Madeira – solfångare vanligare än solceller på småhus

Vi kom hem från Madeira i natt efter en veckas semester. Var lite körigt dessförinnan så bloggande har gått på sparlåga hittills i april.

När man flyger in mot Funchal på Madeira flyger man över halvön Sao Lourenco i nordost. Där finns ett stort fält av solcellsmoduler. Det var den enda stora solcellsanläggning vi såg under vår resa där vi vandrade 6 mil och åkte bil runt öns södra, västra och östra delar. När vi såg solcellsfältet på nära håll från bilväg visade det sig att det i stort sett låg plant längs den kuperade marken. Den marknära höjden hade gjort att det växte diverse växter mellan modulerna på sina håll. Inte så lätt att komma åt och rensa bort den växtligheten. Växtlighet som ger skuggning minskar solelproduktionen…

På småhusen på Madeira såg vi solfångare på en hel del tak. De hade vanligen tanken för varmvatten på taket intill solfångaren (inga minusgrader på vintern vid kusten!) och de använde självcirkulation enligt principen för “Thermosiphon. Dessa faktorer gör att detta måste vara billiga system att installera. Vårt hotell, som var fyra år gammalt, hade många solfångare på taket, men det gick inte att se några detaljer på nära håll. Det var säkert ett vanligt solfångarsystem med cirkulationspumpar. Såg vakuumsolfångare på något tak.

Det enda(!) mindre solcellssystem vi såg för hus var vid bostaden för tillsyningspersonalen i naturreservat på  Sao Lourenco. Vår drygt 10 år gamla norska guidebok hade skrivit att ett solcellsystem försörjde huset med el. Det hade nog varit så. Vid vårt besök var systemet en eländig syn. Det stod på mark och det hade varit åtminstone sex moduler, men tre var demolerade och låg förstörda på marken. Undrans hur det hade gått till? Kraftig storm på den öppna platsen? Så det solcellssystemet var nog inte i drift eller i vart fall var effekten kraftig reducerad om endast de hela modulerna var i gång.

Vi såg vägskyltar med blinkande LED-lampor som drevs av solceller liksom många solcellsdrivna parkeringsautomater

Idag gjorde Veosol den första servicen på vårt solfångarsystem, som varit i drift 8,5 år. Det var byte av vätskan (Tycofor, en glykolblandning) och justering av tryck i systemet.

I Sverige har solvärme kommit i skymundan av solel. Vi har under de senaste tio åren stött solcellsinstallationer med hundratals miljoner i form av investeringsstöd, medan det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. Solcellstödet kan bli 10 000-tals kronor. Dessutom finns stöd i form av elcertifikat för solel och från 1 januari även skattereduktion för överskott av solel. De svenska solfångarinstallationerna har därmed tack vare den förda politiken minskat rejält, medan solceller fått ett stort uppsving. Den enes bröd har blivit den andres död. Den installerade solvärmeeffekten år 2013 var bara en knapp tredjedel av vad den var toppåret 2006, så i svenska solfångarbranschen har vi förlorat arbetstillfällen.

Vi installerade solfångare på vårt hus när vi lät bygga huset 2006. Vi slipper därmed göra tappvarmvatten med elpatron eller vår vattenmantlade braskamin under sommaren. Solfångarna ersätter därmed främst el i vårt fall. Vi bor på landet och kommer aldrig att få någon fjärrvärme. Av någon anledning har man för övrigt inte dragit fram fjärrvärme till ett nybyggnadsområde som kommunen satsar stort på i Gäddeholm där vi bor.

Egenanvändningen av solvärmen är 100% eftersom vi har en ackumulatortank för varmvattnet. Det är en stor skillnad jämfört med vår solel där 52% av solelproduktionen är ett överskott som matas in till nätet. Det finns förstås både för- och nackdelar med solvärme jämfört med solel, men är det inte märkligt att vi satsar så ensidigt på solcellsstöd? Stödet till solfångare borde återinföras.

 

Lägger in några bilder från Madeira någon senare kväll.

12 reaktion på “Madeira – solfångare vanligare än solceller på småhus

  1. Solfångare är ett elände. Två av grannarna hemma hade solfångare en tid. Stora schabrak på taken med (fula) tjocka utanpåliggande anslutningsslangar (med isolering). Systemen läckte, mer på det ena än det andra. Tillverkaren fick aldrig ordning på grejerna och solfångarna är nu nerplockade.
    /// mvh Peter
    PS Du fick med en typo: byte av vätska i solcellssystem tror jag inte på! 😉 DS

    • Verkar vara en mycket bristfällig installation hos dina grannar. Vi har våra solfångare infällda i tegeltaket, inga synliga anslutningar finns och det har inte varit någon läcka på de 8,5 år vi haft vårt system. Våra solceller är utanpåliggande på tegeltaket och vid två tillfällen har jag fått höra att det är fult…

      Felskrivningen är ändrad!

  2. Bra skrivet om solfångare Bengt. De senaste dagarna har jag fått mer än 20 kWh per dag med 3,2 m2 åt söder och 3,7 m2 åt väster. Jag fick stänga av värmningen av tilluften när det blev 24 C inne! Solvärmen stryper fjärrvärmen i mitt system.

  3. Hej Bengt!
    Först en eloge till din blogg, ditt kunnande och ditt engagemang!
    Jag tror jag har förklaringen till att både termisk solvärme har kommit i skymundan och till varför man alltmer sällan ser fjärrvärme till nybyggnationsområden.
    Termisk solvärme i kombination med biobränsle är hur bra som helst, men då vi idag mestadels har värmepumpar i våra hem, så blir kombinationen klumpig och oekonomisk. Med en verkningsgrad på 3-5 på värmepumpen, så måste solanläggningen ladda ner 3-5 kWh innan man sparar en kWh på elräkningen, och då blir det låg besparing kontra investeringen. I ett nybyggt hus med värmepump blir det vanligen inte mer än 5-600 kWh per år i besparing.
    Tvärtom blir det med solceller i kombination med värmepump, det är idealiskt.
    Likaså är det med fjärrvärme till nyproducerade småhus, det funkar helt enkelt inte ihop med Boverkets byggregler, utan ger enbart förlorare. Klimatzon tre ger max 90 kWh per m2 per år, vilket är svårt att uppnå endast med fjärrvärme och ett FTX-aggregat. För att säkerställa BBR, så kombinerar man fjärrvärmen med en enkel frånluftvärmepump, vilket vanligen ger 60-80 kWh/m2/år. Hälften av detta är drivel till värmepumpen, så det blir en oerhört liten energimängd kvar till fjärrvärmen. Betänk då att leverantören ska stå för hela infrastrukturen och dessutom få täckning för ledningsförluster mm.
    Husägaren får betala anslutningsavgift, värmepump, fjärrvärmemodul och sedan årsavgift fjv, samt el- och fjärrvärmeenergi. Detta ger omotiverat hög och vanligen dubbla driftkostnaden jämfört ett hus med enbart en kraftfullare värmepump.
    Återigen återkommer jag till solceller, då detta i kombination med ett nytt hus och en varvtalsreglerad frånluftsvärmepump ger lägre total energiåtgång än ett passivhus. Det är info som tål att tänkas på.
    /Richard

    • Min huvudpoäng och fundering gällde i första hand den förda politiken i Sverige vad gäller solenergi. Solel har i nuläget ett stort stöd (investeringsstöd, elcertifikat, skattereduktion), medan solvärme inte haft något stöd alls efter 2011. I vårt fall ersätter solvärme inköp av el, på samma sätt som våra solceller gör. Vår solel skulle dessutom i princip kunna användas för att värma varmvatten istället för till hushållsel. Den stora olikheten i stödpolitik för solel och solvärme ger därmed ett intryck av en splittrad och ologisk politik. Vill vi stödja utvecklingen av solenergi bör rimligen både solel och solvärme stödjas.

      Visst har värmepumpar varit en investering som gett en god ekonomi, som gått före investeringar i solenergi. I runda slängar har en miljon hushåll någon form av värmepump, det vill säga hälften av de runt två miljoner småhus som finns i Sverige. Av dessa värmepumpar är dock cirka en tredjedel luft-luft som inte används för att värma vatten och där solfångare skulle kunna vara ett komplement för att få tappvarmvatten. Det borde därför finnas en växande marknad för solfångare också, men med nuvarande stödpolitik för solenergi i Sverige har solvärme hamnat i rejält bakvatten med en minskande marknad.

      Nuvarande BBR gynnar solvärme framför solel, eftersom solel som används till hushållsel inte påverkar den specifika energianvändningen. Däremot minskar solfångare och solel till värmepump den specifika energianvändningen som du påpekar.

      Solfångare i fjärrvärmesystem är inte fördelaktigt ur kraftbolagens synvinkel då det tar undan underlag för kraftvärme där el och värme produceras samtidigt. Försäljningen av fjärrvärme har dessutom varit sjunkande under senare år.

      Visst är solceller och värmepump en bra kombination. Richard Thygesen, doktorand på Mälardalens högskola, och som jag delar rum med när jag är på MdH. forskar just inom detta område.

      • Jag håller med dig. Solvärme och solel bör gynnas på lika villkor, och den bästa kombinationen är att kombinera de båda om man vill utnyttja taket optimalt.

    • Hur stor verkningsgrad har vi för att producera el i Sverige? Sker det med kärnkraft är den ca 35 %. För vatten och vind är detta inte så intressant, men merparten av elen i Europa framställs med kraftverk. Betänk då att en COP på 3 * 0,35 är ca 1. Så jag köper inte ditt resonemang fullt ut. Solcellerna ger ju bara ett marginellt bidrag under vinterhalvåret och därför kan man inte säga att värmepumpen blir självförsörjande från solen… Fjärrvärme i kombination med solvärme fungerar utmärkt och vid stora volymer skulle kraftvärmeverken kunna ställas av under sommaren när solfångare står för varmvattenbehovet. De kan då underhållas och problemet med värmeförluster och liten konsumtion blir ointressant, energin kommer ju från solen (förlusterna kan vara 30 % på sommaren, mot 5 % på vintern i ett fjärrvärmenät). Se Marstal i Danmark, 55 % från kraftverket och 45 % från solvärmen. http://www.solarmarstal.dk/

      Detta är mitt årliga behov för huset:
      – byggt 1962, vi är 2 vuxna och 4 barn
      – 32 000 kWh värme
      – 6 000 kWh hushållsel

      Det förses via:
      – 5 000 kWh solvärme till varmvatten
      – 2 500 kWh solvärme förvärmning av brinevätska till bergvärmen
      – 10 000 kWh solel (ca 7500 ut på nät)
      – resterande täcks av bergvärmen. Jag köper 8000 kWh per år, men säljer alltså 7000…

      Detta hade inte gått om jag bara satsat på solcell + bergvärme. Våra tak är inte tillräckligt stora på gamla hus med stora värmebehov. Mina solfångare är på 13 m2 och mina solceller är på 80 m2 byggyta. Hur många har 80 m2 i gynnsamma soliga lägen på taket?

      Jag har beräknat årsvärmefaktorn (HSPF) för bergvärmen och solvärmen till 6,17. Detta kan jämföras med 4 året innan solvärmen installerades. Besparingen blir därför va 5000 kr per år, samt att jag minskar värmepumpens antal start och stopp (ni ska bara veta vad sommarhalvåret sliter på värmepumparna när de startar och bara går en kvart per gång). Min pappa har haft den här kombinationen i 15 år utan problem med vare sig solfångare eller jordvärme.

      Slutsats: fjärr- och solvärme bör inte konkurreras ut pga solceller och värmepumpar. Tätbebyggda områden bör satsa på fjärr- och solvärme. Ska man installera solceller bör man först satsa på solfångare om man har vattenburet system. Annars blir det svårt att bli självförsörjande på årsbasis (ca 500 kWh/m2 byggyta för plana glasade solfångare jämfört med ca 130 kWh/m2 byggyta för solceller). mvh//Robin

      • Ni har ett avancerat energisystem! Det finns så många olika hushållsvarianter att en viss energilösning inte passar alla.

        Jag tror du missade min kommentar att solfångare i fjärrvärmesystem är inte fördelaktigt ur kraftbolagens synvinkel då det tar undan underlag för Kraftvärmeverkdär el och värme produceras samtidigt. Om solfångare installeras i fjärrvärmenät minskar kraftbolagens möjlighet att mata in värme från ett kraftvärmeverket till fjärrvärmenätet och då sjunker kraftvärmesystemets verkningsgrad. Det är ett ämne som studeras av doktorander i forskarskolan REESBE.

        Det är därför fördelaktigare ur systemsynvikel att installera solceller istället för solfångare där kraftvärme används i fjärrvärmenätet. En värmepump kan inte försörjas av solel vintertid, men på årsbasis skulle solceller och värmepump kunna producera lika mycket energi som huset använder under ett år om man har ett energisnålt hus. Om man har fjärrvärme behöver man bara täcka behovet av hushållsel, 4 000-5 000 kWh/år för ett genomsnittshushåll. Då räcker ca 30-40 m2 för att på årsbasis producera lika mycket som elbehovet, men det blir liksom i ert hus ett stort överskott som matas in till nätet, så man måste fortfarande köpa en stor del av elbehovet.

  4. Hej!
    Jag missade inte fjärrvärmedelen. Men detta gäller ju bara mottryckskraften som levererar värme och elen som produceras blir vad den blir utifrån det underlaget. Med ett kyltorn skulle kraftverket kunna producera enbart el eller gå på dellast. Moderna verk förses med detta eftersom värmeunderlaget varierar eller kan minska med åren. Annars vill man gärna ställa av kraftverken helt på sommaren några veckor för årligt underhåll.

    Miljövinsten försvinner delvis av värmeförlusterna i fjärrvärmenätet sommartid. Med solvärme likt Marstal, är detta inget problem. Så det finns lösningar på detta problem ni beskriver också, och det fungerar i praktiken. Jag har en uppsats om detta om någon är intresserad. mvh//Robin

    • Det finns många aspekter att fundera över när det gäller solfångare i fjärrvärmenät, om man dessutom har värmepump. Här är några. Ämnet är egentligen ett sidospår eftersom bloggen i första hand handlar om solceller men det kan vara intressant att fundera över några andra systemfrågor…

      När man byter ut ett bränsle i fjärrvärmenätet får man titta på vad man byter med för att förstå om man vinner något miljömässigt. I Danmark tillförde man knappt Årsberetning 2013 – Dansk Fjernvarmetill fjärrvärmen 2012 och därför finns ett mycket större intresse att byta det mot något annat bränsle än i Sverige. I Sverige tillförde vi drygt Fjärrvärme energitillförselför fjärrvärmen år 2013 och det är en stadigt sjunkande andel som ungefär halverats sedan 2004.

      Visst kan man kyla bort värmen i ett kraftvärmeverk men den energin går då till spillo och systemverkningsgraden sjunker. Om du skulle mata in solvärme i fjärrvärmenätet och denna sedan kyls bort i ett kyltorn blir det ingen vinst med att mata in solvärmen.

      Den elbesparing du gör med solfångarna istället för om du haft en större bergvärmepump bör teoretiskt bli max 5000/4 + 2500 = 3750 kWh/år, vilket gör att utbytet för solfångarna motsvarar 3750/13 = 288 kWh/år,m2. Det blir därmed betydligt lägre utbyte från solfångarna än om det varit ett system utan bergvärmepump.

  5. Det blir lite off-topic här, men intressant ändå. Jag håller med om att Danmark behöver gå längre i sin miljöresa än Sverige, men oavsett bränsle är det slöseri att från förbränning till användning tappa ca 30 % (typiska förluster sommartid). Fjärrvärmenäten är dimensionerade för DUT, inte varmvatten. Detsamma förhållandet gäller anläggningarna. Svenska fjärrvärmebolag använder i huvudsak miljöriktigt bränsle, men den mest miljöriktiga kWh är den som inte används, detta är 1:an. Solenergi hävdar jag kommer god 2:a, medan biobränslen kommer längre ned på skalan.

    Solenergin från solfångare blir maximalt för:
    – sol + bergvärme ca 950 kWh/m2 byggarea (Kjellssons licentiat avh.)
    – sol + fjärrvärme ca 650 kWh/m2 byggarea (mina Polysun simuleringar)
    – system enbart till tank, ca 500 kWh/m2 byggarea (SP-provningar)

    950 gäller enbart förvärmning av brine, vilket inte är att rekommendera! Som du skrev blir själva besparingen av el om man har en värmepump lägre, pga COP-faktorn. För en värmepump är den dock ca 2,5 till 3,5 sommartid, eftersom den då bara jobbar mot varmvatten (som ju bör va minst 55, men gärna 65 för att va på säkra sidan). Jag skulle förlora på att ha en större värmepump pga sämre COP samt SPF (större cirkulationspumpar bl.a.). Elpatronerna är nämligen blockerade och jag har provat 3 dygn med -20 grader (en dag -25!) utan att innetemperaturen enligt innegivaren sjönk.

    Min faktiska elförbrukning sjönk 2114 kWh/år efter installationen av solfångaren till tanken. Efter min installation av plattvvx för förvärmning vintertid och dumpning sommartid (vid risk för kokning) sparades ytterligare 1345 kWh. Totalt alltså 3459 kWh, vilket stämmer väl med simuleringarna. Därför skrev jag en besparing på ca 5000 kr/år. Med dagens elpriser är dock detta närmare 4000 kr. Borrhålet (144 m) belastas med ca 20 MWh istället för 27 MWh. Lägsta temperaturen i borrhålet (februari) är plus 3 grader jämfört med -1 innan solfångaren installerades. Drifttiden per start ökade till det dubbla pga att den slipper starta så ofta (med VV speciellt) från mars till oktober. Livslängden på VP… ?

    Jämför man detta med samma solfångare kopplat till acktank utan bergvärme är det ändå naturligtvis sämre. 5500 kWh gav min solfångare utan min brine-vvx…

    Men jag gillar ändå mitt system, undrar om elbolagen också gör det? 😀

    mvh//Robin

  6. Hej
    Jag funderar allt mer på om det är lönsamt att skaffa både solceller och solfångare, det är inte mycket dyrare att producera varmvattnet med solceller och man slipper två system.
    Vi hade från början tänkt 5 kW solceller och 10 m2 solfångare, men om vi istället köper enbart solceller för samma pengar får vi ca 8 KW och dessutom möjlighet att sälja överskott när tanken värmts av elpatronen. (räknar bara material inte eget arbete)
    Det känns som solfångare snart tillhör historien, eller tänker jag fel ?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *