Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 3

En bloggläsare hade igår fått ett svar från Sweco via IVA angående synpunkter från mig och andra, se svaret i en kommentarer till gårdagens inlägg ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2”. Här nedan är mina kommentarer till dessa svar.

Småskalig och storskalig solkraft

Vare sig i arbetsdokumentet, rapporten eller i svaret har man definierat vad menar med storskalig solkraft. Jag letade efter en sådan definition när jag skrev mitt första inlägg “Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft“, men definition saknades. Jag antog därför att en skrivning som exempelvis ”För småskalig elproduktion upp till 1500 kW…” betydde att man använt 1 500 kW som gräns för storskalig. I sitt svar skriver Sweco dock att denna gräns bara gällde för nättariffer. I svaret skriver man

”Med småskaliga avses solceller på taket, med storskaliga större parker, såsom exempelvis de två största i Västerås och Arvika.”

Ett numeriskt värde för vad menar med storskalig solkraft saknas därmed fortfarande.

Det blir för läsaren väldigt förvirrande när storskalig i rapporten betyder olika för olika kraftslag och i olika sammanhang. Det är nödvändigt att man ger en definition av storskalig och småskalig solkraft i installerad effekt eftersom det inte går att räkna ut värdet av investeringsstödet annars, med tanke på att investeringsstödet är begränsat till maximalt 1,2 miljoner kr. Denna maxgräns gör att de stora solcellsanläggningarna i Västerås och Arvika på 1 MW vardera inte kan få stöd för hela investeringsbeloppet.

Om vi omsätter vad det skulle ge för stöd till en installation på 1 MW blir investeringsstöd värt 4,8 öre/kWh, med maximalt stöd på 1,2 miljoner kr, livslängd 30 år, utbyte 900 kWh/kW och degradering 0,5% per år. Med 20 eller 25 års livslängd skulle resultatet bli 5,7 öre/kWh respektive 7,0 öre/kWh. Solcellsparken i Västerås har högre produktion på grund av solföljning (1160 kWh/kW hittills i år), så värdet för den blir mindre per kWh.

I rapporten har Sweco antagit samma investeringsstöd för storskalig som småskalig solkraft, 87 öre/kWh. I svaret har man gjort en omräkning för småskalig solkraft och fått 23-36 öre/kWh (se kommentar nedan), som man i svaret även använt för storskalig solkraft. Men ett värde för småskalig solkraft kan man inte använda rätt av för storskalig solkraft, man måste ha hänsyn till att man kan få som mest 1,2 miljoner i investeringsstöd.

Det kan tilläggas att Sweco dessutom använder termen mikroproduktion i samband med skattereduktionen, om man har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten .

Livslängd

I arbetsdokumentet har man skrivit

”En mycket grov överslagsberäkning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 år).”

Ingen motivering eller referens finns till varför man valt 20 år som livslängd. I svaret skriver Sweco:

”Det är mycket möjligt att den tekniska livslängden är 30 år. Den ekonomiska livslängden sammanfaller dock inte nödvändigtvis med den tekniska livslängden. Beroende på hur de nu installerade anläggningarna försämras över tid, samt teknik- och kostnadsutveckling för nya anläggningar kan det exempelvis vara motiverat att ersätta dessa före utgången av den tekniska livslängden, vilket förkortar den ekonomiska livslängden.”

Två anledningar jag kan se till att riva ut en anläggning och installera en ny är om modulernas degradering skulle vara så hög eller verkningsgraden skulle ha ökat så mycket för nya produkter att det skulle löna sig att installera en ny anläggning. Har dock svårt att med dagens kunskaper se att solcellsmodulerna skulle bytas ut redan efter 20 år på grund av degradering eller högre verkningsgrad, då anläggningen är avskriven, ”bränsle”kostnaderna är noll och driftkostnaderna minimala.

I rapporten “Levelized cost of electricity renewable energy technologies” från ansedda Fraunhofer ISE 2013 använder man 25 års livslängd och en årlig minskad produktion med 0,2% på grund av degradering. I Sverige har vi ett förhållandevis kallt klimat vilket förefaller ge en låg degradering av modulerna, vilket visades i två svenska studier för knappt tio år sedan på solcellsmoduler som varit i drift upp till 25 år. Det vore välkommet med flera svenska studier i detta ämne.

Verkningsgraden för kommersiella moduler och växelriktare har långsamt ökat under det senaste årtiondet. Växelriktare har idag typiskt 97-98% verkningsgrad och man kan därmed inte nå så mycket längre. Kiselbaserade moduler har idag över 90% av världsmarknaden. Standardmoduler har 15-16% verkningsgrad. De bästa kiselbaserade kommersiella modulerna idag kommer från Sun Power och har 21,5% verkningsgrad. Prislappen är dock dubbelt så hög för dem. Det finns en fysikalisk gräns hur långt man kan nå med enbart kiselbaserade solceller. Ska man vidare över 20% verkningsgrad som standard krävs nya kommersiella tekniker, med exempelvis tandemsolceller.

Sammantaget får 20 år anses vara ett för lågt antagande när det gäller den ekonomiska livslängden. 25-30 år är rimligare.

Värde av investeringsstöd för solkraft

Man säger i svaret att ”Generellt i rapporten har vi en ögonblicksbild av vilka skatter och stöd som gäller i nuläget.” Men för solkraft har man beräknat produktion för anläggningar med stöd utbetalat under 2009-2014. Det motsäger att påståendet om ögonblicksbild och ger helt fel resultat eftersom stödnivåerna och priserna för solcellsanläggningar var högre 2009-2014 än idag. Man har dessutom inte angivet vilken installerad effekt man antagit (visade sig i efterhand att man antaget fel effekt) och vilket utbyte (kWh/kW) denna effekt skulle ge, så det saknas en transparens i underlaget och det går därmed inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Detta spelar i och för sig mindre roll eftersom en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Vill man räkna på nuläget måste man räkna med de stödnivåer som gäller idag, det vill säga från och med 1 januari är stödnivån 20% för privatpersoner och 30% för företag. Sweco har felaktigt angivet 35% som högsta stödnivå i arbetsdokumentet.

Med 30 års livslängd, ett systempris på 20 000 kr/kW (inklusive moms), utbyte på ca 900 kWh/kW (avrundat medianvärde för 238 svenska solcellsanläggningar 2014) och en degradering på 0,5%/år (högt räknat) skulle investeringsstödets värde bli ca 16 öre/kWh för en privatperson. Antar man istället 20 års eller 25 års livslängd blir värdet 23 öre/kWh respektive 19 öre/kWh. Gårdagens beräkning för företag gav ett värde på ca 17 öre/kWh vid 30 års livslängd. Med vad författarna tycker är en ”rimlig approximation” har man istället kommit fram till 87 öre/kWh med sitt räknesätt i rapporten. En anledning till att man fick så högt värde var att man använt ett felaktigt värde för den installerade effekten,

I svaret skrev Sweco ”Vi gjorde även en alternativ beräkning av värderingen av solcellsstödet där vi ”räknat om” investeringsstödet till ett produktionsstöd”. I denna nuvärdesberäkning kommer man fram till ett värde på 23-36 öre/kWh beroende på livslängd (20-35) och kalkylränta (3-5%). I budgetpropositionen finns ett förslag om investeringsstöd under åren 2016-2019, vilket är det vi får förhålla oss till, så jag förstår inte varför man räknade om till ett årligt produktionsstöd per kWh.

Skattereduktion

“Omräkningen” med en nuvärdesberäkning är högst relevant för skattereduktionen som infördes 1 januari 2015 och som i praktiken får samma effekt som de så kallade ”feed-in tariffs”, som har använts i många andra länder i Europa. Om nivån på skattereduktion bibehålls på 60 öre/kWh för alla kommande år kommer dess nuvärde att minska på grund av inflationen. Det är dock inte sannolikt att skattereduktion kommer att ligga på denna nivå under hela livslängden. Det finns ingen begränsning satt i tid för skattereduktionen men i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar är det troligt att skattereduktionens storlek kommer att minska och försvinna med tiden. Om skattereduktionen exempelvis finns under 15 år framåt kommer det genomsnittliga värdet av skattereduktionen under livslängden att bli betydligt lägre än 60 öre/kWh.

Syfte

I Swecos svar anger man att

”Det underliggande syftet med rapporten är att ge ett underlag till en vidare diskussion kring vilka de samhällsekonomiska effekterna av olika skatter/avgifter/stöd/undantag ger.” och ”… nuläget ser ut vad gäller skatter, avgifter, stöd och undantag och hur detta påverkar incitamenten för kraftproduktion”.

Ur denna synvinkel borde man inte bara titta på nuläget, utan även göra en värdering av hur stort ett stöd etc. är värt under hela livslängden. Ingen investerare av storskalig solkraft eller annan storskalig elproduktion tittar enbart på nuläget, privatpersoner är möjligen mindre nogräknade. Naturligtvis försöker man göra en värdering av värdet av ett stöd under hela livslängden, där man tar hänsyn till både utgifter och intäkter under livslängden. När det gäller elcertifikat vet vi att de bara utfärdas under en 15 år lång period. Om man antar en livslängd som är längre än 15 år måste man därför inför ett investeringsbeslut ta hänsyn till att man inte kommer att få elcertifikat under hela livslängden.

Om man ska titta på det stora ämnet samhällsekonomiska effekter känns det rimligt att man även tittar på hur stora belopp som satsas i stöden. Om man exempelvis tittar på elcertifikatsystemet har elcertifikat till ett värde av storleksordningen 43 miljarder delats ut sedan starten 2003 (ca 4 300 kr per svensk). Men bara 7,2 miljoner har hittills gått till solceller (ca 72 öre per svensk under en 12-årsperiod = 6 öre per år och svensk!), vilket i sammanhanget blir en helt försumbar kostnad för samhället (elkonsumenterna). Det budgeterade investeringsstödet för solceller är en tiopotens mindre i storlek per år än vad elcertifikatsystemet ger i nuläget till de övriga kraftslagen. Men Sweco tycker det är ”märkligt” att göra en jämförelse av absolutbeloppen.

Om IVA:s rapport ska fylla ovanståenden syften borde den vara opartisk utan ställningstaganden. Men i texten finns bland annat denna åsikt:

”Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

Detta ställningstagande bygger endast på en enda mening: ”I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvaret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren.” Om man ska göra en bedömning av samhällsekonomisk effektivitet behövs en genomgripande analys.

Man måste även studera vilka sidoeffekter olika stöd kan få och vilka andra randvillkor som finns. Skapas nya produkter och tjänster? När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Hur ska vi lösa det? Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det relativt snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit.

Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för jordens (läs mänsklighetens) framtid. Hur värderas denna effekt samhällsekonomiskt?

Sammanfattning

  • IVA:s rapport är inte transparent eftersom vissa definitioner och antaganden saknas.
    • En strikt definition i installerad effekt i kW måste göras för vad man menar med småskalig respektive storskalig solkraft.
    • Alla gjorda antaganden måste redovisas öppet, exempelvis utbyte (kWh/kW), installerad effekt i Sverige (MW) och eventuellt använda systempriser (kr/kW).
  • Det finns inkonsekvenser i IVA-rapporten som måste rättas till.
    • Exempelvis är investeringsstödets storlek inte baserat på nuläget och man gjord ett felantagande vad gäller den installerade solcellseffekten, vilket gav ett stort fel i beräknat värde per kWh både för småskalig och storskalig solkraft.
  • I IVA-rapporten har man inte tagit hänsyn till att det finns en maxgräns för investeringsstödet på 1,2 miljoner.
    • Detta ger ett stort fel i investeringsstödets värde per kWh för storskalig solkraft.
  • Då IVA:s rapport bara tittat på nuläget och inte gör någon bedömning av utvecklingen av olika stöd etc. under hela livslängden, absolutkostnad för samhället, sidoeffekter och andra randvillkor är rapporten ett otillräckligt underlag för investeringsbeslut och en samhällsekonomisk bedömning. Detta bör uttryckligen påpekas i IVA:s rapport.

 

PS 25-26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.

4 reaktion på “Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 3

  1. Mycket bra och genomlysande synpunkter på IVA utredningen. Håller med om att de använt högst märkliga och ogrundade antaganden, vilket ger en vinklad och felaktig bild om solel, vilket är väldigt tråkigt.

    Hoppas att det går att få dom att revidera sin rapport. Gör om gör rätt!

  2. 6-10% ränta är inte orimlig utan fullt rimlig om man skall kolla på ett 25 års perspektiv. Att vi idag befinner oss i en långdragen lågkonjunktur gör att räntorna under ett antal år har varit låga men det borde inte bli så i framtiden.

  3. Energimyndigheten är igång ordentligt:
    “Bättre villkor för solceller minskar behov av stöd
    Senast ändrad: 2015-10-30 09:56 Pressmeddelande

    Energimyndigheten föreslår i dag regeringen att investeringsstödet för solel till villor och bostadsrättsföreningar kan slopas. Stödet till företag och lantbruk föreslås vara kvar.”
    https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2015/battre-villkor-for-solceller-minskar-behov-av-stod/

    Deras förslag är max 10% i stöd för företag och max 20% för jordbruksfastighet.
    Max 15.000 kr/kWh i stödberättigad kostnad.

    Intressant.

    • Har sett detta. Energimyndighetens förslag grundas på ekonomiska kalkyler där de gjort ett antal väl positiva antaganden. Det viktigaste är att de förutsatt att skattereduktionen finns kvar på nivån 60 öre kWh/kW under 25-30 år. Antaganden har ingen förankring idag eftersom det inte finns något politiskt beslut om hur länge skattereduktionen ska finnas och hur stor den ska vara. Jag tror inte att någon politiker idag vill lova att skattereduktionen ska finnas 25-30 år på nivån 60 öre/kWh. När kostnaderna ökar för skattereduktion är det en uppenbar risk att man kommer att banta skattereduktionen och att helt ta bort den på sikt. Se även inlägget Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *