Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el

I regeringens Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303) föreslås från och med 1 juli 2016 energiskatt på egenanvänd solel om den installerade solcellseffekten är 255 kW eller mer per juridisk person. Det skulle även gälla för redan installerade solcellsanläggningar.

Med egenanvänd el menar jag el som man producerat själv och rent fysiskt även använt själv innanför anslutningspunkten till elnätet. I regeringens budgetproposition 2016 definieras det som el “som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.”.

De förslagna förändringarna skulle få stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om de genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen“,  ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag väcker onekligen flera praktiska frågor. Hur har man egentligen tänkt att genomföra energibeskattningen rent praktiskt? Har någon ansvarig tänkt på detta överhuvud taget?

Det går inte att mäta mängden egenanvänd el på något praktiskt genomförbart sätt!

Mängden egenanvänd el måste beräknas som bruttoproduktion minus inmatat överskott till nätet. Det behövs alltså två olika mätvärdena, varav det ena inte finns enkelt tillgängligt idag. De nya data som behöver samlas in och administreras av olika parter kommer att leda till kostnader. Det leder också till ett antal följdfrågor.

  • Inmatning av överskottsel till nätet ska mätas per timme och rapporteras till Svenska Kraftnät av nätägaren idag. Så långt är det klart men därefter uppstår ett antal oklarheter.
  • Vem ska mäta och samla in mätvärden för bruttoproduktionen av solel från alla berörda anläggningar? Idag finns ingen som har något ansvar för detta. Nätägaren har inget ansvar utanför det koncessionspliktiga nätet.
    • Ska nätägaren tvingas att göra detta? Känns som att det ligger närmast till hands. Det finns ca 170 nätägare i Sverige.
  • Kommer det att krävas installation av en separat elmätare för att mäta bruttoproduktionen av solel? Ja, sannolikt.
    • En liten andel av de svenska solcellsanläggningarna har idag en separat elmätare för bruttoproduktionen i form av elcertifikatmätning. Det är en tjänst som kan köpas av någon av de ca 170 nätägaren eller av något annat företag som erbjuder den tjänsten.
    • Eller kommer man att nöja sig med de mindre noggranna produktionsvärdena från växelriktarna?
      • Hur skulle data från växelriktaren samlas in i sådana fall? Det finns inget enkelt sätt att göra det automatiskt, så jag tror inte på den lösningen.
  • Vem ska göra beräkningen av hur mycket el som är egenanvänd?
    • Nätägaren? Om nätägaren samlar in värden för bruttoproduktion och överskott ínmatat till nätet ligger nätägaren närmast till hands.
  • Vem ska debitera anläggningsägarens energiskatt på egenanvänd solel?
    • Nätägaren? Knappast.
    • Elhandlaren? Är de som debiterar elköparen energiskatt idag.
    • Skatteverket, via den årliga deklarationen? En annan möjlighet.
  • Kommer anläggningsägaren att få stå för alla merkostnader som uppstår på grund av kravet på energiskatt på egenanvänd el?
    • Hur stora skulle dessa merkostnader bli?

Kan vara värt att påpeka att energiskatt ska inte betalas på sålt överskott av solel.

Hur väl rimmar ovanstående med ambitionen att det ska vara enkelt att producera egen el och att

Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.”?

Här krävs att regeringen snabbt finner en lösning som dels innebär att solelproducenten undantas energiskatt på egenanvänd el, dels finner en administrativ lösning utan onödiga administrativa kostnader.

2 reaktion på “Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el

  1. Kommentar till “Det behövs alltså två olika mätvärdena, varav det ena inte finns enkelt tillgängligt idag”: Om den inte finns enkelt tillgänglig har du valt fel mätning. De större installationer jag kommit i kontakt med har mätning på båda.

    • Poängen i min skrivning var “enkelt tillgängligt”.

      Det överskott som matas in till nätet mäts av nätägaren och detta värde finns hos nätägaren, som skickar det till Svenska Kraftnät. När det gäller att mäta bruttoproduktionen måste man ha en elmätare direkt efter växelriktaren innan någon el använts. Denna sitter på ett icke-koncessionspliktigt nät och där har nätägaren inget lagligt ansvar för att samla in mätvärdena. Om man har mätning för elcertifikat av hela sin elproduktion finns mätvärden insamlade för bruttoproduktionen. Denna tjänst kan köpas av nätägaren eller av en konsult (exempelvis Reijlers). Mätvärdena kan därmed finnas hos anläggningsägaren, nätägaren, konsulten, Svenska Kraftnät eller Energimyndigheten (som hanterar kontoföringen av elcertifikaten). Om man inte har mätning för elcertifikat är det ingen som samlar in värden för bruttoproduktionen, vilket är normalfallet för mindre solcellsanläggningar.

      Det uppstår därmed ett antal frågor:
      1. Vem ska ansvara för att samla in värden för bruttoproduktionen respektive överskottet som matas in till nätet? Idag är det inte säkert att dessa mätvärden finns hos nätägaren.
      2. Hur ska man samla in mätvärden för de som inte har mätning för elcertifikat av hela sin solelproduktion?
      3. Vem ska göra beräkningen av hur mycket av solelproduktionen som är egenanvänd (bruttoproduktion minus överskott inmatat till nätet)?
      4. Vem ska debitera energiskatten för den egenanvända elen? Normalt sett är det elhandelsbolaget som debiterar energiskatt och om de även ska debitera energiskatt för egenanvänd el behöver de ha tillgång till mätvärderna.
      5. Dessutom tillkommer en kontrollfunktion hos Skatteverket att man verkligen betalar energiskatt på egenanvänd el.

      Vad kostar denna administration?
      Och hur mycket får staten in i energiskatt? Låt säga att vi har en anläggning på 300 kW som årligen producerar 900-1000 kWh/kW, dvs 270 000 – 300 000 kWh per år. Energiskatten är 29,4 öre/kWh exklusive moms under 2015. Staten får då in 79 000 – 88 000 kr/år på en 300 kW anläggning. Inga stora pengar…

      Grundproblemet är dock att det är ett feltänk att man ska betala energiskatt på el som man producerat själv och som aldrig matats in till nätet. Vilken logik finns i en sådan tanke?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *