Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2

Här är lite kompletteringar till gårdagens inlägg Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft. IVA skriver på webbsidan för rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie” att “Vi har upptäckt räknefel i denna studie, kommer att åtgärdas snarast.”

Huum…Vi?

Fick idag en del påpekanden som gör att det även finns andra observationer att göra gällande rapporten enligt nedan.

Elcertifikat

Det är samma felantaganden för vindkraft som för solkraft. Man har angett värdet av elcertifikaten till 16 öre/kWh, utan att ta hänsyn till att livslängden är längre än de 15 år som man får elcertifikat för. Elcertifikatens värde ska slås ut över hela livslängden. Är livslängden 30 år (solkraft) blir det genomsnittliga värdet 8 öre/kWh och inte 16 öre/kWh.

Granskning

På Twitter efterfrågades idag att rapporten borde ha kvalitetssäkrats genom en oberoende granskning (“peer review”) innan den publicerades. IVA skriver på Twitter att så har skett. Med tanke på mängden fel om solkraft inses dock att varken författarna eller granskarna haft tillräckliga kunskaper om solkraft. Här behöver IVA hjälp av solkunnigt folk.

Vinkling

Rapporten är inte helt neutral. Det finns subtila vinklingar, medvetet eller omedvetet.

I avsnittet om elcertifikat skriver man:

”Vad gäller kraftslag är det främst vindkraft som byggts ut inom ramen för elcertifikatsystemet. År 2014 utfärdades exempelvis 10 770 elcertifikat till solkraftsanläggningar i Sverige. För vindkraft samma år utfärdades cirka 11 miljoner elcertifikat.”

Antalet elcertifikat nämns för solkraft och vindkraft, men inte för de övriga kraftslagen. Här nedan visas en tabell med utfärdade elcertifikat sedan starten i maj 2003, en sådan tabell bör infogas i rapporten om man vill ge en neutral bild av antalet utfärdade elcertifikat genom åren.

I avsnittet om solkraft skrivs:

”Egenproducerad småskalig el är oftast solelsproduktion. I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvåret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren. Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

På vilka grunder har den ”samhällsekonomiska effektiviteten” bedömts för småskalig elproduktion? Jag hittar inget underlag till denna rallarsving och jag föreslår att denna text stryks. Syftet med investeringsstöd till solkraft har aldrig varit att svara för effektförsörjningen vintertid, så det är kryptiskt varför man gör en bedömning baserat på något som aldrig varit ett mål för stödet. Man låter också bli att nämna möjliga positiva effekter. Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för mänsklighetens framtid. Det är därför rimligt att vi stödjer utvecklingen av solenergi, även i Sverige. Och handen på hjärtat, de pengar som satsas i investeringsstödet är i det stora hela väldigt små belopp. Det investeringsstöd på 1,395 miljarder som är budgeterat för åren 2016-2019 innebär att vi satsar 36 kr per innevånare och år under fyra år. Yep, 36 kr…

När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit, men det är ingen som sagt att solenergi ska lösa hela vår energi- eller effektförsörjning ensamt.

På Twitter skrev en av rapportens författare Niclas Damsgaard, Sweco, igår att ”Solelen får dock fortsatt mest stöd.” En lurig vinkling. Stämmer detta? Döm själva.

  • I rapporten redovisas endast stöd per kWh. För exempelvis storskalig solkraft angavs i rapporten att stödet är 103 öre/kWh, vilket är en rejäl felräkning. Min uppskattning igår visade att det tänkbara stödet egentligen är 9-12 öre/kWh, i form av elcertifikat och investeringsstöd (max 1,2 miljoner per anläggning). MEN, med storskalig menas i rapporten 1,5 MW eller större och någon sådan solcellsanläggning har aldrig byggts i Sverige. De två största är på 1 MW vardera. Det har därför inte betalats ut en enda kr i stöd till storskalig solkraft i Sverige!
  • I rapporten redovisas hur mycket investeringsstöd till solceller som beviljats och betalats ut under åren 2009-2014. Men för övriga kraftslag görs inte motsvarande redovisning av tidigare stöd. Man kan undra varför?

Här nedan visas hur många elcertifikat som tilldelats olika kraftslag sedan starten och hur stort deras värde varit, detta bör redovisas i IVA:s rapport. Värdet är uppskattat som medelpris under året gånger antalet elcertifikat. Jag fick med denna metod att totalt har 43,1 miljarder utfärdats i elcertifikatsystemet från med starten i maj 2003 till och med september 2015. 5,9 miljarder har gått till vattenkraft, 12,2 miljarder till vindkraft, 23,5 miljarder till biomassa och biogas (kraftvärme i första hand), 1,5 miljarder till torv och 7,2 miljoner till sol. Om det är något som har bättre siffror på detta får de gärna skicka referens till en källa.

Till detta kommer att solceller beviljats 503 miljoner i investeringsstöd under perioden juli 2009 till och med september 2015, varav 396 miljoner utbetalats. Författarna till IVA-rapporten missade att det även fanns ett investeringsstöd under 2005-2008, till offentliga byggnader. Under denna period beviljades 102 miljoner enligt en rapport från Konjunkturinstitutet, men jag hittar inte någon uppgift om hur mycket som betalades ut.

Antal utfärdade elcertifikat per kraftslag från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Antal utfärdade elcertifikat per kraftslag från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Uppskattat värde av elcertifikat utfärdade från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Uppskattat värde av elcertifikat utfärdade från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

7 reaktion på “Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2

  1. Hej Bengt
    Tack för en fantastisk blogg.
    Jag vill ge ett stöd till den fortsatta verksamheten, men vet inte till vilken mail address jag skall donera via pay-pal.
    Hälsningar Anders Gillners

    • Tack för kommentaren och tanken! En donation borde fungera utan att du loggar in på PayPal. Verkar som att jag måste göra en bekräftelse hos PayPal av mitt konto. Har startat det, men det kunde ta 1-2 dagar står det på PayPals sida.

      • Upptäckte idag att donationsknappen fungerar som tänkt i Firefox men inte i Internet Explorer 11, där man kommer till en PayPal startsida. Förstår inte varför det blivit så. Kan ha att göra med någon uppdatering av WordPress eller temat som används i WordPress för bloggens utseende som gör att knappen inte fungerar för tillfället i IE. Har ställt fråga i forumet för det tillägg jag använder för knappen (PayPal Donations). Om detta inte löser det hela får jag fixa det på annat sätt.

  2. Nedan är lite kommentarer från Sweco som är delgivna IVA.
    Jag skickade synpunkter till projektledaren på IVA med anledning av deras rapport och refererade till Bengts inlaga. Nedan är deras svar…. döm själva.

    PM
    2015-10-23
    Kommentarer till beräkningar avseende stöd till solceller
    Med anledning av den rapport om skatter och subventioner som Sweco skrivit på uppdrag av IVA (Vägval El) har det inkommit synpunkter på beräkningarna avseende stöd till solceller, bl.a från Bengt Stridh. Vi vill därför kommentera dessa synpunkter.
    Småskalig vs. Storskalig
    Med småskaliga avses solceller på taket, med storskaliga större parker, såsom exempelvis de två största i Västerås och Arvika.
    Livslängd
    Vi har antagit en livslängd på 20 år. En synpunkt som inkommit är att modultillverkarna brukar ge 25 års effektgaranti, vilket innebär minst 80% av ursprungseffekten efter 25 år. Det hävdas att 30 år inte är orimligt.
    Det är mycket möjligt att den tekniska livslängden är 30 år. Den ekonomiska livslängden sammanfaller dock inte nödvändigtvis med den tekniska livslängden. Beroende på hur de nu installerade anläggningarna försämras över tid, samt teknik- och kostnadsutveckling för nya anläggningar kan det exempelvis vara motiverat att ersätta dessa före utgången av den tekniska livslängden, vilket förkortar den ekonomiska livslängden.
    Livslängden spelar in primärt i omräkningen av investeringsstödet och möjligen avseende elcertifikaten. Detta kommenteras vidare nedan.
    Elcertifikat
    Generellt i rapporten har vi en ögonblicksbild av vilka skatter och stöd som gäller i nuläget. Vi har inte för några teknologier sett på det samlade stödet eller beskattningen över en anläggnings livslängd. Vi kan inte spekulera i att exempelvis skattereduktion om 60 öre finns kvar under 20 år. Även för elcertifikaten ges en bild över hur läget ser ut idag vad gäller skatter och stöd. Det är alltså inte en stödnivå för produktionen sett över hela anläggningens potentiella livslängd. Med kvotpliktshöjningen kan de vara så att priset på elcertifikat går upp, det är även möjligt att det över tid går ner. Detta har vi inte spekulerat i, utan vi har utgått från nuläget.
    Det stämmer att många småskaliga solcellsanläggningar inte ansöker om elcertifikat (vilket vi även nämnde under seminariet) samt att det i praktiken kan vara svårt att påvisa elproduktion för den egna användningen, men de har ändå rätt att få det.
    2 (3)
    PM
    2015-10-23
    memo04.docx
    SEEDFE p:\5433\5471303_subventioner_på_elmarknaden\000_subventioner_på_elmarknaden\9_arbetsresultat\memo svar på synpunkter.docx
    Investeringsstöd
    Vi har dock gjort en förenklad beräkning där vi slagit ut stödet på en antagen produktion över 20 år.
    Det är inte korrekt att vi räknat elproduktion mellan 2009 och 2015. Vi har räknat på produktionen under 20 år för anläggningar installerade från 2009 till och med 2014 och stöd utbetalat under samma period (2009-2014). Vi har därmed sett till det faktiskt utbetalade stödet och den faktiskt installerade effekten och inte utgått från antaganden avseende stöd till enskilda anläggningar. Vi menar att vår ansats ger en rimlig approximation på vad det genomsnittliga stödet har uppgått till.
    Det är dock riktigt att det finns betydande osäkerheter i beräkningen, bl.a. kopplat till livslängd och årlig produktion.
    Det som dock också bör framhållas är att om man gjorde en mer fullständig ekonomisk värdering av stödet skulle dock stödnivån per kWh snarare öka än minska. Eftersom det är ett investeringsstöd betalas detta ut innan produktionen faktiskt har skett. Om det istället skulle vara ett produktionsstöd som betalades ut efter faktiskt produktion och diskonterade det till ett nuvärde skulle våra angivna stödnivåer/kWh innebära ett lägre nuvärde än det faktiskt utbetalade stödet. Hur mycket lägre skulle vara beroende av vilken ränta som används.
    Vi gjorde även en alternativ beräkning av värderingen av solcellsstödet där vi ”räknat om” investeringsstödet till ett produktionsstöd med följande antaganden.
    Investering: 20 000 kr/kW
    Stöd: 20% => 4000 kr/kW
    Årsproduktion per kW: 900 kWh (inte antagit någon degradering över tid)
    Om man med dessa antaganden räknar på ett produktionsstöd (i reala termer) per kWh under 20-30 års livslängd och real ränta på 3-5% ger det följande stöd i kr/kWh.
    Ränta
    Livslängd
    3%
    5%
    20
    0,30
    0,36
    25
    0,26
    0,32
    30
    0,23
    0,29
    Storskalig solkraft
    Det stämmer att vi räknat med samma öre/kWh i solcellsstöd för små- och storskaliga anläggningar. Detta är en förenkling vi gjort och borde innebära att resultatet blir något högt för storskaliga och något lågt för småskaliga. Vi har inte 1500 kW som en generell gräns för storskaligt. 1500 kW-gränsen är enbart kopplat till nättariffen (se nedan).
    3 (3)
    PM
    2015-10-23
    memo04.docx
    SEEDFE p:\5433\5471303_subventioner_på_elmarknaden\000_subventioner_på_elmarknaden\9_arbetsresultat\memo svar på synpunkter.docx
    Energiskatt på egenanvänd el
    Det är korrekt att energiskatten varierar beroende dels på var i Sverige konsumtionen sker och bransch. Vi har räknat med den energiskatt som gäller för de flesta elkunder i Sverige, men det är korrekt att inte samtliga har samma nivå.
    Det går naturligtvis att diskutera om undantag från energiskatt vid egenproduktion är en subvention. Energiskatten är i grunden en konsumtionsskatt och ur det perspektivet är det klart att genom att producera elen själv slipper man undan skatten på (en del av) sin konsumtion.
    Det är också korrekt att det inte finns mätvärden så av praktiska skäl kan det vara svårt att beskatta egen produktion. Rapporten drar inte några slutsatser kring om man bör beskatta egen produktion eller inte, men konstaterar att det innebär att egen produktion gynnas framför kommersiell produktion. Detta kan i sin tur medföra snedvridningar i incitamenten för investeringar.
    Vidare har Sweco i sin beräkning inte innefattat den reduktion av moms som erhålls av alla de aktörer som moms vanligtvis är en kostnad för (hushåll, bostadsföretag etc.). Detta beräknas på hela elpriset (inte bara på energiskatten) och är en betydande besparing. Således har Sweco inte framhållit ”högsta möjlig” reduktion vad gäller skatt på el.
    Nättariff
    Det konstateras att en inmatningsavgift till elnätet skulle kunna medföra en betydande kostnad/kWh för småskalig produktion och göra inmatning olönsam. Detta kan mycket väl vara korrekt. Rapporten drar inte slutsatser kring om detta undantag är motiverat eller ej.
    Ur ett bredare perspektiv finns skäl att diskutera hur nättariffer bör vara utformade. Även för storskaliga anläggningar kan in- och utmatningstariffer underminera lönsamheten för exempelvis olika former av energilager.
    Övrigt
    Fokus i rapporten har varit hur skatter och olika former av stöd och undantag ser ut för olika typer av elproduktion. Historiskt har olika former av kraftproduktion subventionerats och fått investeringsstöd, men studien tittar på hur nuläget ser ut vad gäller skatter, avgifter, stöd och undantag och hur detta påverkar incitamenten för kraftproduktion. I absolutbelopp är det också naturligtvis riktigt att stödet till solel är litet i jämförelse med exempelvis elcertifikatsystemet. En sådan jämförelse blir dock märklig enligt vårt sett att se det. Det underliggande syftet med rapporten är att ge ett underlag till en vidare diskussion kring vilka de samhällsekonomiska effekterna av olika skatter/avgifter/stöd/undantag ger. Hur incitamenten till investeringar och produktion påverkas är beroende av hur stort stödet är per MW installerad effekt eller MWh produktion – inte absolutbeloppen. I öre/kWh är det solkraft som idag har den mest positiva nettot ifrån skatter, avgifter, stöd och undantag.

  3. Extremt märkligt att man svarar “…med storskaliga större parker, såsom exempelvis de två största i Västerås och Arvika.” och vidhåller gränsdragningen vid 1,5 MW ändå.

    • Nej, det är just det som är problemet. De har inte angett något gräns för vad som är storskalig solkraft. 1,5 MW var bara en gräns för storskaligt när det gäller nättariffer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *