Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

2014 soligt tack vare lysande juli

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning för år 2014, baserade på rådata från SMHI. För normalvärden använder SMHI perioden 1961-1990.

Mest sol var det i tur och ordning vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Nordkoster, där topptrion var densamma som ifjol. Flera orter hade under 2014 betydligt soligare än under normalperioden. Växjö och Luleå var årets vinnare med 9,4% respektive 9,1% soligare än under normalperioden! Framför allt var det juli månad då hela Sverige var solgassigt som gjorde att det blev så hög solinstrålning under 2014, se nedanstående tabell.

Notabelt är att solinstrålningen var relativt jämlikt fördelat över Sveriges yta under 2014. Alla mätstationer låg inom 990 kWh/m2 ±16%. Man kan också konstatera att ca 98% av Sveriges befolkning bor där det var 1040 kWh/m2 ±10% (om man undantar Norrlands inland). Man kan därför säga att inverkan av om man har ett lämpligt orienterat tak som är skuggfritt har större betydelse än var man bor.

Normalperiodens värden är inte längre normala

Eftersom Växjö ifjol hade 14,5% över normalperiodens värde och de under alla år under perioden 2002-2014 haft högre solinstrålning än under normalperioden är det tydligt att solinstrålningen nu för tiden är signifikant högre i Växjö än under normalperioden. Detta gäller även Lund och Norrköping. Därför får man ta jämförelserna med ett normalår med en nypa salt. I inlägget “Ändras solinstrålningen med tiden?” nämndes att generaliserat kan man säga att Mälardalen och söderut fått en ökning medan nordligare delar fått en liten minskning av solinstrålningen jämfört med normalperioden 1961-1990, med Luleå som ett undantag, se det sista diagrammet här nedan. Dock ska man komma ihåg att SMHI:s nät med mätstationer är glest så lokala variationer kan säkert förekomma.

Om man nu vill använda 30-årsperioder borde man kanske istället jämföra med ett rullande värde för de 30 senaste åren istället för att ha en fix period som idag ligger 25-55 år tillbaka i tiden.

Soltimmar

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar ger ingen kvantifiering av den instrålade solenergin och kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter. Ett av diagrammen här nedan visar en månadsvis jämförelse av globalinstrålning för Luleå, Stockholm och Lund.

Faktorer som påverkar utbytet

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktaren påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man dessutom komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Klicka på figurerna här nedan för att se dem i större storlek.

Global solinstrålning per månad under 2014 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2014 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2014 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Vissa stationer är nya och saknar därför värden för normalperioden. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2014 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Vissa stationer är nya och saknar därför värden för normalperioden. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2014 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2014 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2014 för Luleå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2014 för Luleå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2014 för SMHI:s mätstationer. Vissa stationer har endast ett fåtal årsvärden, se texten. Rådata från SMHI.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2014 för SMHI:s mätstationer. Vissa stationer har endast ett fåtal årsvärden, se texten. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2014 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2014. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2014 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2014. Rådata från SMHI.

Vad kostar solceller – uppdatering 20150309

En av de vanligaste frågorna är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgår av informationen på deras hemsida. Borde därför möjligen ta bort dem, men tycker det är intressant att ha med ett stort byggvaruhus

Den senaste jämförelsen gjordes den 6 november 2014. Fem nya elbolag har tillkommit och två har försvunnit sedan dess. En sak som är slående är att bara ett av bolagen har sänkt sina priser under senaste året. Några korta kommentarer:

  • Ale El. NY. Högsta pris med 36 900 kr/kW för 1 kW solcellssystem. Helkundsrabatt 1500 kr är inte medtagen i diagrammet. Giltighetstid anges till och med 2014-06-30 och är därmed utgången sedan länge.
  • Bauhaus. Samma pris sedan de började med sina solcellspaket i mars 2013.
  • Bixia. Har slutat att sälja solcellspaket. Är det tillfälligt? De hade tidigare lägsta pris med 17 500 kr/kW.
  • Bromölla Energi och Vatten. NY.
  • Din El. Borttagna eftersom de inte längre anger någon pris på hemsidan.
  • Elverket Vallentuna. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201.
  • Eskilstuna Energi och Miljö. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201.
  • Fortum. Den enda av de kvarvarande från november som sänkt priserna!
  • GEAB. NY. Kampanjpris för solcellspaketen på 2,2-5,5 kW, men jag hittar inget om hur länge denna kampanj pågår, vilket borde framgå. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för Umeå Energi och Vattenfall.
  • Kraftringen. Samma pris sedan uppdatering gjord 20140519, då de hade höjt sina priser jämfört med uppdatering gjord 20140225.
  • Mälarenergi. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201. Effektoptimerare ingår på varje modul.
  • Umeå Energi. NY. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för GEAB och Vattenfall.
  • Upplands Energi. Samma priser sedan uppdatering gjord 20140225, då det var första gången de var med.
  • Varberg Energi. NY. Lägsta pris med 17 333 kr/kW för 9 kW solcellssystem. Helkundsrabatt 1500 kr är inte medtagen i diagrammet. Med denna rabatt blir lägsta priset 17 167 kr/kW.
  • Vattenfall. Samma priser sedan uppdatering gjord 20140225. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för GEAB och Umeå Energi.

Lägstapriserna för kinesiska moduler som säljs till EU sänktes i april 2014 från 0.56 Euro/W till 0.53 Euro/W, men den sänkningen hade inget genomslag på elbolagens systempriser.

ROT-avdrag

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ca 1 000 – 4 000 kr/kW (5-15% av systempriset). Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden, se inlägget ROT-avdrag för installation av solceller från 1 juli i 2014.

Att tänka på när det gäller prisjämförelser

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna pris. Exempelvis tillkommer resa och transport för paketen hos GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. För andra elbolag kan resekostnad tillkomma om ett visst avstånd överskrids.
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad, vilken ger en mindre yta för en given effekt.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna ger ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms. Nivån är mycket långt över dagens marknadspriser. Jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag. Det bidrar inte heller på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige, utan det kan snarare få motsatt effekt.

Mitt tidigare förslag var att de stödberättigade kostnaderna skulle ha sänkts till högst 27 500 kr/kW, inklusive moms (orange linje i diagrammet), för 2015 och att de därefter skulle sänkas med låt säga 5% per år under budgetperioden 2015-2018. Men när regeringen sänkte stödnivån i den nya förordning som utfärdades 22 december 2014 lät man nivån för de stödberättigade kostnaderna vara oförändrad av någon anledning.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen ”Mikroproduktion av el” i Stockholm 2013 höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade 2013 anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

Hörde i början av september 2014 att vid offentliga upphandlingar där konkurrensen är mycket tuff ligger priserna på knappt 11 000 kr/kW, exklusive moms = ca 13 500 kr/kW, inklusive moms.

Vänder man sig direkt till en leverantör istället för att gå via ett elbolag, som alla använder underleverantörer, går det att hitta lägre priser.

Definition av ett solcellssystems effekt

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 12 moduler x 275 W per modul = 3 300 W = 3,3 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 3 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Resa och transport tillkommer för GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. Rabatt på 1500 kr tillkommer hos Ale El och Varberg Energi om man är helkund. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Resa och transport tillkommer för GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. Rabatt på 1500 kr tillkommer hos Ale El och Varberg Energi om man är helkund. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Varför sänkte elbolag ersättningen för solel när skattereduktionen kom?

Frågeställning

I ett par kommentarer till tidigare inlägg undrades över varför (vissa) elbolag sänkte ersättningen för solel när skattereduktionen på 60 öre/kWh för solel som matas in till nätet startade 1 januari 2015.

Varför betalar elbolag ett pris över marknadspris för solel?

Det är ingen naturlag att elbolagen ska betala mer för solel än för all annan el på marknaden. Varför har vissa elbolag betalat 2-3 gånger mer än marknadspris för solel? De mest extrema var Sala-Heby Energi som under några år betalade ungefär 10 gånger mer än marknadspris för el. Med marknadspris menar jag Nord Pool spotpris där nordisk el handlas. Under 2014 var spotpriset i område SE3 i genomsnitt 31,62 öre/kWh. Om ett elbolag under 2014 köpte solel för 1 kr/kWh och sålde den för 31,62 öre/kWh blev det ca 68 öre/kWh i förlust under 2014. Frågan är därför egentligen inte varför elbolagen sänkt sin ersättning för solel utan varför man överhuvud taget började betala mer för solel än för annan el.

Det kan finnas olika skäl till att elbolagen vill betala mer för solel än för annan el.

  1. Man vill stödja små solelproducenter så att värdet på överskott av solel som matas in till nätet blir ungefär detsamma som för den solel man använder själv. Det är den effekt den sedan många år diskuterade nettodebitering skulle ha fått. I väntan på beslut om nettodebitering kanske elbolagen ville driva på frågan genom att betala ett högre pris för solel.När det nu finns ett beslut om skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matas in till nätet (som det blev istället för nettodebitering) blir värdet för den inmatade elen ungefär lika som vid nettodebitering även utan att elbolagen betalar ett högre pris för solelen. Ur den synvinkeln är det därför naturligt att elbolagen sänker sin ersättning för solel med 60 öre/kWh eller går ned till Nord Pool spotpris.
  2. Genom att betala ett högre pris för solel kan elbolagen som en sidovinst locka till sig nya elhandelskunder. Eftersom det är relativt få solelproducenter hittills kan detta vara ett förhållandevis billigt sätt att värva nya elhandelskunder. Om detta vore det enda eller det viktigaste skälet till att betala ett högre pris för solel finns inget direkt samband med skattereduktionen och då skulle man kunna fortsätta att betala ett högre pris för solel.

Ser man det hela långsiktigt kan man fråga sig varför elhandelspriset på solel skulle vara högre än för all annan el? Långsiktigt borde elhandelspriset för solel som matas in till nätet gå mot Nord Pool spotpris, precis som för all annan el som matas in till nätet. För de som har en låg egenanvändning av solelen och därmed ett stort överskott av solel som matas in till nätet kan detta innebära att lönsamheten för solcellsinstallationen blir lägre i takt med att värdet av överskottselen minskar.

Solelen skulle kunna få ett högre värde om det blir ett värde på ursprungsgarantier från solel, det vill säga om det finns elköpare som är villiga att betala ett högre pris för solel än för annan el. I nuläget finns ingen öppen marknadsstatistik för ursprungsgarantier så det är svårt att säga om ursprungsgarantier från solel har något värde idag. Det jag hört från en person insatt i branschen är att ursprungsgarantier generellt har ett värde som är lägre än 1 öre/kWh.

Det finns en del i solcellsbranschen som tror att skattereduktionen för solel kommer att bli beständig, men jag är inte övertygad om det. Se inlägget ”Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?”. Hur långvarig skattereduktionen blir är helt beroende av en politisk vilja att stödja småskalig elproduktion och det är därför svårt att förutsäga hur denna vilja kommer att se ut under en solcellsanläggnings livslängd. Jag brukar sätta livslängden till 30 år och under den tiden hinner 8 regeringar vara inblandade…

Hög egenanvändning av egenproducerad el är bra

Vad man ofta glömmer bort i diskussionen om värdet för överskottsel som matas in till nätet är att huvudsyftet med egen elproduktion är att ersätta köpt el med egenanvänd el. Den egenanvända solelen får samma värde som den rörliga andelen av elhandel och elöverföring för den köpta elen. Har man en hög egenanvändning av sin solel blir därför diskussionen om värdet av överskottselen mindre viktig.

Genom att sträva efter hög egenanvändning av sin solel blir man mindre beroende av beslut hos politiker och elbolag om värdet för el som matas in till nätet. Man kan även säga att desto högre skillnaden blir mellan värdet av egenanvänd el och värdet av överskottsel som matas in till nätet, desto intressantare blir det med egen energilagring.

Hög egenanvändning och energilagring är två nyckelord för småskalig elproduktion i framtiden.

PS 2015-01-12. Apropå motiveringar att betala mer än markandspris för solel som matas in till nätet. Idag skriver Mälarenergi i ett pressmeddelande “Mälarenergi köper överskottsel från sina kunder” att “Vi vill göra det enkelt för våra kunder som producerar egen el via solceller och ge dem bra betalt för sin överskottsel.”

 

Solförmörkelse 20 mars – påverkar solceller elnätet?

Ny Teknik publicerade notisen ”Solförmörkelse i mars utmaning för elnäten” den 20 februari. Efter att ha läst Entsoe:s rapport ”Solar Eclipse 2015 – Impact Analysis – Report prepared by Regional Group Continental Europe and Synchronous Area Great Britain”, som var underlaget till artikeln, kan konstateras att notisförfattaren (och de som kommenterade) missade några viktiga saker vilket gör att notisens text leder tankarna fel. Entsoe:s slutsats för Storbritannien, som studerats noggrannare än övriga länder, blir att effektvariationer orsakade av solceller mildrar, och inte förvärrar, situationen!

Bakgrund

På förmiddagen den 20 mars blir det en partiell solförmörkelse som berör hela Europa. Med uppskattade 89 GW installerade solceller i Europa i mars 2015 uppskattas att solcellseffekten kan minska 34 GW kl. 10.41 (CET) under solförmörkelsen enligt rapporten.

OM det är klart väder över hela Europa denna förmiddag. Det är rimligen mycket osannolikt att det skulle vara klart väder över ett så stort område under denna förmiddag, men det berörs inte i rapporten vilken sannolikheten är för detta eller vad som är det mest sannolika scenariot. Man skriver bara ”This report assume clear sky conditions which may not appear”. Jag skulle vilja byta ut “may not” till “will most probably not”. Siffrorna nedan för solceller är alltså ett extremt scenario, som har låg sannolikhet att inträffa.

Problem

Det problem som skulle kunna uppstå vid en solförmörkelse är att stora effektvariationer under kort tid kan leda till obalans och instabilitet i elnätet.

Resultat

De flesta tänker nog på effektminskningen när solförmörkelsen kommer. Men rapporten visar att effektvariationen kan bli högre när solen återkommer efter solförmörkelsen och att det därmed skulle finnas en risk för överbelastning av nätet. Solcellseffekten i Europa kan minska med över 400 MW/minut när solförmörkelsen kommer och öka med 700 MW/minut när solen återkommer. Det är stor skillnad hur olika länder påverkas. Tyskland beräknas stå för ca 50% av effektminskningen i Europa när solförmörkelsen börjar och Italien för 21%. Övriga 25 studerade länder har 0-6% andel. Egentligen skulle man vilja ha sett hur stor procentuell förändring i effektbehovet som skulle kunna bli fallet i de olika länderna, eftersom de olika länderna har så olika effektbehov. Sverige finns inte med eftersom vi har så lite solceller installerade.

Rapporten studerar närmare hur Storbritannien skulle påverkas. Där skulle effektvariationerna orsakad av minskad eller ökad solelproduktion som mest bli knappt 50 W/minut. Man skriver att nätet väl klarar en sådan variation: ”This is well within the capabilities of the system.”

Läser man vidare i rapporten om effekterna för Storbritannien kommer det riktigt intressanta. Baserat på vad som hände vid en solförmörkelse 1999 räknar man med att effektbehovet kommer att minska när solförmörkelsen börjar, därför att folk slutar med sina normala aktiviteter för att gå och titta på solförmörkelsen, och ökar när solförmörkelsen slutar, då folk återupptar sina aktiviteter. Detta förutspås ge större påverkan på effektvariationerna i Storbritannien än förändrad solelproduktion!

Viktigt att notera är också poängen att variationerna i solcellseffekt lindrar effektvariationer orsakade av mänskliga aktiviteter: ”The PV effect acts in the opposite direction on the residual demand to the human-demand effect, and so will in fact ameliorate the situation.” Därför tror man att effektvariationer i Storbritannien under årets solförmörkelse blir lägre än under 1999 solförmörkelse: “The rates of change of residual demand are therefore slightly less than experience during the previous eclipse in 1999.”

Känns som att vi inte behöver vara oroliga för effektvariationer orsakade av förändringar i solcellseffekt under denna solförmörkelse. Entsoe skriver för Storbritannien att “We are confident that the system will cope well with the 2015 eclipse.”

PS 2015-03-19. I enstaka länder har det kommit krav på hur snabbt effekten som matas in till nätet får variera för en solcellsanläggning. Puerto Rico har infört ett krav på högst 10% variation per minut.

PS 2015-03-20. Ny Teknik publicerade notisen “Tyska elnätet klarade solförmörkelsen“.

67 kWh solel under februari

Efter jobbresa till Krakow fick jag en monsterförkylning som suttit i ett par veckor så det blev därför ett ofrivilligt uppehåll i bloggandet.

Februari

Under februari blev det 66,7 kWh (19,9 kWh/kW) solel och årets februari placerade sig därmed på fjärde plats i jämförelse med tidigare februarimånader. 130 kWh, 117 kWh, 76 kWh och 42 kWh blev det under februari åren 2011-2014. Produktionen under februari hämmades av snötäckning av modulerna i början av månaden som gjorde att det bara blev 0,2 kWh under de sex första februaridagarna. Man kan dessutom misstänka att solinstrålningen under februari var lägre än normalt, vi får se när SMHI:s data kommer.

Bästa dag under månaden var den 15 februari med 8,49 kWh (2,5 kWh/kW). Bästa februaridag hittills är 27 februari 2013 då det blev 10,18 kWh (3,0 kWh/kW)

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan februari 2014 och februari 2015. Tog även med ett diagram som visar solelproduktionen per månad sedan starten för vår solcellsanläggning. Klicka på diagrammen för att se dem i full storlek.

Driftdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 352 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal och otroliga 183 000 anläggningar över hela världen! Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2014 och februari 2015.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2014 och februari 2015.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.