Tycker du att Sveriges att solenergipolitik är bra?

Då behöver du inte läsa längre.

Chans att påverka!

Om inte har du nu chansen att påverka Sveriges solenergipolitik!

Energimyndigheten efterfrågar skriftliga bidrag inför uppdraget att ta fram en strategi för ökad användning av solel i Sverige enligt ett pressmeddelande från igår.

Energimyndighetens uppdrag är att:

  • analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi,
  • föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige,
  • redovisa ett förslag om hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.

Det är bra att politikernas intresse för solenergi ökar! MEN, inte ord nämns om solvärme i uppdraget. Om målet är att Sverige ska  ha 100% förnybar energi borde det vara självklart att även solvärme behandlas i en solenergistrategi. Hur har det blivit så att solenergi blivit enbart solel? Obegripligt för mig… Någonstans längs slingriga politiska vägar har solvärmen tappats bort. Om man vill ha varmvatten är det inte självklart att den rätta vägen att gå är att göra det via soleluppvärmning…

Skrev inlägget Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition för ett par veckor sedan. Här är en utveckling av förslagen i inlägget.

Politik

  • Att gasa med ena foten (investeringsstöd) och bromsa med den andra (energiskatt på egenanvänd el) är ingen bra idé om man vill framåt. Det rimliga är att ett eventuellt nytt förslag om energiskatt baseras per anläggning och inte juridisk person och att det gäller enbart för nya anläggningar.
    Egentligen borde det självklara vara att man inte ska betala energiskatt alls på egenanvänd el som används innanför anslutningspunkten till elnätet.
  • Förenklingar behövs för de små elproducenterna. Varför i hela världen ska varje liten solelproducent behöva momsregistera sig, oavsett hur liten eller stor solelproduktionen är. Det är onödigt krångligt för de små elproducenterna och kostar i administration hos Skatteverket.
  • Elcertifikatsystemet behöver anpassas för småskalig solelproduktion. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi med tanke på att det handlar om några miljarder per år. Rimligen bör vi få in även all solel på ett enkelt sätt i detta system. För att göra det krävs ett nytänkande.
    När en solcellsanläggning installeras gör installatören en föranmälan innan arbetet påbörjas och en färdiganmälan när anläggningen är klar. Färdiganmälan skulle kunna kompletteras med de uppgifter som behövs för att anläggningen ska registreras för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier och att färdiganmälan går till Energimyndigheten (som godkänner anläggningar för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier) också, förutom till nätägaren.
  • Det krävs onödigt mycket administration att hantera skattereduktionen för överskottsel via inkomstdeklarationen. Går det inte att finna en väg att lösa detta på elräkningen och slippa inblandningen av inkomstdeklarationen och Skatteverket?
  • Administrativa hinder för utvecklingen av solenergi behandlades i EU-projektet PV-GRID, som pågick 2012-2014. På uppdrag av Svensk Solenergi genomförde jag ett antal intervjuer bland installationsföretag och resultatet av detta arbete finns redovisat på hemsidan för PV-GRID. Vore lämpligt att gå igenom dessa resultat och se vad som kan återanvändas för framtiden.

Statistik

Det är märkligt att vi hittills inte haft något bra system att samla in statistik för

  • hur mycket solel som är installerad. Det arbete Johan Lindahl gör inom arbetet i IEA PVPS Task 1 bygger på enkäter. Johan gör ett bra arbete men metoden har sina brister och blir ohållbar i längden när tillväxten av solel ökar.
  • hur många solcellsanläggningar som finns. Eftersom endast en minoritet av de svenska solcellsanläggningarna är anslutna till elcertifikatsystemet är det en oanvändbar källa till information. De enda som vet är de ca 170 nätägarna i Sverige. Energimyndigheten har vad jag förstår i år startat ett projekt för insamling av uppgifter från nätägarna och vi hoppas snart få statistik från den insamlingen presenterad av Energimyndigheten.
  • vilken storleksfördelningen är bland solcellsanläggningarna. Denna information har också nätägarna.
  • hur mycket solel som produceras i Sverige.

Utveckling

  • För att solceller ska bli mera konkurrenskraftiga krävs en lägre produktionskostnad per kWh producerad el. Detta kan nås genom minskade investeringskostnader, minskade driftkostnader, ökad systemverkningsgrad och ökad livslängd för solcellssystemet.  Inom alla dessa områden behövs forskning och utveckling.
    • När det gäller investeringskostnad kan den minskas genom minskade produktionskostnader för de ingående komponenterna (inte bara modulerna!) och effektivare installation så att arbetstiden kan minskas.
    • När det gäller solenergiforskning satsar Sverige oproportionellt mycket på utveckling av nya solceller. Solcellerna är en av komponenterna i en solcellsmodul. Modulerna svarar för ungefär hälften av investeringskostnaden i ett svenskt solcellsystem.
      Andra komponenter (växelriktare, brytare, kablage, montagesystem etc.) och arbete står för resten av kostnaden, där vi har i det närmaste försumbar svensk forskning i förhållande till vad som satsas på utveckling av nya solceller.
    • Installationsföretagen är de som främst skapat nya arbetstillfällen inom solcellsbranschen i Sverige under senare år. Vilken forskning och utveckling har de behov av?
  • När det gäller forskning på solvärme är den marginell, om det överhuvud taget bedrivs någon sådan på svenska högskolor och universitet? Någon av läsarna av bloggen kanske vet? Det finns en del utveckling inom solvärmeområdet genom några företag.

Att göra

Energimyndigheten skriver så här:

Energimyndigheten efterfrågar skriftliga bidrag i syfte att komplettera det underlag som vi utgår ifrån inom uppdraget. De ska innehålla en beskrivning av identifierat hinder/möjlighet i enlighet med uppdragstexten samt ett kortfattat underlag som styrker detta. Förslagen ska skickas skriftligen till solelst…@energimyndigheten.se senast den 23 oktober.

Oavsett vad du tycker, gör din röst hörd! Skriv till Energimyndigheten och framför dina synpunkter. NU!

13 reaktion på “Tycker du att Sveriges att solenergipolitik är bra?

  1. Hej . Följer alltid med stort intresse Bengts villablogg där jag lärt mig väldigt mycket och blivit extra intresserad av solcellstekniken. Så mycket att jag bl a satsat på ung 85 kvm solceller på tak i Söderköping. Jag är säker på att det är en god affär i sig och ett bidrag till miljön.
    MEN är mycket besviken på det guld och gröna skogar som utlovas av regeringen. Förutom en klumpig hantering av solcellspolitiken tillkommer den misstro som den lilla solcellsaktören alltmer märker i hanteringen av utlovade bidrag. Med braskande rubriker utlovas sedan lång tid 35% bidrag. Jag sökte 2013 bidrag och har ännu inte fått något besked om presumtiv utbetalning trots att man nästan dagligen matas med generösa budgetbeslut. Har försökt få information på flera nivåer inte minst handläggaren i Östergötlands länstyrelse men möts bara av undanflykter eller ett goddag yxskaft. JAG KÄNNER MIG LURAD! Vänligen Ulf A

    • Det positiva med budgetpropositionen för investeringsstöd är att alla som står i kö nu kommer att kunna få investeringsstöd. Det har dock varit en knepig situation… Problemet under senare år har varit att det funnits många flera sökande än vad länsstyrelserna haft budget till. I dagsläget finns ca 4000 som väntar på besked om investeringsstöd. Det har därmed varit mer eller mindre en chansning att bygga en solcellsanläggning innan man fått besked om investeringsstödet, eftersom man inte vetat om det skulle komma mera pengar till investeringsstödet från regeringen. Detta borde både länsstyrelserna och installationsföretagen ha kunnat upplysa om kan man tycka.

      Den lagda budgetpropositionen ska tas i riksdagen. Om propositionen antas, vilket riksdagen rimligen kommer att göra med tanke på decemberöverenskommelsen, kommer nya pengar nästa år. Jag vet inte hur mycket som står i kö räknat i pengar så det är svårt att säga om hela nuvarande kön hinner betas av under 2016. Har föreslagit för Energimyndigheten att man i sin månadsstatistik även ska ange hur många som inte fått besked ännu och hur mycket de har sökt i stöd (idag presenteras bara hur många som sökt och hur många som beviljats investeringsstöd, men inte hur många som fått avslag eller som avskrivits och man anger inte hur mycket som sökts i pengar räknat). Då kan man få en ungefärlig hum om hur lång det tar innan man får besked från länsstyrelsen.

  2. Hej Bengt och tack för allt arbete du lägger ner på din informativa aktuella och välskrivna blogg.
    Angiven länk för mail till energimyndigheten synes ej fungera inte för mig i alla fall.
    Åsikter som sammanfaller med dina;
    Inrätta investeringstöd även för solvärme och installation av vattenburen värme.
    Avskaffa krav på momsreg för mikroproducenter ; = upp till produktionsgräns för
    skatteavdraget = 30 000 kWh per år.
    Ta bort all skatt på egenproducerad och egenanvänd el.

    Staten genom Vinnova t ex bör ta initiativ till framtag andeav prisvärt batteri för användning nattetid av den överskottsel som produceras dagtid på hushållsnivå.
    Tekniken finns redan : teslas powercell för dyrt och mest lovande en prisvärd variant av Vanadium Redox flödescell batteri som redan finns kommersiellt
    tillgänglig i USA

    Leif Jansson

    • Länken är ingen direktlänk. Den är tagen direkt från Energimyndighetens webb. Man kommer till en “EmailEncoder” där man svarar på en enkel fråga och när man gjort det ser man den e-postadress som ska användas: . De gjorde väl på detta sätt för att slippa att sökrobotar plockar upp e-postadressen och använder den för spam.

      Det är inte helt lätt att ta fram en helt ny batteriprodukt. Man får räkna med att det krävs ett tresiffrigt antal miljoner kronor att från forskningsnivå ta fram en kommersiell produkt, inklusive en fabrik för produktion av batterierna.

      Har du någon referens, typ webblänk, till de amerikanska kommersiella flödesbatterierna?

  3. Angående krångliga regler för solel.
    Jag har numera en 2 kW-solcellsanläggning. Ca 30 % av solelen används i huset, 70% säljer jag till Mälarenergi. Jag är ju skyldig att redovisa momsen för såld el och eftersom jag redan är momsregistrerad med en egen firma säger skatteverket att jag ska redovisa “sol-momsen” i vanliga momsdeklarationen. Vidare säger de att “Överskott vid försäljningen av el redovisas som inkomst av kapital eftersom det rör din privatbostad.” Med andra ord kommer jag att få 30% kapitalskatt på solelförsäljningen! Är det så det fungerar för er andra solelproducenter? Eller är skatteverket ute och cyklar?
    Med solig hälsning Nils Larsson

    • Skatteverket har rätt om inkomst av kapital, MEN man får göra ett avdrag som är så stort (40 000 kr) att det inte blir någon inkomstskatt för en privatperson. Det hade förstås varit lämpligt av Skatteverket att upplysa om detta också.

      Enligt Inkomstskattelag (1999:1229) 42:30 gäller:
      “30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

      Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte I något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).”

  4. Hej Bengt!
    Håller bara med alla tidigare inlägg, du gör ett stort och viktig jobb för förnybar energi, och som du säjer, obegripligt att solvärme glömts bort i debatten om solenergi.
    Känner du till om de stora nätägarna medvetet skulle ta väldigt lång tid på sig att byta elmätare och därmed förhindra leverans av solel till nätet. Jag har hört talas om flera fall där det tagit flera månader att få sin mätare utbytt. I inget av fallen har man köpt solceller från nätägaren om det kan påverka. Om det verkligen är så här att de medvetet maskar skulle man ju införa nationella krav på att det inte får ta hur lång tid som helst.

    • Ser inget skäl till att nätägarna skulle “maska” medvetet.

      Vi har Vattenfall som nätägare. De hade då (2010) principen att inte byta elmätare förrän färdiganmälan var inskickad av elinstallatören. Eftersom det tog en månad för installatören att skicka in färdiganmälan, jag fick stöta på honom annars hade det tagit ännu längre tid, blev det en onödig fördröjning på en månad. Men det berodde alltså inte på nätägaren.

      Själva mätarbytet gick tämligen snabbt, ett par veckor skulle jag tro. Fast det tog en vecka innan vi upptäckte att elmätaren var bytt eftersom vi inte hade fått något meddelande om det. Vår elmätare sitter på trästolpe utomhus så bytet kunde ske utan att de tog kontakt med oss för att komma in i huset och man går ju inte och tittar på elmätaren varje dag…

  5. Tack Bengt för ditt arbete med solel och solvärme! Har en fråga angående ditt remissvar till EM: Ställer upp på det till 100 %. Om vi som tycker om dina åsikter skickar in en kopia på ditt svar- bryr de sig mer på EM då? Om vi är 1000 st som skickar in ditt remissvar borde de väl lyssna?

    • Desto fler som lämnar synpunkter, oavsett vad man tycker, desto bättre! Då slipper de som gör detta arbete på Energimyndigheten sitta och gissa vad olika grupper anser. Man kan få en mera allsidig belysning om även privatpersoner tycker till, än om enbart olika intressegrupper ger synpunkter. Just för solceller kommer privatpersoner att vara den talrikaste ägargruppen och det är därför väsentligt vad de tycker också! Dessutom handlar det om satsningar med statens, våra, pengar…

    • Intressant teknik! När media skriver om forskningsrön låter det ofta som att det bara är en kort tid kvar till en kommersiell produkt, när det i själva verket kan vara flera år kvar, om man lyckas… Om fem år vet vi hur det gått för Sol Voltaics, vi håller tummarna!

      På Sol Voltaics hemsida finns som en nyhet från 12 juni 2015 att ”As independently verified by Fraunhofer-ISE, Sol Voltaics has demonstrated a 1-sun conversion efficiency of 15.3% in a GaAs NWA solar cell,”. I en artikel i PVTech från 17 mars 2015, där nyheten om verkningsgraden sprids, sägs “…targeted conversion efficiencies of greater than 27%”. Lägg märke till “targeted”, det är alltså ett mål som inte är nått ännu.

      Intressant är förstås också vad som kan åstadkommas i storskalig produktion. Små labbceller i mm- eller cm-skala är en sak. Stora moduler på ett par m2 är en annan sak. Världsrekordet för kristallina kiselsolceller utan koncentrerande solinstrålning är 25,6% enligt NREL:s diagram över bästa cellverkningsgrader för olika tekniker. De bästa kommersiella kiselbaserade modulerna från Sun Power verkar idag ha 20,4% modulverkningsgrad. Den höga verkningsgraden har dock ett pris. Modulerna från Sun Power kostar ungefär dubbelt så mycket som vanliga standardmoduler med 15-16% modulverkningsgrad.

      PS 28/10. Hade svårt att hitta info om på Sun Powers moduler på deras hemsida när jag skrev kommentaren. Hittade senare att de även har moduler i X21-serien som har 21,5% verkningsgrad (X21-345).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *