Vilka fördelar finns med solenergi?

Satte ihop nedanstående lista med fördelar för solenergi i form av solceller (och solfångare). Sådant som har enbart med ekonomi att göra har utelämnats, som det uppenbara att “bränslet” är gratis.

Kommer du på något mer, så skriv en kommentar till inlägget! Det är bra om vi gemensamt sätter även de “mjuka” fördelarna på pränt. Både smått som stort är välkommet.

Varför inget om nackdelar kanske någon undrar? Tja… Solenergi har en sådan enorm potential, mycket större än alla andra energislag tillsammans, att man först bör fundera på vilka fördelarna är. Om de är tillräckligt stora för att vi ska bedöma att det är värt att gå vidare med solenergi i stor skala är de problem som finns på vägen vad gäller teknik och ekonomi värda att lösa. Med stor skala tänker jag mig i storleksordningen 10% av elproduktionen i Sverige till att börja med och i många länder är den framtida potentialen betydligt större. Under 2015 svarade solel för 1,2% av världens elbehov enligt IEA:s Trends 2016 in photovoltaic applications.  I många länder svarar solel för mer än 1% av elanvändningen. Honduras låg i topp 2015 med drygt 12%. I andra länder är andelen solel betydligt mindre än 1% (Sverige exempelvis).

Fördelar med solenergi, som inte är direkt relaterade till ekonomi

  • Kräver ingen aktiv tillförsel av bränsle. Vi slipper miljöpåverkande utvinning och transporter av bränsle.
  • Finns i mycket större mängd än vi behöver.
  • Är i princip en oändlig resurs. Solenergi kommer aldrig att bli någon bristvara så länge det finns mänskligt liv på jorden.
  • Är jämnare fördelad över jordens yta än något annat energislag. Den är därmed väl lämpad för distribuerad el- och värmeproduktion.
  • Producerar el och värme även där det inte finns något fast elnät.
  • Är tysta.
  • Ger inga utsläpp vid användning.
  • Luktar inte.
  • Utvinner mera energi per ytenhet än något annat förnyelsebart energislag.
  • Verkningsgraden är i stort sett densamma för små som för stora solcellsanläggningar eftersom det är likadana solcellsmoduler man använder.
  • Enkelt att anpassa storleken på en solcellsanläggning efter förutsättningarna eftersom det är modulärt uppbyggt.
  • Vanligtvis okomplicerat att få bygglov. På småhus behövs vanligen inget bygglov, men detta varierar från kommun till kommun (vilket det inte borde göra…).
  • Är det energislag som sedan starten 1999 rankats högst när SOM-institutet frågat vilka energislag vi i Sverige vill satsa på. Andelen som vill satsa mer än idag har stadigt legat på ca 75-80% för solenergi.
  • När det gäller kiselbaserade solceller kommer det inte att bli några problem med brist på råvaran kisel, som är det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan, efter syre.
  • Frånvaro av rörliga delar gör att behovet av tillsyn och underhåll blir minimalt för fasta solcellssystem.

Om man sätter solceller på byggnader

  • Exploateras ingen ny mark.
  • Påverkas inte landskapsbilden.
  • Behövs inga nya kraftledningar till byggnaden.
  • Behövs inga nya vägdragningar.
  • Blir det inga överföringsförluster eftersom elen produceras där behovet finns. År 2011 uppskattades överföringsförlusterna i svenska elnätet till 9 TWh och fjärrvärmenätets förluster till 6 TWh (Energiläget 2013, Energimyndigheten). De genomsnittliga överföringsförlusterna i det svenska elnätet var därmed 6,2% år 2011, då den svenska elproduktionen var 146 TWh enligt Energiläget 2012.

Om man producerar sin egen solenergi

  • Ökar förståelsen av energi. Kan leda till att man blir bättre på att spara energi.
—Resultat av SOM-institutet fråga om hur vi vill satsa på olika energislag. Källa: Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999 - 2014.

—Resultat av SOM-institutet fråga om hur vi vill satsa på olika energislag. Källa: Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999 – 2014.

23 reaktion på “Vilka fördelar finns med solenergi?

  1. – Bortsett från en del tunnfilmssolceller så innehåller solceller inga giftiga ämnen och behöver därför ingen speciell slutförvaring efter rivning.
    – I motsats till vindkraft dödar solceller inte fåglar eller fladdermöss (för vindkraft är det ett allvarligt problem).

  2. solcellerna möjliggör ett högre effektuttag bakom huvudsäkringarna.

    Vet om en bondgård som hade 80A huvudsäkring (tror jag det var), men kunde gå ner till 63A när han satte upp solceller (runt 40kw).
    Nu kan han driva hökanoner etc på dagtid utan att propparna går och ha lägre fast avgift.

  3. Solceller och växelriktare har, liksom mobiltelefoner och all masstillverkad elektronik, låga (nästan försumbara) direkta materialkostnader. Asiatiska elektronikjättar (LG, Huawei, Sharp) söker nu marknadsdominans för att kunna tillämpa sådana (monopoliserande) produktionskalkyler, övriga stora aktörer (Yingli, Trina m fl) söker via samarbetspartners likartade lösningar. Därefter blir största kostnaden underhåll och modernisering av automatiska produktionslinjer och kvalitetskontroller, och då kan (om man inte missköter sig) ingen annan tillverkare konkurrera med dem kostnadsmässigt.

    Elektronikbranschen räknar med 20-30% prissänkning vid varje dubblerad tillverkningsvolym. Nu råder inom solenergin stenhård kamp om marknadsdominans, där priskonkurrensen slår ut företag, som inte hänger med, och detta sker just nu med full kraft i Europa, Finner inte dagens få överlevande europeiska tillverkare en bra samarbetspartner, får de svårt att långsiktigt (=fem år) överleva.

    Solenergibranschen prissänkning har hittills bara varit 20% vid fördubblad produktionsvolym enligt http://www.greentechmedia.com/articles/read/The-Solar-Singularity-is-Nigh . Såväl volymer (produktionsmetoder) och standardisering har varit småskalig. Nu tar elektronikbranchens jättar täten i solcellsbranschen. Procenttal mellan 25-30% blir då troliga (för växelriktare räknar man 2015 med 14% årlig prissänkning, men detta har andra orsaker än växande volymer)

    Global solcellsenergi växte 30 % 2014 och förväntas växa i minst denna takt kommande år. MegaW-anläggningar har blivit lönsamma (pga lägre priser!), dvs marknaden har positiv cirkel och fördubblas minst vart tredje år. Med 20% prisreduktion per fördubblad volym ger detta halverat pris vart tionde år, med 30% detsamma vart sjunde år. Dessa prissänkningar leder sedan till ännu fler anläggningar, som kostar ännu mindre att bygga. Så fungerar en positiv cirkel.

    Denna elektronikindustrins produktionsmatematik, tillämpad på solenergi, måste därför sluta med att solceller inom några decennier blir framtida dominerande energiform globalt sett.

  4. Hej Bengt!

    All energi som vi använder är faktiskt energi från solen, dvs ”solenergi”. Det är bara tidskonstanten som skiljer från skapande till nyttjande, från delar av en sekund till miljarder år. Tex (i tidskonstantsordning): solceller (<1 s), solfångare (minuter), vind och vattenvågor (timmar), vattenfall (månader), ved (50 år), torv (1000 år), olja (100 miljoner år), Uran (10 miljarder år). Som ni vet så bildades alla tunga atomnummer via Supernovor, dvs från solenergi fast inte från vår egen sol.

    Därför föreslår jag att du ändrar rubriken till ”Vilka fördelar finns med solceller?”. Om du vill ta med solfångare så har ju dessa andra för- och nackdelar jämfört med solceller, tex högre verkningsgrad och risk för vätskeläckage. Ändra i så fall rubriken till ”Vilka fördelar finns med solceller och solfångare?”.

    Om du är ute efter en lista med fördelar så tycker jag att du ska balansera upp denna med nackdelar (lite beroende på vilken intressehatt man har på sig). Då blir rubriken typ ”Vilka för- och nackdelar finns med solceller?”.

    Fördelar med solceller (utöver vad som sagts tidigare):
    – Solceller har inga rörliga delar, dvs har låga underhållskostnader.
    – Kommer på sikt att bli nästan gratis, allt enligt ’learning curve’.
    – Automatisk rengöring av solpaneler i Sverige, eftersom det regnar och snöar.
    – Bidrar till att slå ut andra energiformer såsom olja, kol och kärnkraft.
    – Bidrar till innovationer kring lagring av solel från dag till natt, inom samma område.
    – Bidrar till innovationer kring lagring av solel från sommar till vinter, inom samma område.
    – Bidrar till innovationer kring överföring och lagring av solel från dag- till nattsidan av Jordklotet.
    – Bidrar till innovationer kring överföring och lagring av solel från sommar- till vinterhalvan av Jordklotet.

    Nackdelar (eller andra aspekter):
    – Bidrar till höga årsavgifter hos elnätsdistributörer (eftersom de inte tjänar pengar på elhandel).
    – Bidrar till "flat-rate" för elhandel, dvs på sikt betalar vi bara en årsavgift till elhandlaren.
    – Bidrar till dolda agendor inom elproduktionsbranschen, där bitvis stort motstånd finns för solel.
    – Kräver på sikt, med stora andel solel, stabilare (fas och spänning) och smartare elnät.
    – Kräver på sikt att små elproducenter stänger av eller begränsar sin solels-produktion vissa tider på dygnet, eller periodvis under året.
    – Kommer säkert att medföra speciell skatt på solel, detta eftersom solel annars blir gratis.

    Mvh Peter

    • Peter, du uttrycker precis mina tankar, och min egen optimala drömlösning sedan tio år har varit varit:

      a) Off-grid (ingen elnätsanslutning och inga elbolag),
      b) Ackumulatortank+ solvärmerör +vedpanna för VÄRME (värme blir för svår att mäta och beskatta, hoppas jag)
      c) Solpaneler (+ elpatroner, som leder överskottsel till ackumulatortank)+ laddningsbatterier (bör finnas om 5 år) och (+dieselel=reserv) för BELYSNINGSEL Jag utgår politikerna inte kan låta bli att beskatta solel

      Enkla tekniska lösningar, som jag nu återgår till. Ett statligt bidrag till solceller fick mig att gå till botten med solcellsalternativet, men om solcellsel beskattas (vilket verkar troligt), så är det bättre att avstå idag. Då blir solvärmerör att föredra framför solceller (tror jag).

      • Visst är det en dröm för många att kunna koppla bort sig från el- och fjärrvärmenätet! I praktiken är det dock långt ifrån enkelt och det förblir en utopi för de allra flesta i Sverige.

        Problemet med solel och solvärme är att energiproduktionen vintertid blir alltför låg för att täcka energibehovet. Vissa vinterdagar får man räkna med att solceller och solfångare ger noll energi på grund av snöfall eller helmulet väder. Speciellt blir det problem att täcka elbehovet. Det behövs något mer som producerar el än solceller, som vindkraft. El- och värmelagring är ett måste för att kunna täcka elbehovet när sol och vind inte ger tillräcklig energiproduktion. Typiskt behov av hushållsel är ca 4 000 – 5 000 kWh/år, ca 11-14 kWh/dygn i genomsnitt. Värmebehovet varierar stort beroende på hur välisolerat huset är.

        Vi har över 4 miljoner hushåll i Sverige. 85% av Sverige befolkning bor i tätorter och det är väl bara de som bor utanför tätorter som teoretiskt skulle ha möjligheten att bli självförsörjande på energi året runt med en kombination av sol-, vind- och bioenergi.

        Men de allra flesta hushåll kan minska behovet av köpt energi med egen produktion av solel eller solvärme och det är i alla fall en bit på väg.

        • En tredjedel av all svensk energianvändning 2013 eller 130 TWh, kommer redan från bioenergi. Detta är alltså mer än vattenkraftens 55 TWh plus kärnkraftens 58 TWh tillsammans enligt
          https://www.svebio.se/fakta-om-bioenergi

          Många glömmer att Sverige är enormt rikt på bioenergi. Idag kan man alltid köpa billig färdig ved, levererad invid vedpannan. Distributionsapparaten för “färdig ved” är väl utvecklad på massor av platser i Sverige, men ännu inte i större städer. Med ett modernt vedeldningssystem + ackumulatortank räcker en brasa per vecka för de flesta svenska enfamiljshus (även mycket stora hus) under vintern, och i energisparläge (lägre temp) kan man utan risk lämna huset under flera veckor.

          • Det låter bra, men jag tror inte det skulle fungera så bra om det blir elavbrott som stoppar cirkulationspumpar och reglersystem mm.
            Kjell

    • Tack för många intressanta synpunkter!

      Visst har all energi sitt ursprung från solen. Men jag tror att alla förstår vad som menas med solenergi och att det inte finns någon risk för missförstånd. Man tänker på solel eller solvärme när man anger solenergi. Menar man vattenkraft säger eller skriver man vattenkraft och inte solenergi. Så gör man också i all energistatistik, se Svenska Kraftnäts eller Energimyndighetens statistik.

      Jag är förstås medveten om att det finns nackdelar med solenergi. De kan sammanfattas i att ekonomin behöver bli bättre (såg en uppskattning att 98% av 2015 års solcellsinstallationer i världen förutspås göras med någon form av subventioner) och att energiproduktionen är mycket ojämnt fördelad över dygnet och även över året i länder långt från ekvatorn, som Sverige. Det senare ställer till problem för elnätet och samverkan med övrig energiproduktion. Visst skulle jag kunna skriva inlägg om sådana saker, men jag föredrar att satsa min bloggtid på att se det från den positiva sidan genom att peka och tro på möjligheterna. Det finns redan tillräckligt många som är negativa eller har kunskapsbrister om möjligheterna…

      Tänkte också på frånvaron av rörliga delar för fasta solcellssystem. Men det finns solföljande system, som är ett måste för CPV (Concentrated PV), vilket gjorde att jag blev velig i hur jag skulle formulera det och det kom därför inte med. Kan lägga in det och skriva att det gäller fasta system.

  5. Hej Bengt
    För tre-fyra år sedan var jag ytterst tveksam till solcellers framtid, inställd på solvärmerör som jag då var. Googlade på solvärmerör + nånting, när jag hamnade på din blogg, som öppnade för solceller, blev entusiast och försökte förstå en ny global bransch. Min viktigaste slutsats om solceller får avsluta detta inlägg.

    Jag har alltid jobbat globalt i olika branscher, och följt åtminstone tre branscher genom olika utvecklingsstadier till slutfasen, dvs då ett tiotal jättar dominerat den globala marknaden, omgivna av många mycket små nischspecialiserade dvärgar. Solcellsindustrin närmar sig nu (såvitt jag kan se) slutfasen, där ett tiotal dominerande (elektronik-?) jättar delar upp den globala marknaden mellan sig.

    Din blogg har lärt mig mycket om solceller, särskilt de första åren, och dina svar till mig sista månaden har verkligen hjälpt mig förstå solcellsbranschens regleringsproblematik, som kan bli en stor hämsko för Europa. Branschen globalt kommer däremot (enligt mina analyser) att bli extremt expansiv och framgångsrik kommande årtionden. Men någras framgång betyder ofta problem för andra. En gigantisk samhällsomvandling från fossila bränslen till sol, vind och bio, måste skapa motståndsgrupper bland de, som ser sina egna särintressen hotade (Peter nämner några ovan). Jag har de senaste månaderna, när 2014 års siffror kommit, insett, att motståndsgrupper ändå för en redan förlorad kamp, då kritiska produktionsvolymer globalt nu har passerats. Motståndsgrupper kan dock fördröja utvecklingen, men inte stoppa den.

    Din blogg är (mig veterligt) det enda ställe i Sverige, där en vettig diskussion om solenergi förs. Det är förvisso tragiskt att se hur Europa och Sverige nu tycks halka efter i utvecklingen (tyvärr inte bara inom solceller utan även inom andra teknikområden, medan miljarder Euro satsas på bankrutta statskassor), men bristen på kunskaper om solceller är extra skrämmande. Solceller är enligt min mening är FRAMTIDEN, men jag möter många som borde veta bättre. Som ännu inte alls förstått sambanden kring vad som sker. De ser bara pågående negativa sidor, att Europa tycks halka efter Asien och USA.

    Du gör ett jättejobb som saklig informatör. Jag har berört några svåra frågor, och du publicerade allt ocensurerat, och förde sedan ämnet framåt. Ett stort tack för det. Kanske hamnar du emellanåt i kläm, därför att alltför många just nu ser sina egna intressen hotade av pågående utveckling (snabbt sjunkande priser, oklara regelverk, utslagningar och osäkerhet osv. Jag vet, för jag har även periodvis legat i “förlorarspår”).

    Men enligt min mening ligger du genom ditt sätt att driva denna blogg i ett “vinnarspår”. Problem innebär också möjligheter och i en bransch, där nedan slutsats gäller, ska man se till att följa vinnarna. Absolut inte ta fasta på förlorares, nej-sägares och motståndares försvar för gamla synsätt. Lyssna, men sedan göra det man tror är riktigt. För efter två års lyssnande och analyser blir min egen slutsats enligt nedan. Jag upprepar den för att.

    … alla måste inse vilken ENERGI REVOLUTION som är på gång, och att denna även måste få såväl stora negativa som positiva konsekvenser för våra framtida samhällens uppbyggnad och funktion, när naturgas, olja och kol ersätts av solceller under kommande sekel.

    För solcellers absolut största fördel är enligt min mening att:

    … elektronikindustrins produktionsmatematik, tillämpad på solenergi, måste därför sluta med att SOLCELLER INOM NÅGRA DECENNIER BLIR VÄRLDENS FRAMTIDA DOMINERANDE ENERGIFORM genom att vara billigast av alla att generera…
    … men tyvärr också med nackdelen, att den tekniskt sett är mycket enkel, och lätt kan mätas/ beskattas till ” valda prisnivåer utifrån politiska gruppers agendor”.

  6. Ja framtiden verkar lysande för solcellerna,
    Samtidigt så tror jag att elbilar och solceller korsbefruktar varann väldigt bra.
    Vi kan ju notera den klarast lysande elbilstillverkaren Tesla som är involverad med USA:s tredje största solcellsinstallatör (Elon musk ordförande i solarcity och vd tesla).
    Släpper nu sin variant av solcellslagring (bestående av uttjänta/andra sortering av batterier till elbilar) samt eventuellt quant elbil med flödesbatterier (debatt om det är nån slags av bedrägeri om denna teknik).
    Men skulle flödesbatterier fungera så skulle man eventuellt kunna ha ett billigt el energilager som skulle kunna fungera över mörka årstiden.
    Vi får väl se vad framtiden utvisar.

  7. Robustare samhälle då en distribuerad energiproduktion med väldigt många elproducenter är svårare att sabotera eller störa ut samt ger mindre störningar då en liten anläggning drabbas av produktionsavbrott.
    Mer demokratisk energiproduktion, då energitillförseln är väldigt viktig för samhället och med solenergi kan medborgarna själva bli aktiva aktörer på energimarknaden.
    Bör minska de totala överföringsförlusterna i det fasta elnätet, då mer elenergi produceras lokalt.
    Solceller samverkar bra med värmekraftverk då värmekraftverk producerar mest el vinterhalvåret och solceller mest el sommarhalvåret = en bra kombo.
    Är lätt att bygga ut i etapper efterhand som ekonomin tillåter, då varje individuell solpanel är en komplett elgenererande enhet.
    Är lätt att installera som ett hybridelsystem, med både koppling till elnät samt med eget batterilager, för väldigt robust eltillgång där elnätet kan vara lite instabilt med elavbrott ibland. Hybridelsystem gör även att man normalt kan klara sig med mindre huvudsäkring och få lägre avgift för det.
    Svenska Ferroamp utvecklar ett smart sådant hybridelsystem.
    http://www.ferroamp.se/

  8. Hej! Bra lista! Dock lite “finlir” kring dessa punkter, plus förslag på ny punkt.
    * Är tysta.
    * Ger inga utsläpp vid användning.

    Kommentarer:
    1. Att de är tysta är inte helt sant, alltid. Växelriktare kan surra lite, speciellt om de har transformatorer. Min gamla växelriktare med transformator surrar en hel del, de nya utan transformator verkar vara tysta. Så om surrande växelriktare placeras i en “elskrubb” i källaren, eller på vinden, tex. Då kan de kanske anses vara tysta.

    2. Tolkningsutrymme: de ger heller inga utsläpp då de inte används!! Men de gav utsläpp av olika slag under tillverkningen. Det leder till en ny punkt enligt punkt 3 nedan.

    3. En annan fördel som kan tas upp är Återbetalningstiden av miljöbelastningen. Dvs hur lång tid tar det innan den miljöbelastning som tillverkningen av solcellssystem orsakat betalas tillbaka i form av ren energi utan utsläpp. Jag har för mig att tiden är ganska kort, typ 4 månader eller så.

    • 1. Det eventuella ljud som kan höras från växelriktarna tycker jag är försumbart i sammanhanget om man exempelvis jämför med ett vindkraftverk eller stora generator i konventionella kraftverk. För vår växelriktare från 2010 måste man lyssna noga för att höra något ljud även om man står nära den. Normalt sett vistas man inte heller vid växelriktaren så det är inte något som kan betraktas som störande enligt min mening.

      2. Jag skrev medvetet användning eftersom tillverkningen kräver energi och därmed ger upphov till CO2-utsläpp, speciellt eftersom den stora merparten av modulerna tillverkas i Asien där elproduktionen i hög grad är fossilbaserad. Det finns flera studier publicerade där man tittat på CO2-utsläpp vid tillverkningen. I tillverkningen används även en del kemikalier, har dock inte koll på hur det är med återvinning eller eventuella utsläpp av dem och vilken farlighet de i sådana fall skulle ha.

      3. Energiåterbetalningstiden varierar med cellteknologi (längre för Si än för tunnfilm) och hur stort utbytet är (kortare i länder med högre solinstrålning än i Sverige). I rapporten “Life Cycle Inventories and Life Cycle Assessments of Photovoltaic Systems – 2015 edition” från IEA PVPS har man sammanställt ett antal olika studier på energiåterbetalningstid (Energy payback time). Vid solintrålning 1700 kWh/m2 och år och performance ratio 0,75 redovisar man en energiåterbetalningstid på 0,8-2,3 år (inklusive växelriktare och annat som ingår i ett solcellssystem) för solcellssystem tillverkade 2005-2008. Lägg dock märke till att det gäller tillverkningen för 7-10 år sedan. Resultaten är därför inte helt representativa för dagens solcellssystem och ger därmed missvisande resultat för ett system man köper idag. En trend har exempelvis varit att man använder allt tunnare kiselskivor och att “performance ratio” har ökat med åren vilket leder till kortare energiåterbetalningstid.

  9. Hej Bengt! Tack för din blogg, som jag hittade för någon månad sedan. Som Västeråsare i förskingringen (och som hade stuga i Nybynäs, Kärrbo!) är det extra roligt att ta del av dina funderingar.
    En fördel som jag inte ser att någon skrivit mycket om, är att det faktiskt går att använda solpaneler LÅNGT upp i landet. Jag bor numera i Umeå, och vår lilla solcellsanläggning producerar ca 2000 kWh per år, vilket också är den kapacitet den är dimensionerad för. Visst, vintertid med snö över panelerna, blir det inget, men till min förvåning satte den igång tidigt, redan i slutet av februari om man sopade bort snön. Det betyder, att trots att det bara är ca 40 mil till polcirkeln, så genererar panelerna el från februari till början av oktober. Att de sedan kommer upp till maximal kapacitet där jag bor trots kortare säsong, beror förstås på att de under sommarhalvåret kan jobba nästan hela dygnet. Så för skeptiker i norr som tror att det inte går att använda solpaneler norr om Örebro – Västerås – Uppsala – Stockholm, ni har fel. Det går alldeles utmärkt. Jag skulle tusen gånger hellre se att våra myndigheter satsade på solpaneler i stället för de fula och improduktiva vindkraftverken som är en bedrövlig syn i vår natur.

  10. Hej!
    Vi nämner ofta beskattning av solel, vad menar regeringen med formuleringen i kommande budget:
    “förändrat undantag från skatteplikt för el från förnybara källor”

    Det kan ju vara en rysare för vind och solenergi!

  11. Bra lista!
    Vill komplettera med detta!
    När solen skiner passar vi på att köra våra hushållsmaskiner.
    Vi har blivit mycket mer medvetna i familjen om energiförbrukningen.
    Byggnaden har nu energiklass A!
    Vi känner att vi lever mer i samklang med naturen. Och gör något bra för miljön.
    Hälsningar Per!

  12. Hej Bengt mfl.
    Finns det någon statistik på ungefär hur mycket el som går åt för att producera solcellerna, tex ett 20kvm paket som ger ca 3000kWh/år som kan va “lagom” för en normal villa. Nån som vet vad en årlig produktion på 3000kWh kan ha kostat i energi att skapa är min fråga alltså?
    Anledningen till frågan är att vindkraft dragits med kritik för att det tar flera år innan de skapat mer energi än de krävt i produktion. Rimligen borde solceller ha mindre energiåtgång än än vindkraft per producerad kWh men vore intressant med nån info snarare än troende kring detta.
    Tacksam för svar!

    • Frågan har ställts relativt nyligen. Jag svarade den 10 april i år så här:

      Energiåterbetalningstiden varierar med cellteknologi (längre för Si än för tunnfilm) och hur stort utbytet är (kortare i länder med högre solinstrålning än i Sverige). I rapporten “Life Cycle Inventories and Life Cycle Assessments of Photovoltaic Systems – 2015 edition” från IEA PVPS har man sammanställt ett antal olika studier på energiåterbetalningstid (Energy payback time). Vid solintrålning 1700 kWh/m2 och år och performance ratio 0,75 redovisar man en energiåterbetalningstid på 0,8-2,3 år (inklusive växelriktare och annat som ingår i ett solcellssystem) för solcellssystem tillverkade 2005-2008. Lägg dock märke till att det gäller tillverkningen för 7-10 år sedan. Resultaten är därför inte helt representativa för dagens solcellssystem och ger därmed missvisande resultat för ett system man köper idag. En trend har exempelvis varit att man använder allt tunnare kiselskivor och att “performance ratio” har ökat med åren vilket leder till kortare energiåterbetalningstid.

      Det kan inte stämma att vindkraftverk har flera år i energiåterbetalningstid. Har du någon referens eller är det hörsägen? Har för mig att jag sett en siffra på 6 månader. En knapp minuts Googlande gav artikeln “Wind turbine payback: Environmental lifecycle assessment of 2-megawatt wind turbines” från 2014 där det står (min fetmarkering):
      “Researchers have carried out an environmental lifecycle assessment of 2-megawatt wind turbines mooted for a large wind farm in the U.S. Pacific Northwest. They conclude that in terms of cumulative energy payback, or the time to produce the amount of energy required of production and installation, a wind turbine with a working life of 20 years will offer a net benefit within five to eight months of being brought online.”

      Danska Vestas skriver “For Vestas wind turbines, the breakeven period generally ranges from around five to 12 months. For instance a V112-3.3 MW wind power plant has a payback period of 6½ months for medium wind conditions. While over the life cycle of a V112-3.3 MW wind power plant it will return 37 times more energy back to society than it consumed. So when 1 kWh is invested in a wind energy solution you get 37 kWh in return. Whereas if you invest 1kWh in coal you typically get 0.28 kWh in return1.”

      • Tack för svaret och länkarna.
        Hörsägen var det om vindkraftverkens tid för netto-överskott och som vanligt var det ordentligt kryddat. Mycket intressant info. Ska läsa och begrunda!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *