Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Nytt förslag om energiskatt motverkar solel

Bakgrund

Energiskatt på el

  • är idag en fiskal skatt som tas ut av elkonsumenten
    • ger därmed staten en stabil inkomstkälla
  • är lika för vanliga elkonsumenter oavsett hur elen har producerats
    • är därmed inget styrmedel som vi vanliga elkonsumenter skulle kunna utnyttja för att välja hur vi vill att vår el ska produceras
    • lite ofrivilligt, får man väl säga så här i efterhand, uppkom dock en större möjlighet än vad politikerna tänkts sig i lagen om energiskatt att bli undantagen från energiskatt

Diagrammet visar utvecklingen för energiskatt på el från och med 1975. Energiskatten på el infördes 1951, då med 1 öre/kWh. Det dröjde sedan till 1975 innan den höjdes till 2 öre/kWh. Under perioden 1996-2006 gjordes kraftiga höjningar av energiskatten på el. På senare år har höjningarna varit blygsamma.

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2014.

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2014.

Däremot betalar inte alla konsumenter lika mycket i energiskatt enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi – 11 kap. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Under vissa förutsättningar kan vindkraft och solcellsanläggningar idag bli undantagna från energiskatt även om elproduktion och elanvändning sker på helt olika platser. Detta har kunnat utnyttjats framför allt för vindkraftanläggningar av företag, kommuner och fastighetsbolag. Det har med tiden blivit så pass mycket pengar, mer än 100 miljoner kr per år, som undantagits i energiskatt att staten ser en möjlighet att förbättra intäkterna genom att begränsa detta undantag.

Det finns därför ett nytt förslag från Finansdepartementet: “Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi”, som finns på s. 23-25 i “Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016“, utgiven i mars 2015. Förslaget innebär att man vill ta ut energiskatt på el för solcellsanläggningar större än 144 kW och för vindkraftverk större än 80 kW, även om man bara använder elen själv.

Enligt förslaget skulle lagen träda i kraft 1 juli 2016.

Kommentarer

Förslaget påverkar inte småhusägare i och med att det finns en gräns vid 144 kW. Däremot finns flera andra negativa effekter som motverkar en positiv utveckling för solel:

  • Anläggningar större än 144 kW får energiskatt på egenanvänd el.
    En praktisk fråga är hur man tänkt sig att hämta in detta värde. Nätägaren mäter endast eventuellt överskott som matas in till nätet, så det går inte att be nätägaren om det önskade värdet. Om man dessutom använder en del el själv och säljer resten går det inte ens att direkt mäta hur mycket el som är egenanvänd. Den måste beräknas utifrån värdena för bruttoproduktion och överskott som matas in till nätet.
  • Det riktigt negativa med förslaget är att storleksbegränsningen gäller per juridisk person (organisationsnummer). Det betyder att exempelvis landsting, kommuner och fastighetsföretag snart skulle komma upp i taket på 144 kW. Eftersom dessa äger många fastigheter lämpade för solel, där man skulle få en hög egenanvändning av elen, skulle det ge en rejäl törn åt den växande svenska solcellsmarknaden och man skulle inte utnyttja tillgängliga takytor på ett önskvärt sätt.
  • Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.

Jag kan förstå att Finansdepartementet vill sätta stoppa för att man som nu exempelvis företag har kunnat sätta upp ett 2 MW vindkraftverk på en plats och bokföringsmässigt ”använda” elen på en helt annan plats inom företaget. En sådan kvittning per timme har gjort att man kunnat slippa energiskatt på miljonbelopp för den el som producerats av det stora vindkraftverket.  Men i det lagda förslaget har Finansdepartementet gått för långt i sin iver att driva in skattepengar till staten.

Finansdepartementets förslag känns ologiskt och visar dessutom att finans- och energipolitik för solenergi går i otakt. Solelproduktion har för närvarande ett signifikant stöd genom investeringsstöd, skattereduktion för el som matas in till nätet och elcertifikat. Med det nya förslaget ger regeringen med ena handen till de mindre solelproducenterna och tar med den andra från de större solelproducenterna… Oförutsägbarheten i politiken skapar en oönskad osäkerhet för investerare. Om förslaget skulle genomföras skulle det innebära att man rejält hämmar den gryende solcellsmarknaden i Sverige och att det blir direkt kontraproduktivt när det gäller utvecklingen för förnyelsebar energi i form av solel.

Fråga

En huvudfråga är varför man över huvud taget skulle behöva betala energiskatt på egenanvänd el? Vad är den logiska motiveringen till detta? Jag har inte sett någon vettig förklaring till det.

Såg i Vestmanlands Läns Tidning i lördags att landstingsrådet Andreas Porswald (Miljöpartiet) säger att det “..är det orimligt att man ska behöva betala skatt på saker man själv både producerar och använder”. Uppenbarligen tänker även våra politiker olika…

Förslag

Energiskatt bör inte behöva betalas på egenanvänd solel oavsett storlek på solcellsanläggningen om elen produceras och används inom ett icke-koncessionspliktigt nät.

Diskussion

En fråga är hur egenanvändningen ska definieras och avgränsas. Att som idag kunna äga produktion i Kiruna och kvitta det mot användning inom företagets byggnader i Malmö verkar inte logiskt för mig.

Mera logiskt är att sätta gränsen per byggnad, fastighet (fastighetsbeteckning, som kan ha flera byggnader i form av exempelvis bostadhus, garage och förråd) eller inom ett icke-koncessionspliktig nät där man själv har ansvaret ( = inom anslutningspunkten). Ett icke-koncessionspliktigt nät ligger väl oftast inom endast en fastighetsbeteckning, så det blir väl oftast samma sak. För ett småhus är det icke-koncessionpliktiga nätet inom huset och fram till anslutningspunktern, som i vårt fall är i ett skåp på en trästolpe utanför vårt hus. Om man inte utnyttjar något koncessionspliktigt nät, där nätägaren har ansvaret, är det egenproducerat och egenanvänt inom det man själv äger, utan att man utnyttjat något som man inte själv äger. Jag tycker därför att det är en logisk avgränsning med en princip som går lätt att motivera.

När det gäller effektgräns tycker jag inte att man ska behöva sätta någon effektgräns om man håller sig inom ett icke-koncessionspliktigt nät. Jag ser inget problem med att exempelvis en stor tillverkningsindustri skulle kunna sätta upp stora solcellsanläggningar och inte behöva betala energiskatt, de betalar bara 0,5 öre/kWh i energiskatt idag så de är redan nästan undantagna från energiskatten.

Regelverket bör alltså anpassas så att vi utnyttjar tillgängliga tak- och fasadytor på bästa möjliga sätt för solenergiproduktion. Minns att solceller på byggnader inte exploaterar någon ny mark, att inga nya elkablar eller vägar behöver dras och att det inte blir några överföringsförluster eftersom elen används där den produceras.

Låt oss därför hoppas att Finansdepartementets förslag ändras så att finans- och energipolitik samverkar och inte motverkar varandra.

Tyck till

Om du har synpunkter på Finansdepartementets svar kan du lämna dem senast den 4 maj. Det står att ”Svaren bör lämnas både på papper och per e-post till . Det elektroniska yttrandet bör lämnas i wordformat.”

PS. Media har uppmärksammat förslaget. En passande rubrik hade Aftonbladet den 22 april: “Ibrahim Baylan släckte lampan“.

 

Så mycket betalar elbolagen för din överskottsel – april 2015

När man producerar egen solel är tanken att ersätta köpt el med egenproducerad el. Den egenanvända elen får samma värde som den rörliga andelen av elhandel och elöverföring.

För speciellt småhusägare blir det vanligen ett relativt stort överskott av el som man får sälja till en hugad köpare. För vår egen solcellsanläggning var överskottet i genomsnitt 52% för de fyra första driftåren. Vi säljer vårt överskott till Telge Energi, men har Vattenfall som nätägare och OX2 ekonomisk förening som leverantör av den vindkraftel som vi är delägare i.

Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet, har som svensk representant i IEA PVPS Task 1 gjort en uppdaterad sammanställning enligt nedan över hur mycket olika elbolag betalar för det överskott som matas in till nätet. De flesta bolag betalar Nord Pool spotpris (= normalt marknadspris) ± några ören, men det finns även de som betalar ett högre pris. Högst ligger Gotlands elförsäljning som betalar 2 kr/kWh om man köpt solcellssystemet från dem.

Förutom ersättning för elhandeln har du laglig rätt till en energiersättning från ditt nätbolag (Vattenfalls term, olika nätbolag har olika termer). Vi får för närvarande 5,6 öre/kWh från Vattenfall Eldistribution.

Till värdet av överskottselen tillkommer även en skattereduktion på 60 öre/kWh, som infördes från och med 1 januari 2015. Skattereduktion ges för så mycket el som du köper eller som mest 30 000 kWh samt för högst 100 A säkring.

Om du ansökt om godkännande för elcertifikat måste du kontrollera att din elköpare också köper elcertifikaten. Det finns fortfarande elbolag som inte köper elcertifikat från små elproducenter. Ursprungsgarantier har väl egentligen inget värde idag, men det finns i alla fall två bolag som betalar 20 öre/kWh för dem.

Prisuppgifterna enligt nedan är färskvara. Kontrollera därför vilka priser som gäller när du väljer elbolag för din elförsäljning.

Klicka på tabellen och förstora därefter texten för att se den i full storlek.

PS. Under Köpare solel finns även motsvarande tabell för augusti 2014, om du vill jämföra vad som hänt sedan dess.

Elbolagens elhandelspris för överskottsel, elcertifikat och ursprungsgarantier. Sammanställning är gjord av Johan Lindahl, Uppsala Universitet, under april 2015. Tänk på att priserna är färskvara.

Elbolagens elhandelspris för överskottsel, elcertifikat och ursprungsgarantier. Sammanställning är gjord av Johan Lindahl, Uppsala Universitet, under april 2015. Tänk på att priserna är färskvara.

Soliga föredrag av Tomas Kåberger och Lawrence Kazmerski

Idag lyssnade jag på två intressanta föredrag. Det var först Tomas Kåberger, professor inom Energi och miljö enligt Chalmers hemsida (Industrial Energy Policy enligt hans presentation). Efter lunch var det “research professor” Lawrence Kazmerski, University of Colorado, Department Renewable Energy Initiative, Boulder, USA, som höll en välbesökt öppen föreläsning vid Mälardalens Högskola.

Kåbergers visionära och utmanande föredrag hade titeln ”Global energy solutions. What will be used. Who will invest”.

Han började med att postulera att världens energiproblem är lösta tekniskt och ekonomiskt. Däremot inte organisatoriskt och finansiellt. Kostnadsutvecklingen (lärokurvan) för sol och vind är betydligt snabbare än för konventionella kraftslag. Vi ska därför fortsätta att subventionera dem eftersom de därmed med tiden kommer att bli billigare och mera konkurrenskraftiga än konventionella kraftslag.

Enligt rapporten #2013 Wind technologies market report# från Department of Energy i USA var produktionskostnaden för vindkraft under 2013 i medel 4,7 cent/kWh (33 öre/kWh), med en skattelättnad borträknad. I Danmark är kostnaden för landbaserad vindkraft ungefär halva den för ny kol- eller gaskraft. Vindkraften svarar för ungefär 40% av elkonsumtionen i Danmark. Kostnaden för vindkraft har minskat med 26% sedan 2008.

Installationen av solceller har en ändå högre ökning i installationstakten än vindkraft (från en lägre nivå). Tyskland har bekostat en stor del av industrialiseringen av solceller genom deras stöd till solel i form av inmatningstariffer (”feed-in tariffs”). ”Germany has saved the world” som Kåberger uttryckte det. I USA installeras ett takbaserat solcellsystem var tredje minut, i Japan ett varannan minut och i Bangladesh ett varje minut. De har de tyska hushållen (som tagit kostnaderna för industrialiseringen) att tacka för denna snabba utveckling.

Den starka frammarschen för vind- och solkraft kan inte stoppas! Men den kan fördröjas av regelverk och (politiska) beskattningar.

Kazmerskis föredrag hade titeln ” Photovoltaics Technology: History, Origins, Status, and Future Directions”. Det blev mest fokus på historia och status, mindre på framtiden eftersom tiden inte riktigt räckte till. Han hade lyckats få med sig många solcellsprylar på sin resa från USA. Bland annat en skalenlig modell av satelliten Vanguard 1! Det var den första satellit som fick sin elförsörjning från solceller. Satelliten skickades iväg den 17 mars 1958.  Den vägde 1,47 kg och hade en sändare på 5 mW. Eftersom man inte trodde att solcellerna skulle klara sig helskinnade upp i rymden hade den även batterier. Batterierna klarade elförsörjningen i två veckor. Därefter tog solcellerna över. Den solcellsförsörjda sändaren fungerade i nästan åtta år! Sedan blev sändarens elektronik utslagen av strålningen i van Allen-bältet (solcellerna fortsatte att fungera?).

2014 blev ett nytt rekordår för solceller. 39,918 GW installerades i världen. Kina svarade för 55,7% av modultillverkningen och Taiwan för 21,6%. De tre största modultillverkarna var de kinesiska företagen Trina Solar (3,61 GW), Yingli Green (3,3 GW) och JinkoSolar (2,90 GW). Tillverkningen ger relativt blygsamma 3-4 jobb/MW. Resten av värdekedjan inklusive installation ger betydligt fler jobb, 40-60 jobb/MW.

Kazmerski nämnde att nyckeln till framgång var ”Bankability. The capacity to manufacture or produce a product competitively (i.e., with an acceptable profit).” Han visade en lång lista på amerikanska tillverkare av tunnfilmsmoduler som fanns 2012. Den följande bilden visade statusen 2014 för dessa företag. Då fanns bara ett fåtal företag kvar, med First Solar (tillverkare av CdTe-moduler) i täten.

Flera länder har gjort anspråk på att bli solenergins Saudiarabien enligt rubriker i pressen. Däribland USA, Australien, Indien och Saudiarabien(!).

Som avrundning nämnde han att “Technology going like mad”, men mycket beror på den politik som kommer att föras i framtiden. Han förutspådde att ett nobelpris kommer att utdelas inom solenergi inom 10-15 år. En fullt rimlig spådom!

Madeira – solfångare vanligare än solceller på småhus

Vi kom hem från Madeira i natt efter en veckas semester. Var lite körigt dessförinnan så bloggande har gått på sparlåga hittills i april.

När man flyger in mot Funchal på Madeira flyger man över halvön Sao Lourenco i nordost. Där finns ett stort fält av solcellsmoduler. Det var den enda stora solcellsanläggning vi såg under vår resa där vi vandrade 6 mil och åkte bil runt öns södra, västra och östra delar. När vi såg solcellsfältet på nära håll från bilväg visade det sig att det i stort sett låg plant längs den kuperade marken. Den marknära höjden hade gjort att det växte diverse växter mellan modulerna på sina håll. Inte så lätt att komma åt och rensa bort den växtligheten. Växtlighet som ger skuggning minskar solelproduktionen…

På småhusen på Madeira såg vi solfångare på en hel del tak. De hade vanligen tanken för varmvatten på taket intill solfångaren (inga minusgrader på vintern vid kusten!) och de använde självcirkulation enligt principen för “Thermosiphon. Dessa faktorer gör att detta måste vara billiga system att installera. Vårt hotell, som var fyra år gammalt, hade många solfångare på taket, men det gick inte att se några detaljer på nära håll. Det var säkert ett vanligt solfångarsystem med cirkulationspumpar. Såg vakuumsolfångare på något tak.

Det enda(!) mindre solcellssystem vi såg för hus var vid bostaden för tillsyningspersonalen i naturreservat på  Sao Lourenco. Vår drygt 10 år gamla norska guidebok hade skrivit att ett solcellsystem försörjde huset med el. Det hade nog varit så. Vid vårt besök var systemet en eländig syn. Det stod på mark och det hade varit åtminstone sex moduler, men tre var demolerade och låg förstörda på marken. Undrans hur det hade gått till? Kraftig storm på den öppna platsen? Så det solcellssystemet var nog inte i drift eller i vart fall var effekten kraftig reducerad om endast de hela modulerna var i gång.

Vi såg vägskyltar med blinkande LED-lampor som drevs av solceller liksom många solcellsdrivna parkeringsautomater

Idag gjorde Veosol den första servicen på vårt solfångarsystem, som varit i drift 8,5 år. Det var byte av vätskan (Tycofor, en glykolblandning) och justering av tryck i systemet.

I Sverige har solvärme kommit i skymundan av solel. Vi har under de senaste tio åren stött solcellsinstallationer med hundratals miljoner i form av investeringsstöd, medan det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. Solcellstödet kan bli 10 000-tals kronor. Dessutom finns stöd i form av elcertifikat för solel och från 1 januari även skattereduktion för överskott av solel. De svenska solfångarinstallationerna har därmed tack vare den förda politiken minskat rejält, medan solceller fått ett stort uppsving. Den enes bröd har blivit den andres död. Den installerade solvärmeeffekten år 2013 var bara en knapp tredjedel av vad den var toppåret 2006, så i svenska solfångarbranschen har vi förlorat arbetstillfällen.

Vi installerade solfångare på vårt hus när vi lät bygga huset 2006. Vi slipper därmed göra tappvarmvatten med elpatron eller vår vattenmantlade braskamin under sommaren. Solfångarna ersätter därmed främst el i vårt fall. Vi bor på landet och kommer aldrig att få någon fjärrvärme. Av någon anledning har man för övrigt inte dragit fram fjärrvärme till ett nybyggnadsområde som kommunen satsar stort på i Gäddeholm där vi bor.

Egenanvändningen av solvärmen är 100% eftersom vi har en ackumulatortank för varmvattnet. Det är en stor skillnad jämfört med vår solel där 52% av solelproduktionen är ett överskott som matas in till nätet. Det finns förstås både för- och nackdelar med solvärme jämfört med solel, men är det inte märkligt att vi satsar så ensidigt på solcellsstöd? Stödet till solfångare borde återinföras.

 

Lägger in några bilder från Madeira någon senare kväll.

Vilka fördelar finns med solenergi?

Satte ihop nedanstående lista med fördelar för solenergi i form av solceller (och solfångare). Sådant som har enbart med ekonomi att göra har utelämnats, som det uppenbara att “bränslet” är gratis.

Kommer du på något mer, så skriv en kommentar till inlägget! Det är bra om vi gemensamt sätter även de “mjuka” fördelarna på pränt. Både smått som stort är välkommet.

Varför inget om nackdelar kanske någon undrar? Tja… Solenergi har en sådan enorm potential, mycket större än alla andra energislag tillsammans, att man först bör fundera på vilka fördelarna är. Om de är tillräckligt stora för att vi ska bedöma att det är värt att gå vidare med solenergi i stor skala är de problem som finns på vägen vad gäller teknik och ekonomi värda att lösa. Med stor skala tänker jag mig i storleksordningen 10% av elproduktionen i Sverige till att börja med och i många länder är den framtida potentialen betydligt större. Under 2015 svarade solel för 1,2% av världens elbehov enligt IEA:s Trends 2016 in photovoltaic applications.  I många länder svarar solel för mer än 1% av elanvändningen. Honduras låg i topp 2015 med drygt 12%. I andra länder är andelen solel betydligt mindre än 1% (Sverige exempelvis).

Fördelar med solenergi, som inte är direkt relaterade till ekonomi

  • Kräver ingen aktiv tillförsel av bränsle. Vi slipper miljöpåverkande utvinning och transporter av bränsle.
  • Finns i mycket större mängd än vi behöver.
  • Är i princip en oändlig resurs. Solenergi kommer aldrig att bli någon bristvara så länge det finns mänskligt liv på jorden.
  • Är jämnare fördelad över jordens yta än något annat energislag. Den är därmed väl lämpad för distribuerad el- och värmeproduktion.
  • Producerar el och värme även där det inte finns något fast elnät.
  • Är tysta.
  • Ger inga utsläpp vid användning.
  • Luktar inte.
  • Utvinner mera energi per ytenhet än något annat förnyelsebart energislag.
  • Verkningsgraden är i stort sett densamma för små som för stora solcellsanläggningar eftersom det är likadana solcellsmoduler man använder.
  • Enkelt att anpassa storleken på en solcellsanläggning efter förutsättningarna eftersom det är modulärt uppbyggt.
  • Vanligtvis okomplicerat att få bygglov. På småhus behövs vanligen inget bygglov, men detta varierar från kommun till kommun (vilket det inte borde göra…).
  • Är det energislag som sedan starten 1999 rankats högst när SOM-institutet frågat vilka energislag vi i Sverige vill satsa på. Andelen som vill satsa mer än idag har stadigt legat på ca 75-80% för solenergi.
  • När det gäller kiselbaserade solceller kommer det inte att bli några problem med brist på råvaran kisel, som är det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan, efter syre.
  • Frånvaro av rörliga delar gör att behovet av tillsyn och underhåll blir minimalt för fasta solcellssystem.

Om man sätter solceller på byggnader

  • Exploateras ingen ny mark.
  • Påverkas inte landskapsbilden.
  • Behövs inga nya kraftledningar till byggnaden.
  • Behövs inga nya vägdragningar.
  • Blir det inga överföringsförluster eftersom elen produceras där behovet finns. År 2011 uppskattades överföringsförlusterna i svenska elnätet till 9 TWh och fjärrvärmenätets förluster till 6 TWh (Energiläget 2013, Energimyndigheten). De genomsnittliga överföringsförlusterna i det svenska elnätet var därmed 6,2% år 2011, då den svenska elproduktionen var 146 TWh enligt Energiläget 2012.

Om man producerar sin egen solenergi

  • Ökar förståelsen av energi. Kan leda till att man blir bättre på att spara energi.
—Resultat av SOM-institutet fråga om hur vi vill satsa på olika energislag. Källa: Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999 - 2014.

—Resultat av SOM-institutet fråga om hur vi vill satsa på olika energislag. Källa: Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999 – 2014.