Hur mycket el producerar solceller i Sverige? Uppdatering för 2014

För att närmare studera hur solelproduktionen är från svenska solcellsanläggningar har jag låtit studenten på Abbe Hassan på Mälardalens högskola samla in produktionsdata för 2013 och 2014 från öppna källor på webben i hans examensarbete. Detta är även av intresse för mitt arbete i IEA PVPS Task 13 där en aktivitet är att samla in produktionsdata från solcellsanläggningar i de deltagande länderna. I IEA PVPS Task 13 ska dels kvalitetssäkrade data samlas in från ett mindre antal anläggningar, dels ska data samlas in från öppna källor på webben från ett stort antal anläggningar. För den senare typen är ett mål minst 10 000 anläggningar per land. Detta är inte möjligt i Sverige eftersom vi inte har så många solcellsanläggningar, utan vi får ta vad vi har. I den första sökrundan hittades data från 73 anläggningar för kalenderåret 2013, se inlägget ”Hur mycket el ger solceller i Sverige?”.

Här kommer en uppdatering med värden för 2014 baserade på Abbes examensarbete. Det fanns 230 anläggningar med data för hela 2014 efter att något uppenbart felaktiga värden rensades bort, se felkällor här nedan. Det kan inte uteslutas att det finns fler felaktiga värden bland speciellt de lägsta utbytena, då värden under 600-700 kWh/kW är väl låga för en normalt fungerande anläggning.

Det högsta utbytet som inte var uppenbart felaktigt för en fast anläggning var 1 119 kWh/kW under 2014. Det är snarlikt 2013 då det högsta värdet var 1 114 kWh/kW. Det lägsta utbytet där det inte uppenbart fanns felaktiga värden var 555 kWh/kW. Det behöver dock inte betyda att värdet är korrekt, det kan finnas felorsaker som inte kan genomskådas med denna metod.

Felkällor

Det finns ett antal felkällor i denna metodik. Här är några exempel på fel som upptäckts:

  • Felaktigt angiven effekt, vilket ger ett felaktigt beräknat utbyte.
    • Detta gällde två fasta anläggningar som hade utbyte över 1200 kWh/kW. Dessa hade för lågt angiven effekt och därför blev värdet för utbytet alltför högt.
    • En anläggning hade angett 20 kW som installerad effekt, men anläggningen har 20 moduler enligt bilden och en 8 kW växelriktare. Alltså ett missförstånd vid inläsningen av effekten och därför blev utbytet på 265 kWh/kW alltför lågt.
    • Storleken på anläggningen utökad, vilket gav ett för lågt värde för utbytet under 2014 eftersom hela den installerade effekten inte funnits under hela året. Detta gällde åtminstone två anläggningar som hade utbyte mellan 500-600 kWh/kW.
  • Värden kan tidvis saknas, exempelvis på grund av kommunikationsproblem mellan solcellsanläggningen och webbportalen.
  • Problem med datainsamling där data hämtas från SMA:s Sunny Portal till en annan portal.
  • Värdena kommer från växelriktarna, vars noggrannhet kan variera. Det är oklart hur stort fel det kan ge och det varierar säkert mellan olika modeller av växelriktare. Flera procent fel är nog möjligt.

Solföljning

Notabelt är det höga värdet 1 490 kWh/kW för ett solföljande system från Piteå(!), som inte visas i diagrammet. Ifjol gav den 1 488 kWh/kW så den håller en mycket hög nivå. Under 2013 gav ett solföljande system i Västerås 1 475 kWh/kW och var därmed hack i häl på Piteå. 2014 användes det för experiment med växelriktare och därför var värdena inte kompletta för systemet i Västerås.

Tumregel

En tumregel jag brukar använda är att solceller i Sverige producerar 800 – 1 100 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning och om de har hygglig placering vad gäller väderstreck, lutning och skuggning.

Teoretiskt borde en solcellsanläggning i söderläge, med optimerad lutning och utan skugg- och snöproblem ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning i exempelvis Mälardalen. Teori är en sak, praktik en annan sak. I praktiken kan inte alla solcellsanläggningar placeras i perfekta lägen utan man får ta den lutning och det väderstreck taket har om man installerar dem på en byggnad. Tidvis skuggning och snötäckning som sänker produktionen en del är säkert också vanligt förekommande.

Jag brukar använda 900 kWh/kW vid beräkning av produktionskostnaden för solel och det verkar vara ett lämpligt värde med tanke på utbytet för de svenska solcellsanläggningarna enligt diagrammet under 2014. MEN, det är bara ett litet antal av alla solcellsanläggningar i Sverige så statistiken kommer att bli bättre för varje kommande år och det är arbete vi planerar att fortsätta på MDH och inom IEA PVPS Task 13.

Se även Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar för källor till produktionsdata.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Utbyte i kWh/kW för svenska solcellsanläggningar med data för hela 2014. Data är hämtade från öppna databaser. Intervallet 1150 innehåller värden i intervallet 1100-1150 kWh/kW o.s.v.

Utbyte i kWh/kW för svenska solcellsanläggningar med data för hela 2014. Data är hämtade från öppna databaser. Intervallet 1150 innehåller värden i intervallet 1100-1150 kWh/kW o.s.v.

Om vi skulle välja energisystem till vårt hus idag

Det kom en fråga på forumet om hur vi skulle välja energisystem i vårt hus idag. Det är en mycket spännande fråga jag själv funderar på ibland.

Vi köpte vår tomt i juni 2005. Vi tog genast kontakt med fyra olika husbyggare och våren 2006 började husbygget. 28 oktober 2006 flyttade vi in. Intresset för energisystem i småhus har ökat markant sedan dess. Då var luftvärmepump det enda husföretagen kunde erbjuda, allt annat fick vi räkna ut själv. Skulle vi välja samma energisystem idag som då? Nej. Solceller har blivit mycket billigare, jag har lärt mig väldigt mycket mer om solceller under dessa år och vi har 9 års erfarenhet av vårt hus.

Här kommer mina tankar. OBS! Vi bor inte i fjärrvärmeområde, så det är inget valbart alternativ för oss, vilket är viktigt att komma ihåg. Bor man i en stad med kraftvärmeproduktion är fjärrvärme ett bra val ur energisystemsynvinkel.

Val 2005-2006

  • Ackumulatortank. På 750 l idag. Rekommendationen var 50-100 l per m2 solfångare och vi valde 10 m2 solfångare. Stort åbäke, som jag körde hem på släpkärra från Dalarna, nog så spännande…
    Arkitekten hade dessutom glömt den i ritningen trots att det var bland det första vi nämnde. Gjorde att fasaden på nordsidan av husen fick ändras i sista momangen och den ser lite knepig ut nu. Vi kunde ha gjort en annan förändring av fasaden för att få det bättre men valtrötta efter alla val som ska göras vid husbygge var vi väl inte helt klara i tanken. Har man dessutom inte varit med och byggt eget hus tidigare ser man inte alltid sådant som efteråt ter sig som självklart.
  • Bergvärmepump. Valdes bort 2005-2006. Systemet verkade bli så komplicerat ändå och vi hade ingen hjälp av husföretagen som inte hade någon erfarenhet av mer moderna energisystem. Mycket sent i planering fick vi möjlighet att välja luftvärmepump. Men värmepump och solfångare är en kombination som inte passar ihop. Idag skulle jag definitivt välja bergvärmepump. Hade det i förra huset, var en del krångel med kretskort som fick bytas ett par gånger. Vi köpte en ny modell och det var tydligen inte så bra. Var därför vid planering av nya huset lite avog till bergvärme.
  • Elpatron i ackumulatortank. 6 kW idag. Räcker inte till ensamt om det är svinkallt vintertid, vilket det inte är så ofta och då eldar vi i braskaminen. Svårt att komma undan elpatron antar jag om man inte har fjärrvärme. Alternativet för tappvarmvatten är väl plattvärmeväxlare som gör vatten vid behov.
  • FTX. Klockrent. Sparar mycket energi och ger alltid fräsch inomhusluft. Svårt att installera i efterhand så välj det från början. Elvärmd tilluft om det är kallt ute. I början tyckte Rec att vi skulle byta filter två gånger per år. De blev dock inte speciellt dammiga, vi bor utanför Västerås stad och har ingen biltrafik runt huset. Nu byter vi filter en gång per år. De två filtren kostar 916 kr per omgång. Samma kilopris som guld?
    Vår FTX har två fläktar som drar 140 W tillsammans. Det blir 1 225 kWh per år. Moderna FTX har förhoppningsvis fläktar som drar mindre effekt.
    Om man bor i tätbebyggt område finns risk att man får in oönskad rökluft om grannskapet är tätt bestyckat med braskaminer. Vi har väl 75 m till närmaste grannhus och ibland får vi in rökluft från dem via FTX-ventilationen, vilket märks främst i sovrummet där man som minst vill ha röklukt. Vi kan inte elda i ostlig vind, för gå går röken in i huset via FTX-ventilation. En miss att luftintaget sattes på vindsnivå i gaveln, det hade varit bättre att ha luftintaget på första våningen.
  • Fönster. Våra har U-värde 1,2. Inget kallras. Ingen imma på utsidan.
  • Golvvärme. På båda våningarna – tummen upp! Sköönt att slippa element. Varma golv. Dock trögt system, det går inte att ändra temperaturen snabbt.
  • Isolering. Vi har 30 cm under grunden, som var 10 cm mer än den tidens standard och 24 cm i väggarna, som var det mesta som gick att få från vår husleverantör som hade 19,5 cm som standard. 45 cm isolering i taket.
  • Solceller. Begagnade, 300 W från start 2006. Solceller var då så dyra att det inte var värt att tänka tanken ens på nya och större. 3,36 kW installerade hösten 2010, då solceller fortfarande vara dyra. Skulle fylla sydvända taket idag för att få snyggare tak. Ger något lite på vintern också, om de inte är snötäckta, till skillnad från våra solfångare. Skulle varit hårdare med att sydsidan skulle vara ren från installationer. Idag har vi skorsten och stege upp till den på sydsidan av taket. Vår arkitekt gjorde inte som vi sa, ingenting på sydsidan, och när vi upptäckte hur det skulle bli på sydsidan kändes det för jobbigt att göra om allt. Valtröttheten slog till, ibland orkar man inte mer…
  • Solfångare. Har fungerat bra, men tveksamt om vi skulle välja det idag. I år lät vi byta vätska i systemet. Passade på att göra det samtidigt som trycket i expansionskärlet kontrollerades. Rörmokaren hade inte satt någon avstängning till expansionskärlet så det krävdes att systemet tappades ur för att kontrollera trycket i kärlet. Ger inget på vintern då de vanligen är översnöade.
  • Vattenmantlad braskamin. Maria tycker jag är eldfängd, :-), men såå mycket eldar vi inte. Kan elda i timmar utan att temperaturen inomhus höjs så mycket. Skulle vilja ha snabbare respons och då får man välja bort vattenmantlingen. Ger enklare installation utan vatten. Kan ge finnbastu inomhus vid för kraftig eldning utan vattenmantlingen, men temperaturresponsen borde bli mycket snabbare. Kommer man hem och är frusen, eldar man på lite och det bli varmt hyggligt snabbt. Det  är för övrigt en del pyssel med ved om man ska hugga, kapa, klyva och lagra själv, så man får vara beredd på att gilla det om man tänker elda mycket…Alternativet köper man färdigkluven ved av någon bonde, finns de runt Västerås som säljer.
  • Vindkraft. Funderade på det. Men för dåligt vindläge. Skulle behövt mast ovanför trädtopparna. Då kroknade Maria (hon själv hävdar att veto var närmare sanningen). Vi köpte istället andelar i vindkraftverk i O2 (nu OX2) ekonomisk förening. Den el vi behöver köpa är vindel från “vårt” vindkraftverk i Sveg.

Val idag – summering

  • Ackumulatortank. Storlek lite oklart.
  • Bergvärmepump. Med värmefaktor (COP) 3, som är närmare verkligheten än broschyrvärden enligt doktoranden Richard som jag delar rum med på Mälardalens högskola, skulle vi få 3 kWh värme för 1 kWh el. Det betyder att solceller och bergvärmepump ger ungefär lika mycket värme per m2 solcellsmodulyta som en solfångare.
  • Braskamin. Vanlig, utan vattenmantling. Med mera ”sten” än på den vi har nu som inte håller värmen så länge när vi slutar elda.
  • Dörrar. Lågt U-värde.
  • FTX. Oförändrat. Förutom energiåtervinning är bra luftkvalité ett plus. Kolla att det är aggregat med låg ljudnivå i det rum där den ska stå och att det blir låg ljudnivå även i luftdonen i rummen. Kolla fläktarnas effektbehov. Finns de fläktar som är mycket effektivare än våra 140 W idag.
  • Fönster. Inte så lågt U-värde att det blir imma på utsidan, vi vill se Mälaren och fågelmatningen…
  • Golvvärme båda våningarna. Oförändrat.
  • Isolering. Förhållandevis billigt. Snåla inte…
  • Solceller. Hel platta på sydsidan av taket.
  • Solfångare. Går bort om man har värmepump.
  • Vindkraft. Behövs nog inte. Vi skulle nog kunna producerar lika mycket el som vi skulle behöva i huset på årsbasis.

Vad kostar det då?

“Cost-benefit” analys på det? Frågeställaren undrade. Tja… riktigt knepigt att göra en sådan uträkning. Av någon anledning ska det räknas på återbetalningstid så fort man gör en energiinvestering i huset. Hur ser den ut för ett kök eller en bil? Där får det kosta… Även andra faktorer än ekonomi spelar roll när vi gör våra investeringar.

De billigaste nybyggda husen på Herrgårdsängen intill där vi bor i Gäddeholm kostar nog 3 miljoner kr, för huset, utan fix av tomten. Lägger man 100-200 000 kr extra på ett energisystem jämfört med lägsta möjliga belopp för att försörja huset med energi blir det 3-6% av huskostnaden. Slår man ut kostnaden på 30 år känns det inte som lika mycket, men det beror förstås på vilken plånbok man har hur mycket man kan och vill satsa. Den extra investeringen ger lägre driftkostnader jämfört med lägsta möjliga investering, så det är inte lika med att kasta pengarna i sjön.

Måhända är jag inte så representativ för medel-Svensson i denna fråga, :-). På vintern åker vi mycket långfärdsskridskor. Jag brukar säga att man bara ångrar skridskoturer man inte gjort. Kanske kan tillämpas på energisystemvalet också, kör “all in”.

Guldgul frostmätare på vår husvägg. Nattaktiv fjäril. 14 oktober 2015.

Guldgul frostmätare på vår husvägg. Nattaktiv fjäril. 14 oktober 2015.

Oktoberrekord i soltimmar

Hörde på TV-nyheterna att Borlänge redan slagit oktoberrekord för antal soltimmar. Rekorden kan komma att slås på flera håll, som Luleå och möjligen Stockholm och Umeå, om det soliga vädret fortsätter. I Borlänge har mätningarna av soltimmar pågått sedan 1987, så det är det en hyggligt ung station. I Luleå har man mätningar sedan 1957. Stockholm har mätningar sedan 1908, över ett århundrade, så ett rekord där skulle var tungt.

Kom ihåg att soltimmar och global solstrålning är helt olika mått och för solcellsägare är global solstrålning det mått som ska användas. Antalet soltimmar talar bara om att den direkta solstrålningen varit minst 120 W/m2 under denna tid. Om det varit 121 eller 800 W/m2 vet man inte. Den globala solstrålningen består av direkt och diffus solstrålning, där den diffusa står för ungefär hälften i Sverige.

Läs mer i inläggen Vad är soltimmar, drifttimmar och fullasttimmar? och Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?.

Lindmätare, en nattaktiv fjäril, på vår husvägg. 23 oktober 2015.

Lindmätare, en nattaktiv fjäril, på vår husvägg. 23 oktober 2015.

Oktoberrekord i hamn

Vi har nu producerat 148,2 kWh (44,1 kWh/kW) solel under oktober och har därmed passerat det gamla rekordet för oktober från 2011 då det blev 138,75 kWh (41,3 kWh/kW). Och detta när det fortfarande 6 dagar kvar av månaden. Otroligt!

Det soliga vädret gör att vi att får varmvatten i våra solfångare och att det blir varmt inomhus av solstrålningen genom fönstren. Med rådande väderprognos kommer det att bli rekordlågt inköp av el under oktober sedan vi flyttade hit i slutet av oktober 2006. Vi bor utanför Västerås fjärrvärmeområde så utomhustemperatur och hur soligt det är spelar stor roll för hur mycket el som går till uppvärmning via elpatron i vår ackumulatortank. Det spelar även in hur mycket vi eldar i vår vattenmantlade braskamin, men hittills har vi inte eldat något i höst.

Poppelspinnare. Ett nattfly som satt på vår husvägg vid utomhuslampa strax före midnatt.

Poppelspinnare. Ett nattfly som satt på vår husvägg vid utomhuslampa strax före midnatt.

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 3

En bloggläsare hade igår fått ett svar från Sweco via IVA angående synpunkter från mig och andra, se svaret i en kommentarer till gårdagens inlägg ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2”. Här nedan är mina kommentarer till dessa svar.

Småskalig och storskalig solkraft

Vare sig i arbetsdokumentet, rapporten eller i svaret har man definierat vad menar med storskalig solkraft. Jag letade efter en sådan definition när jag skrev mitt första inlägg “Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft“, men definition saknades. Jag antog därför att en skrivning som exempelvis ”För småskalig elproduktion upp till 1500 kW…” betydde att man använt 1 500 kW som gräns för storskalig. I sitt svar skriver Sweco dock att denna gräns bara gällde för nättariffer. I svaret skriver man

”Med småskaliga avses solceller på taket, med storskaliga större parker, såsom exempelvis de två största i Västerås och Arvika.”

Ett numeriskt värde för vad menar med storskalig solkraft saknas därmed fortfarande.

Det blir för läsaren väldigt förvirrande när storskalig i rapporten betyder olika för olika kraftslag och i olika sammanhang. Det är nödvändigt att man ger en definition av storskalig och småskalig solkraft i installerad effekt eftersom det inte går att räkna ut värdet av investeringsstödet annars, med tanke på att investeringsstödet är begränsat till maximalt 1,2 miljoner kr. Denna maxgräns gör att de stora solcellsanläggningarna i Västerås och Arvika på 1 MW vardera inte kan få stöd för hela investeringsbeloppet.

Om vi omsätter vad det skulle ge för stöd till en installation på 1 MW blir investeringsstöd värt 4,8 öre/kWh, med maximalt stöd på 1,2 miljoner kr, livslängd 30 år, utbyte 900 kWh/kW och degradering 0,5% per år. Med 20 eller 25 års livslängd skulle resultatet bli 5,7 öre/kWh respektive 7,0 öre/kWh. Solcellsparken i Västerås har högre produktion på grund av solföljning (1160 kWh/kW hittills i år), så värdet för den blir mindre per kWh.

I rapporten har Sweco antagit samma investeringsstöd för storskalig som småskalig solkraft, 87 öre/kWh. I svaret har man gjort en omräkning för småskalig solkraft och fått 23-36 öre/kWh (se kommentar nedan), som man i svaret även använt för storskalig solkraft. Men ett värde för småskalig solkraft kan man inte använda rätt av för storskalig solkraft, man måste ha hänsyn till att man kan få som mest 1,2 miljoner i investeringsstöd.

Det kan tilläggas att Sweco dessutom använder termen mikroproduktion i samband med skattereduktionen, om man har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten .

Livslängd

I arbetsdokumentet har man skrivit

”En mycket grov överslagsberäkning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 år).”

Ingen motivering eller referens finns till varför man valt 20 år som livslängd. I svaret skriver Sweco:

”Det är mycket möjligt att den tekniska livslängden är 30 år. Den ekonomiska livslängden sammanfaller dock inte nödvändigtvis med den tekniska livslängden. Beroende på hur de nu installerade anläggningarna försämras över tid, samt teknik- och kostnadsutveckling för nya anläggningar kan det exempelvis vara motiverat att ersätta dessa före utgången av den tekniska livslängden, vilket förkortar den ekonomiska livslängden.”

Två anledningar jag kan se till att riva ut en anläggning och installera en ny är om modulernas degradering skulle vara så hög eller verkningsgraden skulle ha ökat så mycket för nya produkter att det skulle löna sig att installera en ny anläggning. Har dock svårt att med dagens kunskaper se att solcellsmodulerna skulle bytas ut redan efter 20 år på grund av degradering eller högre verkningsgrad, då anläggningen är avskriven, ”bränsle”kostnaderna är noll och driftkostnaderna minimala.

I rapporten “Levelized cost of electricity renewable energy technologies” från ansedda Fraunhofer ISE 2013 använder man 25 års livslängd och en årlig minskad produktion med 0,2% på grund av degradering. I Sverige har vi ett förhållandevis kallt klimat vilket förefaller ge en låg degradering av modulerna, vilket visades i två svenska studier för knappt tio år sedan på solcellsmoduler som varit i drift upp till 25 år. Det vore välkommet med flera svenska studier i detta ämne.

Verkningsgraden för kommersiella moduler och växelriktare har långsamt ökat under det senaste årtiondet. Växelriktare har idag typiskt 97-98% verkningsgrad och man kan därmed inte nå så mycket längre. Kiselbaserade moduler har idag över 90% av världsmarknaden. Standardmoduler har 15-16% verkningsgrad. De bästa kiselbaserade kommersiella modulerna idag kommer från Sun Power och har 21,5% verkningsgrad. Prislappen är dock dubbelt så hög för dem. Det finns en fysikalisk gräns hur långt man kan nå med enbart kiselbaserade solceller. Ska man vidare över 20% verkningsgrad som standard krävs nya kommersiella tekniker, med exempelvis tandemsolceller.

Sammantaget får 20 år anses vara ett för lågt antagande när det gäller den ekonomiska livslängden. 25-30 år är rimligare.

Värde av investeringsstöd för solkraft

Man säger i svaret att ”Generellt i rapporten har vi en ögonblicksbild av vilka skatter och stöd som gäller i nuläget.” Men för solkraft har man beräknat produktion för anläggningar med stöd utbetalat under 2009-2014. Det motsäger att påståendet om ögonblicksbild och ger helt fel resultat eftersom stödnivåerna och priserna för solcellsanläggningar var högre 2009-2014 än idag. Man har dessutom inte angivet vilken installerad effekt man antagit (visade sig i efterhand att man antaget fel effekt) och vilket utbyte (kWh/kW) denna effekt skulle ge, så det saknas en transparens i underlaget och det går därmed inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Detta spelar i och för sig mindre roll eftersom en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Vill man räkna på nuläget måste man räkna med de stödnivåer som gäller idag, det vill säga från och med 1 januari är stödnivån 20% för privatpersoner och 30% för företag. Sweco har felaktigt angivet 35% som högsta stödnivå i arbetsdokumentet.

Med 30 års livslängd, ett systempris på 20 000 kr/kW (inklusive moms), utbyte på ca 900 kWh/kW (avrundat medianvärde för 238 svenska solcellsanläggningar 2014) och en degradering på 0,5%/år (högt räknat) skulle investeringsstödets värde bli ca 16 öre/kWh för en privatperson. Antar man istället 20 års eller 25 års livslängd blir värdet 23 öre/kWh respektive 19 öre/kWh. Gårdagens beräkning för företag gav ett värde på ca 17 öre/kWh vid 30 års livslängd. Med vad författarna tycker är en ”rimlig approximation” har man istället kommit fram till 87 öre/kWh med sitt räknesätt i rapporten. En anledning till att man fick så högt värde var att man använt ett felaktigt värde för den installerade effekten,

I svaret skrev Sweco ”Vi gjorde även en alternativ beräkning av värderingen av solcellsstödet där vi ”räknat om” investeringsstödet till ett produktionsstöd”. I denna nuvärdesberäkning kommer man fram till ett värde på 23-36 öre/kWh beroende på livslängd (20-35) och kalkylränta (3-5%). I budgetpropositionen finns ett förslag om investeringsstöd under åren 2016-2019, vilket är det vi får förhålla oss till, så jag förstår inte varför man räknade om till ett årligt produktionsstöd per kWh.

Skattereduktion

“Omräkningen” med en nuvärdesberäkning är högst relevant för skattereduktionen som infördes 1 januari 2015 och som i praktiken får samma effekt som de så kallade ”feed-in tariffs”, som har använts i många andra länder i Europa. Om nivån på skattereduktion bibehålls på 60 öre/kWh för alla kommande år kommer dess nuvärde att minska på grund av inflationen. Det är dock inte sannolikt att skattereduktion kommer att ligga på denna nivå under hela livslängden. Det finns ingen begränsning satt i tid för skattereduktionen men i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar är det troligt att skattereduktionens storlek kommer att minska och försvinna med tiden. Om skattereduktionen exempelvis finns under 15 år framåt kommer det genomsnittliga värdet av skattereduktionen under livslängden att bli betydligt lägre än 60 öre/kWh.

Syfte

I Swecos svar anger man att

”Det underliggande syftet med rapporten är att ge ett underlag till en vidare diskussion kring vilka de samhällsekonomiska effekterna av olika skatter/avgifter/stöd/undantag ger.” och ”… nuläget ser ut vad gäller skatter, avgifter, stöd och undantag och hur detta påverkar incitamenten för kraftproduktion”.

Ur denna synvinkel borde man inte bara titta på nuläget, utan även göra en värdering av hur stort ett stöd etc. är värt under hela livslängden. Ingen investerare av storskalig solkraft eller annan storskalig elproduktion tittar enbart på nuläget, privatpersoner är möjligen mindre nogräknade. Naturligtvis försöker man göra en värdering av värdet av ett stöd under hela livslängden, där man tar hänsyn till både utgifter och intäkter under livslängden. När det gäller elcertifikat vet vi att de bara utfärdas under en 15 år lång period. Om man antar en livslängd som är längre än 15 år måste man därför inför ett investeringsbeslut ta hänsyn till att man inte kommer att få elcertifikat under hela livslängden.

Om man ska titta på det stora ämnet samhällsekonomiska effekter känns det rimligt att man även tittar på hur stora belopp som satsas i stöden. Om man exempelvis tittar på elcertifikatsystemet har elcertifikat till ett värde av storleksordningen 43 miljarder delats ut sedan starten 2003 (ca 4 300 kr per svensk). Men bara 7,2 miljoner har hittills gått till solceller (ca 72 öre per svensk under en 12-årsperiod = 6 öre per år och svensk!), vilket i sammanhanget blir en helt försumbar kostnad för samhället (elkonsumenterna). Det budgeterade investeringsstödet för solceller är en tiopotens mindre i storlek per år än vad elcertifikatsystemet ger i nuläget till de övriga kraftslagen. Men Sweco tycker det är ”märkligt” att göra en jämförelse av absolutbeloppen.

Om IVA:s rapport ska fylla ovanståenden syften borde den vara opartisk utan ställningstaganden. Men i texten finns bland annat denna åsikt:

”Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

Detta ställningstagande bygger endast på en enda mening: ”I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvaret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren.” Om man ska göra en bedömning av samhällsekonomisk effektivitet behövs en genomgripande analys.

Man måste även studera vilka sidoeffekter olika stöd kan få och vilka andra randvillkor som finns. Skapas nya produkter och tjänster? När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Hur ska vi lösa det? Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det relativt snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit.

Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för jordens (läs mänsklighetens) framtid. Hur värderas denna effekt samhällsekonomiskt?

Sammanfattning

  • IVA:s rapport är inte transparent eftersom vissa definitioner och antaganden saknas.
    • En strikt definition i installerad effekt i kW måste göras för vad man menar med småskalig respektive storskalig solkraft.
    • Alla gjorda antaganden måste redovisas öppet, exempelvis utbyte (kWh/kW), installerad effekt i Sverige (MW) och eventuellt använda systempriser (kr/kW).
  • Det finns inkonsekvenser i IVA-rapporten som måste rättas till.
    • Exempelvis är investeringsstödets storlek inte baserat på nuläget och man gjord ett felantagande vad gäller den installerade solcellseffekten, vilket gav ett stort fel i beräknat värde per kWh både för småskalig och storskalig solkraft.
  • I IVA-rapporten har man inte tagit hänsyn till att det finns en maxgräns för investeringsstödet på 1,2 miljoner.
    • Detta ger ett stort fel i investeringsstödets värde per kWh för storskalig solkraft.
  • Då IVA:s rapport bara tittat på nuläget och inte gör någon bedömning av utvecklingen av olika stöd etc. under hela livslängden, absolutkostnad för samhället, sidoeffekter och andra randvillkor är rapporten ett otillräckligt underlag för investeringsbeslut och en samhällsekonomisk bedömning. Detta bör uttryckligen påpekas i IVA:s rapport.

 

PS 25-26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2

Här är lite kompletteringar till gårdagens inlägg Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft. IVA skriver på webbsidan för rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie” att “Vi har upptäckt räknefel i denna studie, kommer att åtgärdas snarast.”

Huum…Vi?

Fick idag en del påpekanden som gör att det även finns andra observationer att göra gällande rapporten enligt nedan.

Elcertifikat

Det är samma felantaganden för vindkraft som för solkraft. Man har angett värdet av elcertifikaten till 16 öre/kWh, utan att ta hänsyn till att livslängden är längre än de 15 år som man får elcertifikat för. Elcertifikatens värde ska slås ut över hela livslängden. Är livslängden 30 år (solkraft) blir det genomsnittliga värdet 8 öre/kWh och inte 16 öre/kWh.

Granskning

På Twitter efterfrågades idag att rapporten borde ha kvalitetssäkrats genom en oberoende granskning (“peer review”) innan den publicerades. IVA skriver på Twitter att så har skett. Med tanke på mängden fel om solkraft inses dock att varken författarna eller granskarna haft tillräckliga kunskaper om solkraft. Här behöver IVA hjälp av solkunnigt folk.

Vinkling

Rapporten är inte helt neutral. Det finns subtila vinklingar, medvetet eller omedvetet.

I avsnittet om elcertifikat skriver man:

”Vad gäller kraftslag är det främst vindkraft som byggts ut inom ramen för elcertifikatsystemet. År 2014 utfärdades exempelvis 10 770 elcertifikat till solkraftsanläggningar i Sverige. För vindkraft samma år utfärdades cirka 11 miljoner elcertifikat.”

Antalet elcertifikat nämns för solkraft och vindkraft, men inte för de övriga kraftslagen. Här nedan visas en tabell med utfärdade elcertifikat sedan starten i maj 2003, en sådan tabell bör infogas i rapporten om man vill ge en neutral bild av antalet utfärdade elcertifikat genom åren.

I avsnittet om solkraft skrivs:

”Egenproducerad småskalig el är oftast solelsproduktion. I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvåret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren. Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

På vilka grunder har den ”samhällsekonomiska effektiviteten” bedömts för småskalig elproduktion? Jag hittar inget underlag till denna rallarsving och jag föreslår att denna text stryks. Syftet med investeringsstöd till solkraft har aldrig varit att svara för effektförsörjningen vintertid, så det är kryptiskt varför man gör en bedömning baserat på något som aldrig varit ett mål för stödet. Man låter också bli att nämna möjliga positiva effekter. Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för mänsklighetens framtid. Det är därför rimligt att vi stödjer utvecklingen av solenergi, även i Sverige. Och handen på hjärtat, de pengar som satsas i investeringsstödet är i det stora hela väldigt små belopp. Det investeringsstöd på 1,395 miljarder som är budgeterat för åren 2016-2019 innebär att vi satsar 36 kr per innevånare och år under fyra år. Yep, 36 kr…

När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit, men det är ingen som sagt att solenergi ska lösa hela vår energi- eller effektförsörjning ensamt.

På Twitter skrev en av rapportens författare Niclas Damsgaard, Sweco, igår att ”Solelen får dock fortsatt mest stöd.” En lurig vinkling. Stämmer detta? Döm själva.

  • I rapporten redovisas endast stöd per kWh. För exempelvis storskalig solkraft angavs i rapporten att stödet är 103 öre/kWh, vilket är en rejäl felräkning. Min uppskattning igår visade att det tänkbara stödet egentligen är 9-12 öre/kWh, i form av elcertifikat och investeringsstöd (max 1,2 miljoner per anläggning). MEN, med storskalig menas i rapporten 1,5 MW eller större och någon sådan solcellsanläggning har aldrig byggts i Sverige. De två största är på 1 MW vardera. Det har därför inte betalats ut en enda kr i stöd till storskalig solkraft i Sverige!
  • I rapporten redovisas hur mycket investeringsstöd till solceller som beviljats och betalats ut under åren 2009-2014. Men för övriga kraftslag görs inte motsvarande redovisning av tidigare stöd. Man kan undra varför?

Här nedan visas hur många elcertifikat som tilldelats olika kraftslag sedan starten och hur stort deras värde varit, detta bör redovisas i IVA:s rapport. Värdet är uppskattat som medelpris under året gånger antalet elcertifikat. Jag fick med denna metod att totalt har 43,1 miljarder utfärdats i elcertifikatsystemet från med starten i maj 2003 till och med september 2015. 5,9 miljarder har gått till vattenkraft, 12,2 miljarder till vindkraft, 23,5 miljarder till biomassa och biogas (kraftvärme i första hand), 1,5 miljarder till torv och 7,2 miljoner till sol. Om det är något som har bättre siffror på detta får de gärna skicka referens till en källa.

Till detta kommer att solceller beviljats 503 miljoner i investeringsstöd under perioden juli 2009 till och med september 2015, varav 396 miljoner utbetalats. Författarna till IVA-rapporten missade att det även fanns ett investeringsstöd under 2005-2008, till offentliga byggnader. Under denna period beviljades 102 miljoner enligt en rapport från Konjunkturinstitutet, men jag hittar inte någon uppgift om hur mycket som betalades ut.

Antal utfärdade elcertifikat per kraftslag från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Antal utfärdade elcertifikat per kraftslag från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Uppskattat värde av elcertifikat utfärdade från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Uppskattat värde av elcertifikat utfärdade från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft

IVA:s projekt Vägval el släppte i förrgår rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie“. Vet inte vad som skiljer en specialstudie från en vanlig studie. Det speciella med denna studie var dock alla felaktiga antaganden om solkraft.

Här presenteras min genomgång av studien. Den baseras dels på rapporten, dels på ett “Arbetsdokument” (länk finns på sidan enligt ovan). Niclas Damsgaard från Sweco som är en av författarna skriver idag på Twitter att “vi har upptäckt ett fel i indata som användes för beräkningen och uppdaterar… “, efter mitt påpekande på Twitter att man räknat fel på solkraft. Vad det innebär vet jag inte, min genomgång gäller originaldokumenten och gäller endast området Solkraft.

Solkraft

  • Hur definieras småskalig respektive storskalig solkraft?

På några ställen i arbetsdokumentet görs skrivningar av typen ”… småskaliga producenter under 1500 kW, respektive storskaliga över 1500 kW”. Det verkar därför som att man satt gränsen för storskalig till 1 500 kW = 1,5 MW.

Om gränsen sätts till 1,5 MW bör påpekas att det inte finns någon sådan stor solcellsanläggning i Sverige. De två största i Västerås respektive Arvika är båda på 1 MW. De möjliga stöd som redovisas för storskalig solkraft är därmed fiktiva och har aldrig betalats ut i verkligheten.

  • Livslängd

Livslängden är satt till 20 år. Källa till detta val saknas. Det är för kort tid. Modultillverkarna brukar ge 25 års effektgaranti på modulerna = minst 80% av ursprungseffekten efter 25 år. Två undersökningar gjorda i det svenskt klimatet på verkliga solcellsinstallationer har visat på en betydligt lägre degradering. 30 år är inte orimligt för modulerna och det är den livslängd som använts i artiklar där jag och mina medförfattare räknat på LCOE (Levelised Cost of Energy) för solel i Sverige.

  • Elcertifikat

Sweco har antagit att värdet för elcertifikat är 16 öre/kWh, men det gäller bara de 15 år man tilldelas elcertifikat. Om livslängden är 30 år blir värdet i genomsnitt ca 8 öre/kWh. I praktiken är det bara en minoritet av de småskaliga solelproducenterna som ansökt om tilldelning av elcertifikat. För majoriteten av solcellsanläggningar som inte ansökt om elcertifikat är värdet 0 öre/kWh. När det gäller småhusägare får dessutom nästan alla bara elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Om vi antar ett överskott på 50% blir det värdet av elcertifikaten då i genomsnitt ca 4 öre/kWh för den producerade solelen under anläggningens livslängd. Under våra fyra första driftår hade vi 52% i överskott som matades in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik har priset för elcertifikat i genomsnitt varit 17,5 öre/kWh senaste året. Jag skulle därför kunna tänka mig att höja ovanstående värden för elcertifikat till ca 9 öre/kWh, respektive ca 4,5 öre/kWh. Från och med 2016 höjs kvotplikten och det borde innebära att priserna på elcertifikat ökar med tiden, men det återstår att se hur priserna utvecklas.

  • Investeringsstöd

Man kom fram till 87 öre/kWh i investeringsstöd genom en “mycket grov overslagsberakning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 ar). De stodpengar som delats ut mellan 2009 och 2015 har sedan slagits ut på dessa kWh.” (en korrigering av min första text eftersom det blev fel i den).

Man har dock inte angivet vilken installerad effekt man antagit och vilket utbyte (kWh/kW) denna skulle ge, så det går inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Ett sådant räknesätt har dessutom mycket stora osäkerheter. Detta spelar i och för sig mindre roll efter en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Så här kan man enkelt beräkna värdet av investeringsstödet idag. Investeringsstödet till privatpersoner är 20%, om man ansökte efter 1 januari 2015. Antag att 1 kW kostar 20 000 kr nyckelfärdigt, inklusive moms. Det ger 4 000 kr i möjligt stöd. Enligt ett exjobb som jag handledde på MdH tidigare i år var medianvärdet för solelproduktion för 238 svenska anläggningar ca 900 kWh/kW under 2014 enligt data från öppna databaser. Med en livslängden på 30 år och degradering på 0,5%/år (högt räknat, den är förmodligen lägre) blir den totala solelproduktionen då ca 25 000 kWh under livslängden. Investeringsstödets värde för en privatperson blir därmed 4 000 kr / 25 000 kWh = 16 öre/kWh.

Investeringsstödet till företag är 30%. Det står felaktigt 35% i arbetsdokumentet. Antaget ett pris på 14 000 kr/kW, exklusive moms (lägre pris på grund av större anläggning än för privatperson) blir investeringsstödets värde 4 200 kr / 25 000 kWh = 17 öre/kWh.

De antagna systempriserna ska ses som ungefärliga, i verkligheten har de förstås en spridning beroende på flera olika faktorer, så priserna kan vara både lägre och högre. Men det visar att det framräknade stödet i rapporten inte har någon relevans i dagsläget.

  • Storskalig solkraft

Man kom fram till att värdet på investeringsstödet var 87 öre/kWh även för storskalig storkraft, det vill säga samma som för småskalig solkraft. Detta trots att det aldrig byggts någon storskalig solkraft i Sverige om gränsen sätts till 1,5 MW.

Man har missat att investeringsstödet är maximerat till 1,2 miljoner kr per anläggning. Med ett stöd på 30% ger det en högsta stödberättigad kostnad på 4 miljoner kr. Med ett pris på 13 000 kr/kW, exklusive moms, (antaget ytterligare lägre pris på grund av ökad storlek) ger det en anläggning på 308 kW. Detta är långt under de 1 500 kW som använts som används som gräns för storskalig produktion. Om man bygger en anläggning på 1 500 kW eller större, vilket inte har gjorts hittills i Sverige, kan man få som mest 1,2 miljoner kr i investeringsstöd. En anläggning på 1 500 kW skulle producera minst 37 500 000 kWh under livslängden. Detta om man antar 900 kWh/kW i årligt utbyte och 0,5% årlig degradering, men utbytet är sannolikt högre än så eftersom en stor anläggning rimligen byggs där förutsättningarna är gynnsammare än på ett småhustak när det gäller skuggning, som är den vanligaste orsaken till produktionsminskning för småskalig solel. Storskalig solkraft skulle därmed som mest få ett investeringsstöd värt 1 200 000 kr/ 37 500 00 kWh = 3,2 öre/kWh. Desto större anläggning desto mindre skulle stödet per kWh bli. Skulle man exempelvis bygga en anläggning på 5 MW skulle stödet motsvara 1 öre/kWh.

  • Ingen energiskatt på egenanvänd el

Värdet av att man inte betalar energiskatt på egenanvänd el beror på vilken producenten är. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (24,25 öre/kWh istället för 36,75 öre/kWh, inklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Man bör också fundera på om undantaget från energiskatt verkligen är en subvention. Att själv använda solel man producerar får samma effekt som en energieffektivisering (som att installera värmepump, byta fönster, isolera väggarna eller taket), eller när man använder solfångare eller ved för att producera varmvatten för att minska behovet av köpt energi. Ingen av dessa åtgärder beskattas idag, så varför ska man beskatta just egenanvänd solel?

Eller skattar man när man odlar egen frukt, grönsaker, potatis…? Känns det logiskt att man ska betala skatt på något man framställt i huset och som aldrig lämnat huset? Nej, inte för mig.

Ge mig ett logiskt motiv till att vi ska betala energiskatt på den solel vi producerar med solceller och använder själva i huset, utan att den elen varit in på elnätet och vänt! Annat än att staten ser det som en bra inkomstkälla…

Förespråkarna för energiskatt på egenanvänd el verkar dessutom inte ha förstått att det inte finns några mätvärden på hur mycket av solelen vi använder själva. Det är heller inget som går att mäta direkt så det blir en kostsam apparat få fram hur mycket solel man använder själv, se inlägget “Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el“.

  • Nättariff

I rapporten verkar man ha använt ett värde på 3,7 öre/kWh för reducerad nättariff  för småskaliga producenter upp till 1 500 kW, baserat på att småskaliga producenter har ett undantag från att betala mer av nättariffen än den del som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät.

  • Undantag inmatningsabonnemang

Om man är nettokonsument med säkring på högst 63 A och högst 43,5 kW installerad effekt behöver man inte betala något inmatningsabonnemang. Då kostnaderna för inmatningsabonnemang varier mycket mellan olika nätägare och då kostnaden per kWh blir beroende av hur stor solcellsanläggning är kommer detta belopp att variera stort. När jag läser de två dokumenten kan jag inte se att man räknat ut något eget värde för detta. Möjligen ingår det i nättariffen?

För de minsta solelproducenterna med en installerade effekt under 43,5 kW kan dock värdet av inte behöva betala inmatningsabonnemang bli rejält och vara av större värde än investeringsstödet. Detta om man antar att kostnaden för inmatningsabonnemanget är densamma för alla abonnemang upp till 1 500 kW, även om man bara har installerat några enstaka kW solceller.

Det finns ca 160 nätägare i Sverige så det är orimligt för mig att ta reda på vad som är ett normalt pris för inmatningsabonnemang. Här är ett exempel ur högen, som jag inte kan bedöma om det är representativt för alla nätägare, så ta det för vad det är.

Mälarenergi har ett inmatningsabonnemang för företag där kostnaden är 135 kr/månad, exklusive moms. Om vi med vår 3,36 kWh solcellsanläggning skulle betala samma pris skulle det bli 2 025 kr/år, inklusive moms. Under åren 2011-2014 var vår genomsnittliga solelproduktion 2 782 kWh/år. Om vi hade haft Mälarenergi som nätägare hade värdet därmed varit 73 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare men jag hittar inte priset för deras inmatningsabonnemang på deras hemsida (var inte lätt att hitta på Mälarenergis omgjorda hemsida heller). Om vi istället haft en solcellsanläggning på 43 kW som producerat 38 700 kWh/år (900 kWh/kW,år) skulle värdet varit 5 öre/kWh. Med en annan nätägare och ett annat pris för inmatningsabonnemanget hade värdet varit annorlunda.

Om man använder all el själv blir det ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Detta kan gälla även andra än de minsta solcellsanläggningarna. På ICA Maxi Erikslund här i Västerås finns en 40 kW solcellsanläggning där all solel används av butiken.

I ett projekt i dåvarande Elforsk SolEl-program var jag 2005 projektledare på ABB Corporate Research för den första solcellsinstallation i Sverige som matade in all el till nätet. En av projektets slutsatser blev att de då höga priserna för inmatningsabonnemang gjorde att det blev en nettokostnad för en småhusägare att försöka sälja ett överskott av solel. År 2010 ändrades ellagen så att man införde undantaget enligt ovan för de små elproducenterna.

  • Övrigt

De skriver att man matar ut på nätet, men det heter att man matar in eftersom man ser det ur nätets synvinkel, därav inmatningsabonnemang när säljer överskottsel och uttagsabonnemang när man köper el.

  • Saknas

På Twitter svarade Niclas Damsgaard, Sweco, apropå mitt påpekande om felräkning att “det ändrar inte den övergripande bilden men sänker nivån på stödet till solel” och “Solelen får dock fortsatt mest stöd.” Om man räknar i kr/kWh. Som man frågar får man svar skulle man kunna säga.

I rapporten har man redovisat hur mycket som beviljats och utbetalts i investeringsstöd till solceller. Men varför har man inte redovisat för alla kraftslag hur mycket som betalats ut i stöd, exempelvis i elcertifikatsystemet? Var ärlig och redovisa öppet i rapporten hur mycket stöd olika kraftslag fått fram till nu i kronor räknat. Solkraft ligger bland de kraftslag man studerat garanterat i botten på den tabellen!

Kraftvärme (går under “biomassa och biogas” i statistiken)och vindkraft har alla fått tvåsiffrigt antal miljarder i stöd genom elcertifikatsystemet. Vattenkraft  och torv har “bara” fått ett ensiffrigt antal miljarder i stöd. Solkraft är väldigt långt ifrån dessa belopp. I det stora hela är det småpengar vi gett i stöd till solkraft hittills.

Regeringen har som vision att Sverige ska försörjas till 100% av förnyelsebar energi. Solenergi, både solel och solvärme, kommer att bli nödvändiga pusselbitar i ett sådan pussel, så det är fullt rimligt att vi fortsätter att stödja solenergi för att främja dess utveckling i Sverige. Det är också rimligt att tro att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att tycka att det är helt naturligt att sätta solceller på alla nybyggda hus. Inom en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-hus i kraft och solenergi blir en viktig kugge för att klara detta.

Summering

Det finns många fel i IVA:s rapport. Mitt föreslag är att avsnittet för solkraft helt revideras och granskas av någon solcellskunnig innan publicering.

Så här skulle man kunna se på stödet till solel. För solvärme finns inget stöd över huvud taget.

 

 * = osäkert värde Småskalig solkraft egenanvänd el Småskalig solkraft såld el Storskalig solkraft
Investeringsstöd 16-17 16-17 <1 – 3
Elcertifikat 0-9 0-9 9
(Ingen energiskatt) (0,5-36,75) 0 0
Skattereduktion 0 60 0
Nättariff och inmatningsabonnemang 0 5-75* 0
Totalt 16-26 (63) 81-161* 9-12
Totalt enligt rapporten 136 167 103

PS 26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.

Oktoberfest för våra solceller

127,61 kWh (38,0 kWh/kW) hittills under oktober. Det betyder att vi redan passerat skörden för oktober under åren 2012-2014!

Vårt oktoberrekord är från 2011 då det blev 138,75 kWh (41,3 kWh/kW). Vi behöver alltså bara producera drygt 11 kWh till under de återstående 10 dagarna av månaden för att sätta ett nytt rekord. Det kommer vi garanterat att klara! Det är inte frågan om det tidigare rekordet för oktober kommer att passeras, utan med hur mycket! Yeah…

Undrans om det varit lika  bra i oktober på andra platser i Sverige?

211 kWh solel under september

Det blev 210,71 kWh (62,7 kWh/kW) solel under september för oss. Sedan vi installerade vår anläggning den 28 oktober 2010 har det blivit 241, 198, 268 respektive 248 kWh i september under de tidigare åren. Bäst var september 2013 då det blev 267,94 kWh (79,7 kWh/kW).

Den bästa dagen under månaden var den 11 september med 11,41 kWh (3,40 kWh/kW). Rekordet för september är den 2 september 2014 med 13,13 kWh (3,91 kWh/kW).

Diagrammen nedan visar en jämförelse per dygn med september ifjol, produktionen per dygn under 2015 till och med september och en jämförelse av årets månader från och med november 2010.

Soltimmar

Observerar att soltimmar av SMHI definieras som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Soltimmar är därför inget begrepp som ska användas av solcellsägare. Det är den globala solinstrålningen som bestämmer hur stor solelproduktionen blir. Den globala solinstrålning omfattar både den direkta och den diffusa solinstrålningen. I Sverige svarar den diffusa solinstrålningen för ungefär hälften av den årliga solinstrålningen.

Läs mera om detta i inläggen Vad är soltimmar, drifttimmar och fullasttimmar? och Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?

Produktionsdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 479 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal. I hela världen finns 211 000 anläggningar med öppna data i Sunny Portal, så det är mera än enbart kvällslektyr…

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2014 och september 2015.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2014 och september 2015.

Solelproduktion per dygn under 2015, till och med 30 september, för vår solcellsanläggning

Solelproduktion per dygn under 2015, till och med 30 september, för vår solcellsanläggning

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Tycker du att Sveriges att solenergipolitik är bra?

Då behöver du inte läsa längre.

Chans att påverka!

Om inte har du nu chansen att påverka Sveriges solenergipolitik!

Energimyndigheten efterfrågar skriftliga bidrag inför uppdraget att ta fram en strategi för ökad användning av solel i Sverige enligt ett pressmeddelande från igår.

Energimyndighetens uppdrag är att:

  • analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi,
  • föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige,
  • redovisa ett förslag om hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.

Det är bra att politikernas intresse för solenergi ökar! MEN, inte ord nämns om solvärme i uppdraget. Om målet är att Sverige ska  ha 100% förnybar energi borde det vara självklart att även solvärme behandlas i en solenergistrategi. Hur har det blivit så att solenergi blivit enbart solel? Obegripligt för mig… Någonstans längs slingriga politiska vägar har solvärmen tappats bort. Om man vill ha varmvatten är det inte självklart att den rätta vägen att gå är att göra det via soleluppvärmning…

Skrev inlägget Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition för ett par veckor sedan. Här är en utveckling av förslagen i inlägget.

Politik

  • Att gasa med ena foten (investeringsstöd) och bromsa med den andra (energiskatt på egenanvänd el) är ingen bra idé om man vill framåt. Det rimliga är att ett eventuellt nytt förslag om energiskatt baseras per anläggning och inte juridisk person och att det gäller enbart för nya anläggningar.
    Egentligen borde det självklara vara att man inte ska betala energiskatt alls på egenanvänd el som används innanför anslutningspunkten till elnätet.
  • Förenklingar behövs för de små elproducenterna. Varför i hela världen ska varje liten solelproducent behöva momsregistera sig, oavsett hur liten eller stor solelproduktionen är. Det är onödigt krångligt för de små elproducenterna och kostar i administration hos Skatteverket.
  • Elcertifikatsystemet behöver anpassas för småskalig solelproduktion. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi med tanke på att det handlar om några miljarder per år. Rimligen bör vi få in även all solel på ett enkelt sätt i detta system. För att göra det krävs ett nytänkande.
    När en solcellsanläggning installeras gör installatören en föranmälan innan arbetet påbörjas och en färdiganmälan när anläggningen är klar. Färdiganmälan skulle kunna kompletteras med de uppgifter som behövs för att anläggningen ska registreras för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier och att färdiganmälan går till Energimyndigheten (som godkänner anläggningar för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier) också, förutom till nätägaren.
  • Det krävs onödigt mycket administration att hantera skattereduktionen för överskottsel via inkomstdeklarationen. Går det inte att finna en väg att lösa detta på elräkningen och slippa inblandningen av inkomstdeklarationen och Skatteverket?
  • Administrativa hinder för utvecklingen av solenergi behandlades i EU-projektet PV-GRID, som pågick 2012-2014. På uppdrag av Svensk Solenergi genomförde jag ett antal intervjuer bland installationsföretag och resultatet av detta arbete finns redovisat på hemsidan för PV-GRID. Vore lämpligt att gå igenom dessa resultat och se vad som kan återanvändas för framtiden.

Statistik

Det är märkligt att vi hittills inte haft något bra system att samla in statistik för

  • hur mycket solel som är installerad. Det arbete Johan Lindahl gör inom arbetet i IEA PVPS Task 1 bygger på enkäter. Johan gör ett bra arbete men metoden har sina brister och blir ohållbar i längden när tillväxten av solel ökar.
  • hur många solcellsanläggningar som finns. Eftersom endast en minoritet av de svenska solcellsanläggningarna är anslutna till elcertifikatsystemet är det en oanvändbar källa till information. De enda som vet är de ca 170 nätägarna i Sverige. Energimyndigheten har vad jag förstår i år startat ett projekt för insamling av uppgifter från nätägarna och vi hoppas snart få statistik från den insamlingen presenterad av Energimyndigheten.
  • vilken storleksfördelningen är bland solcellsanläggningarna. Denna information har också nätägarna.
  • hur mycket solel som produceras i Sverige.

Utveckling

  • För att solceller ska bli mera konkurrenskraftiga krävs en lägre produktionskostnad per kWh producerad el. Detta kan nås genom minskade investeringskostnader, minskade driftkostnader, ökad systemverkningsgrad och ökad livslängd för solcellssystemet.  Inom alla dessa områden behövs forskning och utveckling.
    • När det gäller investeringskostnad kan den minskas genom minskade produktionskostnader för de ingående komponenterna (inte bara modulerna!) och effektivare installation så att arbetstiden kan minskas.
    • När det gäller solenergiforskning satsar Sverige oproportionellt mycket på utveckling av nya solceller. Solcellerna är en av komponenterna i en solcellsmodul. Modulerna svarar för ungefär hälften av investeringskostnaden i ett svenskt solcellsystem.
      Andra komponenter (växelriktare, brytare, kablage, montagesystem etc.) och arbete står för resten av kostnaden, där vi har i det närmaste försumbar svensk forskning i förhållande till vad som satsas på utveckling av nya solceller.
    • Installationsföretagen är de som främst skapat nya arbetstillfällen inom solcellsbranschen i Sverige under senare år. Vilken forskning och utveckling har de behov av?
  • När det gäller forskning på solvärme är den marginell, om det överhuvud taget bedrivs någon sådan på svenska högskolor och universitet? Någon av läsarna av bloggen kanske vet? Det finns en del utveckling inom solvärmeområdet genom några företag.

Att göra

Energimyndigheten skriver så här:

Energimyndigheten efterfrågar skriftliga bidrag i syfte att komplettera det underlag som vi utgår ifrån inom uppdraget. De ska innehålla en beskrivning av identifierat hinder/möjlighet i enlighet med uppdragstexten samt ett kortfattat underlag som styrker detta. Förslagen ska skickas skriftligen till solelst…@energimyndigheten.se senast den 23 oktober.

Oavsett vad du tycker, gör din röst hörd! Skriv till Energimyndigheten och framför dina synpunkter. NU!