Vad kostar solceller – uppdatering 20150309

En av de vanligaste frågorna är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgår av informationen på deras hemsida. Borde därför möjligen ta bort dem, men tycker det är intressant att ha med ett stort byggvaruhus

Den senaste jämförelsen gjordes den 6 november 2014. Fem nya elbolag har tillkommit och två har försvunnit sedan dess. En sak som är slående är att bara ett av bolagen har sänkt sina priser under senaste året. Några korta kommentarer:

  • Ale El. NY. Högsta pris med 36 900 kr/kW för 1 kW solcellssystem. Helkundsrabatt 1500 kr är inte medtagen i diagrammet. Giltighetstid anges till och med 2014-06-30 och är därmed utgången sedan länge.
  • Bauhaus. Samma pris sedan de började med sina solcellspaket i mars 2013.
  • Bixia. Har slutat att sälja solcellspaket. Är det tillfälligt? De hade tidigare lägsta pris med 17 500 kr/kW.
  • Bromölla Energi och Vatten. NY.
  • Din El. Borttagna eftersom de inte längre anger någon pris på hemsidan.
  • Elverket Vallentuna. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201.
  • Eskilstuna Energi och Miljö. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201.
  • Fortum. Den enda av de kvarvarande från november som sänkt priserna!
  • GEAB. NY. Kampanjpris för solcellspaketen på 2,2-5,5 kW, men jag hittar inget om hur länge denna kampanj pågår, vilket borde framgå. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för Umeå Energi och Vattenfall.
  • Kraftringen. Samma pris sedan uppdatering gjord 20140519, då de hade höjt sina priser jämfört med uppdatering gjord 20140225.
  • Mälarenergi. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201. Effektoptimerare ingår på varje modul.
  • Umeå Energi. NY. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för GEAB och Vattenfall.
  • Upplands Energi. Samma priser sedan uppdatering gjord 20140225, då det var första gången de var med.
  • Varberg Energi. NY. Lägsta pris med 17 333 kr/kW för 9 kW solcellssystem. Helkundsrabatt 1500 kr är inte medtagen i diagrammet. Med denna rabatt blir lägsta priset 17 167 kr/kW.
  • Vattenfall. Samma priser sedan uppdatering gjord 20140225. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för GEAB och Umeå Energi.

Lägstapriserna för kinesiska moduler som säljs till EU sänktes i april 2014 från 0.56 Euro/W till 0.53 Euro/W, men den sänkningen hade inget genomslag på elbolagens systempriser.

ROT-avdrag

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ca 1 000 – 4 000 kr/kW (5-15% av systempriset). Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden, se inlägget ROT-avdrag för installation av solceller från 1 juli i 2014.

Att tänka på när det gäller prisjämförelser

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna pris. Exempelvis tillkommer resa och transport för paketen hos GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. För andra elbolag kan resekostnad tillkomma om ett visst avstånd överskrids.
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad, vilken ger en mindre yta för en given effekt.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna ger ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms. Nivån är mycket långt över dagens marknadspriser. Jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag. Det bidrar inte heller på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige, utan det kan snarare få motsatt effekt.

Mitt tidigare förslag var att de stödberättigade kostnaderna skulle ha sänkts till högst 27 500 kr/kW, inklusive moms (orange linje i diagrammet), för 2015 och att de därefter skulle sänkas med låt säga 5% per år under budgetperioden 2015-2018. Men när regeringen sänkte stödnivån i den nya förordning som utfärdades 22 december 2014 lät man nivån för de stödberättigade kostnaderna vara oförändrad av någon anledning.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen ”Mikroproduktion av el” i Stockholm 2013 höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade 2013 anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

Hörde i början av september 2014 att vid offentliga upphandlingar där konkurrensen är mycket tuff ligger priserna på knappt 11 000 kr/kW, exklusive moms = ca 13 500 kr/kW, inklusive moms.

Vänder man sig direkt till en leverantör istället för att gå via ett elbolag, som alla använder underleverantörer, går det att hitta lägre priser.

Definition av ett solcellssystems effekt

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 12 moduler x 275 W per modul = 3 300 W = 3,3 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 3 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Resa och transport tillkommer för GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. Rabatt på 1500 kr tillkommer hos Ale El och Varberg Energi om man är helkund. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Resa och transport tillkommer för GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. Rabatt på 1500 kr tillkommer hos Ale El och Varberg Energi om man är helkund. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

13 reaktion på “Vad kostar solceller – uppdatering 20150309

  1. Vilka svenska eller europeiska märken finns det? Gällande svenska finns bara Swemodule. Hur är det med tyska? Med europeiska menar jag TILLVERKADE i europa…

    Personligen tycker jag att både svenska och europeiska satsningar är helt fel. Vi satsar ju bara på massa forskning om solenergi, men vi har knappt några tillverkare… Massa rapporter om mikroskopiska verkningsgradsförbättringar kan jag va utan, det är ändå det fysiska systemet på plats som är avgörande… Då behövs kompetent folk som producerar och installerar och köpare som investerar. De står för klimatnyttan i praktiken! (Med det sagt tycker jag inte forskning är värdelös, men man måste gå från ord till handling någon gång också).

    mvh//Robin

    • 2013 var 9% av modulproduktion i Europa enligt greentechsolar.

      Jag tror man bildlikt ska jämföra grundforskning med ett lotteri. I grundforskning är det långt ifrån allt som blir kommersiellt gångbart, det ingår så att säga i spelets regler. Det är omöjligt att veta i förväg vilken av exempelvis 10 idéer som blir den som lyckas hela vägen till en kommersiell produkt. Därför måste man satsa brett i grundforskningen. CIGS-forskningen i Uppsala har varit världsledande och den har lett till kommersiell produktion av CIGS-solcellsmoduler, även om det inte blev i Sverige. Midsummer säljer produktionsutrustning för CIGS-solceller.

      Det som nog överraskat många är att kiselbaserade moduler med ca 90% av världsmarknaden fortfarande står sig väldigt väl mot konkurrerande tekniker och någon förändring är inte i sikte inom de närmaste åren (NPD Solarbuzz PV Technology Roadmap). Därför kan det i nuläget tyckas något malplacerat att vi i Sverige satsar nästan all vår grundforskning på andra solcellstekniker än de kiselbaserade. Men det visste man inte när satsningarna började.

      Vi har väldigt lite forskning på systemkomponenter och installationsteknik i Sverige. Hos installationsföretagen har antalet sysselsatta stadigt ökat under senare år, men det är väldigt lite av svensk forskning som riktas mot att stödja dessa företag. Produktion kan flyttas från ett land till ett annat, men installationen av solcellssystemen måste göras på plats i Sverige. Vi skulle behöva mera tillämpad forskning som stödjer de svenska installationsföretagen.

      Till sist får vi inte glömma att en viktig produkt med forskning är disputerade personer som har lärt sig en metodik för forskning. De kan sedan gå ut i industrin och bidra till forskningen där, kanske inom ett annat område än det man disputerade inom men den metodik man lärt sig har man nytta av även om man byter område.

      PS. Kan tilläggas att den enda kvarvarande svenska modultillverkaren Swedmodule begärdes i konkurs 12 mars 2015.

  2. Svenska prisuppgifter bygger ofta på äldre, inte längre giltiga prisnivåer för solpaneler och växelriktare. En 15 kW anläggning (inkl mvs och frakt till Sverige) kan köpas för 6-7 SEK/W för solpanelerna (vid direktimport Taiwan) resp 1, 40 SEK för växelriktare (köp av en 3 MMPT Huawei 15 KW i Tyskland). Det blir idag ca 8 SEK/W för de båda “top-of-the-art” delarna.i systemet.

    Försvinner EUs skyddstullar kommer dessutom priserna rimligen rasa, då genomsnittspriset just nu enligt Bloombergs News på “icke tullskyddade solcellsmarknader” ligger på 0,41 $/W, eller 0,38 €/W, dvs nästan 30 % under gällande EUs skyddspris för 2015 mot Kina på 0,54 €/W.. Sjunkande priser bör bli följden om EU upphäver skyddstullar 9 dec 2015 mot kinesiska solpaneler, samtidigt som de kinesiska snabbväxande lågkostnadsjättarna Huawei och Sungrow fortsätter att globalt ta stora marknadsandelar från främst SMA och andra mindre tillverkare av växelriktare.. För detaljer läs senaste kvartalets artiklar i

    http://www.pvxchange.com/Default.aspx?template_id=1&langTag=de-DE
    http://www.greentechmedia.com/articles/category/solar
    http://www.pv-magazine.com/#axzz3SEh48j80
    http://www.pv-magazine.de/
    http://www.alternative-energy-news.info/headlines/solar/

    • Visst går det att få det billigare om man importerar själv. Det gäller inte bara solcellsanläggningar utan allting vi köper som är tillverkat i andra länder… Om man importerar själv utför man en del av det arbete som installationsföretaget annars skulle göra och det blir färre mellanhänder som ska ta ut en vinst. Man får också själv sköta kvalitetskontroll och eventuella garantifrågor.

      Tillkommer installationsarbetet på dina priser ovan och då hamnar man ungefär på de billigaste offertpriser som getts vid offentliga upphandlingar i Sverige, knappt 11 000 kr/kW, exklusive moms.

      Är det inga tullavgifter?

      En sak att tänka på när det gäller växelriktare är att de ska ställas in enligt svenska standard SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” (som även är en europeisk standard). Denna inställning kan man vanligen inte göra själv. Det måste man då specificera vid köpet eller få hjälp med av någon som kan justera inställningarna.

  3. Tack Bengt för din informerande blogg. Djävulen sitter alltid i detaljerna, och sådana finns tyvärr inom byggsektorn, dit kanske även solpaneler ska räknas. Har tidigare mött vänliga byggbyråkrater med Stoppspadar, därför att gällande 1900-tals byggregler för dem, nu sprungits förbi av 2000-talets tekniska utveckling.

    Så min fråga blir: De två Huawei invertrar jag troligen köper i Tyskland (betalar extra för 4 MMPT i st f 2) uppfyller EU-standarden EN-50438. Men när jag sedan jämför EN-50438 med SS-EN 50348, nämns i den svenska varianten att Sverige i SS-EN 50348 “har vissa godkända avvikelser” från Europastandarden i övrigt.

    Är det sådana avvikelser (som jag ej kan läsa utan att köpa handlingarna), som gör att växelriktare enligt EN-50438 anpassade för den tyska marknaden, ändå måste specialkalibreras för att kunna användas i Sverige? Jag har som sagt tidigare hårdhänt lärt mig, att “blott Sverige svenska krusbär har” i byggbranschen. Är det samma sak här?

  4. Än en gång, ett stort tack till dig Bengt för dina svar.
    Det¨blev förvisso denna gång ett ovanligt stort och surt svenskt (eller europeiskt?) krusbär för mig att svälja, men det är alltid bättre att ta reda på och veta faktiska förhållanden, än att famla omkring i blindo, och du visade på var jag kunde leta. Jag är en gammal ”produktutvecklingsnörd”, som har sett Korea och Kina springa förbi oss i Europa, inte minst inom mobiltelefoni som jag följt i massor av år. Jag minns Ericssons mobiltelefon (bort-)förklaringar av asiatiska hot (inkl Huawei) på 1990-talet. Idag finns inget kvar av Ericsons mobiltelefoner

    Men det finns alltid nya möjligheter. Möjligheterna tar aldrig slut, och elproduktion via solceller tycktes mig vara en sådan stor svensk utvecklingsmöjlighet, som jag satsat de senaste åren på. När jag sedan märkte att just Huawei storsatsade där, och dessutom var särklassigt snabbast växande aktör 2014, tittade jag extra på dem. Jag imponerades, och tänkte bättre att följa en vinnare som Huawei i Sverige, än en förlorare som tyska SMA, som enligt http://www.greentechmedia.com/articles/read/one-chart-that-explains-why-sma-is-shedding-so-many-jobs 2015 avskedar var tredje anställd. Där lär utvecklingen stå stilla kommande år.

    Det är även lätt att se orsakerna till Huaweis stora globala framgångar. De har troligen världens bästa produktionsanläggningar ( https://www.youtube.com/watch?v=EihZaeZIDJA ), kan visa på stora färdiga (och rekordsnabbt byggda) referensanläggningar som den 30 MW anläggning med över 1000 st Huawei 28 kW invertrar på https://www.youtube.com/watch?v=V111oJxcrA och den 130 MW anläggning med drygt 4000 st 28 kW invertrar på https://www.youtube.com/watch?v=v1mXCSYxRvU . Huaweis marknadserbjudande (more silicon, less copper and less weight, more power and smaller costs är attraktivt https://www.youtube.com/watch?v=RhqTERNUf_A . Vem betalar då 50% mer för motsvarande SMA-inverter. Allt detta, plus SMAs av denna konkurrens orsakade enorma lönsamhetsproblem, gjorde att det verkade bäst att satsa på ett säkert framtida kort som Huawei. Så tänker nog många av dagens MW-kunder också.

    Men när du pekade på den svenska standarden SS EN-50438 (vilket jag är tacksam för), så rasade allt som ett korthus. För vare sig Huawei eller Sungrow verkar bry sig om EN-50438.Tvärtom: De verkar (just nu) strunta i ”hustaksmarknaden” i Europa och koncentrerar sig på Multi Mega Watt, med åtminstone några hundratal 28kW invertrar per anläggning. Så ”hustaksmarknaden” styrda av regler i EN-50438 får försörjas av ”gamla” europeiska leverantörer av invertrar.

    Visserligen kostar en (för mig tekniskt sett föråldrad) europatillverkad inverter bara 10 – 15000 kr mer än motsvarande 4G LTE fjärrkontrollerad Huawei dito, och jag har fått mångdubbelt mer i statsbidrag för min projekterade anläggning. Men som ”produktutvecklingsnörd” finner jag inget personligt engagemang i att jobba med en (för mig) tekniskt sett ”föråldrad” anläggning. Jag trivs bäst med: ”Bet on something new, and be prepared to win”, så jag lägger mitt solcellsprojekt på is t v. Kanhända är jag en bortskämd person, men antingen jobbar jag hårt och intensivt med det senaste och bästa på marknaden, eller så gör jag något annat.

    Jag kan vänta till mars 2016 för mitt definitiva beslut, men jag tvivlar på att Huawei eller konkurrenten Sungrow ändrar sina strategier för solcellskunder i Europa. De har säkert fullt upp med att leverera MW-anläggningar till Kina och resten av världen. De verkar i alla fall inte bry sig mycket om oss i Europa, och ännu mindre om Sverige, Norge och Finland.

    • Stämmer det verkligen att Sungrow och Huawei inte är certifierade enligt EN-50438? Hörde senaste idag en installatör som säljer Sungrow växelriktare i Sverige, som jag uppfattade det.

      Googlar man på “sungrow växelriktare pris” hittar man även andra svenska företag som säljer Sungrow växelriktare.

  5. Jag har verkligen grävt i denna fråga och försökt kolla Huaweis och Sungrows broschyrer, angivna certifikat och user manuals. Jag har dessutom de senaste dagarna sökt få kontakt och svar på just denna fråga från Huaweis ansvariga i Tyskland. Deras angivna mailadresser har hittills returnerat mina mail med svar “okänd mailadress”., dvs kundservicen är obefintlig för mig, även som svensk företagare. Kanske måste man vara registrerad som VIP-kund hos Huawei för att kunna ta kontakt och få hjälp av dem.?

    Sungrows (“nya”) minsta invertrar < 5,4 kW är dock certifierade enligt EN 50438. Det kan dessutom kanske? gå ställa in parametrar enligt SS EN 50438 på displayen för såväl Sungrow och Huawei genom displayfunktioner i olika "advanced settings". Dessa avsnitt behandlas dock inte i deras "user manuals"). Jag bara gissar. Jag har även sett det säljs Huawei invertrar i Tyskland bl a på Ebay, så jag misstänker? att detta är överblivna exemplar från storskaliga Huawei MW-projekt, men de måste väl anpassas till DIN EN 50438 på något sätt?

    Men bland allt Sungrow och Huawei material på internet, har jag inte hittat något om EN-50348 (än ovan från Sungrow < 5,4 kW) för mina tänkta 8 – 28 kW invertrar. Huaweis egna hemsidor för sina invertrar är rent ut sagt urusla som informationskällor. Jag registrerade mig, men fick ändå inte behörighet se mer än några broschyrer. Det mesta var fortfarande stängt för mig. Jag fick söka på andra sätt, och hittade likväl ingenting om EN 40358 (men väl många andra cerifikat). Sungrow däremot redovisar alla certifikat på sin hemsida, de är väldigt många, men jag försökte läsa alla (mest för att jag ville hitta skillnaderna mellan svenska och tyska EN 50438 inställningar), men där kan jag ha missat något..

    Tack vare dig vet jag idag exakt vilka frågor och krav jag ska ställa på leverantören enligt SS-EN 50438. Har utan framgång även mailat Huawei dessa frågor, men mailen bara kom i retur. Min anläggning är dock för övrigt till 100% projekterad och klar, så det är för mig bara mig trycka på köpknappen.

    Förmodligen ber jag då (vid årsskiftet) om offerter från Huaweis återförsäljare i Tyskland, Holland eller England för att få klarhet om Huaweis invertrar (om jag inte dessförinnan på annat sätt fått svaren). Svaren avgör då, om min anläggning byggs eller inte.

  6. Tillägg:
    Tysklands normer för invertrar, som Huawei och andra tillverkare av växelriktare verkar följa är VDE-AR-N 4105. Dessutom finns ytterligare tyska standarder för “smart grids” i IEC 61850, IEC 61970, IEC 61968 och IEC 62351 och kanske ännu fler.

    Troligen meningslöst fråga tyskar om DIN EN 50438, som de inte känner till. Den måste? vara inbakad i ovan standarder. Jag tvivlar på att växelriktartillverkare tillhandahåller små volymer av någon inverter enligt SS EN 50438. Så frågorna blir:

    a) uppfyller ovan “tyskgodkända invertrar” SS EN 50438 eller, om så ej är fallet

    b) hur kan man enklast (i Sverige) “ställa om” tyskgodkända invertrar” till ev svenska specialkrav (vilket jag misstänker svenska återförsäljare måste göra).

    • Har man tillräcklig hög behörighet (rätt kod) brukar man kunna ändra inställningarna för växelriktarna, det behövs inga ändringar av hårdvaran. Bör framgå i någon manual för växelriktaren. Att du haft problem att hitta dokumentation för de kinesiska växelriktarna och få kontakt med tillverkarna är ett dåligt tecken, som talar för att använda en annan leverantör där detta och annat fungerar som förväntat.

      Tittade i några mail från november från 2014 där en person från E.ON elnät var inblandad och jag var med som cc. Här är några citat:

      “Grunden i EN50438 gäller alla länder (Europa) men sedan finns det delar i standarden som gäller enskilda länder. Delen med inställningar som gäller Sverige är inte lika med något annat land. En del länder har inga avsteg och då gäller grundinställningarna som standarden anger.

      Landsinställningarna i EN50438 för Tyskland hänvisar till VDE…

      “… bedömning är att bollen i slutändan landar hos tillverkaren som ska kunna visa ett certifikat att växelriktaren uppfyller EN 50438 och kraven som ställs för Sverige”

  7. Håller med dig, och tack för ” … inställningar som gäller Sverige är inte lika med något annat land… och … i slutändan … tillverkaren ska kunna visa ett certifikat att växelriktaren uppfyller EN 50438 och kraven som ställs för Sverige” som besvarar exakt vad jag försökt hitta svar på. Nu kan jag utvärdera mina utvecklingsalternativ, och som tillräckligt insatt lämna SS EN 50438 -frågan.

    När det gäller “svensk standard” vet jag av erfarenhet, att “djävulen sitter i detaljerna”, och där chansar jag aldrig, då jag yrkesmässigt under årens lopp har ägnat alldeles för många arbetsdagar åt tolkningsfrågor kring Svensk Standard. I mina fall har antingen TILLVERKAREN som eller IMPORTÖREN garanterat produkten.

    Att låta en mellanhand (jag själv eller importör) i egen regi modifiera en utländsk produkt till svensk standard, UTAN NY certifieringsprocess, kan vara tveksamt och riskfyllt, då för växelriktare gäller enligt ovan att …inställningar i Sverige är inte lika med något annat land”. Vid genomgripande ändringar brukar krävas att den som modifierat produkten, måste visa upp ett NYTT EGET certifikat efter utförda ändringar. (så har det i alla fall varit i de branscher jag jobbat, där alla är utanför elkraftbranschen)

  8. Hej Bengt! Jag undrade tidigare varför du inte tagit med SveaSolar i prisjämförelsen och du svarade att det berodde på att de inte redovisade kostnaderna utan ROT-avdrag också eftersom kunder som gör ROT-avdrag inte kan få bidraget. Nu har de börjat redovisa pris med/utan ROT och eftersom de är billiga undrar jag om du inte kan lägga in dom i jämförelsen?

    http://www.sveasolar.se/solcellspaket—standard.html

    Det kanske kan pressa övriga leverantörer att också sänka priserna?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *