev om i ett blogginlägg 2011-12-19. I Skatteverkets sammanfattning enligt nedan framgår att solcellsanläggningar, under vissa förutsättningar, idag är undantagna energiskatt, vilket är tvärtemot vad regeringen hävdar.

”1 Sammanfattning
El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.

En producent måste inte förfoga över en installerad generatoreffekt för att den el som denne framställer ska kunna undantas med stöd av bestämmelsen. Även el som framställts av en producent som bara förfogar över en eller flera anläggningar som inte har någon generator, såsom solcellsanläggningar, kan alltså omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 LSE.

Bara anläggningar som har en generator ska beaktas vid bedömningen av hur stor installerad generatoreffekt en producent förfogar över.”

Regeringen säger en sak, Skatteverket en annan. Vem har rätt, vem har fel?

Till saken hör dessutom att jag är övertygad om att ingen solcellsägare hittills har avkrävts energiskatt på egenanvänd el. Idén med ett energibeskatta el man producerat själv och använt själv utan att den har varit in på nätet (“marknaden”) är befängd i mina ögon. Regeringens mål är att vi ska ha 100% förnyelsebar energi och en energiskatt på egenanvänd el motverkar detta mål, förutom att en sådan skatt är ologisk i de flestas ögon.

Energiskatten motiveras av regeringen i huvudsak med (se Budgetpropositionen för 2016 s. 293-303)

  • Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
  • EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
  • ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

Det tredje motivet är i sig något av ett skriftligt byråkratiskt mästerverk och egentligen det som väger tyngst hos Finansdepartementet?

 

Riksdagen antog regeringens energibudget

I onsdags antog riksdagen regeringens budget för 2016 gällande utgiftsområdet energi. Det betyder att investeringsstödet för solceller får en budget på 1,395 miljarder under åren 2016-2019.

Om man antar ett genomsnittligt investeringsstöd på 28% innebär detta investeringar på 1,395/0,28 = 5 miljarder under de fyra kommande åren. Antaget en genomsnittlig kostnad på 17 000 kr/kW, inklusive moms, för ett nyckelfärdigt solcellssystem blir det 300 MW som ska installeras. Med en modulverkningsgrad på 16% innebär det 1,875 miljoner m2 solcellsmoduler och i genomsnitt 1 285 m2 solcellsmoduler per dag ska installeras i Sverige under de närmaste fyra åren…

Detta är relativt försiktigt räknat. Här ingår inte sådant som byggs utan stöd. Genomsnittet på investeringsstödet är dessutom osäkert. 600 miljoner kr finns sökt i kön för investeringsstöd. De privatpersoner som ansökte före 1 januari 2015 får behålla stödnivån 35%, medan de privatpersoner som ansökt efter 1 januari får 20% i stöd. Företag får 30% i stöd. Det är oklart om och i sådana fall hur mycket stödnivåerna kommer att ändras under de kommande fyra åren. Någon plan för detta fanns inte i den antagna budgeten.

Mot 100% förnybart 2040?

Vattenfalls VD Magnus Hall skrev i veckan i SvD-artikeln Vattenfall: Nu storsatsar vi på förnybart att Vattenfall ska satsa över 50 miljarder i förnybar produktion under de närmaste fem åren. Undrans hur mycket som går till solenergi?

Uppmuntrande är Halls “Med rätt förutsättningar finns det goda möjligheter att Sverige skulle kunna ha en till 100 procent förnybar energiproduktion inom 25 års tid.”

Skuggning på vårt solcellstak

På vintern är solhöjden låg och det blir lätt skuggor på solcellstak. När det är frost på solcellerna efter en kylig natt är det lätt att se skuggorna. När nedan är en bildserie som visar hur östra delen av vårt tak skuggas rejält under morgonen och tidig förmiddag av en stor och vacker lind på vår tomt.

I och med att vi nu har loggning av varje modul går det också att se hur skuggningen påverkar produktionen på varje modul. Här är en serie bilder tillsammans med data från Solar Edge “monitoring portal”. Vår solcellsanläggning heter Geddeholm 73 i portalen.

Man ska undvika att placera solcellsmodulerna i skuggiga lägen, speciellt mitt på dagen då solinstrålningen är som bäst.

09.10 – 2 december

Kraftig skugga i öster. Modulerna längst i öster har inte producerat någonting.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Kraftig skuggning i öster. 2 december kl. 09.09.

Kraftig skuggning i öster. 2 december kl. 09.09.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 09.15.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 09.15.

 

09.40 – 2 december

Inte lika mycket skuggning som en halvtimme innan, men tre moduler längst i öster producerar fortfarande ingen solel.

Skuggning i öster. 2 december kl. 09.38.

Skuggning i öster. 2 december kl. 09.38.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 09.35.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 09.35.

10.40 – 2 december

Verkar vara skuggning fortfarande på modulen längst upp till höger, men nu producerar alla moduler solel.

Lite skuggning i öster. 2 december kl. 10.41.

Lite skuggning i öster. 2 december kl. 10.41.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 10.37.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 10.37.

PS. Här är en beskrivning från Solar Edge som beskriver hur effektoptimerarna fungerar vid skuggning: “Technical Note SolarEdge Fixed String Voltage, Concept of Operation“.

Liten skugga påverkade solelproduktionen

Eftersom vi nu har Solar Edge effektoptimerare (“power optimizer”) på varje modul och har moduler i tre olika väderstreck och tre olika sorters moduler är det spännande att titta på solelproduktionen för varje modul.

Figur 1 visade hur effekten varierade den 1 december för två moduler som satt ovanför varandra, till höger om vår takstege. Jag hade svårt att förstå varför den lägre sittande modulen gav lägre energi under dagen, det blev 41% mer solel från den övre modulen under dagen. Snön som hade kommit ett drygt dygn innan borde ha smält bort dagen innan eftersom det var sol då.

När jag på förmiddagen dagen efter stod och tittade ut genom fönstret under ett telefonsamtal gick det upp en talgdank. Stegen… Stegen till taket hade jag satt ett hack längre upp än tidigare, så att den nu stack upp längre än tidigare ovanför takfoten. Yep, den skuggade ett hörn på den modul som producerade mindre, se fotot i Figur 2.

Stegen åkte ner och dagen efter var effekten från de två modulerna lika, se Figur 3.

Detta hade jag knappast upptäckt utan möjligheten att följa produktionen för varje modul. Med tidigare stränglayout med sju moduler i en sträng hade detta i sämsta fall kunnat påverka hela strängens produktion. I bästa fall hade en by-pass diod i den skuggade modulen aktiverats och då hade bara produktionen från 1/3 av en modul tappats.

Minskad solelproduktion på grund av partiell skuggning från exempelvis träd, grannhus, flaggstänger, takkupor eller andra takinstallationer är förmodligen relativt vanligt för småhus. Att ha ett skuggfritt tak är sannolikt viktigare för god solelproduktionen än att ha exakt rätt taklutning och väderstreck.

Figur 1. Jämförelse av effekten från modul 7 och 12 med skuggande stege ovanför takfoten. 1 december 2015.

Figur 1. Jämförelse av effekten från modul 7 och 12 med skuggande stege ovanför takfoten. 1 december 2015.

Figur 2. Stege skuggar hörnet av en modul 12. Modul 7 sitter rakt ovanför modul 12.

Figur 2. Stege skuggar hörnet av en modul 12.Modul 7 sitter rakt ovanför modul 12.

Figur 3. Jämförelse av effekten från modul 7 och 12 utan skuggande stege ovanför takfoten. 3 december 2015.

Figur 3. Jämförelse av effekten från modul 7 och 12 utan skuggande stege ovanför takfoten. 3 december 2015.

Vår utbyggda solcellsanläggning

Den 27 november kördes vår utbyggda solcellsanläggning igång. Kraftpojkarna gjorde installationen den 26-27 november. Därefter tog det en vecka, till i fredags morse, innan jag fick helt ordning på loggningen. Återstår installation av en elmätare och lite justeringar av elinstallationen i vår groventré.

Moduler

Fem nya moduler installerades och vi har nu totalt 19 moduler. Tre av de nya är från kinesiska ECSOLAR och två från amerikanska Sun Power. Effekten höjdes till 4,794 kW från tidigare 3,36 kW. Tabellen här nedan visar vilka moduler vi har och deras prestanda.

När vi lät installera vår solcellsanläggning 2010 försökte vi få tag i moduler från Sun Power, men det gick inte då. Sun Power är modulernas Rolls Royce, med världens högsta verkningsgrad för kommersiella moduler som används vid husinstallationer och i solcellsparker. Sun Power har i E21-serien moduler med 21,5% modulverkningsgrad. Två av våra nya moduler är från E20-serien och de uppges ha 20,4% modulverkningsgrad  som uppmätt medelvärde i produktionen enligt databladet. Räknar man ut verkningsgraden med hjälp av märkeffekt och yta blir den 20,1% och det är denna verkningsgrad som bör jämföras med de övrigas. Ja, vi sprängde 20%-vallen! En av modulerna från Sun Power sitter på ett västvänt tak och en på ett östvänt tak. De övriga modulerna sitter på sydvända tak (knappt 10° mot öster).

Intressant är att Sun Power också har en bättre effektgaranti än standardmoduler. Efter 5 år garanterar de minst 95% och efter 25 år minst 87% av märkeffekten medan standardmoduler garanterar minst 80% av den märkeffekten efter 25 år. Se Figur 1 nedan som visar hur Sun Power presenterar detta och det ser ut att vara en övertygande stor skillnad mot standardmoduler. Men kom ihåg att bara för att det finns dessa effektgarantier betyder det inte att moduler strikt följer de kurvor som Sun Power ritat in i sina diagram. De få undersökningar som publicerats av solcellsmoduler som varit under drift i lång tid i Sverige tyder på att degraderingen är betydligt lägre än effektgarantiernas värden. Det kallare klimatet i Sverige är till förmån för solcellsmodulernas åldring.

Figur 1. Effektgaranti för moduler från Sun Power i jämförelse med de 15 största modultillverkarna. Källa: Datablad SunPower E-series Residential Solar Panels / E20-327.

Figur 1. Effektgaranti för moduler från Sun Power i jämförelse med de 15 största modultillverkarna. Källa: Datablad SunPower E-series Residential Solar Panels / E20-327.

För rymdtillämpningar och i koncentrerade solcellsystem används multiskiktsolceller med högre verkningsgrad, men de kostar så mycket mer att de inte används annars.

Värt att notera är de Sanyo (nu Panasonic) HIT-moduler med 17,3% verkningsgrad vi köpte 2010 står sig väl i konkurrensen idag. Standardmoduler idag ligger runt 16% verkningsgrad. Våra tre nya moduler från ECSOLAR har 16% verkningsgrad.

När ABB Corporate Research i Västerås byggde en solcellsanläggning 2005 användes moduler med 11,9% verkningsgrad. På tio år har modulverkningsgraden för standardmoduler ökat med ca 4%, vilket gör en ökning med i genomsnitt 0,4% per år och i relativa tal är modulverkningsgraden idag drygt 30% högre än 2005 för kommersiella moduler i massproduktion. Det tycker jag är en väldigt bra förbättring! Och en faktor som vanligen glöms bort när man pratar om varför solcellssystem har blivit så mycket billigare under senaste decenniet.

Media undrar ibland när tekniksprånget kommer för solceller. Tror inte att de tänkt på en förbättring av verkningsgraden på drygt 30% på bara tio år borde kallas ett tekniksprång. Har svårt att tro att någon ny teknik kommer att ge ett större tekniksprång än så för kommersiella solcellsmoduler i storskalig produktion under det kommande decenniet. Det är en sak att visa något i ett forskningslab på någon-några cm2 stor yta och en annan sak att lyckas ta ett forskningsresultat till en konkurrensmässig kommersiell produkt i massproduktion. Det tar lång tid som kräver uthållighet och kräver mycket pengar samt att man lyckas med en uppskalning till tillräckligt låg tillverkningskostnad.

Tabell 1. Data för våra solcellsmoduler. När det gäller tolerans på märkeffekten hade de två modulerna från Sun Power två olika angivelser, därför anges två värden i tabellen. Verkningsgraden 20,4% för modulerna från Sun Power anges vara uppmätt medelvärde i produktionen enligt databladet. Räknar man ut verkningsgraden med hjälp av märkeffekt och yta blir den 20,1% och det är den som bör jämföras med de andra modulernas verkningsgrad.

Modulbeteckning Sanyo HIT-240HDE4 Sun Power SPR-E20-327 ECSolar 260M60 Summa
Celltyp Si HIT Si mono Si mono
Driftstart 2010-10-28 2015-11-27 2015-11-27
Antal moduler 14 2 3 19
Märkeffekt per modul (W) 240 327 260
Summa märkeffekt per modultyp (W) 3 360 654 780 4 794
Yta per modul (m2) 1,39 1,63 1,63
Summa modulyta (m2) 19,4 3,3 4,9 27,5
Modulverkningsgrad 17,3% 20,1%
(20,4%)
16,0%
Tolerans märkeffekt -5% / +10% -3% / +5%
-0%/ +5%
+0% / +3%
Temperaturkoefficient effekt (%/°C) -0,30 -0,38 -0,40
Effektgaranti moduler Minst 80% efter 20 år Minst 95% efter 5 år, därefter högst -0,4%/år till 25 år => 87% efter 25 år Minst 90% efter 12 år Minst 80% efter 25 år

Effektoptimerare

Varje modul har en effektoptimerare (“power optimizer”) av modell P300 från Solar Edge, förutom de två modulerna från Sun Power som har modellen P500, som klarar upp till 500 W. De är av typen som man monterar i efterhand eftersom de även monterades på våra gamla moduler. Numera är effektoptimerarna vanligen inbyggda i modulen, som en ersättning för kopplingsboxen på modulens baksida.

Varje effektoptimerare har en MPPT (Maximum Power Point Tracker) och en DC-DC omvandlare som gör att man kan få högsta möjliga effekt ur en modul under rådande förhållanden genom att justera spänning och ström på modulerna i en sträng. Effektoptimeraren ger DC ut, till skillnad mot en modulväxelriktare som ger AC ut.

Alla 19 moduler sitter i en sträng. När man har effektoptimerare på varje modul kan man ha moduler i olika väderstreck, med olika lutningar och med olika moduler i en sträng. Vi har nu tre olika moduler och tre olika väderstreck.  Med vanliga växelriktare ska man inte göra sådana blandningar i en sträng eftersom man då sänker produktionen i hela strängen.

För 3-fasanslutningar behövs minst 16 moduler i serie med den effektoptimerare vi har, för att man ska komma upp i tillräcklig DC-spänning till växelriktaren. Vid 1-fasanslutning räcker det med minst 8 moduler i serie. En erfarenhet från utvärderingen av systemen i MW-parken är att man gärna kan ha lite fler moduler än det minsta antalet i serie för att ha lite marginal.

Verkningsgraden för optimerarna är 98,8% (viktad, max är 99,5%). Man förlorar alltså 1,2% av energin i effektoptimerarna.

Fördelar med effektoptimerare är

  • Man blir mindre känslig för variationer i solinstrålning på en solcellsanläggning på grund av att den är delvis skuggad (träd, grannhus, takkupor, installationer på taket, flaggstänger, …), snötäckt eller nedsmutsad (löv, fågelspillning,…). Om en modul skuggas minskar produktionen i en sträng av seriekopplade moduler teoretiskt mindre om man har effektoptimerare än om man har en sträng utan optimerare. Detta ger en ökad solelproduktionen om effektoptimerarna gör att man kan öka produktionen med mer 1,2% (= förlust i effektoptimerarna).
    Det ska bli intressant att se vilken verkan detta får i praktiken eftersom vi har skuggning morgon-förmiddag och kväll från omgivande träd.
  • På motsvarande sätt som ovan blir man mindre känslig för variationer i prestanda mellan olika modulerna, “mismatch”-förlusterna minskar. Dels har modulerna redan från start lite olika prestanda (spridning inom en given tolerans), dels kan modulerna degraderas i olika takt i en sträng vilket kan göra att denna “mismatch” kan förstärkas med tiden.
  • Flexibel installation. Väderstreck, lutningar och modultyper kan blandas. Strängar med olika längd kan också blandas.
  • Loggning på varje modul. Detta är en bra sak som jag gillar. Vem som helst kan enkelt upptäcka om en modul producerar mindre än vad den borde eftersom man får en överskådlig presentation av vad varje modul producerar. Det blir då lätt att se om något moduls produktion avviker från de andra. Man ser också direkt vilken modul som underpresterar.
    Om man har någon form av strängmätning och man upptäcker att det verkar vara fel på en modul i en sträng, då vet man bara att någon av modulerna har ett fel. Man måste göra mätningar på varje enskild modul för att se vilken av modulerna som är felaktig. Det är rätt omständligt och inget som vem som helst kan göra själv.
  • Stänger man av växelriktaren ger varje modul bara 1 V DC. Det är en ofarlig spänning, även när modulerna är seriekopplade. I vårt fall blir strängspänningen 19 V när växelriktaren inte är i drift eftersom vi har 19 moduler. Det gör att elarbeten och bekämpning av bränder i byggnader med solceller blir säkrare.
    En mätning av strängspänningen visar också om man kopplat in alla modulerna korrekt. Om man misslyckats med någon inkoppling ser man det genom en enkel mätning av strängspänningen. Om vi exempelvis fått 18 V istället för 19 V hade det betytt att en modul inte varit inkopplad i strängen.
    I en installation med moduler utan effektoptimerare kan strängspänningen vara flera hundra volt, även när växelriktaren inte är i drift, och det ger en viss risk vid arbeten under installationen och vid service.

Nackdelar med effektoptimerare är

  • Investeringskostnaden ökar, som ska vägas mot fördelarna enligt ovan.
  • Antalet komponenter ökar i systemet. Risken för komponentfel ökar därmed. Å andra sidan ger fel på en effektoptimerare att vi bara skulle tappa produktionen från en modul och inte från alla moduler om vi haft en traditionell växelriktare som felat. Solar Edge ger 25 års garanti på effektoptimerarna.

Växelriktare

Den nya 3-fas växelriktaren från Solar Edge är av modell SE5K med 5 kW toppeffekt. Den har en verkningsgrad på 97,3% (viktad Euro). Vi hade tidigare en 1-fas växelriktare av modell Sunny Boy 3000TL från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Vår nya växelriktare är något överdimensionerad med tanke på att den installerade moduleffekten är 4,794 kW. Vanligen väljer man en växelriktare som har lägre effekt än den installerade moduleffekten.

Med en 3-fas växelriktare kan vi använda solel på alla tre faserna i vårt hus och inmatat överskott till nätet sker på alla tre faserna. Det bör glädja vår nätägare Vattenfall eftersom vi tidigare bara matade in överskott på en fas.

Inspänningen till växelriktaren ligger konstant på 750 V, utom vid låg solinstrålning (en kortare stund på morgon och kväll vanligen) då optimerarna inte klarar av att få upp strängspänningen till 750 V.

Växelriktaren har två fläktar för kylning om den blir för varm. Kan kanske bli aktuellt till sommaren eftersom vår groventré blir varm. Vi har en 750 l ackumulatortanken där och när solfångarna för varmvatten går för fullt blir det varmare i groventrén än i resten av huset. Fläktar vill man helst inte ha. De är en svag punkt och risken är att de falerar så småningom. Vid varje uppstart av växelriktaren görs en kontroll av fläktarnas funktion så jag antar att man får ett felmeddelande om en fläkt slutar att fungera. Solar Edge har en ny växelriktarmodell på gång utan fläktar, men den fanns visst bara för 1-fas växelriktare för närvarande.

Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 i Sverige kräver idag att man har brytare med lastfrånskiljaregenskaper på både DC- och AC-sidan av växelriktaren. Se info i foruminlägget DC-brytare. Brytaren i Solar Edge växelriktare är godkänd internationellt att användas som DC-brytare. Man slipper därför installera en separat DC-brytare.

Elmätare

En separat ABB-elmätare används för att mäta solelproduktion, för att kontrollera hur noggranna värden växelriktaren ger. Den gamla elmätaren var 1-fas visade det sig, så den behöver bytas ut. En ny är beställd.

Vi mäter även inkommande och utgående el i huset med hjälp av tre strömtransformatorer, en per fas, från WattNode. Gäller att vända strömtransformatorerna rätt, de vändes fel till en början och då blev de uppmätta värdena för inkommande och utgående el i huset omkastade… De är kopplade till loggningen. Vi kan bara mäta den el som går in och ut ur huset. Den el som går till garaget kunde vi inte få med i denna mätning, då hade hela elcentralen behövt byggas om. Via elmätningarna kommer vi att kunna få en grafisk presentation av

  1. köpt el till huset
  2. inmatat överskott av solel till nätet eller garaget
  3. producerad solel – mätvärden från växelriktare. Vi mäter även med en separat egen elmätare men data från den går inte (?) att ta in i loggningssystemet
  4. el som huset använder – beräknas som köpt el + producerad solel – överskott av solel som matas in till nätet
  5. egenanvänd solel i huset – beräknas som producerad solel – överskott av solel som matas in till nätet eller garaget

Vi har dessutom elmätare

  • i garaget – vår egen elmätare
  • i anslutningspunkten, som mäter köpt el till hus + garage och överskott av solel som matas in till nätet – Vattenfalls elmätare

Mätning av solinstrålning och solcelltemperatur

En sensorbox av modell Si-01TC-T från Ingenieurbüro Mencke & Tegtmeyer GmbH används för mätning av global solinstrålning och solcelltemperatur. Den har en referenssolcell av monokristallint kisel och en temperatursensor som är laminerad på baksidan av referenssolcellen. Det ger en mycket robustare lösning än att ha en lös temperatursensor som limmas på baksidan av en solcellsmodul. Det är också en fördel med en referenssolcell av kristallint kisel. Vår gamla referenssolcell av amorft kisel från SMA har visats vara för instabil enligt arbeten i IEA PVPS Task 13.

En limmad temperatursensor på baksidan av en solcellsmodul lär ha stor sannolikhet att lossna förr eller senare, det hade vår gamla redan gjort två gånger under de fem år den användes. Det gäller också att sätta en sådan sensor mitt på en modul och mitt för en solcell, enligt råden i IEA PVPS Task 13. Om man inte tänker sig för kan en limmad temperatursensor hamna mellan solceller i modulen och då blir celltemperaturmätningen felaktig.

Genom att mäta den globala solinstrålning i modulplanet kan man få en uppfattning om hur effektiv en solcellsanläggning är.

Loggning

Data samlas in av en nätverksnod (“gateway”) som agerar som “master” och som skickar data till Solar Edge server för lagring. Nätverksnoden är ansluten till Internet via en router. Växelriktaren är via RS485 kopplad som “slave” till nätverksnoden. Sensorboxen för solsinstrålning och solcelltemperatur är också kopplad till denna nätverksnod, liksom även strömmätningen med strömtransformatorer på den inkommande och utgående elen i huset.

Det var trixigt att få ordning på kopplingarna (mellan växelriktare – nätverksnod – elmätning) och på inställningarna i växelriktaren och i nätverksnoden. Det blev många konsultationerna av Kraftpojkarna. Elmätningen och nätverksnoden är rätt nya produkter även för dem, så de lärde sig väl en del också. Skrev även till Solar Edge support. Deras respons var snabb, mail besvarades samma dag. När allt verkade OK och data fortfarande visades felaktigt i webbportalen blev jag tvungen att ringa Solar Edge support i Tyskland. Den jag pratade med fann då inom en kort stund att programvaran i nätverksnoden behövde uppdateras. Han fixade det via webben och 20-30 minuter senare var allt frid och fröjd! Det var ett fel som var omöjligt att genomskåda för mig eftersom det inte stod i någon instruktion vilken version av programvara som krävdes i nätverksnoden.

Webbportal

Produktionsdata presenteras i den webbportal som Solar Edge har. Välj “Montoring Portal Log-In” upptill på sidan och välj “Public Sites” längst ner på inloggningssidan. Om man söker på “Sweden” hittar man nu 72 svenska solcellsanläggningar som visar sina data publikt.

Vår solcellsanläggning heter Geddeholm 73. Stavningen borde vara Gäddeholm, men åäö gillades inte i portalen. Borde kanske döpas om till Geddeholm PV* research center, :-). Uuumm var Marias kommentar.

*PV = Photovoltaics = Solceller

Figur 2. Vår solcellsanläggning. På kökstaket till vänster syns de tre nya modulerna från ECSolar. De två modulerna från Sun Power på taken mot väster och öster syns inte i denna bild. Längst upp till vänster sitter 10m2 solfångare, installerade 2006. 2 december 2015.

Figur 2. Vår solcellsanläggning. På kökstaket till vänster syns de tre nya modulerna från ECSolar. De två modulerna från Sun Power på taken mot väster och öster syns inte i denna bild. Längst upp till vänster sitter 10m2 solfångare, installerade 2006. 2 december 2015.

Figur 3. Östvänt tak med en modul från Sun Power. På motsatt sida sitter en likadan modul mot väster. 2015-02-02.

Figur 3. Östvänt tak med en modul från Sun Power. På motsatt sida sitter en likadan modul mot väster. 2015-02-02.

Psst… vi har byggt ut vår solcellsanläggning!

Big news…

I torsdags-fredags i förra veckan hände det saker med vår solcellsanläggning. Kraftpojkarna var här och installerade fem nya solcellsmoduler på vårt hustak och effektoptimerare (”power optimizer”) på varje modul. Så nu har vår solcellsanläggning uppgraderats från 3,36 kW till 4,794 kW.

Det har varit lite retfullt att vi nästan producerat lika mycket energi med våra solfångare och solceller som vi använder under sommarmånaderna. Nu bör det bli jämt skägg eller lite överskott av egen energiproduktion sommartid.

Fortsättning följer…

PS 6/12. Se inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning för detaljerad info.

57 kWh solel under november

Under november månad producerade vi 56,96 kWh (16,5 kWh/kW) solel. Under november 2010-2013 skördade vi mellan 52,7 kWh och 66,9 kWh (15,7-19,9 kWh/kW) medan november ifjol var ovanligt mörk med 21,1 kWh (6,3 kWh/kW).

Under 2015 har vi hittills producerat 2 607 kWh (776 kWh/kW). Det kommer att bli den näst lägst årsproduktionen under åren 2011-2015. Vårt rekord är från 2013 då det blev 2 972 kWh (885 kWh/kW).

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

PS. Igår natt föll lite snö. Hos oss bara någon cm där det allra mesta på modulerna töade bort under gårdagen. Det låg lite snö kvar i nederkant på en modul i morse. Inne i Västerås stad hade det kommit betydligt mera snö och en solcellsägare som jag pratade med hade snötäckta moduler och i stort sett noll produktion idag, då det var en övervägande solig dag.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.