Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Har ursprungsgarantier för solel något värde?

Ursprungsgarantierna infördes i december 2010. Ursprungsgarantin anger vilken energikälla som har använts för elproduktionen. Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion.  Man ansöker om tilldelning av ursprungsgarantier hos Energimyndigheten, på samma sätt som för elcertifikat. Efter godkännande om tilldelning får man en ursprungsgaranti för varje producerad MWh.

Under 2014 utfärdades 145,6 miljoner ursprungsgarantier i Sverige. Av dem var 7 944 för solel. Under 2014 matades 12,36 GWh solel in till nätet, se inlägget ”Hur mycket solel matas in till nätet?”. Det skulle ha gett 12 360 ursprungsgarantier under 2014 om alla hade ansökte om godkännande för tilldelning av ursprungsgarantier. Eftersom alla inte ansökt om godkännande ”saknades” 12 360 – 7 944 = 4 416 (36%) ursprungsgarantier för solel under 2014.

Utfärdade ursprungsgarantier i Sverige 2014. Källa: Cesar, Energimyndigheten.

Utfärdade ursprungsgarantier i Sverige 2014. Källa: Cesar, Energimyndigheten.

Det bör påpekas att det är endast ursprungsgarantierna för sitt överskott man ska sälja som ägare av en solcellsanläggning. Om man säljer ursprungsgarantierna för den solel man använder själv skulle det bokföringsmässigt betyda att man överlåter till någon annan att “använda” denna solel. Det borde betyda att den egenanvända elen skulle bokföras som svensk residualmix istället eftersom dess ursprung skulle bli ospecificerad. 2013 bestod svenska residualmixen av 55,1% fossilt, 35,4% kärnkraft och 9,5% förnybart enligt Energimarknadsinspektionen. Residualmixen förklaras av Energimarknadsinspektionen som “den tekniska term för el som spåras implicit och är ett resultat av nationell elstatistik. Den implicit spårade residualmixen adderat med den explicit spårade elen motsvarar den totala energiförbrukningen inom en domän.”. Gävle energis förklaring är lättare att tolka för de flesta: “Residualmixen består av den el som ”blir över” när all el som spårats med hjälp av ursprungsgarantier räknats bort.”.

Värde

När det gäller elcertifikat finns statistik för vilka priser elcertifikaten handlas för från Cesar, hos Energimyndigheten. När det gäller ursprungsgarantier finns ingen öppen prisstatistik för ursprungsgarantier från solel. Enligt uppgift från Energimyndigheten är det i dagsläget inte möjligt för Energimyndigheten att samla in dessa prisdata eftersom det inte finns stöd i lagen om ursprungsgarantier för el för att göra det. Elcertifikatpriserna används för att beräkna kvotpliktsavgifter, men för ursprungsgarantier finns inget sådant syfte, varför någon sådan regel inte infördes i lagen.

Vi säljer vår överskottsel, ursprungsgarantier och elcertifikat till Telge Energi enligt ett femårsavtal tecknat i december 2011. Vi får totalt 1,50 kr/kWh. I år var det första gången de angav något pris för ursprungsgarantierna. I ett mail fick vi uppgiften ”Ersättningen för produktion 2014 sätts in på ditt konto i slutet av januari 2015. Leveransen och ersättningen är uppdelade i 3 delar el, elcertifikat och ursprungsgarantier. Varje del ersätts med 50 öre/kWh.” En annan producent som också säljer till Telge Energi fick 3×43 öre/kWh för 2014. Våra priser på 50 respektive 43 öre/kWh för ursprungsgarantierna och elcertifikaten verkar vara schabloner, som inte är direkt kopplade till ett verkligt värde.

Johan Malinen på Energimyndigheten anger 1-10 kr per ursprungsgaranti för vind och vatten, vilket gör 0,1-1 öre/kWh. Svensk Kraftmäkling mäklar ursprungsgarantier men det finns ingen öppen prisstatistik hos dem.

Guarantees of Origin – EEX (European Energy Exchange) finns prisstatistik för ursprungsgarantier för vatten- och vindkraft, se nedanstående diagram. Nordisk vattenkraft (Nordic Hydro) har senaste 1,5 åren haft ”settlement prices” på 0,055-0,17 Euro/MWh och vindkraft (Northern Continental Wind) på 0,21-0,30 Euro/MWh under senaste tre månaderna (hittar ingen äldre statistik). Detta gör 0,5-2,8 kr/MWh och högst 0,28 öre/kWh för vind- eller vattenkraft under de angivna perioderna. En fråga är hur stora handelsvolymer priserna baseras på. Tittar man ”Volume” för vindkraft 2014 står det 0 för årets alla dagar enligt den Excel-fil man kan ladda ner. För vattenkraft var det bara under fem dagar det fanns någon ”Volume” under 2014 och under dessa dagar var volymen totalt bara 102 000.

Man ska inte räkna med att skära guld med täljkniv när det gäller ursprungsgarantierna. En liten brasklapp måste dock kastas in när det gäller ursprungsgarantier för solel eftersom öppen prisstatistik saknas. Om du sålt ursprungsgarantier för solel och vill dela med dig av det pris du fått får du gärna skriva en kommentar om det!

Ursprungsgarantier som styrmedel?

Man skulle kunna tänka sig att om det blev stor efterfrågan på en viss typ av elproduktion skulle det höja priserna för ursprungsgarantierna och därmed öka lönsamheten och bidra till en ökad utbyggnad av denna elproduktion. Men ursprungsgarantierna med dessa låga värden har rimligen än så länge inte haft någon märkbar påverkan på Sveriges elproduktionsmix, det är elcertifikatsystemet som står för denna påverkan.

Har du åsikter om ursprungsgarantier? 

Den 17 april bjuder Energimyndigheten in intresserade att delta i det andra referensgruppsmötet om systemet för ursprungsgarantier för el och ursprungsmärkning av el.

Mera info

Ursprungsgarantier, Energimyndigheten.

Lag (2010:601) om ursprungsgarantier för el

Förordning (2010:853) om ursprungsgarantier för el

Priser för ursprungsgarantier från "Nordic Hydro". Källa: EEX.

Priser (“settlement price”) för ursprungsgarantier från “Nordic Hydro”. Källa: EEX.

Priser för ursprungsgarantier från "Northern Continental Wind". Källa: EEX.

Priser (“settlement price”) för ursprungsgarantier från “Northern Continental Wind”. Källa: EEX.

Nytt installationsrekord för solceller i Sverige 2014

De första resultaten för 2014 har publicerats i ”Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014”. Den sedvanligt kompletta och gedigna rapporten publiceras senare i år. Statistiken har samlats in av Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet och svensk representant i IEA PVPS Task 1, via en enkät till de svenska installatörerna och försäljarna av solceller.

Installerad effekt

36,2 MW solceller varav 35,1 MW nätanslutna installerades i Sverige under 2014. Under 2013 installerades 17,9 MW nätanslutna solceller, vilket gör att denna marknad fördubblades under 2014. När det gäller inte nätanslutna solceller var 2014 års 1,1 MW lika med förgående års försäljning.

Totalt är det nu 69,9 MW nätanslutna solceller installerade i Sverige, vilket gör 7 W/innevånare. Dessutom har det sålts 9,5 MW solceller för system som inte är nätanslutna. Om vi antar att de nätanslutna solcellerna ger 900 kWh/kW blir det en möjlig produktion på 63 GWh för dem. Däremot producerades inte så mycket solel under 2014 eftersom många installationer gjordes under året och därmed inte gav full årsproduktion. Under de 10 senaste åren har den slutliga elanvändning i  Sverige varit 128 TWh i medeltal. Överföringsförlusterna är helt försumbara för solel och då skulle 63 GWh motsvara 0,05% av Sveriges slutliga elanvändning.

Tyskland har installerat mest solceller i världen. De hade installerat 38,2 GW vid utgången av 2014, vilket gör 474 W solceller/innevånare. 5,8% av elproduktionen under 2014 var solel. Imponerande! Den mycket stora skillnaden mot Sverige beror i först hand på den förda politiken i Tyskland där man gett ett kraftfullt stöd för solcellsinstallationer. En avgörande faktor är också att det elpris konsumenterna betalar är ungefär dubbelt så högt i Tyskland som i Sverige, vilket ökar lönsamheten för solcellsinstallationer. Solinstrålning i norra halvan av Tyskland är ungefär som i södra halvan av Sverige, så det är inte skillnad i solinstrålning som är orsaken till skillnaderna mellan Tyskland och Sverige.

Priser

Enkätsvaren visade att nätanslutna villasystem med en storlek upp till 20 kW uppgavs ha ett pris på mellan 14 600 och 25 000 kr/kW, inklusive moms, med ett medel på 19 000 kr/kW. Det är lägre priser än de som finns hos elbolagen enligt inlägget ”Vad kostar solceller – uppdatering 20150309”. Jag tror inte att man ska haka upp sig alltför mycket på skillnaderna eftersom det finns en stor spridning i prisuppgifterna. Det kan finnas flera orsaker till skillnader mellan enkätens och elbolagens prisuppgifter.

  • Enkäten bygger på uppgifter från många fler installatörer än uppgifterna från de 13 elbolagen, vilket borde ge bättre statistisk noggrannhet.
  • Enkätsvaren ger bara ett pris i ett effektintervall. Priset beror dock på den installerade effekten, med sjunkande pris för ökad effekt på anläggningen om alla andra förutsättningar är lika.
  • Elbolagen gör ett påslag på priserna från sina underleverantörer, för att de sköter en del av kundkontakterna.
  • Vad som ingår i priset. Priserna anges för nyckelfärdiga anläggningar, men i den “finstilta” texten finns det säkert skillnader under vilka förutsättningar det angivna priset gäller. När det gäller elbolagens priser kan exempelvis frakt och transport ingå om installationen är inom ett visst avstånd, men tillkomma på längre avstånd.

Intressant är att konstatera att man enligt enkätsvaren uppger att priserna fortsatt att minska jämfört med 2013, men inte alls i samma takt som tidigare.

Arbetstillfällen

Antalet helårsarbeten uppskattades till ca 700 vid det gånga årsskiftet enligt de rapporterade enkätsvaren, vilket var en ökning jämfört med föregående år. En mycket stark ökning av antalet arbetstillfällen har skett hos installationsföretagen sedan 2010. Hos tillverkande företag noterades en liten ökning jämfört med 2013, vilket var glädjande att se då trenden under 2010-2013 har varit vikande varje år, i takt med att modultillverkningen minskat i Sverige. Även antalet sysselsatta med forskning ökar och vi håller tummarna för att det på sikt leder till flera arbetstillfällen inom solcellsbranschen i Sverige.

En sektor som helt saknas är service. Eller rättare sagt “göms” väl den hos installatörerna, men det ger också en positiv vink om att solceller inte behöver mycket underhåll.

Vi får ägna ett stort tack till de som svarat på enkäten och Johan Lindahl för en bra sammanställning. Det är av stor vikt för företag och beslutsfattare på olika nivåer att vi har bra statistik.

Se även Energimyndighetens pressrelease Sverige fördubblar solcellskapaciteten – för fjärde året i rad. Rapporten blev uppmärksammad i media, exempelvis i VLT: Intresset för solceller växer snabbt.

Installerad effekt av solceller i Sverige under åren 1992-2014. De som anges som fristående är sådana som inte är nätanslutna.  Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Installerad effekt av solceller i Sverige under åren 1992-2014. De som anges som fristående är sådana som inte är nätanslutna. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Prisutveckling för nyckelfärdiga solcellsanläggningar i Sverige 2010-2014. OBS! Priserna är exklusive moms. Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Prisutveckling för nyckelfärdiga solcellsanläggningar i Sverige 2010-2014. OBS! Priserna är exklusive moms. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Antal helårsarbeten inom den svenska solcellsbranschen 2010-2014. Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Antal helårsarbeten inom den svenska solcellsbranschen 2010-2014. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

REESBE forskarskola – möte i Gävle

Idag och i morgon är jag på vårmöte med forskarskolan REESBE (Resource Efficient Energy Systems in the Built Environment).

Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och Mälardalens Högskola har tillsammans med 17 företag inom energisektorn startat forskarskolan REESBE. Tillsammans gör de en satsning med syfte att förbättra energiproduktion, energidistribution och energianvändning.

REESBE har 12 aktiva doktorander, där hälften anställts i kommunala energi -och fastighetsbolag och övriga i utvecklingsbolag inom energiteknik. Doktoranderna bedriver företagsnära forskning om energisystem, mycket med fokus på resurs- och energieffektiva system i bebyggelse inom fjärrvärmeområden.

Jag är en av handledarna för David Larsson, Direct Energy. Titta gärna på You Tube-rullen om REESBE där bland annat David berättar om forskarskolan.

Under en time fick tre av de deltagande företagen göra en framtidsspaning. Mattias Krantz, Repus Ventilation, berättade att det finns ca 250 000 fläktar i Sverige som tillsammans använder 12,3 TWh/år, vilket motsvarar 9% av Sveriges slutliga elanvändning.på 135 TWh 2014. Genom att höja verkningsgraden i våra ventilationssystem finns energi att spara!

Inger Lindbäck, VD Gävle Kraftvärme, berättade om Gävle Energis enerigproduktion. De hade 99,7% förnybar energi i produktionsmixen 2014, vilket var ett varmt år utan långa kalla perioder. Kommer hela Sverige att nå lika långt med förnybar energi?

Per-Arne Vahlund, Gavle Fastigheter, pekade på städernas befolkning växer lavinartat. Mer än 50% av världens befolkning bor i städer. I Sverige, ett av de länder som urbaniseras snabbast, bor idag 90% av svenskarna i städer! (Läs 85% i tätorter och 3% småorter 2010, se nedanstående kommentarer).

Vi bor på landet och trivs enormt bra med det, har inget som helst sug att flytta in till Västerås. Men Västeras stad har framtidsplaner på bygge av 5 000 bostäder inom en till några kilometer från där vi bor. Så småningom kanske även vi räknas som stad? Nää, med kossor runt hörnet och grågäss som betar gräs på vår pir vill jag nog fortsätta att räkna det som landet….

3000 m2 solceller (ca 425 kW om modulerna har 15% verkningsgrad) ska installeras på en ny idrottsarena som är under byggande i Gävle. Under slutet av dagen gjorde vi ett studiebesök vid Gavlehov arenaby.

Innovationstävling Klimatmaxa villorna

Naturskyddsföreningen har en innovationstävlingen Klimatmaxa villorna, som nu är i deltävling 2. Syftet med tävlingen är att den ska resultera i en produkt eller tjänst som hjälper villaägare att spara energi och förenkla tillverkning av egen el.

Exempel på funktioner man söker är “Underlätta/maximera egen elproduktion (t.ex. mätsystem- och laststyrning)”.

En mera svårbegriplig skrivning är

“Stort värde sätts på att produkten underlättar egen elproduktion t.ex. genom att visa elproduktionen för solcellsproducerad el timme för timme och prioritera ner laster när solen lyser som mest (i syfte att få ut så mycket solel som möjligt).”

Man borde mena att när solelproduktionen är hög ska man prioritera egenanvändning av egenproducerad solel genom att styra elanvändningen, så att man minimerar det överskott som matas in till nätet. Som jag tolkar det har man skrivit tvärtom i texten (“prioritera ner laster när solen lyser som mest”). Möjligen menar man verkligen att man ska maximera överskottet som matas in till nätet, men det tycker jag i sådana fall är en felaktig strategi. Långsiktigt kommer egenanvänd el att vara mer värd än såld överskottsel. Kortsiktigt kan det vara tvärtom beroende på de olika stödsystem vi har (skattereduktion för el som matas in till nätet och elcertifikat), men stödsystemen kommer inte att vara för evigt…

Vinnaren eller vinnarna får dela på 100 000 kr. Detta är snabba ryck, Naturskyddsföreningen vill ha bidragen 19 april.

Solförmörkelsens effekt på solelproduktionen idag

Idag var det solförmörkelse. Här i Västerås var det tämligen tjocka moln. Men de varierade i tjocklek och för en stund kunde man se solen bakom molnen. Den såg ut som en månskära…

Här hemma fick vi 2,4 kWh (0,7 kWh/kW) idag. Det var mars månads lägsta värde. Otur att det skulle vara så mulet just idag. Det började dessutom regna på eftermiddagen, som sedan gick över i snöfall.

Här nedan visas ett par exempel på solelproduktionen idag.

I Tyskland, som har mest installerad solcellseffekt i världen (38,2 GW vid årsskiftet enligt branschorganisationen BSW Solar), klarade man solförmörkelsen utan störningar, se “European power grids keep lights on through solar eclipse“.

Se solförmörkelsen på ett annorlunda sätt: Europe’s solar eclipse seen from Proba-2.

Produktionen av solel baserad på 5-minutersvärden hemma hos oss den 20 mars 2015, då vi hade en solförmörkelse. 3,36 kW installerad effekt.

Produktionen av solel baserad på 5-minutersvärden hemma hos oss den 20 mars 2015, då vi hade en solförmörkelse. 3,36 kW installerad effekt.

Ett av forskningssystemen i MW-parken strax öster om Västerås. 8,4 kW installerad effekt. De två nedre kurvorna visar de två strängarnas produktion och den översta kurvan summan av solelproduktionen.

Ett av forskningssystemen i MW-parken strax öster om Västerås. 8,4 kW installerad effekt. De två nedre kurvorna visar de två strängarnas produktion och den översta kurvan summan av solelproduktionen.

Elcertifikatsystemet behöver anpassas för solelproducenter

Man får ett elcertifikat för varje MWh man producerat. Det behöver inte vara under ett kalenderår, det finns ingen tidsgräns. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år för den överskottsel vi matar in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik är idag 1 294 solcellsanläggningar med en totalt installerad effekt på 26,0 MW godkända för elcertifikat. Inget vet exakt hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige men det bör röra sig om 4 000±1 000 enligt tidigare gjorda uppskattningar, se inläggen “Färsk solcellsstatistik för Skåne” och “Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige?“. Det skulle betyda att bara ungefär en tredjedel av alla solcellsanläggningar har ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. När det gäller installerad effekt bör det vara mindre än 50% som ansökt om tilldelning av elcertifikat.

I den undersökning Solar Region Skåne nyligen publicerade var bara 170 (29%) av 579 anläggningar godkända för elcertifikat. Tittar man på installerad effekt var 3,531 MW (45%) av 7,878 MW godkända.  

Detta betyder att svenska solcellsägare tillsammans går miste om åtskilliga miljoner per år. Genomsnittspriset för elcertifikat var 19,6 öre/kWh under 2014. Priserna toppade 2009-2010 och har sedan dess sjunkit, se diagrammet här nedan. Det finns ett förslag om höjd kvotplikt (“Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020”) från och med 2016 och då kommer priserna för elcertifikat att öka igen

Det finns idag totalt 3 756 produktionsanläggningar som är godkända för elcertifikat, varav 2015 är vind, 1 294 sol, 310 vatten och 137 biobränsle. MEN, om alla solcellsanläggningar skulle ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat skulle de vara i majoritet!

Ett positivt ljus i tunneln är att antalet elcertifikat utfärdade för sol har haft en fantastisk ökningstakt senaste året, se diagrammet här nedan. Under 2014 utfärdades 10 770 elcertifikat, vilket ska jämföras med bara 3 705 under 2013. En ökning med 191%!! Totalt utfärdades 17,2 miljoner elcertifikat under 2014, så andelen solel är fortfarande blygsam.

Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskalig elproduktion. Det behövs en reform av elcertifikatsystemet. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi och det borde vara en självklarhet att även den småskaliga elproduktionen ska ingå.

Ansök om elcertifikat. Nuu…

Alla kan hjälpa till att driva på utvecklingen genom att ansöka om godkännande för elcertifikat. Passa på att samtidigt ansöka om tilldelning för ursprungsgarantier, det gör man enkelt på samma blankett. Om man bara ansöker om tilldelning om elcertifikat för den överskottsel man matar in till nätet kostar det inget.

Man är berättigad till elcertifikat för hela sin elproduktion, men då får man själv betala för elmätare för elcertifikat och ett mätabonnemang, så för många små elproducenter lönar det sig inte. Se även inlägget Ny elcertifikatmätare från Egen El från augusti ifjol.

Det är bara att göra slag i saken! Nu. Det kommer att bli en översvämning i administrationen av elcertifikatsystemet och förr eller senare måste alla inse att det krävs en förenkling när det gäller de små elproducenterna. Du kommer att kunna stoltsera med att du var med och förändrade elcertifikatsystemet…

Så kan elcertifikatsystemet förbättras för små elproducenter

  • Ta bort kravet på timmätning!
    Det finns idag ett helt onödigt krav på timmätning för att man ska kunna tilldelas elcertifikat. Det kravet är meningslöst eftersom man tilldelas ett elcertifikat per MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett.
    Observera att detta gäller mätning för elcertifikat, den normala timmätningen för köpt och såld el ska förstås vara kvar.
  • Ett värde per år för elproduktionen räcker för de små elproducenter när det gäller att ge underlag för utfärdande av elcertifikat. Detta kan lösas på flera sätt.
    • Mätning en gång per år (istället för dagens 8 760 gånger per år).
    • Anläggningsägaren får själv rapportera in ett värde som man själv läst av på växelriktaren. Ungefär som att vi inkomstdeklarerar en gång per år.
    • Användning av ett schablonvärde, typ 900 kWh/kW. Då slipper man all administration av mätvärden. Det är viktigt att hålla administrationen på en låg nivå.
  • Reglera ersättningen för elcertifikaten via elräkningen. Elhandlare och nätägare skickar idag räkningar till alla sina kunder, så här finns en upparbetad kontaktkanal. Elhandlarna kan handla med elcertifikat, men inte nätägarna.

Klicka på diagrammen för att se dem i full skala.

Medelpris för elcertifikat per år. Ett elcertifikat utfärdas per 1 MWh. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Medelpris för elcertifikat per år. Ett elcertifikat utfärdas per 1 MWh. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Utfärdad elcertifikat för solel per månad. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Utfärdad elcertifikat för solel per månad. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

 

Trollbunden av norrsken

Det var säkert många som tog chansen att se den gångna nattens mäktiga norrsken. Norrsken uppstår med hjälp av solvindens elektroner. De exciterar atomer högt upp i atmosfären. När atomerna går tillbaka till sitt grundtillstånd emitterar de ljus av olika våglängder. Vanligast är grönt ljus från syre.

Tittade på norrskenet över en timme igår. Såg det först från vårt hus balkong. Gick ut på en öppen betesmark och fick där en vidare vy. Avslutade runt midnatt med att stå på balkongen igen och då var norrskenet helt enastående. Det kändes stort, magiskt, mystiskt…Blev trollbunden. Att få se det så häftigt här, utanför Västerås, var verkligen en upplevelse. Det var en fördel att bo ute på landet där det var mörkt i omgivningarna.

Bilderna nedan är tagen från vår balkong. Klicka på dem för att se större bilder. När vi tittade på norrskenet “live” hade det övervägande vitaktig färg, med en dragning åt grönt. På fotona blev det starkare färger. Även lila och röda färger sågs på fotona, men dessa färger uppfattades inte “live”. Undrans vad det beror på?

I kväll var det spridda tunna moln på himlen så det var inte lika bra förhållande som igår natt. Men det fanns också områden där stjärnor syntes utan synbart norrsken, åtminstone fram till 22.30. Kl. 23.15 hade det klarnat upp, men inget norrsken. Så det toppade igår natt.

Norrsken och Karlavagnen. 17 mars kl. 23.54.

Norrsken och Karlavagnen. 17 mars kl. 23.54.

Norrsken. 17 mars kl. 23.58.

Norrsken. 17 mars kl. 23.58.

Norrsken. 18 mars kl. 00.02.

Norrsken. 18 mars kl. 00.02.

Norrsken. 18 mars kl. 00.06.

Norrsken. 18 mars kl. 00.06.

Hur mycket solel matas in till nätet?

En intressant fråga för bland annat nätägare är hur mycket av den solel som produceras som används av solelproducenten respektive som matas in till nätet.

Sammanställde diagrammen nedan utifrån månadsstatistik från Svenska Kraftnät. Under 2014 matades 12,36 GWh solel in till nätet och den maximala effekten var 12,17 MW den 11 juli. Det kan tyckas märkligt att den högsta inmatade effekten var nästan lika fyra månader i rad, juni till september. Men man får komma ihåg att det installerades mycket solceller under året så det är helt i sin ordning att den maximala solcellseffekt som matades in till nätet var i stort sett lika hög i september som i soliga juli. Kan tilläggas att medeleffekten för den totala produktionen i Sverige under juli 2014 var 13,28 GW. Det betyder att solelens toppeffekt var 0,9 promille av medeleffekten under juli.

Vi vet inte hur mycket solel som producerades totalt och det går därför inte att säga hur stor andel som matas in till nätet. Skulle kunna göra en uppdatering med en grov uppskattning när 2014 års svenska rapport för IEA PVPS Task 1 kommer snart. Här är uppdateringen (27 mars):

Enligt “Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014” var det nätanslutna solcellseffekten 69,9 MW. Om vi antar att de nätanslutna solcellerna ger 900 kWh/kW blir det en möjlig produktion på 63 GWh för dem. Däremot producerades inte så mycket solel under 2014 eftersom många installationer gjordes under året och därmed inte gav full årsproduktion. Om vi istället antar att den installerade effekten var i genomsnitt 50 MW under året skulle solelproduktionen ha varit ca 45 GWh. Det skulle i sådana fall betyda att ca 27% matades in till nätet under 2014. Det tycker jag låter som ett lågt värde. Ett genomsnitt för småhus är sannolikt över 50%. Variationerna är dock mycket stora mellan olika typer av producenter. Kommersiella byggnader ligger betydligt lägre, ner till 0% i inmatning till nätet,  och solcellsparken utanför Västerås ligger på 100% (1,2 GWh under 2014).

En fråga som inte går att besvara med Svenska Kraftnäts data är hur mycket av den inmatade solelen som skulle ha varit berättigad till skattereduktion om den funnits redan under 2014. Detta beror på att inte all solel som matas in till nätet har rätt till skattereduktion. Exempelvis kommer inte 1 MW-parken utanför Västerås att få skattereduktion och enbart den producerade 1,1 GWh under 2014.

Import och export av el

Såg en annan intressant sak i Svenska Kraftnäts data. Den totala nettoexporten för Sverige angavs till 15,6 TWh under 2014. Det för mig överraskande var att huvuddelen av exporten var under vinterhalvåret och huvuddelen av importen under sommarhalvåret. Kan vara värt att ha i minnet nästa gång ni får höra att solceller producerar som mest när vi som minst behöver el…

Max soleleffekt inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Max soleleffekt inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Solenergi inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Solenergi inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Sveriges elexport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Sveriges elexport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Sveriges elimport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Sveriges elimport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

 

Färsk solcellsstatistik för Skåne

Solar Region Skåne publicerade idag ett pressmeddelande med färsk statistik för solcellsinstallationer som gjorts i Skåne. Man har tagit fram statistiken genom att fråga alla nätbolag i Skåne. Undrans hur många nätbolag det finns i Skåne? I hela Sverige finns ca 170 nätbolag.

I januari 2015 fanns 579 nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne med en installerad effekt på 7 878 kW, vilket ger ett medelvärde på 13,6 kW per anläggning. Ökningstakten har varit gigantiskt hög i Skåne under det senaste året. Antalet anläggningar har på ett år ökat från 278 till 579 (+108%!) och den installerade effekten från 3 911 till 7 878 kW (+101%!).

Installerad effekt för nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne. Källa: Solar Region Skåne.

Installerad effekt för nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne. Källa: Solar Region Skåne.

Det vore intressant att se ett histogram som visar storleksfördelningen för anläggningarna. Medelvärdet för installerad effekt blev 13,6 kW, men skulle man ta ett medianvärde blir det sannolikt en lägre effekt eftersom mindre anläggningar rimligen är dominerande till antalet.

Om vi leker med tanken att resten av Sverige skulle ha lika mycket solceller som Skåne, hur skulle det då se ut för hela landet? Skånes län hade 1 288 908 innevånare vid årsskiftet och i Sverige 9 747 355. 13% av Sveriges befolkning var alltså bosatta i Skåne så det är nog inte en alltför tokig ansats att extrapolera till hela riket. Det skulle då bli 4 378 solcellsanläggningar och 59,6 MW installerade effekt i hela Sverige, motsvarade 6 W installerad effekt per innevånare. Antalet anläggningar stämmer hyggligt med uppskattningen 3 000-4 000 solcellsanläggningar gjord den 12 november ifjol, se “Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige?

Det behövs tveklöst mycket bättre statistik över de svenska solcellsanläggningar. Vi önskar värden för åtminstone antal per län och kommun, installerad effekt totalt, storleksfördelning av installerad effekt och hur mycket solel som matas in till nätet. Vi vill egentligen också veta hur mycket solel som produceras brutto men dessa värden har inte nätbolagen och de skulle därmed bli extremt svåra att samla in eftersom varje anläggningsägare skulle behöva tillfrågas. Så vi får nöja oss med hur stort överskott av solel som matas in till nätet och använda ett schablonvärde för solelproduktionen angivet i kWh/kW för beräkna den totala solelproduktionen.

Solar Region Skånes initiativ är enastående bra. Detta är förstås statistik som också behöver samlas in nationellt.

Energimyndigheten ska samla in statistik

Som av en händelse publicerade Energimyndigheten idag pressmeddelandet ”Energimyndigheten kompletterar sin statistik med solel”. Det framgår dock inte vilken statistik som ska samlas in.  Resultatet publiceras i en årlig rapport som i år kommer 30 november enligt pressreleasen.

Danmark och Tyskland

Enligt Solceller i tal från Energinet, Danmark, fanns det 90 020 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 609,175 MW den 15 januari 2015. Det ger en medeleffekt på 6,8 kW och en installerad effekt på 108 W per innevånare. Jämför det med Sveriges ca 6 W per innevånare…

Tyskland hade vid årsskiftet 1,5 miljoner solcellsanläggningar med en effekt på 38,2 GW enligt statistik från branschorganisationen BSW Solar. Det gör imponerande 472 W per innevånare.

Norra halvan av Tyskland och Danmark har ungefär samma solinstrålning som södra halvan av Sverige. Vi kan därför dra slutsatsen att det finns en stor potential att öka solcellsinstallationerna i Sverige. Mottot bör vara solceller på varje hus i framtiden.

PS 17/3. Hade förträngt igår att Svenska Kraftnät har värden för hur mycket solel som matas in till nätet, gjorde inlägget Hur mycket solel matas in till nätet? om det idag! Det vore intressant att även ha överskott som matas in till nätet per anläggning för att kunna se hur stor spridningen är i egenanvändning av solelen.

Klart med schablon för ROT-avdrag vid solcellsinstallationer

ROT

Enligt ett pressmeddelande från Svensk Solenergi igår är det nu klart med en schablon för ROT-avdrag när det gäller solcellsinstallationer. Schablonen som Skatteverket godkänt är en arbetskostnad på 30% av totala systempriset inklusive moms, vilket betyder att kunden får 15% av systempriset i skattereduktion i form av ett ROT-avdrag.

En orsak till att branschen ville ha en schablon är att kunna förenkla offertarbetet, men även att det fanns en alltför stora skillnad i redovisad arbetskostnad mellan olika företag. Det gav konkurrensfördelar för de företag som redovisade en hög arbetskostnad, eftersom det då blev billigare för kunden. Med en schablon för arbetskostnaden blir det en mer rättvis konkurrens mellan installationsföretagen.

Diagrammet nedan visar några uppgifter om möjligt ROT-avdrag enligt uppgifter på några elbolags hemsidor. Uppgifterna hämtades den 9 mars, samma datum som för inlägget Vad kostar solceller – uppdatering 20150309. När det gäller Fortums uppgifter om ROT-avdrag kan man undra om de gjort ett misstag på sin hemsida och angett arbetskostnaden istället för ROT-avdraget, som är 50% av arbetskostnaden, med tanke på att Fortums ROT-avdrag ligger ungefär dubbelt så högt som de övrigas.

Om man tittar på diagrammen nedan kan man tycka att nivån på 30% är relativt högt satt men ett svar jag fick från Svensk Solenergi innan man skickade in ansökan till Skatteverket var att man konkurrerar på totalpriset och att en schablon ska inrymma en variation i arbetskostnad och därmed vara lite högre än vad som är typiskt. Det betyder alltså att om företagets verkliga arbetskostnader är lägre än 30% av systempriset kan man höja priset för arbetet till schablonivån och sänka priset för det övriga. Det kan då bli en vinst både för kunden och för företaget. Arbetskostnaden kan variera en hel del mellan olika installationer, där typ av tak, takhöjd, taklutning, modulteknologi och avstånd till elcentral är exempel på faktorer som kan spela roll.

Om man ska hårddra det hela kan man säga att om de verkliga arbetskostnaderna idag är lägre än 30% i genomsnitt gör denna schablon att kunderna får ett litet extra statligt stöd för sin solcellsinstallation. Solcellsbranschen bör därför vara nöjda med att man fick igenom nivån 30% som schablon.

Om solel ska bli konkurrenskraftig i stor skala i framtiden krävs att utvecklingen mot lägre systempriser fortsätter. I takt med sjunkande komponentkostnader är det nödvändigt att man även sänker installationskostnaderna, exempelvis med smarta monteringssystem.  Med en schablon för arbetskostnaden kommer det tyvärr att bli svårare att följa prisutvecklingen för de olika delarna av systempriset.

Idag kanske det inte är så många som utnyttjar ROT-avdrag, så länge investeringsstödet finns kvar. ROT-avdrag kan inte kombineras med investeringsstöd. Den högre nivån på investeringsstödet gör att en köpare hellre väljer investeringsstöd än ROT-avdrag. Men det går mot att investeringsstödet kommer att avvecklas inom två-några år och då kommer ROT-avdrag att få en betydligt större roll. OM man bor i småhus som är äldre än fem år. Nya småhus eller de som bor i lägenhet kan däremot inte utnyttja ROT-avdrag för solcellsinstallationer.

ROT-arbete

Skattereduktion med halva arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller.  Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller. Skatteverket skriver under “exempel på ROT-arbete”:

SOLPANELER
Inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.

Skatteverket anger också att ”Skattereduktion för husarbeten medges med halva arbetskostnaden för husarbete men högst 50 000 kr per person och år.”

Du kan inte få skattereduktion för arbete som du själv har utfört hos dig själv och du kan inte heller få skattereduktion för sådant husarbete som närstående har utfört hos dig. Skattereduktionen för husarbete räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Mer info finns i Skatteverkets broschyr ”Skattereduktion för husarbete”.

PS 24/3. Regeringen meddelade idag att man vill sänka rotavdraget från 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle betyda att schablonen på 30% av systemkostnaden för ROT-avdrag gällande solcellsinstallationer skulle ge ett avdrag på 9% av systemkostnaden istället för 15%.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag i procent av systempriset inklusive moms.

ROT-avdrag i procent av systempriset inklusive moms.